Ny strategi ska bana väg för hållbara och konkurrenskraftiga företag

I samband med att EU-kommissionen presenterade sin nya industristrategi den 10 mars lanserades även en strategi avsedd specifikt för små och medelstora företag. Stor vikt läggs vid att skapa incitament som främjar hållbarhet och digitalisering bland Europas cirka 25 miljoner små och medelstora företag.

Genom den nya strategin vill EU-kommissionen underlätta för små och medelstora företags (SMF:s) anpassning till ett hållbart och digitaliserat samhälle, samtidigt som strategin ska främja tillgången på nödvändig kompetens för SMF. Europas företag står för 2 av 3 nya jobb inom EU, därför ser kommissionen vikten av att införa regelförenklingar som underlättar för SMF. Några av dessa är:

  • Minimera praktiska och rättsliga hinder som hämmar företagsamhet och expansion.
  • Genom att etablera ett nytt virtuellt observationscentrum vill kommissionen. intensifiera arbetet med snabba utbetalningar till SMF.
  • Åtgärder för att små och medelstora företag lättare ska kunna börsintroduceras, bland annat genom en ny fond som blir en del av InvestEU.

Strategin innehåller även ett förslag om att införa hållbarhetsrådgivare inom ramen för European Enterprise Network, där företag kan få rådgivning för att ställa om i en hållbar och digital riktning. När det gäller digital teknik vill EU-kommissionen skapa möjligheter för volontärarbete och praktik inom just digital teknik, liksom utöka antalet digitala innovationsknutpunkter i alla EU:s regioner så att företag lättare kan sammanföra och integrera digitala innovationer med varandra.

Strategins målsättning är att göra Europa till den bästa platsen för företagande, och kommissionen uppmuntrar även medlemsländerna att erbjuda företag hjälp och rådgivning via en samlad kontaktpunkt. Samarbetet mellan EU:s medlemsländer i frågor som rör företagande ska också stärkas, dels genom införandet av en ny gemensam EU-standard kopplat till nyföretagande, dels genom ett ökat utbyte mellan nationella, regionala och lokala företrädare för SMF gällande erfarenheter och goda exempel som möjliggör tillväxten av nya högteknologiska företag. Strategin ska också främja investeringar i företag och fonder ledda av kvinnor, med syftet att stärka kvinnors entreprenörskap och företagande.

Läs mer om den nya strategin för små och medelstora företag här.

EU kraftsamlar för att hantera coronakrisen

EU-kommissionen fortsätter arbetet med att försöka stävja coronavirusets effekter på ekonomin och folkhälsan. Bland annat prioriteras resurser till sjukvården, stödjande åtgärder till små och medelstora företag samt vikten av fria transporter i EU.

Brysselkontoret har tidigare rapporterat om EU-kommissionens förslag till ”Investeringsinitiativ mot Coronaeffekten”, där riktlinjerna för sammanhållningspolitiken prioriteras om i förmån för investeringar och stöd till hälso- och sjukvård och hårt drabbade företag. Detaljer kring hur ESF kan användas under krisen har också börjat utkristalliseras. Fonden ska bland annat möjliggöra korttidspermitteringar, saminvesteringar i rekrytering av sjukvårdspersonal och medicinsk utrustning samt förmåner till föräldrar som tvingas stanna hemma från jobbet. Tillfälliga förändringar görs även inom statsstödsreglerna, vilket ger medlemsländerna möjligheter att stödja krisande företag och ekonomin med likvida medel.

I takt med att allt fler länder har valt att införa gränskontroller och reserestriktioner har EU-kommissionen uppmärksammat behovet av fria transportvägar. Detta bedöms vara mycket viktig för att leveranskedjor av exempelvis livsmedel och sjukvårdsutrustning fortsatt ska kunna transporteras och vara tillgängliga på EU:s inre marknad. Därför har medlemsländerna uppmanats att snabbt identifiera ”gröna” gränsövergångar inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) där godstrafiken fortsatt ska kunna flyta på obehindrat.

För att medlemsländerna ska få ett större handlingsutrymme att hantera krisen vill EU-kommissionen även se att stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul aktiveras. Konkret innebär detta att delar av de krav som normalt finns inom det europeiska finanspolitiska ramverket tillfälligt läggs åt sidan. Den Europeiska Centralbanken (ECB) har dessutom lanserat ett stödprogram motsvarande 750 miljarder euro som ska användas för att stödköpa stats- och företagsobligationer i euroländerna, liksom ett stödpaket avsett för hanteringen av coronaviruset på 120 miljarder euro.

Ytterligare åtgärder värda att nämna är en ny expertpanel bestående av epidemiologer och virologer som bildats på initiativ av EU-kommissionen. Panelen ska utarbeta riktlinjer för hur EU bör hantera de risker som COVID-19 för med sig samt kartlägga vilka prioriteringar som är viktiga framåt för hälso- och sjukvården och civilskydd. Dessutom har ett initiativ om en EU-gemensam upphandling av personlig skyddsutrustning visat sig vara lyckosamt, där leveranser till sjukvården i flera medlemsländer bedöms kunna ske inom loppet av två veckor.

Läs mer om hur EU hanterar spridningen av coronaviruset här.
Bildkälla: © European Union, 2020

EU tar nya steg i riktningen mot en cirkulär ekonomi

Den 11 mars antog EU-kommissionen den handlingsplan som ska ligga till grund för en cirkulär ekonomi inom EU. Handlingsplanen ska möjliggöra en konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi med starka konsumenter.

Handlingsplanen för en cirkulär ekonomi utgör en av hörnstenarna i Den europeiska gröna given som är EU:s nya tillväxtstrategi och klimatpaket för att nå en koldioxidneutral ekonomi 2050. Det övergripande syftet med handlingsplanen är att staka ut vägen för en mer hållbar produktion genom åtgärder som omfattar produkters hela livscykler. Bland annat föreslås lagstiftning som ska se till att produkter produceras utifrån krav om att kunna repareras, återanvändas, återvinnas, hålla längre samt att i högre utsträckning bestå av återanvänt material istället för primära råmaterial.

Tanken är att dessa produkter ska bli norm i EU, vilket i sin tur kan underlätta för konsumenters möjligheter att göra enkla och medvetna val. Dessutom inkluderar handlingsplanen minimikriterier och mål som ska underlätta och främja möjligheterna till gröna och hållbara offentliga upphandlingar. Konsumenter ska också få mer information om sina inköp, där bland annat grad av hållbarhet liksom reparationsmöjligheter kommer att redovisas. De sektorer som handlingsplanen fokuserar på och där den cirkulära ekonomin anses ha stor effekt och potential är:

  • Elektronik och it
  • Batterier och fordon
  • Förpackningar
  • Plast
  • Textiler
  • Byggindustri och byggnader
  • Livsmedel

Ett ytterligare steg som inkluderas i handlingsplanen berör avfall. Kommissionen vill att andelen avfall ska minska på bred front till förmån för användandet av sekundära material som kan användas och få nytt liv. En åtgärd i linje med detta är att skapa en heltäckande modell för märkning och sortering av avfall inom ramen för hela EU-samarbetet. Dessutom kommer andelen engångsartiklar begränsas samtidigt som åtgärder införs för att förhindra att fullt användbara produkter kasseras.

En viktig aspekt som EU-kommissionen betonar är att handlingsplanen för cirkulär ekonomi ska harmonisera och skapa synergier med befintliga och nya strategier, inklusive EU:s bioekonomistrategi och den nya industristrategin.

Mer om EU-kommissionens handlingsplan för cirkulär ekonomi går att läsa här.

För frågor och svar kring strategin går det att läsa mer här.

Samordnade insatser på initiativ av EU-kommissionen i kampen mot COVID-19

För att motverka de negativa effekter som coronaviruset innebär för EU:s och enskilda länders ekonomi föreslår EU-kommissionen nu en rad åtgärder för att begränsa virusets effekter. Däribland ett investeringsinitiativ inom ramen för sammanhållningspolitiken.

Konkret innebär investeringsinitiativet en omfördelning av resurser inom sammanhållningspolitiken, motsvarande 37 miljarder euro. Kravet på återbetalning av oanvänd förfinansiering hos struktur- och investeringsfonderna slopas för att komplettera de resurser som redan ryms inom ramen för strukturfonderna. På så vis kan investeringar via de sammanhållningspolitiska programmen tidigareläggas och frigöra resurser som kan användas i kampen mot COVID-19.

Förslaget innebär även att Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) kan användas som ett verktyg för att vid behov finansiera rörelsekapital i små och medelstora företag. De resurser som idag ryms inom ERUF och som är riktade till forskning, teknikutveckling och innovation riktas om för att prioritera produkter och tjänster som i detta läge är avgörande för hälso- och sjukvården. Andra åtgärder som föreslås är:

  • Insatser som upprätthåller den inre marknaden och därmed nödvändiga leveranser inom hälso- och sjukvården
  • Insatser för ökad likviditet hos små och medelstora företag
  • Åtgärder som stödjer människors arbetstillfällen och inkomster
  • Underlätta för medlemsländerna att tillsammans agera beslutsamt i frågor som berör coronaviruset

Investeringsinitiativet kommer även underlätta för att medel via Europeiska socialfonden (ESF) kan användas för att stödja arbetstagare samt hälso- och sjukvård. Dessa samlade åtgärder ska enligt EU-kommissionen inte påverka den kommande långtidsbudgeten för 2021-2027. Däremot är man tydlig med att fler åtgärder kan behövas för att mildra de effekter viruset har på ekonomin och folkhälsan.

Kommissionen uppmanar rådet och EU-parlamentet att handla snabbt och godkänna förslaget inom de närmsta två veckorna. Fram till den 11 maj finns ett öppet samråd gällande det nya förslaget.

Läs mer om EU-kommissionens samlade åtgärder mot COVID-19 här. Länk till det öppna samrådet återfinns här.

Ny industristrategi ska säkra konkurrenskraft och grön omställning

Den 10 mars offentliggjordes EU-kommissionens förslag till ny industristrategi. En övergripande prioritering för strategin är att förbereda näringslivet och industrisektorn för målet om ett konkurrenskraftigt, grönt och digitalt Europa.

De tre huvudprioriteringarna som är vägledande inom strategin är målet om ett klimatneutralt EU år 2050, ett fortsatt konkurrenskraftigt Europa och målet om att rusta Europa för en ny digital tidsålder. Strategin riktar sig till både små som stora aktörer inom näringslivet och den europeiska industrin, med syfte att säkerställa dess fortsatta konkurrenskraft samtidigt som de stöttas i den gröna omställningen.

Strategin är omfattande med en stor mängd åtgärder. Bland annat utformas en specifik strategi för små och medelstora företag som ska stödja dem i den dubbla omställning som klimatförändringarna och ny teknologi innebär. Dessutom ska arbetet med att säkra företagens tillgång på rätt kompetens främjas. Genom en ny handlingsplan avser kommissionen även se över de handelshinder som idag hämmar delar av EU:s inre handel. Andra åtgärder som strategin inkluderar är:

  • Åtgärder som moderniserar energiintensiva industrier och minskar deras utsläpp
  • Handlingsplan för att säkerställa tillgången på viktiga råvaror
  • Allians för vätgas som kan skynda på utfasning av fossila bränslen
  • Underlätta för miljöanpassad offentlig upphandling
  • Vitbok som kartlägger snedvridande effekter på den inre marknaden

Inför att industristrategin presenterades har även regionnätverket Vanguardinitiativet, där Region Värmland är medlem, gjort inspel beträffande strategins innehåll. Nätverket framhäver att strategin borde präglas av en tydligare regional dimension som prioriterar interregionalt samarbete, smart specialisering och en ambitiös klusterpolicy. Även vikten av infrastruktur som möjliggör innovationer och utveckling av testmiljöer kopplat till befintlig infrastruktur betonas starkt.

Industristrategin i sin helhet finns här och för att ta del av frågor och svar kopplat till industristrategin går det att läsa mer här.

För att läsa mer om Vanguardinitiativets inspel finns mer information här.

 

FLYTTAS TILL SENARE DATUM – Ny möjlighet att söka medfinansiering via WiFi4EU

Med bakgrund i coronavirusets effekter på många regioner och kommuner runtom i Europa har EU-kommissionen valt att skjuta upp ansökningsomgången via WiFi4EU. Bedömningen är att det i nuläget inte är möjligt att söka medel på lika villkor. Nytt datum för ansökan kommer presenteras vid ett senare tillfälle när situationen anses vara under kontroll. Läs mer om beslutet här.

Nu finns åter möjligheten att som kommun söka medfinansiering till att införa gratis wifi på allmänna platser. 

WiFi4EU är ett initiativ vars syfte är att stödja utbyggnaden av gratis wifi-uppkoppling på allmänna platser såsom parker, torg, offentliga byggnader, bibliotek, vårdcentraler och museum runtom i hela Europa. Det är kommuner som är förbehållna rätten att söka medfinansiering till att installera wifi-nätverken på platser där det idag inte redan finns gratis tillgång på internetuppkoppling.

I denna ansökningsomgång, som är den fjärde i raden av omgångar, finns en pott motsvarande 14,2 miljoner euro som ska delas ut mellan de kommuner som söker om medel. Vartefter ansökningarna kommer in ska de med hänsyn till geografisk spridning delas ut till 947 kommuner runtom i Europa.

För att söka medfinansiering måste kommunen vara registrerad i WiFi4EU-portalen. Intresset för att söka pengar har tidigare varit mycket stort, under föregående ansökningsomgång fick man in 1780 ansökningar inom loppet av de två första sekunderna som ansökan var öppen. Det är därför bra att ansöka så snart som möjligt efter att ansökningsomgången öppnar.

Årjäng, Sunne, Hammarö och Torsby är värmländska kommuner som sedan tidigare beviljats medel genom WiFi4EU.

Politiskt omtag för ett mer jämställt EU

I samband med den internationella kvinnodagen presenterade EU-kommissionen den 5 mars en ny jämställdhetsstrategi. Strategin, som är avsedd för perioden 2020–2025, ska säkra att samtliga politikområden inom EU genomsyras av ett genusperspektiv.  

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, betonade vid lanseringen av strategin att jämställdhet mellan könen är en grundläggande princip för det europeiska samarbetet, men att detta fortfarande inte är en realitet. Det här vill kommissionen därför få bukt med genom en rad nyckelåtgärder kopplat till bland annat skillnader i löner, sysselsättningsgrad, omsorg och pensioner.

Strategin är en del i att få Europa att uppnå sin fulla potential, där både kvinnor och män agerar och bedöms utifrån lika villkor i samhället liksom inom politiken och näringslivet. För att uppnå detta innehåller strategin åtgärder som fokuserar på könsbaserat våld, stereotyper, jämställt deltagande på arbetsmarknaden, lika lön för lika arbete samt att könsfördelningen inom beslutsfattande och politik ska spegla hela samhället.

I EU uppger 55 % av kvinnorna att de utsatts för sexuella trakasserier samtidigt som 33 % uppger att de utsatts för psykiskt och/eller fysiskt våld. Därtill tjänar kvinnor i EU 16 % mindre i lön jämfört med männen. Kvinnor är dessutom rejält underrepresenterade i ledande positioner, där endast 8 % av VD-posterna bland EU:s största företag innehas av kvinnor. Detta vill EU-kommissionen tackla med följande åtgärder:

  • Införa rättsliga åtgärder som specifikt omfattar sexuella trakasserier, övergrepp och kvinnlig könsstympning.
  • Lansera ett nytt samråd om lönetransparens som kan ligga till grund för bindande åtgärder innan 2020 års slut.
  • Verka för att ett förslag om jämn könsfördelning i bolagsstyrelser antas, samt se till att 50 % av kommissionens chefsnivåer innehas av kvinnor innan 2024 års slut.

Ursula von der Leyen är den första kvinnan som innehar posten som EU-kommissionens ordförande och den nya jämställdhetsstrategin ligger i linje med de riktlinjer von der Leyen presenterade i samband med att hon blev vald till kommissionens ordförande, där just jämställdhet pekades ut som ett särskilt viktigt område.

Läs mer om EU-kommissionens jämställdhetsstrategi här.
Bildkälla: © European Union, 2020