Save the date: Västsvenska EU-konferensen 3-4 oktober 2019

Årets Västsvenska EU-konferens organiseras i Göteborg, med temat ”Hur når vi klimatneutralitet i Västsverige?”

Konferensen tar sin utgångspunkt i EU-kommissionens långtidsstrategi: ”En ren jord åt alla – ett klimatneutralt Europa till 2050”. Konferensen är en utmärkt mötesplats för beslutsfattare och tjänstepersoner som arbetar med lokal- och regional utveckling att träffas och diskutera Västsveriges framtid utifrån ett europeiskt perspektiv.

Frågan om ”Hur vi når klimatneutralitet i Västsverige?”, kommer att behandlas utifrån lokal, regional och EU-nivå, med tillhörande exempel på hur respektive instans arbetar med klimatfrågan. Tillika kommer den Västsvenska EU-konferensen att inbegripa specifika EU-delar med bland annat senaste nytt från EU-forskning och Bryssel.

Den Västsvenska EU-konferensen anordnas i samarbete mellan Region Värmland, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Göteborgs Regionen och Göteborgs stad.

Save the date: Västsvensk EU-konferens 2019

 

Annonser

Utvärdering av Junkerkommissionens åtgärder för en bättre lagstiftning i EU

EU:s regleringspolitik är en av de bästa i världen enligt OECD. Men bra kan bli bättre, EU-kommissionen vill bygga vidare på framgångarna.

EU-kommissionen presenterade 2015 en agenda för att göra lagstiftningen i EU bättre och den 15 april 2019 publicerade kommissionen en utvärdering av de åtgärder som har genomförts hittills. Strävan efter ett öppet, transparent och en bevisbaserad lagstiftningsprocess har enligt rapporten varit mycket framgångsrik. Kommissionens ambitioner är att ytterligare stärka detta arbete och kommissionens förste vice-ordförande, Frans Timmermans, menar att det är viktigt att bygga vidare på framgångarna, speciellt när både vetenskapen och demokratin på senare år har ifrågasatts.

”Junckerkommissionen” har som utgångspunkt att endast agera inom områden där EU kan tillföra ett så kallat mervärde. Med anledning av det utgår man alltid från sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser i de fall EU avser att besluta om en ny regel.

EU-kommissionen poängterar följande fyra områden som centrala för framgångarna:

  • Öppnare politiskt beslutsfattande; kommissionen har bland annat anordnat över 400 offentliga samråd sedan 2015, med miljontals respondenter. Exempelvis deltog över 4,6 miljoner i samrådet om sommartiden. Kommissionen vill fortsätta öka medvetenheten och göra allmänheten mer inblandad i beslutsfattandet.
  • Bättre verktyg för bättre politik; det har bland annat inrättats en nämnd för lagstiftningskontroll, vilken har stärkt möjligheten till utvärdering och konsekvensbedömning i lagstiftningsprocessen för att göra den mer bevisbaserad. Här vill kommissionen effektivisera möjligheterna till beslut då en del fall kräver ett snabbt agerande.
  • Ändamålsenlig EU-lagstiftning; kommissionen vill fortsätta arbetet med att förenkla lagstiftningen och minska de administrativa bördorna, med fokus på små- och medelstora företag för att göra företagsverksamheten i EU enklare och möjliggöra bättre resultat.
  • Bättre lagstiftning med förenade krafter; trialogerna (förhandlingarna mellan rådet och EU-parlamentet) måste bli effektivare. Det krävs mer systematisk analys av ministerrådet och parlamentets förhandlingar då de i många fall innebär stora förändringar av kommissionens ursprungliga förslag. Därtill vill kommissionen inkludera de andra institutionerna, medlemsstaterna och andra aktörer i öppna samråd och uppmanar medlemsstaterna att rapportera mer öppet vilka åtgärder de genomför.

EU-kommissionen anordnar den 29 april en konferens med anledning av utvärderingen för att diskutera hur EU:s beslutsprocess i framtiden kan bli ännu bättre.

Läs EU-kommissionens utvärdering här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Reportage från konferensen ”Ett hållbart Europa 2030, från mål till resultat”.

De hållbara utvecklingsmålen är verkligen högt upp på agendan i EU. Ambitionen är solklar och forskningsresultaten är tydliga. Men kan EU leverera det som krävs?

Den 8 april anordnade EU-kommissionens tankesmedja, European Political Strategy Centre (EPSC) en konferens om ett hållbart Europa, vilken vi på Region Värmlands Brysselkontor bevakade. Konferensen, som gick under beteckningen ”high-level conference” gästades av många framstående namn från både politiken, akademien och näringslivet.

FN:s generalsekreterare, António Guterres inledde via videolänk med att konstatera att Europa spelar en nyckelroll för att nå de hållbara utvecklingsmålen. Uttalandet befäste den röda tråden för konferensen; Europa är världsledande på hållbar utveckling och alla talare var överens om vikten av de hållbara utvecklingsmålen, men vägen till en hållbar värld tycks vara krokig och dessutom ta lång tid.

EU-kommissionens förste vice-ordförande Frans Timmermans kommunicerade att hållbar utveckling inte är ett val, utan ett måste. Timmermans fortsatte med att poängtera att utmaningarna vi står inför inte är ett höger-vänsterproblem, utan ett universellt problem, samt att omställningen till hållbarhet måste förankras på det sociala planet, vilket bl.a. visas av framväxten av de gula västarna i Frankrike. Han menade också att ”EU kan vara stor i stora frågor genom att reglera i smått”, ex. genom plaststrategin som bl.a. handlar om sugrör och plastbestick. Vid frågan om hur nästa EU-kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Timmermans att kommissionens nästa ordförande bör ta personligt ansvar för målen, och se till att kommissionärerna blir ansvariga att tillgodose att målen uppfylls inom ramen för sitt ansvarsområde.

Jyrki Katainen, även han vice-ordförande av EU-kommissionen, valde att fokusera sitt anförande på fyra punkter. Den cirkulära ekonomin, där Katainen konstaterade att omställningen inte kommer att ske om inte ekonomin är den primära drivkraften. Artificiell intelligens (AI); säker och effektiv intelligens kan bidra starkt till de hållbara utvecklingsmålen inom sektorer som jordbruk, hälsa och skydd för miljön. Modernisera utbildningen, anpassa utbildningsystemen och kompetenser efter dagens teknologi, framför allt AI. Fiskal hållbarhet, för att genomgå en hållbar omställning krävs uppbackning från en hållbar ekonomi. Vid frågan om hur nästa kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Katainen att skapandet av en konkret åtgärdsplan för den cirkulära ekonomin och en kontinuerlig etablering av AI i samhället är de viktigaste utgångspunkterna.

Alexander Stubb, vice-ordförande i europeiska investeringsbanken levererade tre konkreta policyrekommendationer; EU bör fokusera på klimatet och hållbarhet, omfamna den digitala revolutionen, särskilt AI, och sprida europeiska värden och multilateralism, dvs att flera länder samarbetar mot samma mål. Jeffrey Sachs, professor och ansvarig för hållbar utveckling vid Columbia University i New York bidrog med ett färgstarkt resonemang. ”Europa är den enda platsen i världen där man verkligen förstår vad hållbar utveckling innebär”. Sachs förespråkade att EU borde gå i bräschen för hållbarhet genom att öka sin budget för att investera mer i hållbar utveckling, införa tuffare regleringar, samt tala med en starkare gemensam röst i utrikespolitiken.

Marianne Thyssen, kommissionär för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden, avslutade konferensen med att konstatera att EU är världsledande på hållbar utveckling, och tänker fortsätta vara världsledande, så att vi lämnar planeten i ett bra skick till nästkommande generationer.

Här kan ni läsa mer om konferensen.

 

 

 

Bäst i klassen: Sverige i topp när EU publicerar Transport Scoreboard

Ny rapport visar att Sverige är bäst i EU på förnybar energi inom transportområdet.

EU-kommissionen har publicerat 2019 års utvärdering av transport inom EU, ”Transport Scoreboard”. I utvärderingen undersöks 30 områden, bland annat järnvägars kvalité, vägsäkerhet och förnybar energi inom transportsektorn. Målet är att hjälpa medlemsstaterna genom att identifiera transport-områden som behöver prioriteras eller omfamnas av ytterligare åtgärder.

Rapporten visar att Sverige toppar resultattavlan före Holland och Österrike. Enligt undersökningen är den gemensamma nämnaren för de tre ländernas framgångar ett stadigt regelverk för investeringar, höga transportsäkerhetsnivåer och god förmåga att förhålla sig till och tolka EU-lagstiftning.

Gällande den inre marknaden presterar Sverige tillsammans med Rumänien och Bulgarien mycket bra när det gäller järnvägssektorns tillgänglighet. Sverige får även toppbetyg när det gäller energiunionen och innovationsområdet. Elbilsmarknadens andel av den totala marknaden, och marknaden för förnybar energi inom ramen för transport, är högst i hela EU.

Men Sverige präglas inte bara av framgångar på transportområden, rapporten identifierar även flera utmaningar. Gällande implementeringen av det så kallade stomnätet inom ramen för transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) halkar Sverige dessvärre efter och ligger under genomsnittet när det gäller vägar och järnvägar. Därtill har Sverige en hel del att förbättra när det gäller kundnöjdhet inom offentliga transporter, där kategorierna järnvägstransport och urban transport visar på en nivå som är under EU:s genomsnitt.

Slutligen så belyser EU-kommissionens rapport, trots goda resultat för Sverige, att transportsektorn fortfarande är tydligt beroende av fossila bränslen, vilket ger upphov till ett behov av ytterligare investeringar inom ramen för hållbara transporter.

Läs EU-kommissionens rapport om transport här.

Läs DG-MOVE:s pressmeddelande här.

 

Vårens upplaga av EU-kommissionens magasin om regional- och stadspolitik, Panorama, har publicerats

I det senaste numret av Panorama återfinns bland annat en kartläggning av missnöje/misstro till EU, som med anledning av det stundande Europaparlamentsvalet tyder på en hel del förändringar.

Under det senaste årtiondet har antalet euroskeptiker i EU:s medlemsstater fördubblats enligt en undersökning av nationella valresultat, från 9% 2008, till 18% 2018. Dock tyder siffror på aggregerad nivå att inställningen till EU blivit något mer positiv, från en högsta notering på 47% under 2013, till 39% 2018.

Siffror som visar på ett stort missnöje är dock inget ovanligt i EU. I 12 medlemsstater finns en majoritet som hyser missnöje även mot sitt nationella styre och i en jämförelse är det totala missnöjet alltjämt högre på nationell nivå än på EU-nivå. Emellertid visar sig missnöjet på olika sätt, då det på nationell nivå sällan får någon större konsekvens, medans det på EU-nivå kan utspela sig på ett helt annat sätt, vilket vi bland annat ser av Brexit. I studien återfinns även data som tyder på att populism och EU-misstro är nära sammanlänkat.

Intressant nog visar studien på att regioner med högre BNP per capita tenderar att rösta mer EU-kritiskt. Eftersom låginkomstområden tenderar att rösta mer populistiskt förutsatte man att höginkomstområden skulle rösta mer EU-vänligt.

Vidare inkluderar det 68:e numret av Panorama bland annat ett reportage där kommissionären för EU:s regionalpolitik, Corina Cretu, diskuterar arbetet med sammanhållningspolitiken under hennes period som kommissionär. Cretu poängterar särskilt de regelförenklingar som gjorts gällande implementeringen av sammanhållningspolitiken, vilka har gjort det lättare för Europas regioner att utvecklas med hjälp av EU:s regionalpolitik.

Läs det senaste numret av magasinet Panorama här.

 

Hur kan EU stärka och försvara rättsstatsprincipen i framtiden?

EU-kommissionen menar att det viktigare än någonsin att rättsstaten försvaras och uppmanar därför till diskussion om rättsstatsprincipen.

EU-kommissionen offentliggjorde den 3 april att de inleder ett rådslag om rättsstatsprincipen i EU. I pressmeddelandet framgår att kommissionen avser att skapa en bred EU-debatt om hur vi kan stärka rättsstatligheten, och uppmuntrar bland annat samtliga EU-institutioner, medlemsländer, civilsamhället och andra berörda parter att delta i diskussionen.

Rättsstatsprincipen återfinns och specificeras i artikel två i fördraget om Europeiska unionen (FEU) och är ett av EU:s grundläggande värden. Den handlar om att EU och samtliga av medlemsstaterna ska styras av ett rättsligt organ som är självständigt från de politiska institutionerna. Den avser att skydda den enskilde medborgaren, eller staten själv, från övergrepp av staten i enighet med ett etablerat regelverk, exempelvis Sveriges rikes lag.

EU-kommissionens förste vice ordförande, Frans Timmermans, menar att det är viktigare nu än någonsin att EU upprätthåller och värnar om rättsstatsprincipen. EU har under de senaste åren hamnat under ökat tryck, bland annat Polen har kritiserats för att ha åsidosatt rättsstatsprincipen, då högsta domstolens rättsliga oberoende inte kunnat garanteras från politisk kontroll, vilket är ett krav från EU:s domstol. Med anledning av det kommunicerar kommissionen att de önskar en vittomfattande debatt där många olika infallsvinklar diskuteras.

EU-kommissionen föreslår följande tre infallsvinklar som utgångspunkter i debatten:

  • Bättre stöd: Öka kunskapen om rättsstatens principer med bland annat gemensamma strategier, ökad information och bättre institutionell samverkan.
  • Tidiga förebyggande insatser: Varje land ansvarar själv för upprätthållandet av rättsstatsprinciper, men EU vill öka dialogen och identifiera problem i tidiga skeden för att stärka legitimiteten hos institutionerna.
  • Lägesanpassad reaktion: EU kommer fortsätta att bevaka och se till att EU-lagstiftning tillämpas på rätt sätt. De utmaningar som rättsstaten konfronteras med är många, EU avser att vara flexibla i sitt agerande.

Om rättsstaten ifrågasätts eller utmanas kan EU nyttja åtgärder som omnämns i artikel 7 i fördraget, vilken handlar om att det som föreskrivs i artikel två ska upprätthållas. Artikel 7 innehåller två mekanismer som EU kan använda sig av om ett land åsidosätter rättsstatsprincipen; en för att varna medlemslandet och en för att ålägga en mer konkret straffpåföljd. Hittills har förfarandet enligt artikel 7 använts i två fall, mot Polen och Ungern, vilka båda stämts för att ha åsidosätt EU:s grundläggande värden.

EU-kommissionen avser att framföra egna slutsatser och förslag i juni 2019.

Läs EU-kommissionens uppmanande till debatt här.

 

Först till kvarn: Ny ansökningsomgång för Wifi4EU

Kommuner kan nu ansöka om medfinansiering på upp till 15 000 euro för att installera gratis wifi på allmänna platser.

Den 4 april klockan 13:00 öppnar en ny ansökningsomgång för Wifi4EU. Initiativet handlar om att ge kommuner möjligheten att söka finansiering för att installera gratis wifi-stationer på allmänna platser. Wifi4EU har, för denna ansökningsomgång, en total budget på 51 miljoner euro, vilket kommer att fördelas på 3400 kommuner i Europa och det är först till kvarn som gäller.

Wifi4EU lanserades för första gången i november 2018 och var mycket framgångsrikt, över 13 000 kommuner anmälde sitt intresse, och 2800 av dem fick möjligheten att installera gratis wifi.

För att kunna ansöka måste kommunen registrera sig på Wifi4EU:s portal före ansökningsomgången öppnar. Ansökningsomgången är öppen till den 5 april 17:00.

Ansök om finansiering för Wifi4EU här.