Missa inte vår inspirationsdag om Erasmus+ och internationalisering i skolan 10 september!

Vill du lära dig mer om hur din förskola, skola eller förvaltning kan komma igång att samarbeta med andra aktörer runt om i Europa? Ringa in den 10 september i almanackan – då är du välkommen på en inspirationsdag om Erasmus+ med fokus på internationalisering i skolan. 

Region Värmland och Karlstads kommun, i samarbete med Universitets- och Högskolerådet (UHR), bjuder in till en gratis fortbildning i hur du kan arbeta med skolutveckling tillsammans med andra länder för att stärka din och dina elevers kompetens.

Under inspirationsdagen kommer du att:

  • få information och kunskap om hur Erasmus+ kan stödja det internationella arbetet på din skola och förvaltning.
  • få verktyg i att direkt komma igång med att samverka runt om i världen.
  • få ta del av inspirerande exempel om hur Erasmus+ används i Värmland. 

Praktisk information:
Datum: 10 september 2019.
Tid: 13.00 – 16.30.
Plats: Karlstad CCC.
Målgrupp: lärare och rektorer i grund-gymnasieskola, representanter för
skolförvaltningar samt EU-samordnare.
Anmälan: Sista anmälningsdag är den 30 augusti. Anmäl dig här.

Erasmus+ inbjudan 10 september

Finland tar över ordförandeskapet i Ministerrådet

Den 1 juli tog Finland över ordförandeskapet i EU:s Ministerråd. Finland kommer att ha stort fokus på hållbarhetsfrågor och ordförandeskapets slogan är ”ett hållbart Europa, en hållbar framtid”.

Det finska ordförandeskapet sträcker sig från 1 juli – 31 december 2019. Finland tar över EU:s ordförandeskap under, vad som förväntas bli, en intensiv höst. Det nya EU-parlamentet har precis tillträtt och under hösten ska en ny EU-kommission utses, förhandlingarna om EU:s långtidsbudget kommer att fortsätta och i skrivande stund väntas Storbritannien lämna EU den 31 oktober.

Det finska ordförandeskapet kommer att fokusera på de politikområden där EU bäst kan skapa europeiskt mervärde. Att främja hållbar tillväxt och bekämpa klimatförändringar är två områden som kommer att vara högt på agendan under hösten.

Finland vill att den gemensamma nämnaren för EU-samarbetet ska vara hållbarhet och att EU bör stärka arbetet med att genomföra Agenda 2030 både inom och utanför unionen. Det finska ordförandeskapet vill också att EU stärker sin profil som världsledande aktör inom klimat- och miljöfrågor.

Det finska ordförandeskapets har fyra huvudprioriteringar:

  • stärka gemensamma värderingar och rättsstatsprincipen.
  • göra EU mer konkurrenskraftigt och socialt inkluderande.
  • stärka EU:s ställning som global ledare inom klimat- och miljöfrågor.
  • skydda medborgarnas säkerhet.

Läs mer om det finska ordförandeskapet här.

Läs programmet för det finska ordförandeskapet här. 

Anmälan till europeiska veckan för regioner och städer är öppen

Nu har anmälan öppnat till den europeiska veckan för regioner och städer (EWRC), som äger rum 7-10 oktober i Bryssel. Årets tema är ”Regions and Cities: Pillars of the EU’s Future”.

Under veckan organiseras mer än 300 workshops och seminarier och ungefär 6000 personer förväntas delta. Anmälan stänger den 27 september men seminarierna blir snabbt fullbokade så passa på att anmäla dig så snart som möjligt.

Mer information och länk till anmälan finns här.

EU-kommissionen presenterar den regionala resultattavlan för innovation 2019

EU-kommissionen har publicerat resultattavlan för innovation och dess regionala motsvarighet för 2019. Resultattavlorna tas fram av kommissionen för att visa på hur innovationsresultaten utvecklas i EU, både på nationell och regional nivå. Resultaten visar att EU, för första gången någonsin, har bättre resultat än USA men att EU tappar mark jämfört med Japan och Sydkorea.

Resultattavlan för innovation mäter framsteg på nationell nivå och delar upp EU:s medlemsländer i fyra grupper; innovationsledare, innovationsstarka, innovationsmåttliga och innovationssvaga. Sverige rankas som det mest innovativa landet i EU, följt av Finland, Danmark och Nederländerna.

Den regionala resultattavlan för innovation gör en liknande uppdelning av EU:s regioner. Här rankas Helsingfors-Nyland som den mest innovativa regionen i EU, följt av Stockholm och Köpenhamn. Resultaten visar att EU:s regioner ligger relativt nära varandra och att skillnaderna mellan regionerna har minskat sedan den förra mätningen.

Norra Mellansverige, där Dalarna, Gävleborg och Värmland ingår, rankas som en innovationsstark region. Resultaten för Norra Mellansverige visar att regionens relativa styrkor jämfört med EU-genomsnittet ligger i bl.a. livslångt lärande, medan en relativ svaghet är låga utgifter kopplat till forskning inom offentlig sektor.

Läs mer om resultattavlorna för innovation här och här.

EU-länderna gör framsteg på det digitala området efter strategiskt riktade investeringar och kraftfulla digitala strategier

En ny rapport visar att Europas digitala ekonomi är på väg framåt, men att den digitala omvandlingen måste ske snabbare för att EU inte ska tappa mark i jämförelse med övriga världen.

EU-kommissionen presenterade den 11 juni resultatet av en kartläggning av den digitala ekonomin och det digitala samhället (Desi) i EU. Rapporten syftar till att belysa hur Europa har utvecklats digitalt och hur konkurrenskraftiga medlemsstaterna är på det digitala området.

EU-kommissionen började utarbeta en plan för en inre digital marknad i slutet av 2014. Tanken var att ta fram en långsiktig strategi som skulle stimulera den digitala miljön i EU och ta itu med den rättsliga osäkerhet som den digitala sfären har präglats av. Sedan initiativet lanserades har EU kommit överens om 28 lagförslag och 35 digitala fri- och rättigheter för att skapa bättre förutsättningar för medlemsländerna att utvecklas digitalt.

Årets kartläggning visar att trots framsteg och förbättringar i EU så måste den digitala utvecklingen påskyndas för att EU ska kunna konkurrera med övriga världen. EU:s kommissionär för den digitala ekonomin och det digitala samhället, Mariya Gabriel, menar att det digitala samarbetet måste utökas. Framförallt är åtgärder som säkerhetsställer att alla EU-medborgare har tillgång till digital kompetens nödvändiga för att utvecklingen ska fortskrida och skapa välstånd i Europa.

Rapporten belyser följande utveckling gällande den digitala ekonomin och det digitala samhället i EU:

  • Internetanslutningen är bättre men inte bra nog. Det återfinns en stor efterfrågan på allt snabbare bredband i EU.
  • Över en tredjedel av de aktiva på arbetsmarknaden saknar grundläggande digital kompetens. Endast 31% klarar av avancerad internetanvändning. Sverige ligger tillsammans med bland annat Finland högst upp i mätningarna på detta området.
  • Antalet internetanvändare ökar. 83% av EU:s befolkning använder internet minst en gång i veckan.
  • Trots mer digitala företag så minskar e-handeln. Endast 17% av de små- och medelstora företagen säljer sina varor och tjänster på nätet.
  • Skillnaderna mellan EU-länderna har minskat när det gäller digitala offentliga tjänster. Denna sektorn förväntas öka genom utvecklingar inom e-hälsoområdet, vilket brysselkontoret rapporterade om tidigare i år.
  • De digitalt konkurrenskraftigaste länderna i EU är också ledande när det gäller kvinnligt deltagande i den digitala ekonomin. Sverige placerar sig i topp även här.

Läs rapporten i sin helhet här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Demografiska trender: Vem kommer leva och arbeta i EU år 2060?

EU-kommissionen har publicerat en ny rapport om demografiska trender och framtidsutsikter. EU har under de senaste decennierna präglats av en stark befolkningstillväxt. Den genomsnittliga livslängden ökar. År 2060 är 30% av EU:s befolkning över 65 år, jämfört med 19% idag.

Rapporten presenterades den 4 juni och är framtagen av kommissionens gemensamma forskningscenter (JRC) och Internationella institutet för tillämpad systemanalys (IIASA), och lyfter utmaningarna som en allt åldrande befolkning innebär för Europas framtid.

Europa har under de senaste årtiondena präglats av en kraftig befolkningstillväxt och denna befolkning blir nu äldre och äldre, mindre fertil och mer utbildad. Detta är en utveckling som EU nu måste anpassa sig till. Därför ställer rapporten frågan: vilka kommer att arbeta och leva i Europa i framtiden? Med vad och med vilka kunskaper?

Det är självklart omöjligt att spå framtiden men JRC och IIASA har gjort sitt bästa och presenterar nu resultaten av den studie de genomfört där de har undersökt områden såsom migration, fertilitet, dödlighet, kunskap och arbetsmarknad.

Rapporten målar en bild om ett EU med en åldrande befolkning och en mindre arbetskraft vilket innebär att arbetstagarna i Europa kommer att behöva försörja allt fler i framtiden, vilket väntas ge upphov till socioekonomiska påfrestningar. Dock kommer arbetskraften att vara bättre utbildad. 59% av EU:s arbetskraft, år 2060, kommer att ha genomfört eftergymnasial utbildning jämfört med 35% idag. De traditionella välfärdssystemen som återfinns i Europa idag kommer utsättas för en hel del utmaningar.

JRC och IIASA menar att bilden som framträder av studien är tydlig: EU måste öka arbetskraftsdeltagandet och få en allt större andel av den arbetsföra befolkningen i arbete. Det är ett absolut måste för att lindra utvecklingen. Vidare uttrycks att varken mer invandring eller högre fertilitet räcker för att möta framtidens utmaningar. Intressant nog påpekas även att en ytterligare högre befolkningstillväxt inte skulle åtgärda problemen, utan att det krävs omfattande strukturella investeringar i balansen mellan arbete och fritid, bland annat förskoleverksamheter, skatteincitament och familjevänliga arbeten.

I studien benämns arbetsdeltagandets fördelning i Sverige som ett mycket bra exempel och land att efterfölja. Den arbetsföra befolkningen i Sverige är mycket hög, med framför allt många fler kvinnor i arbete än i övriga EU, vilket på aggregerad nivå skulle kunna kompensera för den problematik som en äldre befolkning medför.

Läs rapporten om demografiska trender här.

Praktikantrapport: En cirkulär och hållbar bioekonomi i EU

Under hösten 2018 och våren 2019 har EU:s åtagande gällande klimatet och att ställa om till en hållbar och cirkulär ekonomi intensifierats. EU-kommissionen har presenterat en rad strategier och det finns en tydlig gemensam nämnare för omställningen: Bioekonomi.

Bioekonomi är även ett prioriterat område för Region Värmland, vilket bland annat fastslås i regionens smarta specialiseringsstrategi och i det utpekade strategiområdet ”bioekonomi, klimat och energi”. Praktikantrapporten för vårterminen 2019 innehåller därför en kartläggning som redogör för EU:s nya strategier och policy som inverkar på bioekonomiområdet, vad det finns för statistik om bioekonomi på europeisk nivå och vilka finansieringsinstrument som kan användas för att finansiera EU-projekt kopplat till bioekonomin.

I rapportens första kapitel presenteras de strategier och policys som är relevanta för utvecklingen av bioekonomin. Bland annat återfinns presentationer av EU:s uppdaterade bioekonomistrategi, strategin om ett klimatneutralt EU 2050 och LULUCF-förordningen.

Med anledning av SCB:s framtagande av bioekonomistatistik i Sverige, på uppdrag av det svenska regionala bioekonominätverket, presenterar kapitel två en undersökning om vad för data det finns om bioekonomi på EU-nivå.

I rapportens sista kapitel presenteras ett gediget finansieringsavsnitt. Avsnittet delas upp utefter EU:s budgetperioder och redogör för de finansieringsmöjligheter som finns i den pågående budgetperioden 2014 – 2020 och hur finansieringsmöjligheterna för 2021 – 2027 förväntas se ut. Klart står att utvecklingen i EU är fördelaktig för Region Värmland.

Läs rapporten: En cirkulär och hållbar bioekonomi i EU