Covid-19 pandemins påverkan på den europeiska arbetsmarknaden

Europeiskt Centrum för Utveckling av Yrkesutbildning (Cedefop) har analyserat jobbannonser på nätet i alla EU:s medlemsländer från 2019 och 2020 för att få en bild över den europeiska arbetsmarknaden. Pandemin har haft stora effekter på Europas arbetsmarknad, vilket resulterat i en ökad arbetslöshet men det har även avslöjat en stor kompetensbrist på arbetsmarknaden, framförallt inom hälsosektorn, men även bristande digitala kunskaper hos EU:s invånare.

Grundat på digitala jobbannonser har Cedefop försökt ta reda på hur stor efterfrågan på arbetskraft är och vilken kompetens som efterfrågas på den europeiska arbetsmarknaden. Rapporten visar att i genomsnitt minskade antalet jobbannonser i EU med 10 % under 2020 jämfört med 2019. I Sverige minskade antalet jobbannonser med mer än 20 % under samma period.

Arbetsmarknadens branscher har påverkats olika av pandemin och social distansering har tvingat många företag att öka sin digitala närvaro. Det har gjort att företag inom branscher som traditionellt har låg digitalisering, till exempel företag inom servicesektorn, har påverkats mer negativt av pandemin än andra branscher. Till exempel har andelen annonser inom ekonomi och administration minskat med 25 % och andelen annonser inom hotell och restaurangbranschen har minskat med 15 % jämfört med 2019. Rapporten slår dock fast att de företag inom dessa sektorer som ökade sin digitalisering har klarat sig bättre och resultatet visar dessutom att dessa nu har en mer resilient företagsmodell.

Enligt rapporten har andra branscher klarat övergången till en ökad digitalisering. Till exempel utbildningssektorn som har skiftat mot fler distans- och onlinekurser. Enligt rapporten har utbildningsbranschen lyckats väl med den omställningen med liten minskning i annonser (-6 %). Även tillverkningsindustrin har klarat sig genom krisen relativt bra med en liten minskning (-2 %) av andelen annonser.

Figur 1: Färdigheter som efterfrågas i jobbannonser (2020 och procentuell förändring sedan 2019).
Källa: Cedefop skills OVATE (https://www.cedefop.europa.eu/files/9157_en.pdf)

Rapporten visar också att det råder brist på kompetens i vissa branscher på den europeiska arbetsmarknaden. Till exempel har andelen annonser som efterfrågar utbildad sjukvårdspersonal ökat med 13 % jämfört med 2019. Dessutom har jobbannonser inom hälso- och sjukvårdssektorn flyttats från interna jobbportaler till de offentliga. Rapportförfattarna menar att det är ett tydligt tecken att det råder kompetensbrist inom hälso- och sjukvårdssektorn.

De nya digitala arbetssätt som pandemin har fört med sig har även avslöjat att fyra av tio européer saknar grundläggande datorkunskaper. Samtidigt visar rapporten att EU:s arbetsmarknad har en ökad efterfrågan efter digital kompetens. Figur ett ovan visar på hur efterfrågan på förmågor och färdigheter i jobbannonserna har förändrats mellan 2019 och 2020. I figur ett går det att se att kompetens inom mjukvaruutveckling, dataanalys och digitalt samarbete är de kompetenser där efterfrågan har ökat mest. Rapporten slår fast att EU tillsammans med medlemsstaterna måste adressera dessa brister på digital samt hälso- och sjukvårdskompetens för att främja en välfungerande europeisk arbetsmarknad.

Läs mer om Europeiskt Centrum för Utveckling av Yrkesutbildning på deras hemsida här.  

Ladda ner Cedefop:s analys av arbetsmarknadstrender under Covid-19 pandemin här.

Hur kommer Europas bioekonomi se ut år 2050?

Den frågan har forskare på EU:s gemensamma forskningscenter Joint Research Centre (JRC) ställt sig. De har publicerat en studie över möjliga scenarier för hur Europas bioekonomi skulle kunna se ut år 2050. Forskarna har utgått från hur politiker och EU:s befolkning skulle förhålla sig till FN:s globala mål för hållbar utveckling och klimatmålen i Parisavtalet.

Rapporten är ett resultat av ett samarbete mellan JRC och Generaldirektoratet för Forskning och Innovation. Rapporten har som mål att ge en bild om hur Covid-19 och EU-kommissionens bioekonomistrategi kommer att påverka och forma Europas framtida bioekonomi. Forskarna gör ett försöka att förutse hur bioekonomin kommer att utvecklas, identifiera vilka hinder som kommer uppstå och diskuterar vilka åtgärder som bör tas för att se till att FN:s globala mål för hållbar utveckling och klimatmålen i Parisavtalet uppnås.

Forskarna har använt flera olika perspektiv för att ge en bild av hur samhällets alla delar skulle kunna se ut, bland annat teknik, miljö och ekonomi. Förenklat så utgår rapporten utifrån två mått: tillgång och efterfrågan. Tillgången genom varor och tjänster antas kontrolleras av politiker, vilka har kapaciteten att införa politik som bidrar till hållbarhetsmålen genom att lagstifta, investera och förenkla för utvecklingen av en hållbar bioekonomi. Efterfrågan påverkas i sin tur av EU:s invånare, vilka kan minska sin masskonsumtion och öka konsumtionen av närproducerade och hållbara produkter.

Utifrån dessa två faktorer presenterar JRC fyra möjliga scenarier av Europas ekonomi år 2050. Nedan följer ett sammandrag av alla scenarier.

1. ”Ni får göra det åt oss”

I detta scenario föreställer sig forskarna att ansvaret att genomföra klimatåtgärder bara ligger på politikerna. Medborgarna förändrar inte sina konsumtionsvanor eller beteenden utan fortsätter konsumera enligt samma mönster. Följden blir att den gröna politiken inte får fäste i samhället, utan ses som ett nödvändigt ont. Fortsatta hårda miljöregleringar ger visserligen en effekt på konsumtionspriser med resultat att konsumtionen minskar. Dock, med resultatet att dyrare inhemska varor minskar Europas globala konkurrenskraft med ökade sociala klyftor som resultat. I detta scenario beräknar JRC att den globala temperaturen år 2100 kommer att ha ökat med 2.5 grader, det vill säga 0.5 grader över målet i Parisavtalet.

2. ”Vi gör det tillsammans”

Här arbetar politiker och invånare tillsammans. Politikerna genomför klimatvänliga reformer och investerar offentliga [IJ6] medel i grön infrastruktur. EU:s invånare förändrar sitt beteende genom minskad konsumtion och vaneförändringar. Resultatet är en ökad social hållbarhet, mindre massproduktion och mer lokal produktion. 2050 blir den biobaserade cirkulära ekonomin norm och 2100 hålls den globala temperaturökningen under Parisavtalets 2-graders mål.

3. ”Vi gör det själva”

Medborgarna tar här ansvaret för klimatförändringarna helt själva, med ändrade konsumtionsvanor och social aktion. Politikerna tar inga beslut för att förbättra klimatet. Vinnare är små- och medelstora företag som drar nytta av den sociala rörelsen som drivs fram av medvetna konsumenter som vill främja lokal produktion. Dock har större företag svårt att ställa om utan stöd från den offentliga sektorn och den gröna omställningen blir lidande. Resultatet blir en global temperaturökning på 2.5 grader år 2100.

4. ”Vi gör det oundvikliga”

Business as usual. Varken politiker eller medborgare tar nya beslut för att förändra sina vanor och beteenden utan fortsätter leva som vi gör i dagsläget. Från politiska beslut görs ändå några framsteg med ökad energieffektivitet och viss omställning till en cirkulär ekonomi men konsumtionsvanor förändras sakta och inte i den takt som hållbarhetsmålen kräver. Resultatet blir 3.5 grader global temperaturökning år 2100. Det här scenariot anses vara det mest sannolika.

Dessa framtidsscenarier ger en bild av hur Europa skulle kunna se ut år 2050. Analysen bygger på flera experters åsikter och beskriver flera potentiella framtidsscenarier. Vilken av dessa framtidsscenarier, om ens något, som kommer vara verklighet år 2050 är omöjligt att veta. Vad rapporten lyfter fram är att vi redan nu i ett så pass tidigt läge måste vara medvetna om våra egna begränsningar och förstå att det att det krävs en kraftsamling av både politiker och medborgare för att uppnå hållbarhetsmålen. Forskarna från JRC illustrerar utmaningen som Europa står inför genom att citera ett afrikanskt ordspråk: Om du vill gå fort, gå själv. Om du vill gå långt, gå tillsammans.

Läs mer om rapporten om Europas bioekonomi år 2050 här.

Läs mer om FN:s globala mål för hållbar utveckling här.

Läs mer om klimatmålen i Parisavtalet här.


EU-kommissionen lanserar en öppen publikationsplattform

EU-kommissionen presenterar sin nya publikationsplattform som ska göra forskning finansierad genom Horisont Europa och Horisont 2020 tillgänglig för alla.

Genom plattformen vill EU-kommissionen ge allmänheten, forskare och universitet kostnadsfri tillgång till de senaste vetenskapliga rönen inom alla ämnesområden inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt samhällsvetenskap, konst och humaniora.

Öppen forskning är en prioritet för EU-kommissionen och är ett villkor för att få finansiering genom Horisont Europa. I nuläget är mer än 90 % av forskning finansierad genom Horisont Europa öppen för alla men målet är att 100 % av all forskning ska finnas tillgänglig för allmänheten. Detta ska bland annat förenkla forskningssamarbeten, öka utbyte av kunskap och stärka förtroendet för vetenskapen i samhället. Publikationsplattformen ska även bidra till en snabbare och öppnare publiceringsprocess, en mer genomgående granskning av forskningen samt mindre byråkrati. Publicering på plattformen ska vara gratis.

EU-kommissionens publikationsplattform finns här.

Läs mer om EU-kommissionens nya publikationsplattform här.

Regioner drar ett tungt lass med pandemin – men involveras inte i planeringen av återhämtningen

Under våren pågår intensivt arbete i EU:s medlemsländer för att ta fram planerna för återhämtning och resiliens, som styr hur medlemsländerna ämnar använda de EU-medel som tillgängliggörs genom Faciliteten för återhämtning och resiliens. Nu höjs röster från bland annat Regionkommittén att regioner och kommuner måste få mer inflytande i planeringsarbetet och framtagandet av de nationella planerna.

Den 22-26 mars organiserade EU-kommissionen och nätverket European Network for Rural Development (ENRD) en ”Vision för landsbygden”, en flerdagars-konferens för att diskutera EU:s långsiktiga vision för landsbygden. Under veckan organiserades även flera event i Regionkommittén, bland annat möttes medlemmarna i NAT-kommissionen och diskuterade hur pandemin har förstärkt redan existerande problem på den europeiska landsbygden. NAT-kommissionen menar att landsbygden har påverkats särskilt hårt av pandemin och att tillgången till samhällstjänster ytterligare minskat i dessa områden som en följd av pandemin. Därför menar NAT-kommissionen att återhämtningsplanerna måste fokusera på att främja hållbar utveckling och tillväxt på landsbygden och inkludera åtgärder som motverkar att klyftorna mellan stad och land växer som en effekt av COVID 19. Dessutom vill NAT-kommissionen se att medlemsstaterna lyssnar mer på regionala och lokala intressenter.

Ytterligare kritik kommer från Samanhållningsalliansen (Cohesion Alliance), en sammanslutning av 12 000 partners och nätverk (bland annat AER och CPMR där Region Värmland är medlem) som vill se en starkare samanhållningspolitik i EU. Samanhållningsalliansen menar att lokala och regionala myndigheter är de som tvingats hantera konsekvenserna av Covid-19 pandemin men att de trots detta inte är tillräckligt delaktiga i planeringen av återhämtningsåtgärderna som kommer att finansieras av Faciliteten för återhämning och resiliens. För att landsbygden inte ska hamna på efterkälken efter pandemin vill både NAT-kommissionen och Sammanhållningsalliansen att regioner och kommuner blir mer involverad på nationell nivå i planering och beslutsfattande av återhämtningsplanerna som medlemsländerna nu tar fram för att få medel från Faciliteten för återhämning och resiliens.

EU:s återhämtningspaket, Next Generation EU, är ett 750 miljarder euro stort återhämtningspaket från EU. Majoriteten av budgeten i Next Generation EU är öronmärkt till den nya Faciliteten för återhämtning och resiliens och Sverige väntas få ca 41 miljarder kronor från faciliteten. Medel från faciliteten ska distribueras av medlemsstaterna baserat på nationella planer för återhämtning och resiliens.

Läs mer om Next Generation EU och Faciliteten för återhämtning och resiliens här.

Läs mer om kritiken från Regionkommittén och Kommissionen för Naturresurser (NAT) här.

Läs mer om kritiken från Samanhållningsalliansen här

Ny EU-strategi för barnets rättigheter

EU-kommissionen har presenterat en ny EU-strategi för barnets rättigheter och har även lämnat ett förslag till rekommendationer för en europeisk barngaranti. Strategin har som målsättning att främja lika möjligheter för alla barn och förbättra levnadsförhållanden för de barn som lever i eller nära social utsatthet.

Med strategin vill EU-kommissionen försöka bryta den onda cirkel som inleds genom fattigdom i ung ålder. Att leva i fattigdom som barn har negativa effekter på hälsa och det innebär stor risk för långtidsarbetslöshet och fattigdom i vuxen ålder. I EU lever 22,2 % av alla barn under 18 år i hushåll på gränsen till fattigdom eller utanförskap. Det motsvarar 18 miljoner barn och med den nya strategin vill EU-kommissionen förbättra deras levnadsförhållanden.

Den nya EU-strategin för barnets rättigheter har sex temaområden:

  1. Barn som drivkraft för förändring i det demokratiska livet
  2. Barns rätt att förverkliga sin fulla potential oavsett social bakgrund
  3. Barns rätt att inte utsättas för våld
  4. Barns rätt till ett barnvänligt rättsväsende
  5. Barns rätt att tryggt kunna använda internet och utnyttja dess möjligheter
  6. Barns rättigheter runtom i världen

I ett ytterligare led att stärka barnets rättigheter i EU så rekommenderar EU-kommissionen även att medlemsländerna inför en europeisk barngaranti som ger behövande barn kostnadsfri tillgång till:

  1. Förskoleverksamhet och barnomsorg
  2. Utbildning och skolbaserad verksamhet
  3. Åtminstone en näringsrik måltid varje skoldag
  4. Hälso- och sjukvård

Inom barngarantin rekommenderar EU-kommissionen även att utsatta familjer med barn ska få bättre tillgång till näringsrik mat och adekvat boende. För att genomföra den europeiska barngarantin uppmuntras medlemsländerna använda EU-finansieringen som tillgängliggörs genom Europeiska socialfonden+ (ESF+), Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) och Faciliteten för återhämtning och resiliens samt söka ytterligare EU-finansiering genom sektorsprogrammen, till exempel genom InvestEU.

EU-kommissionen kommer tillsammans med medlemsländerna övervaka genomförandet av strategin och en utvärdering kommer att göras i slutet av 2024.

Läs mer om EU-kommissionens förslag att stärka barnets rättigheter här.

Ladda ner ett faktablad om EU:s strategi för barnets rättigheter här.

Ladda ner ett faktablad om den europeiska barngarantin här

Konferensen om Europas Framtid – en framtida medborgarrörelse eller ett verkningslöst initiativ för de redan EU-invigda?

Det pratas mycket om Europas framtid just nu. Hur kommer EU att se ut efter pandemin? Kommer EU kunna hantera klimatförändringarna? Klarar sig EU utan Storbritannien? Det diskuteras också hur EU:s struktur bör se ut i framtiden. För att svara på det har EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet startat ett initiativ för att lyssna till EU:s medborgare och få deras åsikt om vad EU ska vara i framtiden. Initiativet kallas ”Konferensen för Europas Framtid”.

EU:s institutioner ser initiativet, som inte är en konferens utan en pågående dialog och debatt, som en möjlighet för EU:s medborgare att vara med att påverka EU:s politiska riktning för de kommande åren. Initiativet har välkomnats av flera, men samtidigt finns många kritiker som menar att konferensen snarare är ett spel för gallerierna och en övning som inte kommer påverka EU:s framtid nämnvärt. Frågan som kommer att undersökas vidare i texten nedan är alltså om en medborgardialog i form av en konferens om EU:s framtid verkligen kommer forma riktningen för EU?

Bakgrunden till konferensen är ett förslag från Frankrikes president Emanuel Macron som 2019 föreslog att Europaparlamentet borde anordna en konferens för EU:s invånare om EU:s framtid1. Den idéen plockades upp av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och den 10 mars i år kunde EU-kommissionen presentera en gemensam förklaring från EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet om en konferens om Europas framtid.

Konferensen är tänkt att vara en paneuropeisk medborgardialog med syfte att samla in tankar, idéer och åsikter från EU:s medborgare om EU:s framtid. Konkret ska konferensen innehålla fysiska och digitala forum där EU:s medborgare ska kunna komma med inlägg. På europeisk nivå kommer det att anordnas medborgarpaneler och EU-kommissionen uppmanar även nationella, regionala och lokala aktörer att anordna dialoger och komma med bidrag till konferensen. Representanter från EU-kommissionen har särskilt lyft fram regioner och kommuner som viktiga aktörer i att forma det framtida EU och att det kommer finnas stora möjligheter för lokala aktörer att anordna medborgarsamtal på sin ort. Nästa år, när konferensen avslutas, ska en återkopplingsmekanism samla in alla förslag och omvandla medborgarnas förslag till konkreta rekommendationer till EU.

En del instanser, till exempel Regionkommittén, har frågat sig varför EU har tagit initiativet till en konferens om Europas framtid och några har riktat kritik mot konferensen. En förklaring till varför konferensen anordnas kan ligga i att EU länge kritiserats av vissa för att ha ett demokratiskt underskott och att EU:s befolkning är dåligt representerade på EU-nivå, bland annat på grund av det låga valdeltagandet i EU-valen2. En konferens för Europas framtid som utgår från medborgarnas deltagande kan vara ett sätt för EU att ytterligare förbättra förankringen hos medborgarna och motverka det demokratiska underskottet. Samtidigt finns det risk för att konferensen blir en dialog mellan EU-institutionerna och en mindre skara organisationer och myndigheter redan insatta i EU-politik snarare än av dialog med EU:s medborgare. Ordföranden för Regionkommitéen (ReK), Apostolos Tzitzikostas, har uttalat sig om konferensen och välkomnar initiativet. Apostolos trycker på att konferensen verkligen måste nå ut till EU:s medborgare, framför allt de unga, och lyssna på vad de har att säga och han varnar för att konferensen inte får bli en ytlig övning från Bryssel utan verklig förankring hos medborgarna

Dessutom är inte alla helt övertygade om att konferensen kommer ha en verklig effekt på EU:s framtid. Lars Danielsson, Sveriges EU-ambassadör, säger i en intervju med Sieps podcast3 att han är tveksam till att konferensen kommer att ha en beständig effekt på EU:s framtid. Han menar att den radikala ekonomiska politik som nu drivs på EU-nivå i skuggan av Covid-19 pandemin kommer ha en större betydelse för hur det framtida EU-samarbetet kommer se ut. Här syftar Danielsson på EU:s gemensamma upplåning till återhämtningsfonden för pandemin. Genom den gemensamma upplåningen har medlemsländer fått en ökad insyn i andra medlemsländers budgetar och dessutom större möjlighet att kräva ekonomiska reformer i andra medlemsländer. Danielsson menar att den ökade kontrollen av varandras budgetar är helt nytt för EU och kommer ha en större inverkan på hur EU kommer att fungera i framtiden än konferensen.

Konferensen har även fått kritik för att dagordningen, organisationen och målsättningen inte är helt klart. European Policy Center (EPC) har gjort en detaljerad analys av förslaget och konstaterar att det finns flera fallgropar4. Till att börja med är ledningsstrukturen, där ansvaret för konferensen är delat mellan tre EU-insitutioner, för oklar och spretig. Med en oklar ledningsstruktur riskerar konkreta medborgarförslag från konferensen att reduceras till otillräckliga åtgärder som innehåller den minsta gemensamma policynämnaren mellan institutionerna. EPC varnar också för att den öppna agendan med liten eller ingen struktur kan leda till att resultatet av konferensen blir ett sammelsurium av inlägg och åsikter istället för svar på konkreta frågeställningar. Dessutom finns inget åtagande från EU:s sida att medborgardialogen ska mynna ut i faktiska åtgärder utan bara rekommendationer utan förbindelse att följa eller respektera dem. Det ger EU-institutionerna stor flexibilitet i implementeringen av resultatet för att forma framtidens EU. 

Konferensen om Europas Framtid är kritiserad och det är omdebatterat hur mycket den faktiskt kommer att forma EU:s fortsatta utveckling. Men om slutordet ska landa i en lite positiv ton så ger konferensen EU:s medborgare en chans att ta del av och delta i EU-debatten. Arbetet i EU har stor påverkan på lokal och regional nivå och genom att anordna lokala medborgardialoger har regionerna och kommunerna chans att bättre förstå hur medborgarna ser på EU och göra deras röster hörda hela vägen till Bryssel.   

Läs mer om Konferensen om Europas Framtid här.

Ladda ner EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådets gemensamma förklaring här.


EU-kommissionen antar den första strategiska planen för Horisont Europa

Den 15 mars presenterade EU-kommissionen den strategiska planen för Horisont Europa för perioden 2021–2024. Horisont Europa är EU:s forsknings- och innovationsprogram med syfte att finansiera forskning och innovation. Den strategiska planen ämnar säkerställa att projekten som finansieras av Horisont Europa bidrar till att uppfylla EU:s prioriteringar: en grön och digital omställning, främja en motståndskraftig union och ekonomi samt ett mer självständigt Europa i världen.

Horisont Europa ska finansiera forsknings- och innovationsinsatser inom tre pelare:

  1. Vetenskaplig spetskompetens: Spetsforskning, integrerade forskningsinfrastrukturer och mobilitet för forskare
  2. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft: Initiativ som direkt adresserar samhällsutmaningar i stort, både globalt och i Europa, inom sex tematiska kluster
  3. Innovativa Europa: Ny teknik och banbrytande samt disruptiva innovationer som etableras i samhället genom samarbeten mellan flera olika aktörer

Att arbeta med en så kallad strategisk plan är ett nytt arbetssätt för EU-kommissionen som hoppas att det ska säkerställa att den forskning som EU finansierar inriktas på utmaningar som är viktigt både för EU och européerna. Den strategiska planen fokuserar på pelare två av Horisont Europa men innehåller aktiviteter och prioriteringar som även är relevanta för pelare ett och tre, för att främja synergier mellan alla komponenter i programmet.

Den strategiska planen inkluderar fyra strategiska riktlinjer som kommer att påverka inriktningen på Horisont Europas insatser de närmsta fyra åren. De fyra riktlinjerna representerar de mest utmanande globala samhällsproblemen:

  1. Främja ett mer självständigt Europa
  2. Återställa Europas ekosystem och biologiska mångfald
  3. Göra Europa till den första digitala och cirkulära ekonomin
  4. Skapa ett mer demokratiskt europeiskt samhälle

En central aspekt av Horisont Europa är att forskningen som finansieras ska vara resultatsdriven och möta samhällsutmaningarna som EU står inför. De fyra strategiska riktlinjerna har därför nära koppling till de sex tematiska klustren som definierar de globala utmaningarna som pelare två ska adressera, se bild 1 nedan.

Bild 1: Horisont Europa med de tre pelarna och de sex tematiska klustren. Källa: EU-kommissionen

Den strategiska planen innehåller också åtta horisontella prioriteringar som ska genomlysa forsknings- och innovationsinsatserna som finansieras av Horisont Europa, till exempel jämställdhet, taxonomi och social innovation. Det kommer till exempel vara ett krav att alla projekt som finansieras av Horisont Europa ska inkludera en jämställdhetsdimension. Horisont Europa har också ett övergripande fokus på globala utmaningar och internationella samarbeten. Dessutom ska programmet främja synergier mellan EU:s andra sektorsprogram.

Horisont Europa är EU:s största sektorsprogram och har en total budget om 95,5 miljarder euro. Prioriteringarna inom den strategiska planen kommer att genomföras genom Horisont Europas arbetsprogram. Arbetsprogrammen är dokumenten som fastslår finansieringsmöjligheterna och de tematiska ämnena för ansökningsomgångarna som öppnar under året som kommer.  Den första ansökningsomgången kommer att öppna under våren 2021 och presenteras under EU:s forsknings- och innovationsdagar 23-24 juni.

Mer information om Horisont Europas strategiska plan 2021 – 2024 finns här.

Ladda ner EU-kommissionens faktablad om den strategiska planen här.

Ladda ner hela den strategiska planen för Horisont Europa här.

Är du nyfiken på Horisont Europa så finns en sammanfattande presentation att ladda ner här.

EU-kommissionen vill se mer insyn i lönesättningen

Den 4 mars presenterade EU-kommissionen ett förslag till ett direktiv för att öka insynen i lönesättningen i medlemsländerna. Syftet med direktivet är att öka medvetenheten om lönevillkoren i EU och säkerställa att kvinnor och män i EU får lika lön för lika arbete.

Förslaget innehåller flera åtgärder:

  • Ökad insyn i lönesättning
  • Rätt till löneinformation
  • Offentlig statistik om löneskillnader
  • Gemensam lönebedömning

Insyn i lönesättningen för arbetssökande innebär bland annat att lönenivån för en utannonserad tjänst ska presenteras redan i platsannonsen. Rätt till information om lönenivåerna i organisationen för anställda betyder att lönestatistik ska finnas tillgänglig för alla arbetstagare. Arbetsgivare med fler än 250 anställda ska dessutom offentliggöra löneskillnaden mellan män och kvinnor. Internt ska arbetstagare få tillgång till ytterligare statistik som visar på löneskillnader mellan personer som utför samma eller likvärdigt arbete. Om en lönerapportering visar på en löneskillnad på över 5 %, som inte kan motiveras genom könsneutrala faktorer, måste arbetsgivare göra en gemensam lönebedömning i samarbete med arbetstagarrepresentanter för att minska löneskillnader.

Dessutom ska rättsskyddet stärkas för de som blivit utsatta för lönediskriminering. Bland annat ska det finnas möjlighet till ersättning om en arbetstagare utsatts för könsdiskriminering vid lönesättning. Vid en prövning föreslås bevisbördan ligga på arbetsgivaren och inte på arbetstagaren.

Insynen i lönesättningen ska gälla alla privata och offentliga arbetsgivare och även icke-statliga organisationer. Alla typer av arbetsformer innefattas av förslaget, även deltidsanställningar, visstidsanställningar och anställningar genom bemanningsföretag.

Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och Ministerrådet genom det ordinarie lagstiftningsförfarande innan det kan godkännas. Då förslaget gäller ett direktiv är det menat att EU-kommissionens förslag ska införlivas i nationell lagstiftning. Om förslaget godkänns har medlemsstaterna två år på sig att införliva förslaget i sin nationella lagstiftning.

Läs mer om förslaget här.

Läs Frågor och Svar om förslaget här.

Se EU:s förfarande och läs hela förslaget här.

Ett digitalt Europa år 2030

Den 9 mars lade EU-kommissionen fram sin vision för ett digitalt Europa år 2030. Visionen innehåller mål och vägar som ska bidra till den digital omställningen i EU och stärka den digitala kompetensen bland EU:s industri, medborgare och offentliga institutioner.

Huvuddelen av visionen kallas den ”Digitala Kompassen” som innehåller fyra konkreta mål:

  • En digitalt kompetent befolkning och en högkvalificerad digital yrkeskår
  • Säker, högpresterande och hållbar digital infrastruktur
  • Digital omställning av företag
  • Digitalisering av offentliga tjänster

Bland annat innebär målen att minst 80 % av alla vuxna i EU ska ha grundläggande digitala färdigheter innan år 2030. Det ska finnas fler IKT-specialister inom EU och fler kvinnor ska söka sig till yrket för en mer jämlik bransch. EU:s digitala infrastruktur ska också stärkas genom utbyggnad av 5G-nät som ska täcka alla befolkade områden. EU-kommissionen vill att företag i större utsträckning ska använda AI, molntjänster och stordata i sin verksamhet. Dessutom ska alla offentliga tjänster vara tillgängliga digitalt och minst 80 % av medborgarna ska ha tillgång och använda e-identifiering.

Utöver detta vill EU-kommissionen att visionen bidrar till att stärka digitala rättigheter och principer för européer, utöka den pan-europeiska digitala infrastrukturen samt ingå i fler internationellt digitala samarbeten. Det föreslås att målen ska övervakas av en central förvaltningsmekanism till vilken medlemsländerna rapporterar deras digitala utveckling.

Den nya digitala visionen är ett komplement till EU-kommissionens tidigare strategi för att forma EU:s digitala framtid.

Läs mer om Europas digitala decennium här.

Läs mer om EU-kommissionens strategi för att forma EU:s digitala framtid här.

Ny statistik visar att Covid-19 pandemin drabbar kvinnor hårdare än män

Den 1 mars publicerade Europaparlamentet ny statistik som belyser hur Covid-19 pandemin har påverkat kvinnor i EU. Statistiken visar bland annat att pandemin har slagit hårdast mot branscher som domineras av kvinnor och att våld mot kvinnor ökat under pandemin.

Servicesektorn är den sektor som har drabbats hårdast av pandemin. Europaparlamentets statistik från 2020 visar att 84 % av kvinnorna på EU:s arbetsmarknad arbetar i ett serviceyrke, inom till exempel vård-, handel-, turism- och hotellbranschen. Vårdarbetare är särskilt utsatta och av de 49 miljoner vårdarbetare inom EU som har exponerats för Covid-19 är 76 % kvinnor. I tillägg arbetar en högre andel kvinnor deltid samt inom den informella ekonomin, vilket är yrken som inte åtnjuter samma lagliga skydd och sämre rätt till sjukvård, sjukfrånvaro och arbetslöshetsersättning. Utöver detta visar en undersökning från Eurofound att fler kvinnor än män upplever att pandemin har gjort det svårare att balansera familje- och arbetsliv.

Statistiken visar också att våld mot kvinnor och utnyttjande av kvinnor och flickor har ökat under pandemin. 50 kvinnor dör varje vecka i EU på grund av våld i hemmet och den här siffran har ökat under pandemin. Samtidigt upplever många kvinnor och flickor att det har blivit svårare att söka hjälp under pandemin.

Som en konsekvens av pandemin varnar nu Eurofound att könskillnader i EU kan öka och Eurofound uppmanar medlemsländerna att hålla ett extra öga på effekterna av pandemin på jämställheten. Dessutom föreslår de att fler åtgärder för att skydda jämställdheten bör implementeras, till exempel att ge föräldrar mer tid att ta hand om sina barn vid en eventuell ny nedstängning genom flexiblare arbetstider och mer tillåtande förhållningsregler kring familje- och arbetsliv.

Se Europaparlamentets statistik här.

Ladda ner Eurofounds rapport om kvinnor och en jämlik arbetsmarknad här.

Vi har tidigare skrivit om Covid-19 pandemins effekter på könsskillnader i EU, läs mer här.