Historisk återhämtningsplan presenterad med förslag till ny långtidsbudget

EU-kommissionen har presenterat sitt förslag till återhämtningsplan för att ta sig ur coronakrisen. Återhämtningsplanen ska tillsammans med EU:s nya förslag till långtidsbudget för perioden 2021-2027 säkerställa en snabb och hållbar återhämtning av den europeiska ekonomin.

Den 27 maj presenterades återhämtningsplanen tillsammans med EU-kommissionens nya förslag till långtidsbudget för perioden 2021-2027. Tanken är att budgeten i kombination med återhämtningsplanen ska mobilisera resurser som kan ta i tu med de omedelbara ekonomiska och sociala effekterna som krisen fört med sig, ”kickstarta” ekonomin och samtidigt möjliggöra hållbara investeringar inför framtiden. Förslaget till långtidsbudget tillsammans med åtgärderna för återhämtning motsvarar det enorma värdet av 1850 miljarder euro.

I centrum för återhämtningsplanen presentas ett investeringsinstrument som går under namnet ’Next Generation EU’ vilket är en form av återhämtningsfond som innebär möjligheter till både lån och bidrag. Inom ramen för fonden ryms tre pelare, varav den första och kanske viktigaste tillägnas investeringar och reformer som ligger i linje med EU:s prioriteringar gällande att skapa en motståndskraftig och hållbar ekonomi, grön omställning och satsningar på digitalisering. Alla länder kommer kunna ta del av medlen men extra hårt drabbade länder och regioner prioriteras särskilt.

Utöver detta innehåller den första pelaren ett nytt initiativ vid namn ’React-EU’ som ökar anslagen (55 miljarder euro) till de nuvarande programmen inom sammanhållningspolitiken till och med 2022, mer medel till fonden för en rättvis omställning samt en förstärkning av fonden för jordbruk och landsbygdsutveckling. Den andra pelaren i ’Next Generation EU’ innefattar kortfattat medel som ska stimulera privata investeringar i hårt drabbade länder, regioner och företag. Den tredje och sista pelaren syftar i sin tur till att adressera lärdomar från pågående kris för att därefter bygga upp en beredskap och infrastruktur för framtida kriser.

EU-kommissionen påpekar noggrant att återhämtningen är en möjlighet till att skapa en mer hållbar och framtidsanpassad europeisk ekonomi. Därför avser kommissionen i sitt förslag till ny EU-budget att kanalisera medlen i återhämtningsplanen via EU-programmen, för att på så vis säkerställa att prioriteringarna inom ramen för den gröna given förverkligas och blir en central del av EU:s ekonomiska återhämtning. I detta arbete kommer även digital omställning och åtgärder ämnade för en så rättvis och inkluderande återhämtning som möjligt att prioriteras särskilt.

Läs mer om EU-kommissionens förslag till återhämtningsplan och ny EU-budget här.

Ett faktablad kring förslagen finns här.

Nya strategier ska främja biologisk mångfald och ökad livsmedelssäkerhet

Onsdagen den 20 maj presenterade EU-kommissionen två nya tongivande strategier som kommer vara viktiga i förverkligandet av EU:s gröna giv, närmare bestämt strategin för biologisk mångfald och en ny ”jord till bord-strategi”.

De båda strategierna är utformade på ett sätt där de ska harmonisera och stärka varandra i arbetet med att säkra den biologiska mångfalden och ett hållbart livsmedelssystem i hela EU. Båda strategierna spelar en viktig roll i förverkligandet av EU:s gröna giv och målet om ett klimatneutralt EU år 2050. Tanken är att strategierna ska förena natur, livsmedelsproducenter, konsumenter och företag för att skapa en konkurrenskraftig och hållbar framtid på området.

Strategin för biologisk mångfald syftar till att ta i tu med de förluster av biologisk mångfald som sker till följd av exempelvis ohållbar mark- och vattenanvändning, överutnyttjande av naturresurser, föroreningar samt invasiva arter. Därför föreslås bland annat bindande mål om att skadade ekosystemtjänster och vattendrag måste återställas, men också ett mål om att 30 % av EU:s totala havs- och landareal ska vara effektivt skyddad år 2030. Andra åtgärder är:

  • Insatser för att ”förgröna” städer.
  • Främja de metoder inom jordbruket som gynnar den biologisk mångfalden genom att bland annat premiera ekologiskt jordbruk.
  • Säkerställa hälsosamma europeiska skogar.

Med den nya ”jord till bord-strategin” vill kommissionen skapa förutsättningar för att livsmedel produceras under hållbara premisser i hela EU, där människors hälsa och livsmedelstrygghet får ta stor plats. Exempelvis vill man införa ett nytt mål om att minst 25 % av jordbruksmarken odlas ekologiskt vid 2030 samt ett nytt förslag till affärsmodell där lantbrukare får betalt för åtgärder som avlägsnar koldioxid från atmosfären. Fler åtgärder som föreslås är:

  • En minskning i försäljningen av antibiotika till produktionsdjur, med syftet att förebygga antibiotikaresistens.
  • Halvera användningen av bekämpningsmedel.
  • Förebygga näringsläckage genom åtgärder som utformas tillsammans med medlemsländerna.
  • Bättre märkning av livsmedelsprodukter.

Strategierna kommer enligt kommissionen också spela en viktig roll i EU:s återhämtning efter coronakrisen, samtidigt som ett säkrare livsmedelssystem ska göra EU mindre sårbart inför framtida kriser.

Läs mer om de båda strategierna här.
Ta del av frågor och svar kring strategierna här och här.

Cohesion Alliance värnar en fortsatt stark sammanhållningspolitik

I en debattartikel den 27 april manar Cohesion Alliance till en starkare och mer flexibel sammanhållningspolitik efter 2020. Sammanhållningspolitiken anses också vara ett viktigt verktyg för att regioner och städer i hela EU ska kunna återhämta sig från coronakrisen.

För att skapa så bra förutsättningar som möjligt för EU:s återhämtning efter coronakrisen menar Cohesion Alliance att en återhämtningsplan måste komma på plats snarast, i kombination med en ambitiös EU-budget. I brist på sådana åtgärder menar nätverket/plattformen att EU-medborgarnas hälsa och sociala rättigheter kan komma att undergrävas, samtidigt som hållbara investeringar och näringslivets chanser till återhämtning riskerar att äventyras.

Några av de åtgärder som Cohesion Alliance lyfter fram är att medlen inom ramen för sammanhållningspolitiken måste kunna användas för de nödåtgärder som vidtas i de länder och områden som är extra hårt drabbade av coronaviruset. De investeringar som är planerade för programperioden 2021-2027 bör också stärkas och påskyndas för att målet om ett motståndskraftigt, rättvist och hållbart Europa ska kunna nås på längre sikt.

De extraordinära investeringsåtgärderna som EU kommer att presentera i samband med att EU börjar återhämta sig från krisen måste, enligt debattartikeln, utformas med stor respekt och hänsyn till den kunskap som finns lokalt och regionalt kring hanteringen av coronaviruset. Generellt bör sammanhållningspolitiken också präglas av flexibilitet, regelförenklingar och undvika risker för centralisering – inte minst när det gäller investeringar kopplade till coronaviruset.

Att stärka det lokala och regionala inflytandet över sammanhållningspolitiken är överlag en prioriterad fråga för Cohesion Alliance. Ett exempel som lyfts fram där detta är mycket viktigt gäller de eventuella förstärkningarna av Reformstödsprogrammet, där ett lokalt och regionalt inflytande ses som avgörande. Avslutningsvis uppmanas EU:s samtliga institutioner att agera i en anda av solidaritet och ansvar inför kommande förhandlingar och i den fortsatta hanteringen av coronakrisen.

Läs hela debattartikeln här.

Nytt turism- och transportpaket i kölvattnet av coronaviruset

Den 13 maj presenterade EU-kommissionen ett paket med riktlinjer och rekommendationer för turism- och transportsektorerna som ska bistå medlemsländerna i samband med att reserestriktioner börjar lättas. En av förhoppningarna är bland annat att turistföretag så småningom ska kunna öppnas.

Turism- och transportpaketet innehåller initiativ som ska hjälpa EU-länder att succesivt lätta på de reserestriktioner som införts som en effekt av spridningen av coronaviruset, samtidigt som företag åter kan starta igång sina verksamheter. Paketet motiveras också genom att EU-kommissionen framhäver vikten av att EU-medborgarna bör få möjligheten att uppleva en trygg och avkopplande sommar efter månader i isolering. Följande punkter ingår i paketet:

  • Ett övergripande meddelande om turism och transporter 2020 och åren därefter.
  • En gemensam strategi för att gradvis och på ett samordnat sätt lätta på restriktionerna för den fria rörligheten vid EU:s inre gränser.
  • En gemensam ram för att stödja ett gradvis återställande av transporter samtidigt som passagerarnas och personalens säkerhet garanteras.
  • En rekommendation om att göra resevouchrar till ett attraktivt alternativ till kontantersättning.
  • Gemensamma kriterier och principer för att gradvis återställa turismverksamheter

Kommissionen påpekar noggrant att lättnader av restriktionerna kommer att ske med stor hänsyn till hur smittspridningen och säkerhetsläget ser ut inom medlemsländerna. Länderna ska dock ges möjlighet att på ett samordnat sätt häva sina restriktioner gemensamt, förutsatt att säkerhetsläget beträffande smittspridningen anses vara under kontroll. För att undvika att länder enbart öppnar upp för vissa utvalda EU-medborgare införs även en princip för icke-diskriminering.

Utöver detta har EU sedan tidigare dessutom vidtagit en rad andra åtgärder som ska stimulera den ekonomiska återhämtningen från krisen vi befinner oss i. För att små och medelstora företag inom turism ska kunna överleva krisen har statsstödsreglerna tillfälligt luckrats upp för att möjliggöra statliga stöd till krisande branscher. Andra exempel är ett nytt investeringsinitiativ som kan användas för att öka företagens likviditet samt Sure-initiativet som frigör 100 miljarder euro tillägnade bevarandet av jobb och arbetstillfällen.

Läs mer om hela turism- och transportpaketet här.

För att ta del av frågor och svar kring paketet går det att läsa mer här.

Förlängd ansökningstid av European Entrepreneurial Region Award 2021-2022

Projektet Europeiska Entreprenörsregioner (EER) bjuder nu in regioner och städer till att ansöka om att få utmärkelsen ’European Entrepreneurial Region Award’. Denna gång är coronavirusets inverkan på det europeiska entreprenörskapet i centrum för ansökningsomgången. 

Normalt sett brukar EER dela ut utmärkelsen en gång per år till tre regioner eller städer som kan uppvisa innovativa och smarta näringslivsstrategier och policys för entreprenörskap, med syfte att stödja små och medelstora företag (SME:s). Men i kontexten av coronaviruset och dess effekter på företagen samt den gröna och digitala omställningen i näringslivet, har EER förlängt nuvarande ansökningsomgång till att omfatta både 2021 och 2022.

Genom att förlänga ansökningsomgången kommer sammanlagt sex stycken städer och regioner bli aktuella för utmärkelsen. Som en följd av coronaviruset bedömer EER att EU:s ekonomiska politik kommer behöva läggas om för att stödja bland annat återuppbyggandet av SME:s, liksom satsningar på ett mer resilient och motståndskraftigt näringsliv som kan möta den digitala och grön omställning. Förhoppningen är därmed att vinnarna av tävlingen kan vara med och bidra till detta viktiga arbete med sina exempel.

Alla regioner, stora som små, kan delta med sin ansökan till European Entrepreneurial Award 2021 – 2022. Centralt för ansökan denna gång är att beakta coronaviruset effekter på SME:s och entreprenörskap – detta genom att dela med sig av strategier och metoder som kan stötta en social och ekonomisk återhämtning i näringslivet efter krisen. Sista dag för ansökan är den 28 oktober 2020 och utmärkelsen är en chans till medial exponering kombinerat med nya möjligheter till interregional samverkan.

Läs mer om ansökan, EER och utmärkelsen här.

Rapport belyser coronakrisens effekter på könsskillnader i EU

I en ny rapport från EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum analyseras hur coronaviruset inverkar på rådande könsskillnader inom EU. Rapporten visar att krisen tycks slå hårdare mot kvinnor ur både ett socialt och ekonomiskt perspektiv.

Några av de slutsatser som görs är att nedstängningen av många samhällen runtom i Europa ökat risken för att kvinnor utsätts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i sina nära relationer. Även kvinnors fysiska och mentala arbetsbelastning bedöms öka till följd av krisen, vilket i sin tur banar väg för psykisk ohälsa liksom negativa konsekvenser för arbetslivet på både kort och lång sikt.

Genom att hänvisa till skillnader i kultur, normer och samhällsstrukturer inom Europa betonar rapportförfattarna även att krisen också slår olika beroende på var i Europa du befinner dig. När det gäller hanteringen av coronaviruset tyder dessutom det mesta på att män dominerar de plattformar, organ och institutioner som är ledande i arbetet med att bekämpa viruset, vilket förstärker bilden av kvinnors underrepresentation i beslutsprocesser. När det gäller jobbförluster tycks krisen dock slå ungefär lika hårt mot män som mot kvinnor.

Rapporten presenterar också ett antal ljusglimtar som är värda att nämna. Livet i karantän och isolering tros kunna påskynda en utveckling där män tar ett större ansvar för hushållsnära sysslor och familj, vilket i förläningen utmanar könsnormer samtidigt som det obetalda arbetet fördelas mer jämlikt mellan könen.

Rapportförfattarna uppmanar till politisk handling för att överbrygga den ojämlikhet som blir extra tydlig i kristider som nu. Inte minst lyfts behovet av att öka medvetenheten kring vad som sker inom de europeiska hushållen, där psykiskt och fysiskt våld är ett exempel samtidigt som det också finns framsteg som är värda att adresseras.

Läs gärna rapporten i sin helhet här.

Ny manual ska underlätta för interregionala S3-partnerskap

EU-kommissionens forskningscentrum (JRC) har presenterat en manual som kan användas för att utveckla interregionala S3-partnerskap. Vikt läggs vid att skapa goda arbetsprocesser samt behovet av utvärdering och uppföljning av partnerskap.

Tanken med manualen är att den ska vara ett praktiskt verktyg för att vidareutveckla och förbättra interregionala partnerskap för smart specialisering (S3). Manualen är baserad och utformad utifrån erfarenheter från framgångsrika interregionala partnerskap sedan 2015. Samtliga projekt och partnerskap har en koppling till de tematiska områden som står i centrum för EU-kommissionens S3-partnerskap, det vill säga livsmedelsförsörjning, energi och industriell modernisering.

Manualen presenterar den arbetsmetod som används av partnerskapen. Metoden är indelad i fyra faser: lära, sammankoppla, demonstrera, kommersialisera, följt av skala upp som en femte fas. Den stegvisa metoden är ett arbetssätt som utvecklats genom Vanguardinitiativet och alla aktörer som ingår i godkända partnerskap uppmanas att använda sig av manualen och dess metoder för att skapa förutsättningar för lyckosamma och framgångsrika projekt.

För att skapa legitimitet och tilltro till projekten uppmanas partnerskapen även att arbeta med uppföljning och utvärdering. I manualen presentas därför också utvärderings- samt uppföljningsmekanismer som kan vara värda att ta del av. Förhoppningen är att detta kan effektivisera arbetet med projekten samtidigt som styrningsstrukturerna för partnerskapen och projekten tydliggörs och blir lättare att följa.

För att partnerskap ska kunna godkännas och vara berättigade till stöd inom ramen för S3-plattformarna krävs ett minimum i antal EU-regioner som deltar i partnerskapen, en tydlig koppling till smart specialisering i form av regionala strategier samt att regionerna har uttalade planer på interregionala investeringar.

Region Värmland är aktiv i de interregionala S3-partnerskap som fokuserar på bioekonomi och 3d-printing som implementeras genom nätverket Vanguardinitiativet.

Läs mer och ta del av den nya manualen här.

Läs mer om Vanguardinitiativet här.