Grunden för en ny europeisk migrationspolitik presenterad

Igår, den 23 september, presenterade den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson EU-kommissionens nya förslag till migrations- och asylpakt. Pakten ska lägga grunden för en solidarisk och hållbar europeisk asyl- och migrationspolitik.

I den nya migrations- och asylpakten läggs vikt vid att skapa tillit mellan EU:s medlemsländer i hanteringen av migration, asyl och mottagande. För att åstadkomma detta innefattar pakten förslag för hur asyl- och migrationsprocesserna kan påskyndas samt nya incitament för ett mer rättvist och solidariskt ansvar medlemsländerna emellan.

Paktens första pelare innefattar åtgärder som ska effektivisera och snabba på de processer som sker i samband med att människor passerar EU:s yttre gräns – ett så kallat gränsförfarande. I detta ska det ingå obligatorisk screening där människor som saknar tillstånd att passera gränsen identifieras. Här ingår även inhämtning av fingeravtryck, registrering samt en hälso- och säkerhetskontroll. Efter detta föreslås olika snabbspår baserade på asylskäl, vilket ska underlätta för effektiva och snabba beslut om asyl alternativt återvändande.

Den andra pelaren innefattar en ny solidaritetsmekanism där krav ställs om att medlemsländer måste visa solidaritet och ansvar i frågan om migrationen, vilket kan ske på olika sätt. De länder som inte delar på ansvaret genom att ta emot asylsökande måste exempelvis kompensera detta genom att hjälpa till med återvändanden och/eller bistå de länder som idag tar ett stort ansvar för migrationen, företrädesvis mottagarländer, i deras ofta påfrestande arbete. Som ett svar på att migrationstrycket varierar mellan EU:s medlemsländer föreslås även ett flexibelt bidrag som ska kompensera de länder som väljer att ta ett större ansvar.

I det nya förslaget väljer kommissionen även att lyfta samarbetet med länder utanför EU. Genom att arbeta fram ömsesidigt viktiga partnerskap är förhoppningen att det ska bli enklare att skapa lagliga vägar in i EU, motverka människosmuggling samt skapa förutsättningar för snabba och effektiva återvändanden när asylskäl saknas via så kallade återtagandeavtal. En viktig del som förslaget innefattar är även en skrotning av Dublinförordningen, vilket bland annat innebär att flyktingar inte längre är skyldiga att söka asyl i det första säkra landet som de kommer till. Fler exempel på vad som ingår i den nya pakten är:

  • En stärkt roll för den europeiska gräns- och kustbevakningen
  • En ny EU-samordnare för återvändanden
  • Satsningar på förbättrad gränsförvaltning
  • En kommande handlingsplan för integration och inkludering

I vanlig ordning måste EU-parlamentet och rådet granska och bearbeta förslagen som presenteras inom ramen för migrations- och asylpakten.

Läs mer om förslaget till ny migrations- och asylpakt här.

En 55-procentig minskning av EU:s utsläpp till 2030 – förslag från EU-kommissionen

I linje med den gröna given och ambitionen om ett klimatneutralt EU år 2050 presenterade EU-kommissionen den 17 september ett uppdaterat och mer ambitiöst förslag till utsläppsmål. Målet innebär att EU:s utsläpp bör minska med minst 55 % fram till 2030. 

Kommissionens ursprungliga förslag till utsläppsmål motsvarande en minskning på 40 % av utsläppen till 2030. I en nyligen genomförd konsekvensbedömning, i kombination med kritik som framförts från Europaparlamentet om att kommissionens ambitioner är för låga, har kommissionen gjort bedömningen att ett utsläppsmål på 55 % är rimligt och praktiskt genomförbart. Bedömningen har gjorts utifrån faktorer baserade på samhälle, miljö och ekonomi.

Det nya utsläppsmålet innebär också att EU:s klimatlag, som presenterades i början på mars 2020, justeras med det nya 55-procentiga målet. Dessutom uppmanar EU-kommissionen Ministerrådet och Europaparlamentet att godkänna det nya målet så det kan harmoniseras med EU:s hållning och åtaganden kopplat till Parisavtalet. 

I samband med att förslaget offentliggjordes den 17 september kunde kommissionen även presentera ett lagförslag som ska bana väg för att utsläppsmålet ska uppfyllas, en översyn av EU:s handel med utsläppsrätter, politiska förslag och åtgärder för att främja resurseffektivitet och förnybar energi samt striktare ramar gällande utsläpp från vägfordon. Kommissionen har även genomfört en bedömning av EU-ländernas nationella energi- och klimatplaner som visar att EU är på god väg att uppnå det nuvarande målet på 40 % minskade utsläpp till 2030, mycket tack vare investeringar i förnybar energi.

EU-kommissionen framhäver även att det nya klimatmålet är en viktig del i EU:s återhämtning från coronapandemin. Genom klimatlagen är förhoppningen att incitament ska skapas för att mer resurser läggs på att utveckla en resurseffektiv ekonomi, ökad innovation, större konkurrenskraft samt skapandet av nya gröna arbetstillfällen. Dessa investeringar ska i sin tur också stimuleras genom det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU.

Läs mer om det nya förslaget här.

Frågor och svar om det nya förslaget finns här.

Ny årlig strategi för hållbar tillväxt och klargöranden kring faciliteten för återhämtning och resiliens

I EU-kommissionens årliga strategi för hållbar tillväxt 2021 presenteras en plan och vägledning för genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, vilket är ett centralt verktyg i EU:s kommande återhämtningsinstrument Next Generation EU.

Den årliga strategin för hållbar tillväxt kan ses som starten för den europiska planeringsterminen ett år och framåt. Nu, liksom förra året, utgår strategin för hållbar tillväxt från den gröna given men med skillnaden att den är anpassad efter pandemins effekter på Europa. Inom ramen för strategin för hållbar tillväxt 2029 presenterar EU-kommissionen även en ”strategisk vägledning” för hur faciliteten för återhämtning och resiliens ska genomföras.

Region Värmlands Brysselkontor har sedan tidigare rapporterat om Europeiska rådet överenskommelse om ett nytt återhämtningsinstrument vid namn Next Generation EU (NGEU), och det är inom ramen för detta instrument som faciliteten för återhämtning och resiliens finns presenterad. Faciliteten för återhämtning och resiliens utgör den största delen av NGEU och är tillägnad medlemsländernas återhämtning från krisen i form av medel som kan avsättas för nödvändiga stöd och reformer, liksom åtgärder som stimulerar en rättvis omställning i linje med den gröna given.

Faciliteten har en föreslagen budget om 672,5 miljarder euro som kan tillhandahållas genom både lån och bidrag under de kommande åren, vilket kan jämföras med NGEU:s totala budget på 750 miljarder euro. Sverige kan tilldelas ca 3,7 miljarder euro genom faciliteten.

För att kunna ta del av medlen klargör den nya strategin för hållbar tillväxt 2021 att medlemsländerna måste utforma utkast till nationella planer där reformer och investeringar som bidrar till respektive lands återhämtning presenteras. Planerna ska ha en tydlig koppling till prioriteringarna och målen som ryms inom ramen för den gröna given och de fyra fokusområden som föregående års strategi för hållbar tillväxt presenterade. Dessa fyra är:

  • Miljömässig hållbarhet
  • Produktivitet
  • Rättvisa
  • Makroekonomisk stabilitet

I de nationella planerna för resiliens och återhämtning vill EU-kommissionen även att länderna ska lägga vikt vid reformer och investeringar som kan öka ländernas möjligheter till tillväxt, jobbskapande samt social och ekonomisk resiliens. Dessutom pekar kommissionen ut sju ”Flaggskeppsprojekt” som medlemsländerna uppmanas att investera i. Projekten innefattar grön energi och energieffektivisering, renovering av privata och offentliga byggnader, hållbara transporter, bredbandsutbyggnad, digitalisering, industriell data samt omskolning och kompetensutveckling.

Medlemsländerna måste lämna in planerna för återhämtning och resiliens till EU-kommissionen senast den 30 april 2021 men kommissionen uppmanar medlemsländerna att lämna in utkast på planerna redan den 15 oktober 2020.  Faciliteten för återhämtning och resiliens ska enligt planerna vara tillgänglig redan den 1 januari 2021.

Läs mer om faciliteten och den årliga strategin för hållbar tillväxt här.

Frågor och svar om initiativen finns här.

Bildkälla: © European Union

State of the Union 2020 – vägen ut ur krisen och in i framtiden

Idag, den 16 september, har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hållit sitt första State of the Union-tal. Stor vikt lades vid pandemin och hur Europa hittills tacklat krisen, men också hur Europa och EU framåt ska återhämta sig och möta framtiden genom Next Generation EU.

Von der Leyen började sitt tal med att tacka all sjukvårdspersonal för deras mod, empati och pliktkänsla när det gäller att skydda och ta hand om den europeiska befolkningen i en tid av svår kris. Hon betonade hur krisen tydliggjort den medmänsklighet som finns i Europa, samtidigt som samhällets sårbarhet blivit uppenbar och där vi som medborgare för stunden förlorat en del av vår frihet. Genom Next Generation EU (NGEU) ska starten av återhämtningen från krisen även ses som starten till ett mer samlat EU som möter framtidens utmaningar.

Den viktigaste prioriteringen framåt, enligt von der Leyen, är att stilla den oro som många EU-medborgare känner över sin hälsa och försörjning. I talet fanns därför en uttalad ambition om att EU ska utöka samarbetet inom hälsa och bli en hälsounion. Här presenterades även nya satsningar för att stärka EU:s medicinska myndighet EMA och smittforskningsenheten ECDC. För att skydda företag och arbetstillfällen uppmärksammades även det nya SURE- initiativet samt ett kommande förslag som ska främja arbetet med att ta fram ett ramverk för minimilöner i medlemsländerna.

En av de viktigaste nyheterna som von der Leyen kunde presentera var kommissionens uppdaterade förslag till utsläppsmål om en 55-procentig minskning av koldioxid i EU fram till år 2030. Dessutom underströks det att 37 % av medlen inom ramen för NGEU är tillägnade miljö- och klimatåtgärder, däribland nya hållbara sätt för byggnation och renovering, nya gröna framväxande sektorer, industrins övergång till klimatsmart teknik samt energieffektiviseringar och grön energi, vilka alla kommer utgöra viktiga delar i EU:s omställning och återhämtning.

I talet nämnes också betydelsen av digitalisering och digital teknik under pandemin och hur detta kommer vara fortsatt viktigt framöver. För att stötta en sådan utveckling nämndes återigen NGEU och de medel som finns tillgängliga för digitalisering, cybersäkerhet samt hanteringen och skyddandet av privat data. Inom ramen för detta presenterades det även under talet ett nytt europeiskt ”moln” där industridata ska kunna samlas och användas för forskning och innovation. 

Avslutningsvis talade Ursula von der Leyen om Europas roll som global aktör i världen. Här nämndes bland annat att EU måste verka för en rättvis globalisering inom ramen för de internationella plattformar, avtal och samarbeten som EU ingår i. Ett annat viktigt besked var att kommissionen under nästkommande vecka kommer att presentera sitt förslag till migrationspakt för att hantera migrationsfrågan, och där kommissionens ordförande uppmanade medlemsländerna till solidaritet och samarbete.

Läs mer om vad som sades i talet här.

Talet i sin helhet finns här.  

Resolution om EU-parlamentets hållning till ny skogsstrategi

EU-parlamentets jordbruksutskott röstade den 7 september för en resolution som föreslår hur EU-parlamentet ska förhålla sig till EU-kommissionens kommande förslag om ny skogsstrategi. Hela parlamentet måste dock rösta om resolutionen innan den kan bli verklighet, vilket betyder att ändringar troligtvis kan komma att ske.

Som en del av den gröna given kommer EU-kommissionen under början av nästa år att presentera ett nytt förslag till en ny europeisk skogsstrategi. Det är i ljuset av detta som EU-parlamentets jordbruksutskott röstat fram en icke-lagstiftande resolution med ett första förslag till hur parlamentet bör förhålla sig till strategin när den väl presenteras under första kvartalet 2021. EU-parlamentet måste dock i sin helhet godkänna resolutionen, vilket innebär att det fortsatt kan komma att ske ändringar i de förslag som resolutionen presenterar.

Resolutionen betonar att en ny skogsstrategi efter 2020 bör vara en ambitiös och fristående strategi som kan bana väg för att skogssektorn ska få bästa möjliga politiska stöd. Bland annat betonas vikten av att en ny skogsstrategi värdesätter och uppmärksammar skogens mångfunktionella roll, att den harmoniseras med den gröna given liksom den nya livsmedelsstrategin Från-Jord-till-bord och handlingsplanen för biologisk mångfald.

Konkreta förslag är att det hållbara skogsbruket ska stärkas samtidigt som hänsyn tas till att förbättra de europiska skogarnas ekologiska status. I resolutionen betonas dessutom vikten av att skogen måste bli mer resilient och kunna anpassa sig efter klimatförändringarna. Naturvård och skyddande av skog bör också vara en del av det hållbara skogsbruket, utan att för den delen innebära utvidgning av idag redan skyddade områden.

Vidare innehåller resolutionen skrivningar som poängterar att ett hållbart skogsbruk måste genomsyras av ett tydligt hållbarhetsperspektiv, där ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter väger lika tungt. Detta ska kombineras och möjliggöras med medel och ersättningsmekanismer som kan skapa incitament för en ekologiskt och ekonomiskt hållbar skogssektor. Resolutionen kan kort sammanfattas i följande punkter:

  • Stödja en välbalanserad och hållbar skogsförvaltning.
  • Förstärka skogens motståndskraft och utforma mekanismer som i ett tidigt läge kan varna för exempelvis skogsbränder.
  • Främja hållbart skogsbruk globalt och bekämpa importen av illegalt avverkat virke.

Läs mer om resolutionen här.

EU-kommissionen presenterar initiativ för ökad ekologisk produktion

Inom ramen för den gröna given avser EU-kommissionen att sjösätta en handlingsplan för ekologiskt jordbruk. Genom att stimulera ekologisk produktion inom jordbrukssektorn vill kommissionen skapa förutsättningar för att nå målet om 25 % ekologiskt odlad jordbruksmark i EU 2030.

Handlingsplanen för ekologiskt jordbruk är en del av den gröna given och målet om ett klimatneutralt EU till år 2050. Den syftar också till att uppnå specifika mål som är satta genom EU:s nya Från-jord-till-bord-strategi samt den nya handlingsplanen för biologisk mångfald – två strategier som också är en del av den gröna given och som Brysselkontoret även rapporterat om sedan tidigare.

I handlingsplanen för ekologiskt jordbruk återfinns tre prioriterade områden: stimulans av utbud och efterfrågan kopplat till ekologiskt odlade produkter, främjande av ekologiskt jordbruk i EU samt mål om att stärka det ekologiska jordbrukets roll när det gäller att förhindra klimatförändringar och förluster av biologisk mångfald. Med anledning av detta har EU-kommissionen lanserat ett 12 veckor långt samråd, med sista svarsdag den 27 november, där allmänheten har möjlighet att ge sin syn på det utkast till handlingsplan som kommissionen tagit fram.

Utöver handlingsplanen föreslås även ny lagstiftning som ska ta hänsyn till jordbrukssektorns föränderliga karaktär. Bland annat ska lagstiftningen säkerställa rättvis konkurrens för jordbrukare samtidigt som förekomsten av bedrägerier motverkas, vilket i sin tur är viktiga verktyg för att stärka och upprätthålla konsumenternas förtroende för ekologiskt odlade produkter. Genom EU:s politik för att främja jordbruk och livsmedel avser kommissionen för 2021 även att avsätta 40 miljarder euro till åtgärder som främjar medvetenhet, kvalitet och efterfrågan beträffande ekologiskt producerade produkter.

Europeiskt jordbruk kommer dessutom fortsatt att stimuleras via den nuvarande och framtida jordbrukspolitiken, exempelvis genom programmet för landsbygdsutveckling, i form av exempelvis stöd som jordbrukare kan ta del av vid en övergång till ekologisk produktion. Lagstiftningen som ska komplettera den nya handlingsplanen, i kombination med den uppdaterade gemensamma jordbrukspolitiken, kommer att träda i kraft 1 januari 2022, vilket är ett år senare än planlagt. Detta beror på att sektorn ska kunna hinna anpassa sig och ta höjd för pandemins effekter på näringen.

Läs mer om EU-kommissionens åtgärder för att främja ekologiskt jordbruk här.

Frågor och svar om initiativen finns att läsa här.

COVID-19 och effekterna på turismsektorn i centrum för ny rapport

I en ny rapport från EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) analyseras coronavirusets effekter på turistnäringen vid potentiellt nya vågor av viruset. Uppskattningsvis är det 6,6 till 11,7 EU-medborgare inom sektorn som drabbas vid ett fortsatt minskat resande.

I arbetet med rapporten har experter vid det gemensamma forskningscentrumet analyserat och kartlagt människors vilja och möjligheter till resande genom bland annat enkätsvar och data över ekonomisk aktivitet. Detta har resulterat i tre olika scenarier som presenteras i rapporten där konsekvenserna för turistnäringen varierar beroende på olika bedömningar av virusets fortsatta utveckling. Dessa tre scenarion är:

  • Scenario 1: tillit till fortsatt resande
  • Scenario 2: rädsla för fortsatt resande
  • Scenario 3: kraftig andra våg med fåtal ”öar” av turism

I EU är det ungefär 19 miljoner människor som direkt eller indirekt verkar inom ramen för turistnäringen. Om resandet fortsätter att minska till följd av nya utbrott och en andra våg av viruset kan 6,6–11,7 miljoner människor vara i riskzonen för att förlora sina jobb till följd av neddragningar inom sektorn. Några av de branscher som lyfts fram i rapporten är hotell- och restaurangbranschen, liksom butiker och deras underleverantörer.

En kraftig andra våg av viruset riskerar, enligt rapporten, att gränser stängs samtidigt som det inhemska resandet minskar, vilket sammantaget kan komma att sätta stor press på jobb och företagande inom turismsektorn. Bland de nordligare medlemsländerna är Sverige det land som bedöms ha störst risk att drabbas negativt av effekterna på turismsektorn. Andra länder som kan komma att drabbas hårt av viruset spås vara Kroatien, Cypern, Slovenien, Grekland, Spanien och Österrike, då dessa har en ekonomi som till stor del vilar på turism och besöksnäring.

Rapporten lyfter också ett antal åtgärder som bör övervägas för att förhindra allt för negativa effekter på näringen, både på kort och lång sikt. På medellång och lång sikt föreslår rapporten att länderna och EU tillsammans arbetar för att stimulera utbud och efterfrågan, utveckla det man benämner som hållbar turism samt bistå Europas regioner i arbetet med att bli mer motståndskraftiga inför eventuella kriser i framtiden. 

Läs rapporten i sin helhet här.

Tio möjligheter efter coronapandemin – ny rapport från Europaparlamentet

I den nya rapporten ”Ten opportunities for Europe post-coronavirus” har Europaparlamentets forskningstjänst (EPRS) analyserat och tagit fram tio möjliga scenarier och politikområden där pandemin kan komma att få positiva effekter på politikutvecklingen.  

Rapporten inleds med att understryka behovet av att analysera pandemins effekter på Europa och världen för att identifiera allvarliga brister och erfarenheter som kan underlätta för strategisk planering framåt. Dock väljer rapporten i detta fall att även inkludera möjliga positiva effekter som krisen kan tänkas föra med sig inom en rad områden, med syftet att ta tillvara på lärdomar som kan vara värdefulla inför framtiden och potentiellt liknande kriser.

Rapporten identifierar tio politikområden som anses ha påverkats mycket av pandemin. Exempelvis diskuteras sjukvård och hälsa där pandemin belyst brister gällande likvärdig vård, behovet av samordnande insatser liksom vikten av beredskap. Samtidigt anses värden kopplat till god hygien, vaksamhet gentemot desinformation samt tilliten till vetenskapligt grundad information och fakta ha stärkts under krisen. Förslag till förbättringar är ökad europeisk produktion av mediciner och sjukvårdsmateriel, en ny strategi för mental hälsa samt ökad resiliens genom större anslag till medicinsk forskning.

EPRS menar även att pandemin utgör en global kris som på många sätt kan jämföras med klimatförändringarna och vilka effekter dessa kan tänkas innebära gentemot medborgarna. Pandemin har också visat att människor generellt lyckats anpassa sig snabbt efter nya vanor, exempelvis genom minskat resande och distansarbete, vilket i sin tur bidragit till lägre utsläpp av växthusgaser. Sammantaget anses detta potentiellt kunna öka människors krismedvetenhet, samtidigt som satsningar på miljö och klimat stimuleras och blir ett verktyg för att ta sig ur sviterna från pandemin. Övriga åtta politikområden som nämns i rapporten är:

  • Arbetsliv och arbetsmarknad
  • Framtidssäker utbildning
  • Grön återindustrialisering och minskat omvärldsberoende
  • E-handelns möjligheter
  • Plattformar för en ökad europeisk solidaritet
  • Gröna och smarta transporter
  • Europiska värden och multilateralism
  • Europeisk säkerhet

Rapporten i sin helhet finns att läsa här.

COTER Buletin – ny tidskrift från Regionkommittén

Regionkommittén och utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget (COTER) har tagit initiativ till en ny tidskrift – COTER Buletin. Tanken är att läsaren ska uppdateras kring initiativ kopplat till COVID-19 och hur krisen påverkar kommitténs och utskottets politikområden.

Utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget är ett utskott vars ansvarsområden och intressen inkluderar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom EU, strukturfonderna, stadspolitik och bostadsfrågor, transporter, interregionalt samarbete samt frågor relaterade till EU-budgeten. För att belysa hur dessa politikområden påverkas av pandemin har utskottet valt att ta initiativ till den nya tidskriften – COTER Buletin.

I COTER Buletin kan läsaren ta del av nyheter och uppdateringar kring ny forskning som är relevant för hanteringen av krisen, men också diskussioner om hur krisen påverkar EU och dess många regioner och städer ur både ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Det går också att ta del av initiativ och exempel på åtgärder som implementeras från EU:s sida, liksom från nationell, regional och lokal nivå för att hantera krisen.

I det senaste numret går det bland annat att läsa om två yttranden som utskottet har gjort kopplat till den nya återhämtningsfonden och React-EU-initiativet, vars syfte är att tillföra 55 miljarder euro till EU-programmen inom ramen för sammanhållningspolitiken under kommande programperiod. Vidare går det även att läsa om överenskommelsen som Europeiska rådet slöt under senaste toppmötet beträffande långtidsbudgeten, samt hur Regionkommittén resonerar kring Fonden för rättvis omställning.

I COTER-utskottet sitter fyra svenska representanter varav två med anknytning till Värmland – Tomas Riste från Region Värmland och Anders Knape från Karlstads Kommun. Utskottet ger ut COTER Buletin kontinuerligt och har hittills gett ut tre nummer av tidskriften.

Läs mer om tidskriften och de olika numren här.

Tredje och senaste numret hittar du här.

Sommarens EU-toppmöte – överenskommelse i rådet om ny långtidsbudget och Next Generation EU

Under EU-toppmötet i Bryssel den 17-21 juli lyckades EU:s stats- och regeringschefer att nå en kompromiss och överenskommelse om förslagen till ny långtidsbudget och det återhämtningsinstrument som Brysselkontoret rapporterat om sedan tidigare – Next Generation EU.

Next Generation EU (NGEU) och förslaget till ny långtidsbudget för perioden 2021-2027 utgör den återhämtningsplan som EU-kommissionen presenterade i maj. Tanken är att budgeten i kombination med NGEU ska mobilisera resurser som kan ta i tu med de omedelbara ekonomiska och sociala effekter som krisen för med sig i EU:s medlemsländer, återstarta ekonomin samt möjliggöra hållbara investeringar inför framtiden.

I den kompromiss som slöts mellan EU-ländernas ledare under toppmötet är det främst fördelningen av lån respektive bidrag inom ramen för NGEU som skiljer sig jämfört med förslaget som lades fram i maj. Istället för 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån kommer instrumentet bestå av 390 miljarder i bidrag respektive 360 miljarder i lån. Innehållsmässigt kommer dock NGEU vara relativt likt det ursprungliga förslaget.

När det gäller långtidsbudgeten för 2021-2027 enades man under toppmötet om en budget motsvarande 1074,3 miljarder euro, vilket är något mindre än ursprungsförslaget på 1100 miljarder euro. I jämförelse med innevarande budgetperiod föreslås bland annat en något mindre budget tillägnad sammanhållningspolitiken, vilket dock till viss del kompenseras av tillfälliga medel inom ramen för NGEU.

Andra förändringar som kom till i samband med toppmötet är tre nya ekonomiska instrument som ska dämpa negativa ekonomiska effekter vid oförutsedda händelser. Detta inkluderar dels ett nytt instrument som ska hejda de negativa effekter som Brexit kan tänkas ha på vissa medlemsländer och sektorer, en ny fond som ska stödja arbetstagare i samband med uppsägningar och omstruktureringar som går att koppla till följder av globalisering samt en reserv som ska kunna omsätta medel och insatser i händelse av kris i eller utanför EU.

Innan långtidsbudgeten och Next Genereation EU (NGEU) kan bli verklighet ska dock EU-parlamentet godkänna Europeiska rådets överenskommelse. I nuläget har EU-parlamentet klargjort att förslaget till långtidsbudget inte kommer godkännas i sin nuvarande form. Bland annat hänvisar man till neddragningar i posten för miljö- och klimat som en anledning till detta. Förhoppningen är att diskussionerna mellan Rådet och EU-parlamentet ska kunna slutföras under oktober månad.

Läs mer om de viktigaste resultaten från EU-toppmötet här.

Läs mer om Next Generation EU här.

Läs mer om långtidsbudgeten för 2021-2027 här.