Ansökan till uppdraget som Skolambassadör för EU har öppnat

Universitets- och högskolerådet (UHR) söker Skolambassadörer för EU till nästa år, vars uppgifter är att inspirera och stötta kollegor på skolan i arbetet med att undervisa om EU och Europa. Ansökningsperioden för 2020 är mellan den 1 oktober och den 1 december 2019.

En skolambassadör för EU har i uppgift att ansvara för samordningen i skolans arbete med EU i undervisningen och utbyter erfarenheter med kollegor från skolor runt om i landet. Uppdraget passar den som har ett intresse för EU-frågor och skolutveckling.

Skolambassadören går en kostnadsfri utbildning som inkluderar projektkunskap, EU-kunskap och information om möjligheter till stöd från exempelvis Erasmus+. Utbildningen omfattas av sju dagar fördelat vid två tillfällen, ett under våren och ett under hösten.

De som kan ansöka om att bli skolambassadörer är lärare i gymnasieskolan, både på högskoleförberedande och yrkesförberedande program, men även lärare i grundskolans senare årskurser. Även annan pedagogisk personal som arbetar aktivt i den dagliga pedagogiska verksamheten i skolan kan ansöka.

Ansökan för 2020 är öppen från den 1 oktober till den 1 december 2019. Du kan söka en gång per år och besked om beslut kommer att lämnas efter årsskiftet.

Läs mer om uppdraget som skolambassadör för EU här.

Ansök till Skolambassadör för EU 2020 här.

2019 års Regional Competitiveness Index har publicerats

Regional Competitiveness Index är ett verktyg som bevakar och bedömer regioners förmåga att erbjuda attraktiva och hållbara miljöer för företag och invånare. Varje region bedöms enligt en poängskala som baseras på 70 olika indikatorer.

Den 7 oktober publicerade EU-kommissionen 2019 års Regional Competitiveness Index (RCI), vars syfte är att låta regioner bevaka och bedöma sina utvecklingar över tid och även jämföra dess framsteg i förhållande till andra regioner. Indexet uppdateras vart tredje år och utgörs av ett digitalt verktyg som visar på regionernas samlade poäng. Regionernas poäng baseras på 70 indikatorer, såsom korruption, politisk stabilitet och statsskuld, vilket påvisar dess möjlighet att erbjuda attraktiva och hållbara miljöer för företag och invånare.

Resultaten för 2019 presenteras i form av en interaktiv karta och samtliga regioner har ett poängkort som kan jämföras med en annan EU-region. Användare kan således undersöka hur dess regioner förhåller sig inom områden för politisk styrning, infrastruktur, inkludering i digitala nätverk, hälsa, humankapital, arbetsmarknad och innovation.

Starka prestationer återfinns främst i huvudstäder och i regioner med större städer, som exempelvis erhåller fördelar inom ekonomi, bättre anslutning och högre nivåer av humankapital. För 2019 års index är det Stockholm, London och Utrecht som presterat bäst. Norra Mellansverige får 61.78 poäng och hamnar på plats 129 av 268. Regionen presterar särskilt bra inom högre utbildning och livslångt lärande men presterar desto sämre inom marknadsstorlek.

Läs mer om European Regional Competitiveness Index här

Slutsatser om den cirkulära ekonomin antas av Rådet

EU-ländernas miljöministrar har fastställt en strategisk plan för klimatmötet COP25 och uppmanar till ambitiösa insatser inom cirkulär ekonomi för ett hållbart samhälle.

Den 4 oktober sammanträdde EU-ländernas miljöministrar i Luxemburg för att diskutera flertalet viktiga frågor. Mötets huvudsakliga syfte var att fastställa EU:s strategiska plan för klimatmötet COP25 som hålls i Santiago de Chile mellan den 2 och 13 december senare i år.

I  slutsatserna från mötet betonade Rådet att det krävs ytterligare ambitiösa insatser för att möjliggöra en övergång till ett hållbart samhälle. Den cirkulära ekonomin utgör en betydande drivkraft och förutsättning för att minska utsläppen av växthusgaser, värna om planetens gränser och nå FN:s mål för hållbar utveckling.

Rådet uppmanar därför EU-kommissionen att ta fram en ambitiös, långsiktig och strategisk ram och en ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Insatser uppmanas för att främja cirkularitet i hela värdekedjan, framförallt för sektorer med ett konsumentperspektiv såsom textil-, transport-, livsmedels-, bygg- och rivningsbranscherna. Även vikten av fler åtgärder för batterier och plast betonas.

Slutsatserna lyfter fram åtgärder som inkluderar miljöbeskattning, miljöskattereformer och ett utökat producentansvar, som ett sätt för att främja mer hållbara och cirkulära mönster inom produktion och konsumtion.

Läs mer om mötet här

Läs mer om slutsatserna här

 

Frukostdebatt med Europaparlamentariker

Onsdagen den 9 oktober anordnade Göteborgs stads och Västra Götalandsregionens Brysselkontor en frukostdebatt där flera svenska europaparlamentariker medverkade. Samtalen präglas av de många förändringar som skett den senaste tiden inom EU.

Mot bakgrund av alla förändringar, med en tillträdande kommission och ett nytt parlament, fanns det många ämnen att avhandla under morgonen. De parlamentariker som deltog i debatten var Malin Björk (V), Erik Bergkvist (S), David Lega (KD) och Jessica Stegrud (SD).

Ämnen som diskuterades under debatten var bland annat parlamentarikernas uppfattning om den nya kommissionen och dess portföljer, kommissionärernas utfrågningar, parlamentarikernas tilldelade utskott och vilka utmaningar som väntar framöver. En stor del av debatten ägnades även åt att samtala om EU:s klimatarbete, sammanhållningspolitiken, långtidsbudgeten och sektorsprogrammmen.

Debatten gav upphov till många intressanta infallsvinklar på de spännande och intensiva utvecklingar som sker just nu i Bryssel. Det var således ett gott tillfälle för att få en uppfattning om de folkvalda politikerna och vilka frågor de lägger särskild vikt vid. Vi ser fram mot att följa parlamentarikernas arbete i deras nya utskott och prioriterade frågor inom den närmsta framtiden.

Sammanfattning av ”The European Week of Regions and Cities”

Under den 7-10 oktober anordnades “The European Week of Regions and Cities”, ett fyradagars-evenemang där regioner och städer står i fokus. Nedan följer en kort summering av några evenemang som Region Värmlands Brysselkontor har bevakat.

How gender equal is your city and region? Where are the women in Europe thriving?

  • Syftet med workshopen var främst att belysa hur jämställdhet mellan könen ser ut inom olika städer i Europa. Det lyftes bland annat genom att visa hur lokala myndigheter kan åstadkomma positiva förändringar genom att integrera ett mer genuskänsligt policyarbete.
  • Sessionens tema behandlade bland annat andelen kvinnor inom offentlig sektor, jämställdhet för minskandet av korruption och ett genusperspektiv på infrastruktur och stadsplanering.
  • En av talarna på workshopen var Lena Wängnerud, professor vid Göteborgs universitet, som talade om jämställdhet i förhållande till korruption. Albert Edman från Umeå kommun höll en presentation om jämställdhet och stadsplanering.

Implementing the Paris Agreement: EU cities and regions in energy transition

  • Sessionens mål var inriktat på att diskutera vilka utmaningar som uppstår i samband med en klimatvänlig och hållbar övergång. Det som betonades särskilt under paneldiskussionen var vikten av samarbete, att alla nivåer av styrning måste involveras och att man lyssnar på det som händer på ”gatorna”.
  • En del steg framåt i processen presenterades och innefattade bland annat: stoppa investeringar i fossila bränslen, starta en bank för miljön och att inrätta en pakt som säkerställer de jobb som riskerar försvinna vid en hållbar övergång.
  • Bland talarna fanns bland annat Jerzy Buzek, som är ordförande för ITRE-utskottet i Europaparlamentet. Klimataktivitsten Sarah Zamoum representerade organisationen Rise for Climate Belgium.

Monitoring Regional Smart Specialisation Strategies

  • Evenemanget syftade till att olika regioner delade sina erfarenheter gällande utvärdering av smart specialisering och därigenom lägga grund för ett samarbete inom området. Presentationerna som hölls var inriktade på att ge en kort introduktion till hur respektive region arbetar med övervakning och utvärdering av sina smarta specialiseringsstrategier och vilka utmaningar som uppstått längs vägen.
  • Strategierna skiljde sig mellan de olika regionerna men det fanns en del gemensamma utmaningar inom området. Vilka typer av indikatorer som bör inräknas i strategierna och begränsade resurser var återkommande utmaningar som lyftes i presentationerna.
  • Ingrid Jansson från Region Värmlands Brysselkontor presenterade den utvärderingsmodell som har utvecklats i Norra Mellansverige och andra goda exempel presenterades från Emilia-Romagna, Navarra och Tampere.

Om du vill veta mer om vilka evenemang Region Värmland European Office har bevakat eller har önskemål om en mer detaljerad rapport, kontakta Cecilia Nilsson på europeanoffice@regionvarmland.se

Läs mer om The European Week of Cities and Regions här

Rapport från Tillväxtverket om regionalt tillväxtarbete efter 2020

Tillväxtverket har sammanställt en rapport för att analysera de samhällsutmaningar och prioriteringar som är centrala för Sveriges regioner. Områden som lyfts fram är bland annat innovation, miljö och gränsöverskridande samarbete.

Som en del i arbetet med att utveckla den regionala tillväxtpolitiken fick de svenska regionerna under våren 2019 ett erbjudande från regeringen att skicka in en samlad bild av de samhällsutmaningar och prioriteringar som regionerna står inför. Resultaten har sammanställts av Tillväxtverket och presenteras i rapporten ”Regionalt tillväxtarbete efter 2020”.

Informationen som presenteras i rapporten syftar till att ge fördjupad kunskap om regionernas framtida prioriteringar inom det regionala tillväxtarbetet, EU:s sammanhållningspolitik för perioden 2021-2027 och europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). Bedömningen är att det råder förhållandevis stor enighet om samhällsutmaningar i Sveriges regioner men att det är möjligheter och resurser för att lyckas som skiljer dem åt.

Tillväxtverket lyfter fram ett flertal områden som är särskilt återkommande i regionernas redovisningar:

  • Innovation och företagande: Smart specialisering, kluster och regionala innovationssystem.
  • Attraktiva miljöer och tillgänglighet: Fortsatt aktuellt i det regionala tillväxtarbetet. Värmland omnämns som en av regionerna som fokuserar på tillgänglighet i form av fysisk och digital infrastruktur.
  • Kompetensförsörjning: Det regionala kompetensförsörjningsuppdraget bör skrivas in i förordningen om regionalt tillväxtarbete för att främja långsiktig och hållbar struktur i länen.
  • Hållbarhet: Allt större fokus i det regionala tillväxtarbetet utifrån dimensionerna av social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet.
  • Förändrad styrning och samverkan: Regionerna efterfrågar ökad koordinering av sektorspolitik på flera nivåer och starkare koppling till de regionala utvecklingsstrategierna.
  • Gränsöverskridande samarbete: Regelverk för EU- och nationell finansiering bör utformas för att möjliggöra gränsöverskridande samverkan.
  • Sammanhållningspolitik: Regionerna efterfrågar helhetsperspektiv, territoriell anpassning, flexibilitet och långsiktighet.

Rapporten presenterar även regionernas prioriterade frågor för sammanhållningspolitiken 2021 – 2027. Det som betonas särskilt är kapacitet inom forskning och innovation men även att miljö, energi och klimat är viktiga utvecklingsfrågor. Transportinfrastrukturen är prioriterad fråga för alla regioner och kompetensförsörjning bedöms som en av de viktigaste utmaningarna. Flera regioner, däribland Värmland, lyfter fram behovet av ett territoriellt helhetsperspektiv i synen på stads- och landsbygdsutveckling.

Läs hela rapporten här

Utfrågning av föreslagna kommissionärer

Lämpligheten hos Ylva Johansson och de andra föreslagna kommissionärerna ska bedömas av Parlamentets utskott i utfrågningar som pågår mellan den 30 september och den 8 oktober. Utfrågningen av Ylva Johansson sker den 1 oktober kl. 14.30.

Europaparlamentets talman David Sassoli och ledarna för de politiska grupperna godkände agendan för utfrågningarna den 19 september. Samtliga kandidater ska nu bedömas av de parlamentsutskott som ansvarar för områdena som respektive kandidat tilldelats. Parlamentets kammare röstar därefter om kommissionen i sin helhet.

Samtliga kandidater kommer att utvärderas om sin lämplighet för den föreslagna posten och om denne förväntas leverera inom ramen för det program som kommissionsordförande Ursula von der Leyen presenterat. Utskottet för rättsliga frågor har satt stopp för Rumäniens och Ungerns föreslagna kandidater, Rovana Plumb och László Trócsányi, eftersom de anses ha privata intressekonflikter som kan påverka dem som eventuella EU-kommissionärer.

Utfrågningarna pågår i tre timmar och kommer att webbsändas live. Ylva Johansson, som föreslås ansvara för Inrikes frågor, utfrågas den 1 oktober kl. 14.30 av utskottet för Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE).

Detta efterföljs sedan av att utskotten förbereder utvärderingsbrev för kandidaterna. Parlamentet ska sedan rösta om den nya kommissionen i sin helhet den 23 oktober. Därefter förväntas den nya kommissionen tillträda den 1 november.

Se hela schemat för utfrågningarna här

Läs mer om den nya kommissionen här

Läs mer om programförklaringen här