Nytt policypaket för att återställa EU:s ekosystem

EU-kommissionen har presenterat ett nytt policypaket som ska bidra till att återställa ekosystemen i EU. Policypaketet innehåller nya regler för jordbrukspolitiken, stöd för forskning och en handlingsplan för att öka ekologisk odling och minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Förslaget har stark koppling till strategiska dokument på EU nivå, bland annat den europeiska gröna given och strategin för biologisk mångfald.

EU-kommissionen förslår ett antal konkreta mål för att återställa naturen:

  • Återställa de europeiska habitat som är klassade som i dåligt tillstånd (80 %) senast 2050.
  • Stoppa minskningen av pollinerande insekter fram till 2030.
  • Användningen av kemiska bekämpningsmedel ska minska med 50 % senast 2030.
  • Öka grönområden i städer från 2030 med en trädkronstäckning på minst 10 % i alla europeiska städer och förorter.
  • Ökad biologisk mångfald i skogsekosystemen genom att öka variationen i skogarnas ålder, öka mängden död ved och främja åtgärder för fler skogsfåglar.

Enligt EU-kommissionen så förväntas återställningen av ekosystemen tillföra 8–38 euro för varje euro som investeras genom ökad livsmedelstrygghet, klimatresiliens och folkhälsa.

Genomförandet av återställningen kommer att ske på medlemsstatsnivå. Medlemsländerna föreslås ta fram en nationell handlingsplan för att återställa habitat och föreslås rapportera om genomförandet till EU-kommissionen genom årliga läges- och genomföranderapporter. Medlemsländerna kommer även ha tillgång till stöd genom reformer i jordbrukspolitiken, åtgärder för att öka utbudet av biologiska alternativ samt en ekologisk handlingsplan för bekämpningsmedel.

I Värmlandsstrategin 2040 finns insatsområdet ”Utveckla attraktiva platser” med delmålet att skapa attraktiva platser med människan i centrum. I strategin finns även insatsområdet ”Förbättra livsvillkoren” med delmålet ”Grön beredskap” med ökad livsmedelsförsörjning, klimatanpassad samhällsplanering och minska Värmlands sårbarhet mot bland annat klimatförändringarna. Alla dessa har koppling till EU-kommissionens förslag för återställning av ekosystem.

Läs mer om förslaget för återställande av europeiska ekosystem och habitat här.

EU-kommissionen publicerar vårens landrapporter och ekonomiska prognos för EU

EU-kommissionen har presenterat det ekonomiska vårpaketet för den europeiska planeringsterminen 2022. Den innehåller bland annat landrapporter med rekommendationer för alla EU-länder. Den ekonomiska prognosen är att EU:s ekonomi kommer fortsätta att växa men att Rysslands invasion av Ukraina påverkar tillväxten negativt.

Som en del av vårpaketet presenteras ekonomiska rapporter om varje medlemslands ekonomiska läge. Paketet innehåller även landspecifika rekommendationer från EU-kommissionen för hur de bör arbeta med sina utmaningar. Rekommendationerna omfattar bland annat att minska beroendet av fossila bränslen och påskynda utbyggnaden av infrastruktur som behövs för omställningen till förnybar energi.

De svenska rekommendationerna är liknande de som varit tidigare år. Återigen lyfts det att Sverige behöver arbeta mer med att få ner hushållens höga skuldsättning och kyla ned den heta svenska bostadsmarknaden. EU-kommissionen rekommenderar även Sverige att minska skillnaderna i utbildningsnivå mellan olika socioekonomiska grupper. Som åtgärd föreslås att Sverige ska arbeta mer på att tillhandahålla en likvärdig skola och öka antalet kvalificerade lärare. Avslutningsvis rekommenderar EU-kommissionen att Sverige ska göra det lättare att investera i förnybar energi genom att förenkla processerna kring tillstånd för nya energiprojekt för att snabbare kunna implementera den gröna omställningen.  

Vad händer nu?

EU-kommissionens rekommendationer planeras att antas av ministerrådet i juni och därefter förväntas medlemsländerna ta dessa i beaktning vid utformningen av ländernas nationella budgetar.

Läs mer om den europeiska planeringsterminens vårpaket för 2022 här.

Den svenska landrapporten med rekommendationerna kan man läsa här.

Renare el och minskat beroende av Ryssland i EU-kommissionens nya REPowerEU-plan

EU-kommissionen har presenterat en ny plan för EU:s energiförsörjning med två primära syften: minska beroendet av fossila energikällor såsom gas och olja från Ryssland samt påskynda den gröna omställningen. REPowerEU är ett svar på Rysslands invasion av Ukraina men innehåller också en rad förslag för att skapa ett mer hållbart energisystem.

Planens förslag kretsar framförallt runt tre områden. Syftet är att bidra till en snabbare utfasning av rysk gas och olja samt accelerera EU:s omställning till hållbara energikällor.

De tre fokusområdena i REPowerEU är:

  • Energieffektivisering och energibesparing, särskilt av fossila bränslen
  • Ersätta gas och olja från Ryssland med fossila bränslen från andra länder
  • Främja produktionen av och omställningen till förnybar energi

Inom dessa fokusområden ryms en rad åtgärder i form av strategier, rekommendationer och riktlinjer. REPowerEU innehåller exempelvis förslag om obligatoriska solpaneler på nybyggda hus samt kortare ansökningsprocesser för tillstånd för att bygga sol- och vindparker. Kommissionen föreslår även att byta ut rysk gas mot fossila bränslen från andra länder och motiverar detta med att det behövs kortsiktiga lösningar som kan implementeras direkt för att snabbare bli oberoende av Ryssland. EU-kommissionen hoppas att utsläppen ska kunna kompenseras för genom fler investeringar i förnybar el.

Läs mer om EU-kommissionens nya plan REPowerEU här.

EU-kommissionen föreslår ett europeiskt hälsodataområde

EU-kommissionen föreslår ett nytt gemensamt hälsodataområde (European Health Data Space). Det nya hälsodataområdet är en del av EU-kommissionens initiativ att skapa en europeisk hälsounion som ska förbättra EU-invånarnas hälsa samt göra EU:s sjukvård bättre och mer resilient. Initiativet är tänkt att göra det enklare för EU:s invånare att söka vård i hela EU samt förbättra utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar.

Det nya hälsodataområdet ska ge individer bättre åtkomst till sin information och en större kontroll över vilka som kan använda den och hur. Alla i EU ska enkelt kunna komma åt sin hälsodata och kunna rätta till felaktiga uppgifter och lägga till information som saknas. Uppgifterna ska utfärdas i ett gemensamt europeiskt format som ska accepteras i alla EU-länder. Man ska även enkelt kunna få information om hur ens data används och begränsa vilka som har åtkomst till den. Dessutom ska patienter kunna dela sina uppgifter över gränserna.

EU-kommissionen vill också genom hälsodataområdet främja utvecklingen av nya läkemedel, behandlingar och sjukvårdssystem genom att tillgängliggöra hälsodata för relevanta aktörer. Att skydda patienters integritet och identitet är dock av största vikt och därmed kommer endast aktörer som kan säkerställa att informationen används i säkra miljöer för specifika ändamål kunna få tillgång till den. Dessutom kommer det inte att gå att avslöja en patients identitet och det kommer att vara förbjudet att använda uppgifterna till beslut som är till nackdel för enskilda personer. För att säkerställa detta ska en nationell myndighet inrättas i alla EU-länder som ska hantera ansökningarna från aktörer som vill ha tillgång till hälsodata.

Läs mer om förslaget om det nya europeiska hälsodataområdet här.

Läs mer om den europeiska hälsounionen och tidigare initiativ här.

EU-kommissionen presenterar en ny kartläggning av ungas engagemang och en ny ungdomsplattform

EU-kommissionen har genomfört en enkät om ungas engagemang i demokratin samt lanserat en ny ungdomsplattform. Enkäten visar bland annat på att ungas engagemang i demokratin och civilsamhället ökar och att idag är en majoritet av EU:s unga aktiva i någon form av ungdomsorganisation. Den nya plattformen, Voice of Vision, ska ge unga en möjlighet att tycka till om de olika områden som EU arbetar med. Initiativen ligger i linje med prioriteringarna för Europaåret för unga 2022 och Konferensen om Europas framtid.

Utöver att kartlägga ungas engagemang har enkäten även undersökt vilka prioriteringar som unga anser EU ska ha och vad de vet om EU:s ungdomsprogram. Enkäten visar att unga anser att EU:s viktigaste uppgift ska vara att bevara fred i Europa men även att bekämpa fattigdom, öka jobbmöjligheterna och motverka klimatförändringarna. Enkäten undersökte även ungas kunskap om Erasmus+, EU:s ungdomsprogram. Det visade sig att mer än hälften känner till programmet och dess möjligheter. I Sverige var det dock endast var fjärde som svarade att de kände till Erasmus+.  

Den nya plattformen, Voice of Vision, som EU-kommissionen har lanserat syftar till att göra det enklare för unga att göra sin röst hörd på EU-nivå. På plattformen kan unga skicka in röstmeddelande samt komma med synpunkter och idéer om hur EU borde arbeta och med vad. Plattformen är ett initiativ inom Europaåret för unga 2022 men tanken är att den ska leva vidare efter årets slut. Den ska fortsätta att vara en plats där unga kan uttrycka sina åsikter och vara med och påverka EU:s framtid.

Läs mer om enkäten och plattformen på EU-kommissionens sida här.

Vill du spela in eller lyssna på ungas åsikter hittar du Plattformen Voice of Vision här.  

Nytt förslagspaket för bättre arbetskraftsinvandring till EU

EU-kommissionen föreslår en rad åtgärder inom ramen för migrations- och asylpakten för att skapa bättre och enklare vägar till EU för personer med relevant utbildning och erfarenhet. Med förslagen vill man öka attraktionskraften för EU:s arbetsmarknad och förenkla för arbetsgivare att hitta kompetent arbetskraft. Kompetensförsörjning och matcha personer med rätt kunskaper med arbetsgivare är även en utpekad samhällsutmaning i Värmlandsstrategin.

Enligt EU-kommissionen står Europa inför en rad utmaningar inom demografi, kompetensbrist och återuppbyggnad av ekonomin efter pandemin. En mer välfungerande migration från länder utanför EU kan vara en del av lösningen på dessa utmaningar. Därför föreslår EU-kommissionen ett flertal åtgärder inom ramen för migrations- och asylpakten som ska bidra till en hållbar migration som främjar EU:s ekonomi. Förslagen ska stärka samarbetet mellan EU och övriga världen samt göra det enklare för människor från länder utanför EU att bo och arbeta i EU. EU-kommissionen vill även bidra till en bättre integration för människorna som flytt kriget i Ukraina och även de som flyr från Ryssland.

EU-kommissionen bedömer att lagstiftningen på EU-nivå som är kopplade till migration och asyl, alltså direktivet om kombinerade tillstånd samt direktivet om varaktigt bosatta, inte utnyttjas till fullo. Därför föreslår kommissionen en övergripande översyn av båda direktiven. Målen med översynen av dessa direktiv är bland annat att:

  • Förenkla ansökningsprocessen för arbets- och uppehållstillstånd.
  • Stärka skyddet mot arbetskraftsexploatering.
  • Göra det lättare för människor som arbetar i EU att få status som varaktigt bosatta.

För att hjälpa arbetsgivare hitta rätt kompetens föreslår EU-kommissionen också att en ny matchningsplattform ska lanseras. På plattformen ska arbetssökande kunna ladda upp sina CV:n och arbetsgivare hitta personer med relevant utbildning. På så sätt hoppas EU-kommissionen att EU ska kunna attrahera kompetens till områden där arbetskraft saknas. Plattformen planeras att vara färdig sommaren 2023, men en pilotplattform ska lanseras redan i sommar.

Läs mer om EU-kommissionens migrationslagförslag här.

Ny plattform ska stötta regioner och kommuner att informera om EU:s värderingar

Regionkommittén har i samarbete med EU-kommissionen tagit fram en plattform som ska främja kunskapen om EU:s värderingar bland unga. Plattformen samlar mer än hundra olika projekt som genom utbildning och kultur främjat europeiska värden bland unga. Syftet är att inspirera fler regionala och lokala aktörer att driva projekt för att öka ungas kunskapsnivå om EU samt deras deltagande i EU:s demokratiska processer. Satsningen har koppling till EU-kommissionens Europaår för ungdomar.

Att öka ungas kunskap om EU är ett ämne som varit på agendan sedan det socialpolitiska toppmötet i Göteborg 2017. Då uppmärksammades sportens, skolans och kulturens roll för att forma unga till att bli aktiva EU-medlemmar som delar EU:s gemensamma värderingar om fred och samarbete. Under sommaren 2021 efterfrågades det konkreta insatser och Regionkommittén och EU-kommissionen presenterade en gemensam arbetsplan.

Plattformen #ProEuropeanValues är ett första steg för att stötta och inspirera regionala och lokala aktörer att arbeta mer med kunskapshöjande insatser i skolan och i kultursammanhang. Tanken är att plattformen även ska möjliggöra för aktörer att dela med sig av sina erfarenheter, utbyta kunskap och lärdomar samt hitta nya sätt att samverka. Regionkommittén och EU-kommissionen önskar att detta initiativ ska bidra till en bättre förståelse bland unga för hur EU fungerar och EU:s värderingar om frihet, demokrati, jämlikhet, mångfald och kultur samt mänskliga rättigheter.

På plattformen kan man exempelvis läsa om Rythm4Inclusion som är ett innovativt musik- och dansprojekt i Ovanåkers kommun. I projektet vill man uppmärksamma det europeiska kulturarvet och hur dess sociala och pedagogiska värden kan användas i utbildningssyften. Projektet utforskar hur traditionell musik och dans kan genom rymtbaserade aktiviteter skapa en förbättrad miljö i klasser med elever som har inlärningssvårigheter eller funktionsnedsättningar.

Läs mer om initiativet här.

Plattformen #ProEuropeanValues hittar du här.

Bauhausinitiativet söker projektidéer

EU-kommissionens Bauhausinitiativ som lanserades 2021 har det senaste året gått från att vara en idé till att nu vara inne i ett mer konkret fas. Inom ramen för Bauhausinitiativet söker nu EU-kommissionen offentliga aktörer som vill ta täten och visa hur EU:s framtida livsmiljöer kan se ut i en utlysning om lokala exempel på transformativa samhällsbyggnadsprojekt. Utlysning är särskilt riktad mot renoverings- och restaureringsprojekt av exempelvis nedlagda fabriker och kontaminerad mark. Målet är att dessa ska omvandlas till att bli attraktiva platser för kommun- eller regioninvånare.

I den här utlysningen söker Bauhausinitiativet lokala offentliga aktörer som har idéer för att skapa hållbara attraktiva platser, miljöer och bostäder för sina invånare. Projekten ska ha koppling till Bauhausinitiativets tre prioriteringar: hållbarhet, estetik och inkludering. De ska handla om ett av följande områden:

  • Renovering av befintliga byggnader och offentliga platser med fokus på klimatneutralitet och cirkulära kretslopp.
  • Bevarande och omvandling av kulturarv
  • Anpassning och omvandling av befintliga byggnader skapar bostäder till rimliga priser
  • Omvandling och förnyelse av urbana och rurala platser

Utlysningen riktar sig till mindre kommuner, eller sammanslagningar av kommuner eller andra subnationella offentliga aktörer, och erbjuder ett unikt stöd av en mängd tvärvetenskapliga experter. Om projektidén blir utvald kommer man under 75 dagar få tillgång till en mängd verktyg och expertkunskap för att utveckla projektet och göra det konkurrenskraftigt i konkurrensen om EU-finansieringar. Bauhausinitiativet efterfrågar i den här utlysningen politiskt förankrade projektidéer som har identifierat en byggnad eller plats och har bestämt sig för hur de vill omvandla den i linje med Bauhausinitativets prioriteringar. Sista dag att anmäla intresse är den 23 maj 2022.

Region Värmland European Office har vid flera tidigare tillfällen rapporterat om Bauhausinitativet. Det lanserades i januari 2021 av EU-kommissionen med syfte att förbättra EU:s fysiska miljöer. Genom initiativet ska det skapas fler estetiskt attraktiva platser som präglas av hållbarhet och inkludering. Tanken är att Bauhausinitiativet ska arbeta tvärvetenskapligt och föra samman vetenskap och teknologi med konst och kultur.

Läs mer om Bauhausinitiativet och utlysningen och ansök här.

Vi har tidigare rapporterat om Det nya Bauhausinitiativet, läs mer om det här.

SKR:s Internationella dag 2022

Den 20 april gick SKR:s Internationella dag 2022 av stapeln. Under dagen fick politiker och tjänstepersoner från Sveriges regioner och kommuner lyssna på presentationer och panelsamtal om aktuella ämnen i EU och världen. Det lokala självstyret, Sveriges ordförandeskap 2023 samt kommuners och regioners delaktighet i EU var några av ämnena som togs upp under dagen. Även kriget i Ukraina och det förändrade säkerhetspolitiska läget som det innebär var med på dagordningen.

Konferensen inleddes med att Vitalij Klitschko, Kievs borgmästare samt ordförande för Association of Ukrainien Cities, deltog via länk och höll ett direktsänt anförande. Klitschko uttryckte sin tacksamhet för stödet från Sverige och andra EU-länder, samt uttryckte sin vilja att Ukraina ska bli en del av den europeiska familjen som präglas av demokrati och mänskliga rättigheter.

Under dagen fick deltagarna även lyssna till Sofia Kamps från Regeringskansliet som berättade om hur regeringen förbereder sig inför Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd våren 2023. Sverige har tillsammans med Frankrike och Tjeckien arbetat fram ett gemensamt 18 månaders arbetsprogram för deras ordförandeskap. Varje land har dock sina egna prioriteringar och i december 2022 kommer de svenska prioriteringarna och arbetsprogrammet för Sveriges ordförandeskap att presenteras.

Det gavs även presentationer och hölls panelsamtal om kommuners och regioners påverkan på och delaktighet i Sveriges EU-politik. Bland annat presenterade Maria Strömvik, lektor och biträdande föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet, sin studie om förankring av EU-politik i Sveriges regioner och kommuner. Hon menar att det finns flertal samhälleliga, ekonomiska och demokratiska vinster med att lokala och regionala aktörer är med och formar EU:s politik och lagar. Hon menar också att det finns ett bristande kommunikation mellan den regionala och kommunala nivå mot den nationella nivån när det kommer till att svara på samråd och remisser. Det har fått som följd att den subnationella nivån i större utsträckning vänder sig direkt mot den europeiska nivån för att påverka i EU:s lagstiftningsprocess.

SKR:s Internationella dag 2022 avslutades med ett tal av Sveriges EU-minister Hans Dahlgren om EU:s betydelse för ett enat Europa. I talet lyftes att Rysslands försök att splittra EU har fått motsatt effekt och EU:s medlemsstaterna idag står mer enade än någonsin. Dahlgren tog även upp klimatkrisen och att han trots det pressade läget kände stor hoppfullhet att vi med hjälp av EU kan vända den negativa utvecklingen. Talet avslutades med en uppmaning att vi tillsammans kan öka den demokratiska delaktigheten och gemensamt se till att medborgarna inkluderas mer i EU:s framtid.

Vill du veta mer om Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd kan du läsa mer här.

Är du intresserad och vill läsa mer om Maria Strömviks rapport kan du göra det här.  

17 miljarder euro från sammanhållningspolitiken till flyktingmottagande

Den 4 april godkände Rådet EU-kommissionens förlag om Cohesion’s Action for Refugees in Europe (CARE) som syftar till att underlätta för medlemsländerna att ta emot ukrainska flyktingar. Genom CARE kan sammanhållningspolitikens verktyg och medel enklare användas för att stödja EU:s medlemsländer och regioner i deras arbete med flyktingar från Ukraina.

CARE innehåller ett flertal förenklingar i reglerna för sammanhållningspolitiken. Den största förändringen som CARE innebär är en ökad flexibilitet i användandet av sammanhållningsfonderna ERUF och ESF+ samt för Fonden för europeiskt bistånd till dem som det sämst ställt (FEAD). Det innebär bland annat att projekt med syftet att hjälpa flyktingar kan finansieras av alla sammanhållningsfonderna. I praktiken betyder det att medel som exempelvis var avsedda för investeringar i infrastruktur nu kan användas för att finansiera flyktingars sjukvård eller utbildning. Medel från fonderna kan även användas både för akuta insatser såsom livsmedel och sjukvård.

Det är även tänkt att det ska gå att finansiera det långsiktiga arbetet med flyktingmottagandet som kommer efter de mest grundläggande behoven har blivit tillgodosedda. Då kommer det finnas ett behov för integrerande insatser i form av exempelvis utbildning, kompetensutveckling och språkkurser. Möjligheten att få 100 % medfinansiering genom sammanhållningsmedlen kommer förlängas och rapportering kommer förenklas. Medlemsländerna erbjuds också retroaktiv ersättning för de utgifter de haft i samband med mottagandet för ukrainska flyktingar sedan den 24 februari.

Läs mer om CARE på Ministerrådets hemsida här.