Cellcomb i Säffle får EU-medel från Europeiska innovationsrådet

EU-kommissionen implementerar sedan 2017 pilotfasen av europeiska innovationsrådet (European Innovation Council – EIC). Den 5 december presenterade kommissionen nyheten att 75 små- och medelstora företag i EU tilldelas €278 miljoner genom EIC. Ett av företagen som erhåller finansiering är Cellcomb från Säffle.

Europeiska innovationsrådet syftar till att stödja innovation, entreprenörer, små och medelstora företag samt forskare i deras arbete med att skala upp nya, banbrytande innovationer. Detta görs genom att samla finansiering, strategisk rådgivning samt möjligheter att skapa nätverk inom ett samlat ramverk. EIC ska bidra till att identifiera och snabbt finansiera riskfyllda innovationer med stor potential för att skapa helt nya marknader. Det ska ge direkt stöd till innovatörer genom två huvudsakliga finansieringsinstrument:

    1. Ett för tidiga stadier i processen (Pathfinder), och
    2. Ett för utveckling och marknadslansering (Accelerator).

I den största finansieringsrundan hittills för Europeiska innovationsrådets instrument Accelerator har 75 nystartade företag och små och medelstora företag valts ut. På listan över företag som valts ut för finansiering finns det värmländska företaget Cellcomb från Säffle. Detta är första finansieringsrundan där ”blandad finansiering” erbjuds, där en mycket högre finansieringsnivå tillåts och sträcker sig upp till 17,5 miljoner euro per företag. Den blandade finansieringen innebär att företagen kan få både ett bidrag och en direkt kapitalinvestering.

Företagen som valts ut för stöd från EIC Accelarator-piloten kommer från 15 medlemsländer och ytterligare fem associerade länder. De länder som erhållit det mest omfattande stödet är Frankrike, Israel, Schweiz och Tyskland. Efterfrågan på blandad finansiering har visat sig stark och indikerar att den nya finansieringsmodellen och samarbetet med EU är attraktivt för företag.

Bortom det ekonomiska stödet kommer det även finnas coaching, nätverk och accelerationstjänster för företagen att tillgå inom initiativet. EU-kommissionen har dessutom föreslagit att upprätta ett permanent EIC som en del av nästa forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa.

Ta del av listan över företag som valts ut för finansiering här.

Läs mer om EIC-piloten här.

Läs hela artikeln här.

Den nya EU-kommissionen inleder sitt arbete

Efter en långdragen process med avvisade kommissionärer och kritiserade portföljer har nu den nya EU-kommissionen godkänts av EU-parlamentet. Nu inleds ett intensivt arbete med mandatperiodens nya prioriteringar.

Onsdagen den 27 november röstade Europaparlamentet ja till Ursula von der Leyens nya kommission. Omröstningen resulterade i 461 röster för, 157 mot och 89 nedlagda röster. Det är första gången en kvinna innehar posten som kommissionsordförande. Kommissionen består denna gång av 27 kommissionärer, som nu ska påbörja arbetet med EU:s framtid under ledning av von der Leyen.

Processen att tillsätta en ny kommission har kantats av flera hinder under hösten. I slutet av september stoppades de nominerade kommissionärerna från Ungern och Rumänien på grund av intressekonflikter. Även Frankrikes kandidat till EU-kommissionen avvisades på grund av ekonomiska olägenheter. Mot den bakgrunden tvingades de tre länderna att nominera nya kandidater. Den brittiska regeringen har uppmanats till att nominera en kandidat till EU-kommissionen men vägrar utse en kandidat innan nyvalet den 12 december. Därför röstades kommissionen igenom utan en brittisk kommissionär och ett överträdelseförfarande har inletts mot Storbritannien. Dessa faktorer har bidragit till att tillträdandet av kommissionen, som skulle ske den 1 november, försenades med en månad.

EU-kommissionen har ett stort inflytande över hur EU-länderna ska styras och inleder nu mandatperioden som sträcker sig över fem år. Nu när kommissionen godkänts av parlamentet är det fastställt vilken kommissionär som ansvarar för respektive portfölj. Ansvarsområden som är av särskilt intresse för Region Värmland presenteras nedan:

  • Ansvar för En europeisk grön giv: Frans Timmermans (Verkställande vice ordförande)
  • Ansvar för Sammanhållning och reformer: Elisa Ferreira
  • Ansvar för Inrikes frågor: Ylva Joansson
  • Ansvar för Transport: Adina Vălean
  • Ansvar för Innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdomsfrågor: Mariya Gabriel
  • Ansvar för Jämlikhet: Helena Dalli

Den nya EU-kommissionen har presenterat sex prioriteringar för perioden 2019-2024. Prioriteringarna baseras på kommissionsordföranden Ursula von der Leyens programförklaring och avser följande områden:

  • En europeisk grön giv: Sträva efter att bli världens första klimatneutrala kontinent.
  • En ekonomi för människor: Arbeta för social rättvisa och välfärd.
  • Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern: Ge människor mer inflytande med en ny generation teknik.
  • Främjandet av vår europeiska livsstil: Skydda våra medborgare och våra värden.
  • Ett starkare Europa i världen: Stärka vårt ansvarsfulla globala ledarskap.
  • En ny satsning på demokrati i Europa: Vårda, skydda och stärka vår demokrati.

Under plenarsessionen som senare ledde till godkännandet av den nya EU-kommissionen, höll Ursula von der Leyen ett tal där hon presenterade sina kommissionärer och vilka utmaningar som EU står inför. Talet går att se i efterhand här.

 

Slutsatser om välfärdsekonomi har antagits av Rådet

Välfärdsekonomi har varit en viktig punkt under Finlands rådsordförandeskap. Ministerrådet antar nu slutsatser om välfärdsekonomi och uppmanar medlemsstaterna och EU-kommissionen att implementera ett välfärdsekonomiskt perspektiv på olika politiska nivåer och olika politiska initiativ samt främja sektorsövergripande samarbeten.

Under mötet den 24 oktober antog Rådet (medlemsländernas ministrar för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) slutsatser om välfärdsekonomin där medlemsländerna och EU-kommissionen uppmanas att inkludera ett övergripande välfärdsekonomiperspektiv i både den nationella politiken och EU-politiken, för att sätta människor och deras välfärd i centrum.

Välfärdsekonomi som koncept är en av de främsta prioriteringarna under Finlands rådsordförandeskap. Konceptets kärna baseras på att människors välfärd inte enbart är ett värde i sig, men att det även är av stor vikt för unionens ekonomiska tillväxt, produktivitet, långsiktiga finanspolitiska hållbarhet och samhälleliga stabilitet.

I utkastet till slutsatserna uppmanar Rådet medlemsstaterna och Europeiska kommissionen till bland annat följande:

  • Genomföra evidensbaserade och effektiva politiska insatser på nationell nivå och EU-nivå för att ta itu med gemensamma välfärdsutmaningar.
  • Främja sektorsövergripande samarbete och fortsätta stärka den betydelse som sysselsättningspolitiken, socialpolitiken, hälsopolitiken och utbildningspolitiken har inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
  • Säkerställa fördelarna med digitalisering för människors välfärd genom att till exempel skynda på arbetet med innovativa digitala lösningar med inbyggd säkerhet i hälsofrämjandet hälso- och sjukvårdspolitiken och socialpolitiken.

Läs mer om slutsatserna här.

Ta del av slutsatserna i sin helhet här.

Nytt initiativ för att stärka regionala parlament i den lagstiftande processen

Europeiska Regionkommittén (ReK) och Konferensen för europeiska regionala lagstiftande församlingar (CALRE) inleder ett pilotprojekt där syftet är att stärka de regionala parlamentens deltagande i EU:s lagstiftningsprocess. Detta för att involvera den ”regeringsnivå” som står närmast medborgarna.

Under den nionde subsidiaritetskonferensen som ägde rum den 22 november i Rom,  lanserades initiativet ”Input från politiska debatter i regionala parlament”. Ämnena som avhandlas i de regionala debatterna kommer att användas för att tidigt påverka EU:s lagstiftningsprocess i utarbetandet av EU-kommissionens årliga arbetsprogram. Projektet ska övervakas av Regionkommittén, samla in input och säkerställa att beslut fattas så nära medborgarna som möjligt.

Karl-Heinz Lambertz, Regionkommitténs ordförande, poängterade i ett utlåtande att det är av stor betydelse att regionala parlament påverkar EU:s politiska beslut i ett tidigt skede, då det involverar den ”regeringsnivån” som står närmast medborgarna för att sätta medborgarna först.

Initiativet har godkänts av ordföranden för Europaparlamentets utskott för konstitutionella frågor, Antonio Tajani. Den input som samlas in från de regionala parlamenten under projektet kommer att användas i det tidiga skedet av EU:s beslutsfattande. Samtliga regionala parlament i EU med lagstiftningsmakt kan delta genom att kontakta CLARE-sekretariatet (calre2020@parcan.es) senast den 24 januari 2020 för att ansöka om att delta i projektet. Deltagande parlament väljs ut kort efter slutdatum och debatterna förväntas äga rum den 1 mars och 15 maj 2020.

Läs hela artikeln här.

Registrering öppen för konferensen ”Att engagera medborgarna för god styrning i sammanhållningspolitiken”

EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG REGIO) anordnar en konferens med syfte att främja dialog och samarbete mellan medborgare och civilsamhället för att främja en god styrning av sammanhållningspolitiken och bidra till byggandet av EU:s framtid. Konferensen äger rum i februari och registreringen har nu öppnat.

Den 6 februari 2020 kommer en konferens om att engagera medborgare och det civila samhället i sammanhållningspolitiken att äga rum i Bryssel. Evenemanget anordnas av Dg REGIO och ämnar samla medborgare, civilsamhällets företrädare, politiker, beslutsfattare och akademier från EU. Syftet är att främja samarbetet mellan medborgarna och civilsamhället för att ge dem en mer framträdande roll i styrningen av EU:s regionalpolitik, genomförandet av EU-finansierade projekt och spridningen av dess resultat.

Medborgarna och civilsamhället utgör en viktig roll vid utformningen av Europeiska unionen och dess politik. Tillträdande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen uttryckte bland annat en vilja om att europeiska medborgare ska spela en ledande och aktiv roll i byggandet av unionens framtid.

Genom medborgares engagemang kan institutionerna bli starkare, mer öppna och ansvarsskyldiga, medan offentliga investeringar kan ge större resultat inom smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Konferensens viktigaste frågor lyder enligt följande:

  • Hur kan medborgare och det civila samhället bidra till god styrning i sammanhållningspolitiken?
  • Hur för vi sammanhållningspolitiken närmare medborgarna?
  • Vilka erfarenheter finns av samarbete mellan myndigheter och medborgare i hela Europa?

Nyheten om konferensen publiceras kort efter att EU-kommissionen presenterat siffror som visar hur väl EU:s medborgare känner till sammanhållningspolitiken. I Sverige hade enbart 26% av respondenterna hört talas om projekt som finansierats av sammanhållningspolitiken.

Läs mer om konferensen här.

Registrera dig till konferensen här.

Läs mer om hur väl EU:s medborgare känner till sammanhållningspolitiken här.

Ny undersökning om medborgares kännedom och uppfattning av EU:s sammanhållningspolitik

I oktober lanserade EU-kommissionen resultatet av en undersökning som mäter europeiska medborgares kännedom och attityder till EU:s regionalpolitik (sammanhållningspolitiken). Undersökningen redogör för i vilken utsträckning medborgare känner till EU:s delfinansierade projekt, vilken inverkan de har på städer och regioner samt hur attityder förändrats över tid. 

Sammanhållningspolitiken investerar i EU:s regioner och städer för att reducera ojämlikheter mellan medlemsländerna. Stödet går till att främja jobb, konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt, livskvalité och hållbar utveckling. Sammanhållningspolitiken är ett av EU:s främsta investeringsverktyg på 351.8 miljarder euro vilket utgör en tredjedel av EU:s totala budget för perioden 2014-2020. Inom sammanhållningspolitiken ingår Europeiska regionalfonden (ERUF), Europeiska Socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden, vilka delfinansierar projekt i mindre utvecklade städer och regioner.

I oktober släppte EU-kommissionen undersökningen ”Citizens’ awareness and perceptions of EU regional policy”, som är en del av den årliga Europabarometern. Undersökningen genomfördes under juni 2019 och fokuserar på huruvida respondenterna hört talas om EU-delfinansierade projekt i deras lokala miljöer och om de anser att projekten har positiv eller negativ inverkan. Fyra av tio respondenter uppger att de hört talas om EU-delfinansierade projekt i deras lokala miljö och mer än åtta av tio respondenter uppger att de tycker att projekten har haft en positiv inverkan på dennes stad eller region.

Resultatet uppvisar stora skillnader mellan medlemsländerna. Polen har det bästa resultatet på 85 % och Danmark har det lägsta resultatet på 15 %, i frågan om huruvida medborgarna känner till EU:s delfinansierade projekt.  I Sverige svarar enbart 26 % av respondenterna att de hört talas om EU:s delfinansierade projekt med syftet att förbättra deras städer och regioner. Däremot tillhör Sverige ett av de länder där kännedomen om EU:s sammanhållningspolitik ökar. Bland de som känner till projekten i Sverige uppger 82 % att de haft en positiv inverkan på dennes stad eller region, vilket är strax över genomsnittet för EU:s 28 medlemsländer.

Läs mer om undersökningen här.

Ta del av hela rapporten här.

 

 

Ny rapport från OECD om regioner i industriell övergång

OECD publicerade den 14 november en rapport som är inriktad på att vägleda regioner i industriell övergång. Rapporten presenterar de möjligheter och utmaningar som regioner står inför, med fokus på strategier och överväganden för ett bättre beslutsfattande.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har publicerat en rapport som handlar om hur den industriella övergången hanteras och den är riktad till alla beslutsfattare som arbetar för att förbättra och främja industriell omvandling och modernisering. Rapporten lyfter hur regioner i industriell omvandling kan bli mer konkurrenskraftiga och motståndskraftiga i samband med stora förändringar som tillkommer genom globalisering, omställning till en koldioxidsnål ekonomi och digitalisering.

Rapporten är baserad på piloten för industriell omvandling som genomförs av OECD tillsammans med EU-kommissionen i 12 regioner och medlemsländer. Norra Mellansverige är en av regionerna som deltar i piloten.

Regioner i industriell omställning har förhållandevis stark potential att nyttja möjligheter som erbjuds av pågående megatrender för att skapa ekonomisk tillväxt och produktivitet, men samtidigt finns det stora utmaningar. En framgångsrik industriell övergång kommer att bero på regioners förmåga att främja strategier för konkurrenskraft. OECD menar även att en rättvis övergång och inkluderande tillväxt kräver att regionerna maximera sina potential genom platsbaserade strategier.

Rapporten lyfter även de politiska utmaningar som betraktas som viktigast för regioner i industriell omställning:

  • Behovet av att ta itu med teknisk förändring.
  • Behovet av att hantera risken för strukturell arbetslöshet.
  • Förmågan att styra övergången mot positiv strukturell förändring och ekonomisk tillväxt.
  • Förmågan att balansera olika avvägningar och säkerställa en rättvis och inkluderande övergång och tillväxt.
  • Synergierna med andra policyer.

Avslutningsvis lyfts tre överväganden för att möjliggöra ett bättre beslutsfattande. Detta inkluderar att engagera ett brett spektrum av lokala intressenter i dialoger, inkluderande utbildning och kompetensförsörjning samt att en integrerad strategi för lokala arbetstillfällen kräver investeringar.

Mer information finns här.

Läs hela rapporten här.