Rapport från SveReg-konferensen om framtidens sammanhållningspolitik

Just nu pågår en debatt om hur EU:s sammanhållningspolitik ska se ut efter denna programperiod post-2027. Det var med den utgångspunkten tjänstepersoner och politiker från de 21 svenska regionerna och våra storstäder träffades på SveReg2023-konferensen i Bryssel. Tillsammans med Europaparlamentariker, tjänstepersoner från EU-kommissionen, ledamöter från Regionkommittén och experter från tankesmedjor diskuterades de svenska regionerna hur sammanhållningspolitiken ska se ut.

Under konferensen gavs regionerna möjlighet att interagera och diskutera med aktörer som har direkt påverkan på sammanhållningspolitikens utformning. De reflekterade också kring vad som inte fungerar och hur regionerna kan samlas för att bättre nyttja möjligheterna från EU. Sofia Alves från EU-kommissionens generaldirektorat för stads- och regionalpolitik sa såhär:

”Svenska regioner säger att värdet med sammanhållningspolitiken inte främst är pengarna utan att den ger en långsiktig vision och riktning för det regionala utvecklingsarbetet.” 

Några exempel på teman som diskuterades under konferensen:

Frågor som står på spel – Hur kan sammanhållningspolitiken komma att se ut i framtiden? Hur går diskussionen på EU-nivå och är den i linje med behoven i svenska kommuner och regioner? Passet gav en bild av vilken storpolitisk situation den nya sammanhållningspolitiken förhandlas fram inom och vilka andra prioriteringar som konkurrerar om uppmärksamhet och budgetmedel. Under passet kom Jelena Drenjanin, Ledamot i Europeiska regionkommittén, Huddinge kommun med följande kommentar om vad regionerna kan bli bättre på:

”Vi måste bli bättre på att se vad EU gör, och gör för oss på kommunal och regional nivå. Och vi måste bli bättre på att nyttja EUs fonder. Våga lite mer. Let’s be more Italian”.

Hur kan framtida verktyg för regional utveckling tänkas se ut? – Samtal om vad framtidsdiskussionen handlar om kopplat till prioriteringar för finansiering och europeiska samarbeten. Hur går diskussionen på EU-nivå och är den i linje med behoven i svenska kommuner och regioner? Om bara något år presenterar EU-kommissionen förslag på förordningar för EU:s fonder och program inför EU:s programperiod efter år 2027. Hur ser EU-kommissionens olika generaldirektorat på prioriteringarna för finansieringen framöver?

”Sammanhållningspolitiken har funnits länge, och det stagnerar. Men var skulle vi vara idag utan den? Det vet vi inte. Vi måste ha territoriell sammanhållningspolitik. Regionerna vet bättre än EU och staten vad som fungerar för dem.” – Eleni Marianou, generalsekreterare för Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR).

Nästa steg för regionerna – Hur tar vi den lokala/regionala och nationella dialogen vidare för att kunna forma en bred svensk position i frågan? Hur kan vi tala om vad sammanhållningspolitiken har gett de svenska regionerna och vad händer med den regionala utvecklingen om vi inte tar del av dessa?

EU:s sammanhållningspolitik är EU:s viktigaste verktyg för att öka sammanhållningen och stärka den regionala utvecklingen i alla EU:s regioner. Sammanhållningspolitiken består av flera olika så kallade struktur- och investeringsfonder, exempelvis Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF+) och upptar en tredjedel av EU:s budget. Medlen från fonderna är en betydande del av det regionala utvecklingsuppdraget för alla EU:s regioner.

2022 stod EU:s sammanhållningspolitik för 93,5 miljoner kronor, eller 38 % av den totala medfinansieringen, till projekt som Region Värmland valde att finansiera. Finansiering från EU är alltså viktig för utveckling på lokal och regional nivå.

Se programmet för konferensen och presentationerna som visades på SveReg-konferensens hemsida via länken här.

STEP – Plattformen som ska ta hem värdekedjorna till EU

EU-kommissionen har börjat titta mer och mer på hur beroende unionen är av utländska värdekedjor. Den digitala och gröna omställningen, Covid-19 pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina är händelser som har uppmärksammat EU på bristerna i den europeiska industrins värdekedjor. EU-kommissionen har sedan en tid börjat använda begreppet ”strategisk autonomi”. Begreppet betyder att EU vill göra sig mindre beroende av utlandet för vissa strategiskt viktiga komponenter och vara mer självförsörjande.

Vad gör EU?

För att öka den strategiska autonomin i EU har EU-kommissionen presenterat flera initiativ för att etablera och plocka hem värdekedjor till EU. EU har redan tagit flera initiativ mot detta mål, bland annat med strategin ”En grön industriplan för Europa”, förordningen on netto-noll teknologier och förordningen om kritiska råvaror. Nästa steg (bokstavligen) är EU-kommissionens förslag STEP. Akronymen står för Strategic Technologies for Europe Plattform och det är en plattform för EU att styra investeringar mot kritiska teknologier. EU-kommissionen har identifierat tre huvudområden:

1. Djupa och digitala teknologier – exempelvis artificiell intelligens, 5G och kvantdatorer
2. Förnybara teknologier – exempelvis värmepumpar, elnät och kolinlagring
3. Bioteknik – som läkemedelsutveckling och växtförädling

EU-kommissionen vill med STEP ta hem och skapa nya värdekedjor inom dessa områden för att stärka den strategiska autonomin. Syftet med detta är även att:

1. Öka innovationsförmågan i EU
2. Minska sårbarheter i strategiskt viktiga värdekedjor
3. Investera i strategiskt viktigt teknologier

Vad innebär det i praktiken?

STEP innebär en omfördelning av EU:s budget där medel styrs om mot att utveckla strategiskt viktiga teknologier. Många av EU:s sektorsprogram och EU:s struktur- och investeringsfonder kommer revideras och vissa program fylls på med nya medel. Medlemsländerna ombeds även att se över sina strukturfondsprogram (exempelvis europeiska regionala utvecklingsfonden) och rikta dem mot prioriteringarna i STEP.

En ytterligare del av STEP är att det införs ett ny ”Seal of Excellence”, ett sigill för särskilt bra projekt. Sigillet ska ges till projekt som får höga betyg i bedömningen, men som inte ryms i programmens budget. Sigillet ska underlätta att projekt tilldelas finansiering från andra EU-program, exempelvis strukturfonderna.

Vad händer nu?

Förslaget ska nu behandlas i Europaparlamentet och Ministerrådet som tar beslut om STEP ska godkännas.

Bakgrund

Det som fick EU att börja fundera över värdekedjornas utformning började under Covid-19 pandemin. Under pandemin upplevde industrin i EU (och hela världen) stora driftsstörningar.  Detta som konsekvens av att komponenter som producerades utomlands (i Kina exempelvis) inte kunde levereras. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sitt invasionskrig mot Ukraina. EU svarade med starka ekonomiska sanktioner bland annat kraftigt reducerad import av rysk gas och olja. I december 2020 importerade EU 46 % av sin totala gasförsörjning från Ryssland. Över 30 % av alla hushåll i EU värmer sina hus med gas. När importen från Ryssland minskade ersattes den till viss grad av import från andra länder som USA, Norge och Qatar. Men allt gick inte att ersätta med ny import. Ett sätt att tackla energibortfallet från gas är att energieffektivisera, byta ut gaspannor mot el och att producera mer egen energi.

I arbetet med att öka den inhemska produktionen av energi upptäcker EU att majoriteten av alla komponenter och färdiga produkter för förnybar energi, som batterier, solpaneler och vingar till vindkraft kommer från länder utanför EU, främst Kina. EU:s innovations- och konkurrenskraft är lägre i förhållande till USA, Kina, och Japan. EU:s beroende av de utländska värdekedjorna bedöms vara en orsak till detta. EU har även för perioden 2019–2024 en tillväxtstrategi som heter den Gröna given. Den strategin har som syfte att på allvar sätt EU på en kurs mot ett koldioxidneutralt EU 2050. Ett av målen är att öka den inhemska produktionen av förnybar energi, mål som nu förstärks i ljuset av dessa nya utmaningar.

Läs mer om STEP på EU-kommissionens hemsida via länken här.

Läs pressmeddelandet från EU-kommissionen på deras hemsida via länken här.

Ladda ner förslaget till förordning som etablerar Plattformen för Strategiska Teknologier för Europa (STEP) via länken här.

Brysselkontor – en viktig del av danska kommuners internationella arbete

Det menar en studie från Köpenhamns Universitet som har publicerats i veckan som har undersökt danska kommuners relation till sina Brysselkontor. Studien visar att 70 % av alla danska kommuner anser att samarbetet med sitt Brysselkontor skapar värde i sin kommun. Värdet kommer delvis från EU:s finansiering, men även från ny kunskap, kontakter med samarbetspartners och idéutveckling som sker tillsammans med Brysselkontoren. Man menar även att EU-kontoren bidrar till att mobilisera lokalpolitiker kring internationella frågor, vilket även skapar värde.

Flera danska kommuner lyfter att kontakten med Brysselkontoren skapar värde genom att det sätter igång utvecklingsprocesser i kommunerna. En kommun beskriver sin uppfattning av hur samarbetet skapar värde i sin kommun så här:

”Det [kontakten med EU-kontoret] ger oss möjlighet att sätta en internationell prägel på våra uppgifter, utmaningar, insatser etc. och ger oss möjlighet att lära av och bolla idéer med någon utanför Danmarks gränser. Dessutom kan man genom EU-kontoret få kunskap som annars kan vara svår att få tag på då de har fingret på pulsen i förhållande till vad som händer i Bryssel och ev. okända program som kan vara relevanta.” (Marcusson, 2023, sid. 11, förf. översättning)

Utgångspunkten för kommunernas kontakt med Brysselkontoret är nära kopplat till de hinder och utmaningar som de danska kommunerna ser i arbetet med både internationella och EU-frågor. Citatet pekar på att kommunerna ser att Brysselkontorets värde skapas i samverkan med kommunerna.

När det kommer till EU menar 78 % av de danska kommunerna att EU:s politik och incitament bidrar till att lösa de utmaningar man har i kommunen. Anledningen tycks vara att kommunerna anser att EU är mer innovativ och långtgående än politiken på nationell nivå, bland annat inom digitalisering och grön omställning. En ytterligare faktor är EU:s fokus på transnationella projekt och utbyte av erfarenheter och kunskap.

Dessutom menar 70 % av kommunerna att de kan vara med för att bidra till att lösa de gemensamma europeiska utmaningar. Konkret pekar man på möjligheten att vara testbädd för innovativa projekt och lösningar som skapar värde i kommunerna och dess verksamheter. Studien slår också fast att de danska kommunerna ser EU som mer än en finansiär och även som en arena där kommunerna kan agera på lika villkor med andra aktörer.

Läs hela studien från Köpenhamns Universitet via länken här.

Källa: Marcussen, M. (2023). Danske byers internationalisering 2023 – et survey. Download date: 14/06/23.

---

Den europeiska medieindustrin – fokus dataspelsbranschen

Den 18 maj publicerade EU-kommissionen en rapport som undersöker trender rörande tillgång och efterfrågan inom audiovisuell-, spel- och nyhetsmedia. I rapporten analyseras även trendernas påverkan på mediemarknaden inom EU genom att behandla de olika sektorernas tillstånd, utmaningar samt framtida utveckling. 

Den utmaning som sektorn står inför identifieras i rapporten främst vara kompetensförsörjning. Det framgår att många arbetsgivare upplever att de inte kan rekrytera den kompetens som de efterfrågar och till stor del måste rekrytera underkvalificerade arbetare. Anledningen till kompetensbristen i spelsektorn är inte ett resultat av geografisk fördelning av kompetens utan snarare konkurrensen med andra IT-sektorer. Arbetskraften dras till andra digitala industrier med liknande efterfrågad kompetens till följt av bättre arbetsförhållanden som lönenivåer samt graden av arbetsbelastning.  

Den framtida utvecklingen inom spelsektorn antas ske främst inom det som kallas ”Extended Reality” (XR). XR utgörs av flera olika typer av digitala miljöer som virtuell verklighet, förstärkt verklighet samt mixad verklighet vilket är en blandning av virtuell- och förstärkt verklighet. Virtuell verklighet innebär en interaktiv virtuell miljö. Förstärkt verklighet utgörs av digital information som samspelar med fysisk miljö genom bland annat video, grafik eller GPS-data. XR uppskattas bli allmänt integrerat i spelkulturen och komma att bli lika vardagligt som traditionella dataspel inom de kommande åren.     

Den utveckling som dataspel upplevt under den senaste 50-årsperioden har resulterat i att den gått från att utgöra en fritidssyssla till att etableras till en basindustri inom mediebranschen. Numera är det en sektor som utöver att förse vardaglig underhållning även samspelar med andra områden som utbildning och hälsa. Marknaden för dataspel inom EU har mellan åren 2017–2023 upplevt en ständig ökning i intäkter samtidigt som EU:s andel av den globala marknaden har minskat. Konkurrensen på den globala marknaden kan förklaras genom en tillväxt på asiatiska marknader samt den globala företagsstrukturen där världens tio största spelföretag kommer från USA, Kina och Japan. Av de tjugo största globala företagen är franska Ubisoft den trettonde största och värmländska Embracer nittonde störst. En av anledningarna till EU:s underrepresentation av de större globala företagen är att sektorn till 80% utgörs av små företag i Europa.   

Dataspel och spelifiering är ett av Region Värmlands smarta specialiseringsområden i forsknings- och innovationsstrategin för hållbar smart specialisering. Inom detta område ska Region Värmland verka för att skapa ett starkare spelekosystem för att bidra till utvecklingen av nya digitala produkter, tjänster för användarbeteenden samt affärsmodeller.

Läs utblicken över den europeiska medieindustrin i sin helhet här.    

Ett år sedan REPowerEU lanserades

REPowerEU lanserades som en plan för att hantera påverkan av Rysslands invasion av Ukraina på den globala energimarknaden samt för att driva på den gröna energiomställningen. Planen är även en del av industriplanen för netto-noll klimatavtryck och faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). REPowerEU finansieras till 75% av lån och ungefär 25% genom EU-bidrag.

Genom REPowerEU planen ska EU och dess medlemsländer:

• Spara energi – med hjälp av planen har energibehovet minskat med 20%

• Producera grön energi – med hjälp av planen har 39% av all EU:s el under 2022 kommit från förnybara källor

• Skapa en varierad energiförsörjning – med hjälp av planen har 80% av det ryska gasbehovet ersatts genom bland annat en ökning av importerad flytande naturgas (LNG) från 19% till 41%

Gällande förnybar energi har REPowerEU-planen bidragit till att förnybara energikällor genererar mer el än gas. Andelen förnybar energi förväntas öka ytterligare genom en förstärkning av direktivet om förnybar energi.

Den 30 mars 2023 nåddes en preliminär överenskommelse mellan europaparlamentet och Europeiska unionens råd (Rådet) om att förstärka mål i direktivet om förnybar energi. Överenskommelsen utgjorde ett ytterligare steg i arbetet för att uppnå målen i 55%-paketet och den gröna given genom att öka de bindande målen för andelen förnybar energi i EU. Senast 2030 ska andelen förnybar energi utgöra 42,5% med en ambition om 45%, det nya målet är en ökning från det tidigare målet om 32% senast 2030. För att uppnå detta ska bland annat tillståndsförfaranden bli enklare och snabbare att upprättas och godkännas, förnybar energi ska även kunna betraktas som ett överordnat allmänintresse vilket ger det prioritetsrätt. Medlemsländer ska även inrätta områden för påskyndat införande av förnybar energiproduktion.   

Med anknytning till REPowerEU-planen och den gröna omställningen har även en industriplan för netto-noll klimatavtryck föreslagits av EU-kommissionen.

Mer information om REPowerEU

Pressmeddelande: Preliminär överenskommelse om förstärkning av direktivet om förnybar energi

Industriplan för netto-noll klimatavtryck

Europaåret för kompetens ingång

Temat för europaåret 2023 har officiellt startat och sträcker sig från 9 maj 2023 till 9 maj 2024. Europaåret är en kampanj från EU-kommissionen för att uppmärksamma en viss fråga för att stimulera debatt och dialog kring ämnet samt möjliggör för extra bidrag till projekt inom temat. Årets europaår handlar om kompetens och ska stärka EU:s konkurrenskraft genom att höja kompetensen i en arbetsmarknad som kommer förändras i samband med den gröna och digitala omställningen. Fokuset på att höja kompetensen kommer även bemöta kompetensgapet mellan vissa länder, regioner och städer.

Europaåret under 2023 handlar om kompetens med fokus på att matcha arbetskraftens kompetens med arbetsgivarnas efterfrågan. EU-kommissionen menar att den gröna och digitala omställningen kommer medföra flera nya arbeten och således kräva flera nya kompetenser av arbetskraften, det är en av anledningarna att årets tema är kompetens. Europaåret för kompetens uppmärksammar även kompetensgapet mellan vissa av EU:s regioner för att främja kompetenslyft i regioner med en ojämn åldersdemografi vilket påverkar kompetensnivån. Kompetenslyft i dessa regioner var det första initiativet inom ramen för europaåret vilket Region Värmland tidigare rapporterat på nyhetsbloggen. 

Europaåret för kompetens 2023 har fyra huvudsakliga prioriteringar;

• Främja investeringar för kunskapshöjande aktiviteter för att medborgare ska kunna behålla eller hitta nya jobb
• Matcha arbetsgivarnas efterfrågan med medborgarnas kompetens
• Matcha medborgarnas kompetens med deras ambition
• Attrahera människor utanför EU med efterfrågad kompetens

Inom ramen för europaåret för kompetens ingår flera initiativ från EU-nivå, till exempel ett kompetenspaket för digital utbildning, uppdatering av kvalitetsramverket för praktik samt en kompetenspakt.

Till kompetenspaketet för digital utbildning antog EU-kommissionen den 18 april 2023 två förslag till rekommendationer för att öka medborgarnas tillgång till digital utbildning samt lärarnas kapacitet att lära ut digitala färdigheter. Rekommendationerna innehöll bland annat uppmaningar om investeringar i den digitala infrastrukturen för att säkerställa möjligheten att lära ut digitala färdigheter samtidigt som lärare ska ha förutsättningar att fortbilda sig.

Kvalitetsramverket för praktik handlar om att göra praktiktjänster till ett effektivt steg in på arbetsmarknaden för unga medborgare genom gemensamma kvalitetskriterier.

Kompetenspakten är ett instrument där bland andra offentliga aktörer, företag samt arbetsmarknadens parter kan ingå vilket ger tillgång till verktyg för kompetensutveckling. Inom kompetenspakten finns tre ”hubbar” man kan använda i sitt kompetensarbete. De utgörs av; en nätverkshubb där man kan hitta samarbetspartners, en kunskapshubb med kunskapshöjande aktiviteter och information om policyutveckling i EU samt en vägledningshubb med information om finansieringsmöjligheter och hur man upprättar partnerskap.

Ett av Värmlandsstrategins insatsområden är att höja kompetensen genom att fokusera på utbildnings- och kompetensnivå, kompetensmatchning samt livslångt lärande. För insatsområdet finns bland annat riktade insatser för att validera och kartlägga reella och formella kompetenser samt satsningar på digitaliserade utbildningar för att behovsanpassat utbildningsutbud. Dessa två exempel kopplar till europaårets mål att främja kunskapshöjande aktiviteter och matcha medborgarnas kompetens med arbetsgivarnas behov.   

Läs mer på europaåret för kompetens webbsida.

Det går även att engagera sig inom europaåret för kompetens genom att få stöd för aktiviteter som riktar sig mot målen för europaåret. Detta görs genom en registreringsblankett på europaårets webbsida eller här.

Läs mer om initiativen inom ramen för europaåret i EU-kommissionens pressmeddelande.

”På gång inom EU” våren 2023

Den 28 april 2023 publicerade SKR vårens utgåva av skriften ”På gång inom EU” som utges två gånger per år. Skriften innehåller SKR:s prioriterade frågor som de bevakar extra och driver under året samt en överblick av direktiv, akter och förordningar på EU-nivå som påverkar den lokala och regionala nivån. På gång inom EU behandlar flera tematiska områden som bland annat miljö, transport, regional utveckling samt EU:s styrning.

Under 2023 har SKR fastställt åtta prioriterade frågor på EU-nivå som SKR ska driva för att beakta lokala och regionala intressen genom förväntade resultat. SKR:s prioriterade frågor under 2023 är;

• Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU
• Att bygga ett starkt socialt Europa – värna den svenska modellen
• Ett avloppsdirektiv som tar hänsyn till svenska förhållanden
• Värna det kommunala planansvaret i förhållande till EU:s gröna giv
• Bevaka ny lagstiftning om TEN-T och ökad andel järnvägstrafik
• Värna helhetssyn i EU:s läkemedelslagstiftning
• Förslag till förordning om ett europeisk hälsodataområde (EHDS)
• Digitalisering, data och AI (artificiell intelligens)

Flera av dessa frågor är av vikt för Värmlands regionala utveckling men särskilt transport, den gröna given samt digitalisering sett till regionens utvecklingsområden. SKR följer digitaliseringsområdet med anledning av att EU driver på den digitala utvecklingen genom flera initiativ. Bland dessa finns de digitala målen och den digitala kompassen inom ”path to the digital decade” vilket pekar ut en europeisk digital vision. Det finns även flera aktuella lagförslag som har en direkt påverkan på lokala och regionala aktörer.

Ett av dessa aktuella lagförslag är akten om ett interoperabelt Europa som ska leda till att alla tjänster inom offentlig sektor blir digitala. Med interoperabilitet innebär att digitala system obehindrat kan kommunicera med varandra, till exempel kan olika datorsystem läsa och skriva i samma filformat. Detta ska harmonisera EU:s digitala struktur genom en gemensam förvaltning i hela EU med ett ekosystem av tekniska lösningar. Ekosystemet ska bestå av en öppen källkod och öppna data tillgänglig för alla. Med den nya akten pekar SKR ut två förändringar som aktörer behöver förhålla sig till:

1. Varje aktör behöver göra en bedömning av lösningar för interoperabilitet som granskas utifrån aktens riktlinjer.

2. Lösningarna ska spridas i en portal för att kunna användas av andra samt kunna genomgå tester.

Dessa två förändringar förväntas innebära att offentliga förvaltningar får ytterligare arbetsbörda genom rapportering av lösningar samt anpassning till ett nytt ramverk vilket även kommer vara ofinansierade insatser. Förvaltningar kommer även behöva arbeta utanför sin egen organisation genom att lösningarna ska ha ett europeiskt mervärde och kunna implanteras av andra. 

Det går att läsa om alla SKR:s prioriterade frågor i detalj samt de aktuella lagförslagen och initiativen i rapporten som finns att hitta på SKR:s hemsida.  

Portalen för klimatanpassning lanserad

Den 15 mars 2022 rapporterade Region Värmland om intresseanmälan för att delta i Horisont Europas mission för klimatanpassning. Missionen innebär stöd för lokala och regionala aktörer som arbetar med att bygga resiliens mot klimatförändringar genom kunskap om klimatrisker, utveckla riktlinjer för förebyggande insatser samt testa och sprida innovativa lösningar. Nu har EU-kommissionen lanserat portalen för klimatanpassningsmissionen med verktyg för lokalt och regionalt policyskapande.

Den 7 mars 2023 meddelade EU-kommissionen att över 300 aktörer från medlemsstater, icke-medlemstater tillsammans med bland annat företag och forskningsnätverk skrivit under ”Mission Charter”. Region Värmland är en av de 301 lokala och regionala aktörer som skrivit under ”Mission Charter” för att sträva mot ett klimatresilient samhälle år 2030. Genom att ha skrivit under ”Mission Charter” ges tillgång till plattformen för implementering av klimatanpassad policy genom kunskapsdelning, verktyg, metoder samt praktisk överförande av forskningsresultat till lokala planer.

Den 19 april 2023 lanserade EU-kommissionen portalen som innehåller 5 verktyg; (1) kartläggning av deltagare, (2) Regional Adaptation Support Tool (RAST), (3) adaptation dashboard, (4) missionsprojekt samt (5) en gemensam plattform för praktisk utövning.  

• Regional Adaptation Support Tool (RAST) erbjuder vägledning till politiska beslutsfattare och tjänstepersoner genom stegvisa processer för att utforma anpassningspolicy. RAST är vid denna tidpunkt under utveckling men kommer innehålla sex steg med specifika resurser för regionalt anpassad policy. Tills den är färdigställd går det att ta del av två andra verktyg, Adaptation Support Tool samt Urban Adaptation Support Tool. Dessa två innehåller även dem stegvis vägledning med resurser som man kan ta del av från förberedelse och bedömningsskede av anpassningspolicy till implementering samt utvärdering.

• Adaptation dashboard tillhandahåller regionspecifika data om påverkan från klimatförändringar för att kunna identifiera regionspecifika sårbarheter och risker. Genom verktyget kommer man även under ett senare tillfälle kunna utläsa grad av exponering för klimatfaror, faktiska klimatfaror samt vilka insatser för klimatanpassning som finns på plats.  

De andra verktygen, kartläggning av deltagare, missionsprojekt och den gemensamma plattformen visar vilka som deltar i missionen, sprider information om implementerade eller pågående projekt samt erbjuder ett forum för möten mellan aktörer. Detta möjliggör en kontinuerlig kunskapsdelning och skapar förutsättningar för samarbeten mellan aktörer med liknande utmaningar.

Ett av insatsområdena i Värmlandsstrategin 2040 är att förbättra livsvillkoren med delmålet ett robust samhälle. En av strategins riktade insatser inom detta är att stärka beredskapen mot förändringar i miljö och klimat för att skapa hälsosamma samt trygga livsmiljöer.

Läs mer om portalen för klimatanpassningsmissionen här.

Tre centrala delar av 55%-paketet igenomröstade

Den 18 april röstade Europaparlamentet igenom flera lagförslag som under slutet av år 2022 nådde preliminära överenskommelser. Lagarna ryms inom ramen för 55%-paketet och omfattar en reform av EU:s utsläppshandel (ETS), ett instrument för ”kolläckage” samt införande av en social klimatfond. Dessa lagar ska bidra till att fasa ut kostnadsfria utsläppsrätter, öka antalet sektorer som omfattas av utsläppsrätter, stärka den sammanhållna ambitionen inom klimatsmart produktion samt hantera energi- och mobilitetsfattigdom.

---

Reform av utsläppshandeln

EU:s handel med utsläppsrätter (ETS) är ett system för att sätta ett pris på utsläpp av växthusgas. Systemet skapar incitament till att minska utsläpp samt säkerställer att förorenaren betalar för sina utsläpp. Reformen av ETS innebär att de totala utsläppen i sektorer som omfattas av ETS kommer att minska samt att nya sektorer kommer vara en del av utsläppshandeln. Utsläppen från ETS-sektorerna förväntas minska med 62% jämfört med nivåerna år 2005 genom att antalet utsläppsrätter blir färre, alltså gränsen för hur mycket utsläpp som sektorerna sammanlagt får stå för. I samband med detta ska även de kostnadsfria utsläppsrätterna fasas ut till 100% år 2034 vilket betyder att företag kommer behöva betala för alla sina utsläpp. ETS-reformen innehåller även ett tillägg av ett separat och nytt utsläppshandelssystem som kallas ”ETS 2”. ”ETS 2” utökar antalet sektorer som kommer behöva betala för sina utsläpp och omfattar bränsle från vägtransport- och byggsektorn. Det nya utsläppshandelssystemet kommer att gälla från och med år 2027 men kan skjutas upp till 2028 beroende på energiprisnivåerna. Reformen av ETS innebär även att växthusgasutsläpp från sjöfart ska täckas av utsläppsrätter samt utfasning av kostnadsfria utsläppsrätter för flyg.  

Instrument för ”kolläckage”

Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) är det andra initiativet som röstats igenom. CBAM hantera så kallat”kolläckage” som sker när produkter importeras från länder som inte ingår i utsläppshandelssystemet. Detta betyder att det kan vara billigare att importera produkter från länder som inte har en jämlik klimatambition eftersom man inte betalar samma pris för sitt klimatavtryck. CBAM jämnar ut kostnaden mellan priser inom ETS och importerade produkter utanför EU genom krav på ett CBAM-certifikat. Detta kommer att innebära att man betalar mellanskillnaden på koldioxidpriset i det land som produkten importeras från och priset för samma produkt inom ramen för ETS. Genom CBAM förhindras företag att göra ekonomisk vinst på att kringgå klimatambitioner och bidrar även till en klimatsmartare produktion utanför EU. CBAM-certifikatet gäller för produkter inom bland annat järn, stål, cement samt bekämpningsmedel och kommer fasas in i samma takt som utfasningen av kostnadsfria utsläppsrätter.

---

Social klimatfond

Den nya klimatfonden ska etableras till år 2026 innan ”ETS 2” är på plats för att säkerställa en jämlik och rättvis omställning och riktar sig särskilt till hushåll, småföretag och transportanvändare som påverkas av energi- och transportfattigdom. Den sociala klimatfonden ska uppgå till ungefär 87 miljoner euro och utgöras av auktioner av utsläppsrätter samt nationella medel. För den sociala klimatfonden ska medlemsländer upprätta sociala klimatplaner i samverkan med lokala och regionala aktörer för att planer ska ha en förankring i lokala och regionala förhållanden. De sociala klimatplanerna ska formuleras för att få tillgång till två typer av finansiering: (1) tillfälligt inkomstbidrag för att underlätta ökade priser för vägtransporter och uppvärmning samt (2) långsiktiga strukturella investeringar för renovation av byggnader, omställnings till förnybar energi, infrastruktur för netto-noll-utsläppsfordon samt kollektivtrafik.

---

Läs mer om de igenomröstade lagarna här.           

Region Värmland har tidigare rapporterat om 55%-paketet, läs mer om det här.  

 

Enklare tillståndsregler för netto-noll industrin

Den 16 mars publicerade EU-kommissionen ett förslag till förordning om netto-noll industri. Förslaget ska öka produktionen av komponenter för förnybar energi och ambitionen från EU är att senast 2030 producera 40 procent av den inhemska förnybara energin med komponenter huvudsakligen tillverkade inom EU. Teknologierna som omfattas av förslaget kallas netto-noll teknologier och är teknologier som lagrar, omvandlar och/levererar energi med mycket låga, noll eller negativa växthusgasavtryck. För att nå målet innehåller förslaget till förordning åtgärder att luckra upp statsstödsregler, snabba på tillståndsprocesser samt främja kompetensutveckling mot netto-noll industrin.

Förslaget svarar mot ett antal av de gemensamma utmaningar som EU står inför bland annat den gröna omställningen, beroende av fossila energikällor samt bristen på inhemska värdekedjor för komponenter och råvaror. Målet med förordningen är att svara mot dessa utmaningar genom att möjliggöra och förenkla för ökad inhemsk produktion av komponenter inom olika sektorer för produktion av förnybar energi. EU-kommissionens förslag till förordning innebär förändringar i tillståndsprocesser och finansieringsregler för vissa projekt som använder dessa teknologier. Dessa projekt kallas ”strategiska netto-noll projekt”.

Totalt åtta klimatneutrala teknologier för strategiska netto-noll projekt är identifierade: solpaneler (PV och fångare), vätgasanläggningar, biogas, vindkraftverk (land och hav), batterier och annan lagring, elektrolyser och bränsleceller, värmepumpar, koldioxidavskiljning och lagring (CCS) samt eldistribution.

Förslaget för netto-noll industrin står på fyra pelare:

1. En förutsägbar och förenklad juridisk miljö .
2. Snabbare tillgång till offentlig och privat finansiering
3. Stärka kompetens
4. Öppen handel för motståndskraftiga värdekedjor

Av dessa fyra pelare är det den första pelaren som kan innebära risker för kommuner och regioners samhällsplanering. Med påskyndade tillståndsgivningsprocesser finns det risker för att strategiska projekts godkänns utan tillräcklig förankring i politiken samt bland invånarna i kommunerna. Förordningen innehåller skrivningar om en så kallad nationell ”one-stop shop” för tillståndsprocessen. I praktiken föreslås det innebära att en myndighet eller förvaltning ska väljas ut i varje medlemsland för att koordinera hela tillståndsprocessen för dessa strategiska projekt. De prioriterade projekten får en snabbare väg genom tillstånds- och juridiska processer samt kommer anses stå över vissa allmänintressen. Tillståndsprocessen för projekt med en kapacitet på mindre än 1 GW kommer vara max 12 månader respektive 18 månader för projekt med en kapacitet högre än 1 GW. Geografiska utvecklingsområden ska identifieras med satelliter och i samarbete med ansvariga myndigheter och förvaltningar. Syftet är att hitta områden som är särskilt lämpade för industrietablering. I nuläget är det inte känt vilken myndighet som kommer utses.

För finansiering har flera europeiska fonder har identifierats som särskilt viktiga att använda för dessa projekt. Bland annat Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), InvestEU, sammanhållningspolitikens fonder och Innovationsfonden är några som särskilt nämns. EU-kommissionen har dessutom reviderat statsstödsregler gällande projekt för förnybar energi genom den tillfälliga ramen för kris och omställning (TCTF). 

Vad händer nu?

Detta är ett förslag från EU-kommissionen som ska förhandlas med Europaparlamentet och Ministerrådet. I Europaparlamentet kommer förslaget att behandlas i Kommittén för industrifrågor (ITRE). I Ministerrådet pågår samtidigt en beredning av förslaget i form av informella (mellan tjänstepersoner från medlemsstaterna) och formella (mellan ansvariga ministrar från medlemsstaterna) diskussioner om förslagets innehåll.

Läs mer om EU-kommissionens förslag ”Net-Zero Industry Act (NZIA)” vi länken här.