EU-kommissionens färdväg för det digitala decenniet

I samband med State of the European Union (SOTEU) presenterade EU-kommissionen nya mål och ambitioner för att digitalisera samhället fram till 2030. Färdvägen för digitaliseringen bygger vidare på EU:s digitala ambitioner för 2030 som presenterades i våras. Färdvägen innehåller bland annat ett ramverk för styrning som bygger på samarbete med EU-länderna, digital infrastruktur samt digitalisering av företag och offentliga tjänster.

Den nya färdvägen för det digitala decenniet bidrar med ett mer strukturerat samarbete för gemensamma insatser och EU-kommissionen tar hänsyn till att EU-länderna har olika förutsättningar. Färdvägen baseras på en digital kompass med fyra huvudområden: kompetens, digital omställning av näringslivet, säker och hållbar digital infrastruktur samt digitalisering av offentlig service. Syftet med den strategiska digitaliseringsplanen är att fler ska kunna dra nytta av digitala möjligheter, exempelvis allmän tillgång till internet, goda algoritmer samt en säker och tillförlitlig onlinemiljö. Dessutom ska programmet se till att europeiska värden och rättigheter även återspeglas i det digitala rummet.

EU-kommissionen föreslår en mekanism för årligt samarbete med medlemsländerna som består av:

  • En strukturerat, transparant och gemensamt uppföljningssystem med meningen att mäta framsteg för varje mål inför år 2030.
  • En årlig rapport där syftet är att utvärdera framstegen samt ge rekommendationer till åtgärder.
  • Fleråriga strategiska färdplaner med avseende för det digitala decenniet till varje medlemsland.
  • En årlig ram för att diskutera och undersöka områden där utvecklingen inte är tillräcklig med hjälp av rekommendationer och åtaganden mellan EU-kommissionen och medlemsländerna.
  • Ett funktionssätt för att bidra med stöd till genomförandet av flerlandsprojekt.

EU-kommissionen menar att det finns ett stort behov för digitalisering i EU då den digitala utvecklingen i EU har varit förhållandevis ojämn. Länder som har haft en trög start med sin digitala utveckling tenderar att stå fast på samma ruta idag. Dessutom konstaterar kommissionen att de finns en stor klyfta mellan städer och landsbygd. EU-kommissionen menar att en ökad digitalisering i EU erbjuder många fördelar för regionerna och medlemsländerna, bland annat nya jobb och högre konkurrenskraft. En ökade digitalisering skulle även bidra till ett starkare digitalt ledarskap för EU samt en mer människocentrerad och hållbar digital politik.

EU-kommissionen menar även att företag vinner på att öka sin digitalisering. Även bland företag finns stora skillnader i digitaliseringsnivå. Pandemin har synliggjort skillnaden mellan företagens digitalisering. Under pandemin kunde företag med en hög digitaliseringsnivå fortfarande vara operativa medan de som inte hade påbörjat sin digitalisering hade svårare och drabbades hårdare av pandemin.

Ett nytt initiativ i den digitala handlingsplanen är så kallade flerlandsprojekt. De är storskaliga projekt som EU-kommissionen tror kan bidra till Europas digitala omställning. I flerlandsprojekten är det tänkt att medlemsländerna ska arbeta tillsammans och dela på varandras resurser för att få större effekt på omställningen. Syftet med sådana projekt kan exempelvis vara att bygga upp digital kapacitet inom områden som är grundläggande för EU:s digitala omställning. EU-kommissionen kommer hjälpa medlemsländerna att kartlägga sina intressen i flerlandsprojekt och ge vägledning. EU-kommissionen har även fastställt ett flertal områden för flerlandsprojekt bland annat datainfrastruktur, 5G-kommunikation och investeringar inom människors digitala färdigheter.

Vad händer nu?
EU-kommissionen ska tillsammans med medlemsländerna ta fram en nationell strategisk plan som beskriver hur medlemsländerna ska uppnå de mål för digitalisering som är uppsatta för 2030.

Läs mer om EU:s nya färdväg för det digitala decenniet här.

Läs mer om EU:s digitalisering i faktabladet här.

Länken till ”Frågor & Svar” hittar ni här.

Tidigare rapporterade Region Värmlands European Office om EU:s digitala ambitioner, läs mer om ambitionerna här.

EU-kommissionen presenterar en ny hälsomyndighet

I samband med EU-kommissionens State of the European Union-tal (SOTEU) inrättades en ny europeisk myndighet – Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA).  Den nya myndigheten har till uppgift att förutse hot och förbereda EU på kriser inom hälsoområdet. EU-kommissionen menar att HERA kommer att vara en viktig pelare för den europeiska hälsounionen och kommer att fylla en lucka i EU:s beredskap vid hälsokriser.

De senaste årtiondena har ett flertal olika virus brutit ut i världen. EU-kommissionen beräknar att befolkningstillväxten och klimatförändringar kommer att leda till fler och mer frekventa virusutbrott med sociala och ekonomiska konsekvenser. Covid-19 pandemin har visat på att EU behöver en bättre koordinering vid hälsokriser. Pandemin har avslöjat flera brister i EU:s arbete, medlemsländernas koordinering och den övergripande krisplaneringen. Syftet med HERA är att fylla de luckor som identifierats under pandemin och komplettera EU:s befintliga hälsomyndigheter. HERA ska förbättra EU:s insatser före, under och efter en eventuell gränsöverskridande hälsokris.

Under beredskapsfasen kommer HERA samarbeta med andra hälsomyndigheter på EU-nivå, nationell nivå samt internationell nivå för att stärka arbetet inom virusförebyggande och genomföra hotbedömningar. Informationen ska sedan användas för att utveckla modeller för att förutse ett framtida virusutbrott. EU-kommissionen menar att det bästa sättet att bekämpa hälsokriser i framtiden är genom att förbereda sig innan de förverkligas.

När en gränsöverskridande hälsokris uppstår kan HERA snabbt övergå till nödläge där myndigheten har möjlighet att vidta krisåtgärder som till exempel en snabbare beslutsprocess och krisfinansiering till länder genom krisnödsinstrumentet (ESI). I samband med detta kommer HERA även bidra med processer som riktar sig inom utveckling samt öka produktionen av medicinska motåtgärder som till exempel vaccin, skyddsutrustning och antibiotika. EU-kommissionen menar även att en inventering av medicinska motåtgärder bidrar till en bättre överblick över EU:s förmåga att hantera hälsokriser.

HERA inrättas som en egen avdelning inom kommissionen som en gemensam resurs för både medlemsstaterna och EU. HERA kommer vara fullt operativ i början av 2022. Myndigheten finansieras av EU:s pågående långtidsbudget för perioden 2022–2027 och beräknas ha en budget på 6 miljarder euro.

Läs mer om Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA) här.

State of the European Union 2021

Den 15 september höll EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, sitt State of the European Union-tal (SOTEU) om tillståndet i EU. Talet är en årlig händelse där EU-kommissionens ordförande sammanfattar året som gått i EU och presenterar kommissionens prioriterade frågor och initiativ för det kommande året. Under talet nämnde hon bland annat Covid-19 pandemin, tillståndet i Afghanistan och nya initiativ för Europas unga.

Ursula von der Leyen inledde årets tal, som hölls på plats i Europaparlamentet i Strasbourg, med att hylla Europa och den positiva utvecklingen med covid-19 vaccineringen. Hon menade att Europa har tagit sig igenom en tuff tid tillsammans men att arbetet inte är klart än. EU kommer fortsätta arbeta för att nå en hög vaccineringsnivå både i EU och globalt.

EU-kommissionen presenterade ett förslag till ett nytt europeiskt program, ALMA. Likt Erasmus+ är det tänkt att programmet ALMA ska ge unga en chans till kortsiktig arbetsträning i ett annat EU-land för att även ge de som inte utbildar sig möjlighet till utlandsutbyte. I Värmlandsstrategin, Värmlands regionala utvecklingsplan, är kompetensutveckling för unga en uttalad prioritering.

EU-kommissionen meddelade att de kommer att ta fler initiativ för att stärka mänskliga rättigheter och meddelade att de kommer föreslå ett förbud mot produkter på EU-marknaden som har tillverkats genom tvångsarbete. EU har även tagit fram en rekommendation för stärkt skydd för journalister samt en ny lag för mediafrihet.  I talet nämndes även Afghanistan och kommissionen meddelar att de ökar det humanitära biståndet till Afghanistan med 100 miljoner euro.

Under talet presenterades en ny EU-myndighet inom hälsoområdet. Myndigheten kallas för Europeiska myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA). HERA presenterades för första gången i november 2020 som en del av den europeiska hälsounionen. Syftet med myndigheten är att stärka samordningen mellan EU och medlemsländerna när det gäller hälsokriser och beredskap. HERA kommer att tillhandahålla en struktur för att stödja utveckling, tillverkning och distribution av medicinska medel vid hälsokriser.

Genom talet lyfte Ursula von der Leyen fram unga européer och hur viktiga de är för EU:s framtid. Von der Leyen talde om vilka konsekvenser klimatförändringar och Covid-19 pandemin har haft för Europas unga samt betonade att Europa behöver den unga befolkningen för att forsätta utvecklas. Därför föreslår kommissionen att 2022 ska vara ”Europaåret för ungdomar”.

Mer information om genomförandet av de här initiativen förväntas presenteras i EU-kommissionens arbetsprogram för 2022, som ska publiceras i oktober.

Läs och lyssna på talet i sin helhet här.

Läs mer om vad som sades i talet här.

Fit for 55 och ny Skogsstrategi

Den 14 juli presenterade EU-kommissionen det stora lagstiftningspaketet Fit for 55 och den 16 juli presenterades den nya Skogsstrategin som gäller fram till 2030. Innehållet i Fit for 55 och Skogsstrategin är intressant för både regional och lokal nivå och kommer att påverka EU:s arbete på klimat-, energi- och transportområdena under lång tid framöver.

Under våren 2021 enades Europaparlamentet och Rådet om EU:s nya klimatlag som ska säkerställa att EU når klimatneutralitet 2050. Lagen innehåller ett antal åtgärder men den åtgärd som fått mest uppmärksamhet är att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 55% år 2030 (jämfört med 1990-års nivåer). 

Fit for 55 (Redo för 55) kompletterar klimatlagen och är ett lagstiftningspaket som ska säkerställa att EU verkligen lyckas minska koldioxidutsläppen med 55% till 2030. Paketet innehåller både nya initiativ samt revideringar av ett flertal befintliga direktiv för att uppdatera dess innehåll. Ett urval av innehållet i Fit for 55 presenteras här:

  • Justering av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). EU-kommissionen föreslår bland annat att det totala utsläppstaket ska sänkas, att den årliga minskningstakten ska öka samt att flygtrafik/luftfart och sjöfart ska inkluderas i systemet (de har tidigare undantagits från ETS). Dessutom föreslås ett nytt separat utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader.
  • Ett helt nytt förslag är den så kallade koldioxidjusteringsmekanismen. Dess syfte är att sätta ett koldioxidpris på importer av ett urval produkter, när de importeras till EU. Mekanismen ska motverka att koldioxidintensiv produktion flyttar från EU:s medlemsländer men även att EU:s utsläppsminskningar bidrar till att utsläppen minskar globalt genom att industri utanför EU uppmuntras minska sina utsläpp.
  • Revidering av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF). Ett övergripande EU-mål för ”koldioxidupptagning” genom naturliga kolsänkor föreslås, motsvarande 310 miljoner ton koldioxidutsläpp fram till 2030, med ytterligare skärpningar efter 2031. Målet är att EU senast 2035 ska nå klimatneutralitet inom markanvändning, skogsbruk och jordbruk.
  • Revidering av direktivet om förnybar energi för att höja målet om hur mycket av EU:s energikonsumtion som ska vara förnybar till 2030, från 32% till 40%. Det föreslås även särskilda delmål för användning av förnybar energi för transporter, uppvärmning och kylning, byggnader och industri. Revideringen innehåller även skärpta hållbarhetskriterier för bioenergi.
  • Revidering av energieffektivitetsdirektivet med syfte att energianvändningen i EU ska minska, utsläppen begränsas och energifattigdom motverkas. Kommissionen föreslår bland annat ett mer ambitiöst bindande årligt mål för att minska energianvändningen på EU-nivå och att den offentliga sektorn ska ta täten i ”renoveringsvågen” och renovera 3% av sitt byggnadsbestånd varje år.
  • På transportområdet föreslås bland annat skärpta krav på koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar med målsättningen att alla nyregistrerade personbilar i EU ska vara helt utsläppsfria efter 2035. För att möjliggöra detta revideras även direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen och EU:s medlemsländer blir skyldiga att skynda på utbyggnaden av laddnings- och tankstationer (laddning av elbilar och tankning av vätgas).

Den 16 juli presenterade EU-kommissionen även den nya Skogsstrategin. Den uppdaterade strategin är i sig inte en del av Fit for 55 men har nära koppling till klimatlagen, Fit for 55 och EU:s strategi för biologisk mångfald.

Skogsstrategins huvudsyfte är att förbättra EU-skogarnas kvalitet, kvantitet och motståndskraft mot klimatförändringar. Strategin har stort fokus på att främja skydd, ”återställning” och utvidgning av skogar i EU för att bekämpa klimatförändringar, upptagning av koldioxid och motverka förlusten av biologisk mångfald. Men strategin belyser också skogens viktiga roll för landsbygds- och regional utveckling och vikten att utveckla en hållbar skoglig bioekonomi. 

Gällande bioekonomi framhåller strategin vikten att utveckla ”långlivade” träprodukter (produkter med lång livscykel så som möbler och byggnader), hållbart nyttjande av träbaserade resurser för bioenergi, främjande av ekoturism samt kompetensutveckling för personer som arbetar inom bioekonomin. Strategin innehåller även satsningar på forskning och innovation samt marknadsföring av nya material och produkter som ersätter fossilbaserade motsvarigheter.

Vad är nästa steg i lagstiftningsprocessen?

Fit for 55 kommer börja behandlas av Rådet och Europaparlamentet i höst. Givet paketets stora omfattning och innehåll kommer det troligtvis att ta lång tid, uppemot flera år för vissa förslag, innan samtliga delar av Fit for 55 är färdigförhandlade. Vi kommer definitivt att återkomma till innehållet i Fit for 55 i artiklar på nyhetsbloggen framöver.

Läs mer om Fit for 55 här.

Läs mer om Skogsstrategin här.

EU-kommissionens hemsida om den gröna given finns här.

Slovenien ny ordförande i ministerrådet

Den 1 juli tog Slovenien över ordförandeskapet i ministerrådet. Sloveniens fokus är att bygga ett resilient EU som är bättre rustat för framtida utmaningar. Ordförandeskapets slogan är ” Tillsammans. Resiliens. Europa”. 

Det är andra gången som Slovenien är ordförande i ministerrådet. Tillsammans med Tyskland och Portugal utgör man en trio vars ordförandeskap huvudsakligen präglats av pandemin.   

Slovenien har fyra prioriteringar under ordförandeskapet:

  1. Resiliens, återhämtning från pandemin och EU:s strategiska autonomi: Slovenien vill bl.a. stimulera reflektion runt vad EU kan lära sig från pandemin, främja arbetet med Hälsounionen, främja resiliens, inklusive digital resiliens för att göra EU motståndskraftigt mot cyberattacker, samt implementera återhämtningsfonden Next Generation EU där Faciliteten för återhämtning och resiliens ingår. 
  2. Stimulera diskussion om framtidens EU: Större delen av arbetet med konferensen för Europas framtid kommer att implementeras under Sloveniens ordförandeskap.
  3. En union för det europeiska sättet att leva, rättsstatsprincipen och lika kriterier för alla: Slovenien vill framförallt fokusera på rättsstatsprincipen och kommer att organisera en ”årlig dialog” om hur EU och enskilda medlemsstater upprätthåller rättsstatens principer. 
  4. Ett trovärdigt och säkert EU som kan säkerställa säkerhet och stabilitet i närområdet: Slovenien vill bl.a. stärka de transatlantiska relationerna samt främja stärkt samarbete med NATO. Slovenien vill även fokusera på relationerna med länderna på västra Balkan och hoppas även man ska göra framsteg i förhandlingarna om EU:s nya migration- och asylpakt. 

Mer information om Sloveniens ordförandeskap finns här.

FN:s globala mål i fokus – hur har EU utvecklats de senaste fem åren?

FN:s Agenda 2030 har under flera år bidragit till att forma både europeiskt och regionalt policyarbete mot hållbar utveckling och tillväxt. Nu har Eurostat, den europeiska myndighet som bevakar statistik inom EU, publicerat en rapport som utvärderar EU:s framsteg de senaste fem åren mot att uppnå FN:s globala mål. EU har gjort betydande framsteg för att säkerställa fredliga och inkluderande samhällen (mål 16), ingen fattigdom (mål 1) och god hälsa och välbefinnande (mål 3). Viss tillbakagång observeras inom ekosystem och biologisk mångfald (mål 15) och hållbar energi för alla (mål 7).

Agenda 2030 består av 17 globala mål som antogs av FN:s generalförsamling i september 2015 och är resultatet av ett arbete som pågått i nära 30 år inom FN. Hållbar utveckling är även inbäddat i EU:s fördrag och EU-kommissionens nuvarande politiska riktlinjer är utformad för att uppnå målen i Agenda 2030.

Eurostat har utvärderat utvecklingen på EU-nivå genom att använda ett dataset besående av kvantitativa indikatorer från den senaste femårsperioden. Dessa indikatorer beskriver olika faktorer kopplade till de globala målen. Analysen innehåller även ett kapitel om Covid-19 pandemin och dess effekt på framsteg mot hållbarhetsmålen. Dessutom har EU-kommissionens forskningscentrum Joint Research Centre (JRC) föreslagit indikatorer som kan användas för att mäta framstegen på regional nivå.

Eurostat har delat in utvecklingen av de globala målen i fyra kategorier.

  1. Betydande framsteg
  2. Vissa framsteg
  3. Viss tillbakagång
  4. Betydande tillbakagång

I korthet kan sägas att EU gör framsteg mot en majoritet av FN:s globala mål. Figur ett visar Eurostats bedömning hur 15 av de 17 globala målen har utvecklats i EU.

Bildkälla: (C) Europeiska Unionen. Sustainable development in the European Union — Monitoring report on progress towards the SDGs in an EU context — 2021.

Eurostat menar att EU har gjort betydande framsteg för att säkerställa fredliga och inkluderande samhällen (mål 16), ingen fattigdom (mål 1) och god hälsa och välbefinnande (mål 3). Indikatorerna för mål 16 visar att EU har färre mord och överfall samtidigt som medborgare upplever att kriminalitet, våld och vandalism har minskat. Indikatorerna för mål 1 visar att allt fler klarar att tillgodose sina basala behov. Indikatorerna för mål 3 visar ett EU:s medborgare har en mer hälsosam livsstil samtidigt som externa faktorer som luft-, vatten- och ljudföroreningar har minskat. Bättre förebyggande åtgärder och behandlingsmetoder för många sjukdomar har även bidragit till att dödligheten i EU har minskat de senaste fem åren.

Vissa framsteg har gjorts gällande implementering av tio av de globala målen, bland andra ingen hunger (mål 2), god utbildning (mål 4) och jämställdhet (mål 5).

Viss tillbakagång observeras inom ekosystem och biologisk mångfald (mål 15) och hållbar energi för alla (mål 7). Indikatorerna för mål 15 visar på en viss tillbakagång genom ohållbar landanvändning som minskat biologiska mångfald. Samtidigt har en viss förbättring skett inom mål 15 genom fler skyddade skogsområden. Indikatorerna för mål 7 visar att energikonsumtionen i EU har ökat. Samtidigt har andelen hållbara energikällor ökat, dock inte i den takt som behövs för att nå EU:s mål på 32 % hållbara energikällor innan år 2030. Enligt Eurostat är dock den sammantagna bedömningen att en viss tillbakagång har gjorts gällande mål 7. Rent vatten och sanitet för alla (mål 6) samt hav och marina resurser (mål 14) har inte utvärderats i Eurostats rapport. Eurostat ser ingen betydande tillbakagång för något av målen.

Någon utvärdering av utvecklingen mot FN:s globala mål på regional nivå finns inte än, men arbete pågår att ta fram en metodologi för just det syftet. Joint Research Center (JRC), EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum, har publicerat en rapport som föreslår ett antal indikatorer tillgängliga på regional nivå som skulle kunna användas för att mäta framsteg mot de globala målen.

Ladda ner Eurostats rapport om EU:s framsteg mot FN:s globala mål här.

Ladda ner JRC:s artikel om indikatorer för att övervaka framsteg mot FN:s globala mål på regional nivå här.

Regionkommittén har kommenterat hur FN:s globala mål kan ligga till grund för återhämtningen från pandemin, läs mer här.

Sveriges återhämtningsplan – satsningar gällande utbildning och omställning, demografiska utmaningar samt tillväxt och bostadsbyggande

I juni 2021 lämnade Sverige in sin återhämtningsplan för Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) till EU. Planen innehåller en ansökan om 34 miljarder kronor som ska investeras i Sveriges ekonomi för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Detta är den sista artikeln i Brysselkontorets artikelserie som tittar närmare på återhämtningsplanens fokusområden. I denna artikel fokuserar vi på områdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande” för att ge en bild av vilka typer av satsningar som Sveriges regering har valt att prioritera inom dessa områden.  

Vi har tidigare rapporterat om fokusområdena grön återhämtning och om digitalisering. De sista fokusområdena för den här artikelserien är utbildning och omställning, bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen samt investeringar för tillväxt och bostadsbyggande. Återhämtningsplanen måste enligt EU-kommissionen utgå från sex pelare som adresserar konsekvenser av Covid-19 men även andra samhällsutmaningar. Utifrån pelarna har regeringen föreslagit ett antal reformer och investeringar som ska bidra till återhämtning. Satsningarna som täcks i denna artikel är starkt kopplade till tre pelarna.  Dessa är:

  • smart, hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt (pelare tre),
  • social och regional sammanhållning (pelare fyra) samt
  • hälsa, ekonomisk, social och institutionell motståndskraft (pelare fem).

Sverige har fått ett antal landspecifika rekommendationer av EU-kommissionen både år 2019 och 2020 gällande de tre områdena. I korthet handlar rekommendationerna om kortsiktiga krisåtgärder, ekonomisk återhämtning och hälso- och sjukvårdens resiliens; att främja innovation, utbildning, färdighetsutveckling och investeringar; samt stimulera bostadsinvesteringar och hantera risker kopplade till hushållens höga skuldsättning. Mer om dessa nedan i sammandragen av varje investering.

Figur ett visar fördelningen över investeringarna för de tre områdena i återhämtningsplanen. Totalt investerar regeringen 12,7 miljarder. Störst andel får Äldreomsorgslyftet följt av investeringar för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande. Nedan följer ett sammandrag av alla investeringar nämnda ovan.  

Figur 1: Fördelning av medel inom fokusområdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande”.
Källa: Sveriges återhämtningsplan (2021) 

Sveriges investeringar för inom fokusområdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande”

Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande – Investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande 

Dessa investeringar är införda för att adressera den bostadsbrist som finns i Sverige, särskilt på hyres- och studentbostäder, i storstadsområdena och i områden med hög befolkningstillväxt. Stödet är också till för att stimulera byggbranschen i lågkonjunkturen som orsakats av pandemin. Bostäderna som finansieras genom stödet kommer att ha en generellt lägre hyra jämfört med liknande nyproduktion. Regeringen bedömer att investeringar i bostäder gynnar tillväxten i stort genom att främja rörligheten på arbetsmarknaden och för studerande. I hus som byggs med stödet och som har mer än 10 bostäder ska var åttonde bostad hyras ut till målgrupper som har svårt att träda in på bostadsmarknaden. Det är Länsstyrelserna och Boverket som ansvarar för implementeringen av stödet.

Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen – Äldreomsorgslyftet

Äldreomsorgslyftet innebär att ny och befintlig personal ges möjlighet att genomgå utbildning till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Både äldreomsorgspersonal samt första linjens chefer ska kunna studera under betald arbetstid. Äldreomsorgslyftet får 4,58 miljarder genom RRF.

Det svenska pensionssystemet skapades utifrån den medellivslängd som gällde i mitten av 1990-talet och en antagen pensionsålder om 65 år. Sedan dess har medellivslängden ökat med närmare tre år. Den demografiska utvecklingen med fler pensionärer är en utmaning för välfärden och kompetensförsörjningen inom vård och omsorg. Målet med satsningen är höjda pensioner, god kompetensförsörjning och fler karriärvägar inom vård och omsorg. Socialstyrelsen har fått uppdraget att betala ut statsbidrag till kommuner och regioner för den tid som personalen studerar och även informera om vilka utbildningar som ger rätt till stöd.

Utbildning och omställning – Resurser för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och högskolor

Hösten 2020 sökte sig rekordmånga personer till utbildningar på högskolor och universitet. Regeringen menar att det delvis beror det på den konjunkturnedgång som orsakats av Covid-19 pandemin. När arbetslösheten bland personer med gymnasieutbildning som högsta utbildning ökade valde flera att öka sin kompetens genom att vidareutbilda sig. Dessutom finns arbetskraftsbrist i flera yrken till exempel inom vården och IT-sektorn som kräver högskoleexamen. På grund av detta finns ett ökat behov av utbildningsplatser på Sveriges universitet, yrkeshögskolor och vuxenutbildningar. Därför har regeringen valt att använda medlen från Faciliteten för återhämtning och resiliens för att möjliggöra för fler att utbilda sig både inom högskola och universitet samt yrkesvux och yrkeshögskola. Med de nya medlen beräknar regeringen att ca 1,5 miljoner fler kan studera på universitetsnivå mellan 2021–2025, ca 150 000 fler på regionalt yrkesvux mellan 2020–2023 och 190 000 fler på yrkeshögskola mellan 2020–2023. Det kommer även vara fokus på de personer med störst utbildningsbehov, till exempel de som saknar en fullgjord utbildning på gymnasial nivå.

Universiteten får extra medel genom de ordinarie statliga finansieringskanalerna. Myndigheten för Yrkeshögskolor tillsammans med enskilda utbildningssamordnare ansvarar för att koordinera fler platser i regional yrkeshögskolan. Skolverket ansvarar för att betala ut statsbidrag till kommuner för fler yrkesvuxplatser. För regionalt yrkesvux måste tre kommuner lämna in en gemensam bidragsansökan som visar på ett regionalt arbetsmarknadsbehov för utbildningar.

Nästa steg 

Sveriges återhämtningsplan lämnades in till EU-kommissionen den 28 maj för granskning. Inom två månader kommer EU-kommissionen ge sitt utlåtande om planen. Efter det ska planen godkännas av ministerrådet innan den träder i kraft. 

Läs en sammanfattande artikel om Sveriges återhämtningsplan här.  

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.

Läs vår artikel om fokusområdet grön återhämtning här.

Läs vår artikel om fokusområdet digitalisering här.


Sammanfattning av praktikantrapport om Kunskaps- och Innovationsgrupper – möjligheter för Region Värmland?

Under vårterminen har Simon Fredholm varit praktikant på Region Värmlands Brysselkontor. En del av praktiken har varit att genomföra ett mer djupgående uppgift om ett ämne relevant för praktikplatsen. Arbete har handlat om de så kallade kunskaps och innovationsgrupperna (KI-grupper) vilka kan beskrivas som nätverk för innovation. Nedan följer en sammanfattning av min rapport.

Syftet med rapporten är att undersöka KI-grupper som en möjlig finansieringskälla för regionens innovationsarbete, främst inom den skogliga bioekonomin. Rapporten bygger på strategiska dokument från European Institute of Innovation and Technolology (EIT), kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper) och intervjuer med regionala myndigheter som deltar i KI-grupperna.

Vad är en KI-grupp?

En KI-grupp, även kallad Knowledge and Innovation Community eller KIC, är ett autonomt partnerskap mellan högre utbildningsanstalter, forskningsorganisationer, företag och andra intressenter i innovationsprocessen. De kan också beskrivas som VIP-klubbar för innovation. KI-grupperna ligger under Horisont Europa som är EU:s forsknings- och innovationsprogram. En vanlig organisationsmetod inom Horisont Europa är att EU-kommissionen ingår partnerskap med olika innovationsaktörer. KI-grupper har som mål att få fram finansiellt hållbara industriella ekosystem som etablerar innovationer på marknaden är kopplad till ett specifikt samhällsproblem, till exempel förnybar energi. En KI-grupp måste bestå av minst tre partnerorganisationer etablerade i minst tre medlemsstater, varav minst en högre utbildningsanstalt och ett privat företag ska ingå.

Slutsatser – är KI-grupper något för Region Värmland?

För att ta reda på vad en region skulle kunna få ut av att vara med i en KI-grupp intervjuade jag två regionala tjänstepersoner från Region Uppsala respektive Region Skåne involverade i KI-gruppen EIT Health, en KI-grupp för hälsoområdet. Båda tjänstepersonerna menade att en region har mycket att vinna på att vara med i en KI-grupp. Samarbetet bidrar att öka den regionala tillväxten och attraktionskraften. De menar att det är tillgång till finansiering och partners som stärker den regionala tillväxten​ och skapa värden som svarar mot riktiga behov i den offentliga verksamheten​. De har även upplevt att de har en möjlighet att påverka den europeiska innovationsagendan i en riktning som är gynnsam för deras region. Dessutom anser de att regionala myndigheter har en viktig roll att spela i en KI-grupp främst för att säkerställa gott samarbete som i sin tur leder till mer innovation.

Hela rapporten finns att läsa här.

Norra Mellansverige – en innovationsstark region i Europa

EU-kommissionen har publicerat resultatet av sin European Innovations Scoreboard (EIS) och sin Regional Innovation Scoreboard (RIS) som visar EU:s innovationsnivå på nationell och regional nivå. Syftet med dessa jämförande analyser är att utvärdera medlemsländernas innovationssystem och föreslå rekommendationer till förbättringar.

Innovationsmätningen använder sig av 32 respektive 21 indikatorer uppdelat i fyra kategorier för att mäta innovation. De fyra kategorierna är: (1) institutionella ramverk, (2) investeringar, (3) innovationsaktiviteter och (4) genomslag. EU-länderna och regionerna delas upp i fyra grupper beroende på sina resultat: innovationsledare, innovationsstarka, innovationsmåttliga och innovationssvaga.

Figur 1 visar hur innovationsnivåerna har förändrats mellan 2014 och 2020. Generellt så har innovationsnivåerna gått upp i hela EU Sverige och många av Sveriges regioner är innovationsledare i EU med höga resultat i både den europeiska och regionala innovationsmätningen . Sverige har en innovationsnivå som är mer än 125 % av EU-genomsnittet. I innovationsrapporten över Sverige så bedömer EU-kommissionens att Sveriges främsta styrkor inom innovationsområdet är en hög användning av IT-verktyg, en hög kompetensnivå och ett attraktivt forskningssystem.

Figur 1: Jämförelse av kapaciteten i medlemsländernas Innovationssystemen.
Källa: European Commission 2021 – European Innovation Scoreboard

Norra Mellansverige, NUTS-2 regionen som Värmland tillhör, har också en hög innovationsnivå och klassas som en innovationsstark region – vilket betyder att regionen har en innovationsnivå mellan 100–125 % av EU:s genomsnitt. Från ett europeiskt perspektiv är regionen en mycket god innovationsregion. Däremot, jämför man med resten av Sverige så är Norra Mellansveriges innovationsnivå ca 72 % av den nationella innovationsnivån. Det innebär att regionen har Sveriges lägsta innovationsnivåe. Regionens poäng på indikatorerna visas i figur 2. I figuren går det att utläsa att jämfört med EU-genomsnittet har regionen goda förutsättningar till livslångt lärande, mycket goda digitala färdigheter och många anställda i innovativa företag. De områden där regionen kan bli bättre, alltså de indikatorer som regionen ligger efter i är näringslivet och den offentliga sektorns utgifter till forskning och utveckling (R&D expediture), antalet IKT-specialister och antalet anställningstillfällen i kunskapsintensiva sektorer.

Figur 2: Norra Mellansveriges poäng på innovationsindikatorer.
Källa: European Commission 2021 – Regional Innovation Scoreboard

Läs mer om European Innovation Scoreboard och ladda ner EU-kommissionens rapport här.

Läs mer om den Regional Innovation Scoreboard och ladda ner EU-kommissionens rapport här.

Tio lärdomar från pandemin

18 månader efter Covid-19 bröt ut i Europa så presentar EU-kommissionen en rapport med 10 lärdomar från pandemin. Generellt så menar EU-kommissionen att EU går stärkt ur krisen genom de erfarenheter från hälsosektorn, europeiskt samarbete och beredskapsplanering som krisen tvingat fram. Rapporten innehållande lärdomar är ett första steg i ett längre arbete i att utvärdera EU:s agerande innan, under och efter pandemin.  EU-kommissionen hoppas också att lärdomarna från krisen kan stärka det förebyggande arbetet mot folkhälsokriser i EU och i medlemsländerna så att de samlade insatserna blir mer effektiva om en ny kris uppstår i framtiden.  

EU-kommissionens tio lärdomar från pandemin är:

  1. Det behövs ett globalt övervakningssystem för pandemiinformation.
  2. EU bör utse en europeisk chefsepidemiolog.
  3. EU-kommissionen bör ta fram en årlig rapport över medlemsstaternas beredskapsnivå.
  4. Det bör inrättas en ram för ett europeiskt undantagstillstånd.
  5. Den Europeiska hälsounionen bör antas snabbt.
  6. Europa behöver en myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser.
  7. Mer klinisk forskning bör främjas genom en europeisk plattform för kliniska multicenterprövningar.
  8. Mer stöd bör ges till medlemsländerna för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens resiliens.
  9.  Pandemiförebyggande, pandemiberedskap och pandemiinsatser bör främjas genom att stärka det globala samarbetet och WHO.
  10. EU behöver en mer samordnad strategi som motverkar desinformation.  

Rapporten kommer ligga till grund för Europeiska rådets möte i juni. EU-kommissionen kommer också att presentera konkreta förslag utifrån lärdomarna under hösten.

Läs mer om EU-kommissionens tio lärdomar från Covid-19 pandemin här.