Praktikantrapport: Små- och medelstora företags möjligheter att få EU-medel för digitalisering

En förutsättning för ett växande och hållbart företagande är att små- och medelstora företag anpassar sig efter den globala utvecklingen och den digitala övergången. Syftet med rapporten är att kartlägga EU:s finansiella stöd till små- och medelstora företag med en särskild inriktning på digital utveckling.

Rapporten utgörs av två beståndsdelar där den första delen är inriktad på strategier och policy. Inledningsvis beskrivs Region Värmlands arbete inom regional utveckling och näringslivsfrågor. Därefter presenteras den tidigare EU-kommissionens prioritering ”Den digitala inre marknaden”, Sammanhållningspolitikens tematiska mål om att främja konkurrenskraften hos små och medelstora företag och därefter den nyligen tillträdda EU-kommissionens prioritering om ”Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern”.

Den andra delen av rapporten kartlägger de EU-program som har en inriktning på små- och medelstora företag och digitalisering. Både pågående och framtida program inkluderas mot bakgrund av att den nya EU-kommissionen nyligen tillträdde och på grund av att nästkommande programperiod 2021-2027 snart inleds.

Programmen som lyfts fram i rapporten är enligt följande:

  • COSME (EU:s program för små och medelstora företag)
  • Digitaliseringspilot för små och medelstora företag under COSME-lånegarantifaciliteten
  • Horisont 2020 – EIC Accelerator Pilot
  • Horisont Europa (2021-2027)
  • Digitala Europa (2021-2027)
  • Inre marknadsprogrammet (2021-2027)
  • InvestEU (2021-2027)

Genomgående i texten har även projektexempel och faktarutor placerats ut för att visa på bredden av projekt som har beviljats EU-medel inom programmen. Rapporten innefattar även exempel på nätverk och utmärkelser som knyter an till utvecklingen av små- och medelstora företag. Under sammanfattningen har även olika länkar till information, guider och rådgivning listats för de företag som är intresserade av stöd i sin ansökningsprocess.

Läs hela praktikantrapporten här.

Investeringsplanen för den europeiska gröna given och mekanismen för rättvis omställning

Tisdagen den 14 januari presenteras investeringsplanen som ligger till grund för den europeiska gröna given. Investeringsplanen inkluderar mekanismen för rättvis omställning som tar hänsyn till de regioner som påverkas mest av omställningen.

EU har satt ambitionen om att bli världens första klimatneutrala kontinent senast 2050. Detta kommer att innebära omfattande investeringar i både EU:s och medlemsstaternas offentliga och privata sektorer. Nu har investeringsplanen för den gröna given presenterats, underlaget som ska samla offentliga investeringar och frigöra privata medel.

Utmaningen är gemensam men dess påverkan förväntas variera, eftersom vissa regioner förväntas påverkas särskilt då de behöver genomgå en social och ekonomisk omvandling. Därför har mekanismen för rättvis omställning instiftats och den ska anpassa det ekonomiska samt praktiska stödet och ordna nödvändiga investeringar i dessa regioner.

Investeringsplanen för den gröna given ska uppmuntra och underlätta för de offentliga och privata investeringarna som avser omställningen till en klimatneutral, grön, konkurrenskraftig och inkluderande ekonomi. Fokus ligger på särskilt tre aspekter:

  • Finansiera: 1 biljon euro i hållbara investeringar ska mobiliseras under kommande decennium. EU:s omfattande satsningar på klimat- och miljöåtgärder ska inspirera privata investerare och en central roll återfinns hos den europeiska investeringsbanken.
  • Möjliggöra: Incitament för att fastställa och styra om offentliga och privata investeringar. EU ska tillhandahålla verktyg för att hållbar finansiering blir en central punkt inom det finansiella systemet. Även myndigheters hållbara investeringar ska främjas genom grön budgetering.
  • Praktiskt stöd: EU-kommissionens ska stödja offentliga förvaltningar och projektansvariga med planering, utformning och genomförandet av hållbara projekt.

Mekanismen för rättvis omställning (Just Transition Fund) ska ge riktat stöd till de regioner som påverkas mest av omställningen till en klimatneutral ekonomi, för att lindra socioekonomiska konsekvenser. Finansieringen utgår från tre huvudkällor:

  • En fond för rättvis omställning.
  • Ett särskilt program för rättvis omställning inom ramen för InvestEU.
  • En lånefacilitet för offentlig sektor hos europeiska investeringsbanken som backas upp med medel från EU-budgeten.

Läs hela artikeln här.

Vinterns upplaga av EU-kommissionens magasin om regional- och stadspolitik, Panorama, har publicerats

Panoramas senaste upplaga handlar bland annat om ESI-fondernas viktigaste implementeringsresultat, Portugals satsningar på en mer innovativ och hållbar ekonomi, höjdpunkterna från European Week of Regions and Cities och medieprogrammet YOUTH4REGIONS.

I den senaste upplagan av Panorama lyfts de viktigaste resultaten som framkommit ur EU-kommissionens strategiska rapport om ESI-fonderna, som publicerades i december 2019. Rapporten ger en uppdaterad överblick om implementeringen av EU:s struktur- och investeringsfonder fram till slutet av 2018, baserat på medlemsstaternas framstegsrapporter.

Vinterns upplaga av Panorama fokuserar särskilt på hur Portugal främjar en mer innovativ och hållbar ekonomi. Efter att ha genomgått en ekonomisk återhämtning sedan skuldkrisen 2010-2014 har Portugal kommit på rätt väg igen med hjälp av EU-stöd, strukturreformer och en växande turistindustri. Avsnittet handlar om hur Portugal skapar tillväxt, strävar efter en grön ekonomi och hur klimatförändringar hanteras. Dessa ämnen lyfts särskilt i två intervjuer med företrädare för innovativa projekt.

I ett av avsnitten görs en tillbakablick till höstens upplaga av ”European Week of Regions and Cities” (EWRC). Temaveckan hade rekordmånga deltagare från 70 länder och det fanns många möjligheter att få delta i workshops, debatter, utställningar och nätverkstillfällen. 2020 års upplaga av ERWC kommer att äga rum under den 12-15 oktober.

Avslutningsvis lyfts även två artiklar som skrivits av unga journalister som deltagit i ”YOUTH4REGIONS” bloggtävling. Medieprogrammet stödjer den nästkommande generationens journalister som intresserar sig särskilt för regionalpolitik och uppmuntrar unga européer att lyfta EU-finansierade projekt.

Läs den senaste upplagan av Panorama här.

Analys av kommunerna och EU-projekt från Sieps

Kommunerna erhåller en stor del av de EU-medel som går till Sverige. De finansiella och organisatoriska effekterna som uppstår granskas i en analys av Mats Fred, postdoktor i globala politiska studier vid Malmö universitet.

Analysen framhåller att forskningsområdet för hur kommer påverkas av EU:s finansiering, organisering och styrning inte är lika omfattande i jämförelse med hur medlemsländerna påverkas av EU:s lagar och regler. Därför står konsekvenserna av kommuners EU-projektarbeten i fokus för analysen.

EU-medlemskapet har inneburit att Sverige ökat användningen av projekt i offentlig sektor. Bland annat har Europeiska socialfonden finansierat ungefär 100 000 projekt i Sverige sedan 1995. Projekten karaktäriseras ofta för att de involverar flertalet delar av de kommunala organisationerna. Däremot menar författaren att projektorganisationer inte enbart ska ses som projektbärare av sina resultat, utan att även den egna prägeln på projekten kan visa på effekter som bidrar till utvecklingen.

Fonder bör inte enbart betraktas som finansieringskällor eftersom de även ger utrymme för att lära och förändra de kommunala organisationerna. Styrning och genomförande av kommunalt EU-arbete skapas genom att dess kriterier anpassas till den kommunala praktiken. Bland de EU-fonder som specificeras omnämns bland annat Östersjöprogrammet där gränsöverskridande samarbeten främjas och Interreg Europe, där kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyten framhålls.

Analysens sammanfattning framhåller att svenska kommuner som organisationer har utvecklat sin projektkompetens. Däremot framhåller författaren att EU-projekt som utvecklingsarbeten behöver tas på allvar för att uppnå resultat och effekter. Organisationer bör ha en tydlig inriktning på sina satsningar, utmaningar och resurser för att möjliggöra kommunens behov till en EU-fond och därigenom lämplig för finansiering.

Läs hela analysen här.

Kroatien tar över ordförandeskapet i Ministerrådet

Den 1 januari tog Kroatien över ordförandeskapet i EU:s Ministerråd. Prioriteringarna för Kroatiens ordförandeskap utgår från mottot ”Ett starkt Europa i en värld av utmaningar”.

Ordförandeskapet sträcker sig från den 1 januari fram till den 30 juni 2020. Kroatien blev medlem i EU 2013 och det är den första gången landet innehar ordförandeskapet. Perioden förväntas bli hektisk eftersom den tar vid där EU står inför många förändringar.

Utmaningarna omfattar klimatförändringar, ojämn ekonomisk utveckling, växande populism och spridning av desinformation. Ordförandeskapets program framhåller vikten av att dessa problem endast kan lösas av ett starkt Europa där unionen som enhet utgör den största styrkan.

Ordförandeskapet kommer bland annat ta vid förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget för perioden 2021–2027. Ambitionen är att nå en överenskommelse så snart som möjligt för att komma igång med andra politikområden och program.

Kroatiens ordförandeskap har presenterat ett program som är inriktat på fyra huvudområden:

  • Ett Europa som utvecklas
  • Ett Europa som länkas samman
  • Ett Europa som skyddar
  • Ett Europa som påverkar

Läs mer om det nya ordförandeskapet här

Läs hela programmet här

2019 det mest EU-positiva året i Sverige

Det föregående året markeras som det mest EU-positiva året i Sverige sedan inträdet i EU 1995. Utvecklingen bygger på att inga partier längre driver frågan om ett utträde, en låg nivå av EU-motstånd och ett högt stöd för det svenska medlemskapet.

Mot bakgrunden av flera samspelande händelser har 2019 blivit det mest EU-positiva året sedan Sveriges inträde i EU 1995. Ett svenskt utträde ur EU betraktas inte längre som en aktuell punkt för varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet, efter att de båda partierna slutade driva frågan för ungefär ett år sedan.

Även det svenska EU-motståndet har försvagats i omgångar och låg i november 2018 på en historiskt låg nivå på 16 procent. EU-opinionen i Sverige nådde en rekordsiffra under våren 2019, där stödet för det svenska EU-medlemskapet uppmättes till 62 procent enligt en undersökning från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Sveriges inträde i den europeiska unionen ägde rum vid nyåret 1995, vilket innebär att det svenska medlemskapet firar 25-års jubileum. Detta uppmärksammades även i en intervju med EU-minister Hans Dahlgren i Dagens Nyheter den 4 januari. I intervjun framhäver Dahlgren att EU blivit starkare under de senaste 25 åren och att dagordningen breddats med frågor som rör klimat, säkerhet och migration. Vidare betonas även två stora utmaningar som väntar för EU under 2020-talet – rättsväsendets oberoende i länder som Polen och Ungern samt att färdigställa Brexit.

Läs hela artikeln här.

Läs hela intervjun här.

Tre av åtta svenska EU-mål riskerar att inte uppfyllas

Sverige ser ut att nå fem av åtta EU-mål till 2020. De EU-mål som Sverige kanske klarar avser forskning och utvecklingsandel av BNP samt energieffektivitet. Däremot når Sverige inte målet om att minska andelen som saknar gymnasieutbildning, där utvecklingen går åt motsatt håll.

EU-länderna beslutade för tio år sedan om åtta konkreta och frivilliga förändringar fram till år 2020. Bortsett från de gemensamma målen har EU-länderna satt egna nationella mål, där Sveriges mål generellt sett betraktats som mer ambitiösa än andra.

På EU-nivå ser chanserna goda ut för att nå målen gällande växtgasutsläpp, sysselsättning och delen universitetsutbildade. Vad gäller satsningarna på forskning och fattigdomsbekämpning ser utsikterna desto sämre ut. Kvarstående mål om energieffektivitet, tidiga skolavhopp och förnyelsebart återstår det att se huruvida målen uppnås eller inte.

Det finns fem mål som Sverige sannolikt kommer att uppnå och dessa listas nedan enligt Sveriges läge, följt av Sveriges EU-mål för 2020 inom parentes:

  • Höjd sysselsättning: 82,6% (Över 80%)
  • Minskning växthusgaser: -24,8% (-17%)
  • Andel förnybar energi: 54,5% (49%)
  • Andel 30 – 34-åringar som har eftergymnasial utbildning: 52% (45-50%)
  • Andelen personer 20 – 64 år som står utanför arbetskraften: 10,8% (Under 14%)

Vidare finns det två mål inom vilket det kvarstår att se huruvida Sverige uppnår målen:

  • Forskning och utvecklingsandel av BNP: 3,4% (4%)
  • Energieffektivitet: 46,5 miljoner ton oljeekvivalenter, Mtoe (Max energiförbrukning 43,4 Mtoe)

Det åttonde EU-målet handlar om att få fler elever genom gymnasiet och utgörs av att andelen elever i åldrarna 18 – 24 utan gymnasieutbildning ska vara lägre än tio procent. Målet är det enda vars utveckling gått åt motsatt håll då Sverige har en ökad andel utan gymnasieutbildning.

  • Andelen som saknar gymnasieutbildning: 9,3% (7%)

Motsvarande statistik för år 2019 finns inte från Värmland. Däremot finns det siffror från 2017 – 2018 som exempelvis visar på att 21,7% av befolkningen har en eftergymnasial utbildning gentemot riksgenomsnittet på 26,7%, enligt Dialog Värmland.

Ta del av Dialog Värmland här.

Läs hela artikeln här.