EU-kommissionen uppdaterar sin industristrategi

Covid-19 pandemin har påverkat alla delar av samhället och pandemin har uppenbarat sårbarheter i EU:s ekonomi. Som ett svar på Covid-19 pandemin har EU-kommissionen nu uppdaterat den industristrategi som presenterades förra året. Uppdateringen är ett sätt för EU att anpassa industristrategin för att möta de utmaningar som pandemin har uppenbarat. Nya prioriteringar i strategin är bland annat strategisk oberoende och stärkt motståndskraft.

Den uppdaterade industristrategin har tre delar:

  1. Stärka den inre marknadens motståndskraft
  2. Hantera EU:s strategiska beroende
  3. Skynda på den gröna och digitala omställningen.

Den första delen av uppdateringen handlar om att stärka den inre marknadens resiliens. Under pandemin har den fria rörligheten på EU:s inre marknad begränsats. För att bromsa smittspridningen har flera länder stängt sina gränser eller infört restriktioner som har försvårat rörligheten på den inre marknaden. För att stärka den inre marknadens motståndskraft föreslår EU-kommissionen åtgärder för personer, varor och tjänster. EU-kommissionen vill bland annat inrätta ett krisinstrument för den inre marknaden som säkerställer tillgång till viktiga produkter. De föreslår även en förstärkning av tjänstedirektivet som ålägger medlemsländerna att fullgöra sina skyldigheter mot den inre marknaden.

Den andra delen av industristrategin är att stärka EU:s strategiska autonomi. Det är inte bara den inre marknaden som har varit under tryck, även tillgången på viktiga varor från utanför EU har varit ett problem under pandemin. EU-kommissionen vill därför stärka EU:s strategiska oberoende och minska EU:s beroende av utlandet för vissa viktiga produkter. EU-kommissionen har identifierat varor som EU är särskilt beroende av, främst inom råvaruindustrin och hälso- och sjukvårdsindustrin, vars tillgång och produktion bör säkerställas inom EU för att säkra ett strategiskt oberoende. Genom den uppdaterade industristrategin vill EU-kommissionen också främja fler industristrategiska allianser i EU, särskilt inom halvledarteknik samt industriella data, avancerad teknik och molnteknik. Industristrategin har också som mål att samla offentliga resurser för att främja banbrytande innovationer som är särskilt viktiga för EU.

Den sista delen i industristrategin bygger vidare på prioriteringarna från den förra industristrategin men förstärker vikten av att skynda på den gröna och digitala omställningen. Med EU:s återhämtningsplan ”Next Generation EU” finns mer resurser än tidigare att snabba på den gröna och digitala omställningen inom industrin. Bland åtgärderna i den uppdaterade strategin finns ytterligare omställningsmöjligheter i form av partnerskap, enhetliga regelverk för grön och digital omställning, hållbarhetsrådgivare för små och medelstora företag samt investeringar i kompetensutveckling för att stödja omställningarna.

Läs mer om den uppdaterade industristrategin här.

Läs frågor och svar om industristrategin här.

Intresseorganisationen Skogsindustrierna har gjort en analys av den uppdaterade industristrategin, läs deras analys här.

Lyssna på ett inslag från Studio Ett om den nya industristrategin med bland annat EU-minister Hans Dahlgren här.

EU:s nya klimatlag – hur påverkar den regional och lokal nivå?

Den 21 april nådde Europaparlamentet och Ministerrådet en preliminär överenskommelse om en europeisk klimatlag. Syftet med lagen är att staka ut EU:s väg mot klimatneutralitet 2050. Regionerna och kommunerna har pekats ut som viktiga aktörer i att nå klimatneutralitet. För att få en bild av hur klimatlagen kan komma att påverka regionerna och kommunerna är syftet med den här artikeln att en kort introduktion till klimatlagen för att sedan undersöka regionala perspektiv på klimatlagen från Regionkommittén.

EU:s klimatlag är en lagstiftning som ska säkerställa att EU kan bli klimatneutral till 2050. Lagen är en reglering, den högsta nivån av lagstiftning i EU, som binder alla medlemsländer och EU-intuitioner till att bli klimatneutrala till 2050.

Klimatlagen har fyra mål:

  • Lägga en ekonomisk och socialt hållbar grund för klimatneutralitet år 2050
  • Upprätta mätsystem för att följa upp resultaten av klimatarbetet
  • Skapa finansiell förutsägbarhet för investerare och andra ekonomiska aktörer
  • Se till att omställningen till klimatneutralitet är oåterkallelig

Klimatlagen ska se till att all EU-politik bidrar till målet om klimatneutralitet och att alla politikområden bidrar till att målet nås 2050. Dessutom ska klimatlagen göra omställningen till klimatneutralitet oåterkallelig och att klimatneutralitet inte är beroende av politiska förändringar. Lagen innehåller också ett antal åtgärder för att följa upp resultaten och vart femte år ska framstegen utvärderas av EU-kommissionen. Det som fått mest uppmärksamhet är delmålet för utsläppsreduktion för 2030 som har höjts från 40 % till 55 % jämfört med 1990 nivåer. 

En ytterligare faktor som har uppmärksammats är om utsläppsminskningen verkligen är 55 %. Som lagstiftningen ser ut nu så ålägger sig EU att minska utsläppen till 52,8 % jämfört med 1990 nivåer plus ytterligare 4,2 % som beräknas tas upp genom kolsänkor.

Nästa steg är att EU-kommissionen ska sammanställa Europaparlamentet och Ministerrådets ändringar till förslaget, som ingår i den preliminära överenskommelsen från den 21 april, och sedan ska Europaparlamentet och Ministerrådet rösta igenom förslaget. Efter det kommer EU-kommissionen arbeta med fler lagstiftningar, samt revidera befintliga lagstiftningar, som ska bidra till 55 % målet. Det åtgärdspaketet kallas ”Fit for 55” eller ”I form för 55” och innehåller en rad nya direktiv, delegerade akter och andra förslag med syfte att se till att 55 % målet nås 2030.

Hur påverkar klimatlagen regioner och kommuner?

Ambitionen är att klimatlagen ska innehålla nya och ambitiösa mål som sätter ett ökat tryck på EU att ställa om. Klimatlagen kommer däremot inte innehålla detaljstyrning, exakt hur omställningen genomförs kommer bestämmas lokalt och kommuner och regioner spelar en central roll i omställningen eftersom ”lösningarna” ofta uppfinns och implementeras på lokal och regional nivå.

Ett regionalt perspektiv på klimatlagen ges av Regionkommittén som leds av region- och kommunpolitiker. Regionkommitténs uppgift är att utvärdera hur kommissionens förslag påverkar EU:s regioner och eventuellt föreslå förändringar.

Den här artikeln fokuserar på två politiska rekommendationer som Regionkommittén har lyft gällande klimatlagen:

  1. De lokala och regionala aktörerna bör inkluderas i planeringen av de nationella energi- och klimatplanerna.
  2. Regionkommittén varnar för att kommissionens användande av delegerade akter för att införliva klimatlagen.

Regionkommitténs största kritik mot klimatlagen är att den inte tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar i medlemsländerna, vilka i hög grad kommer påverka hur väl klimatlagen kan införlivas i EU:s regioner. Ansvaret för genomförande av klimat-, miljö- och energilagstiftning vilar ofta på regional och lokal nivå i EU:s medlemsländer och Regionkommittén menar att vikten av flernivåstyre behöver erkännas tydligare och att kommuner och regioner behöver involveras på ett tydligare sätt i implementeringen av klimatlagen.

Regionkommittén menar även att EU-kommissionens vidare arbete med klimatlagen, genom delegerade akter för att förändra både nya och befintliga regelverk, kommer att försvåra implementeringen av de åtgärder som klimatlagen kräver. Delegerade akter är verktyg i lagstiftningsprocessen som EU-kommissionen själva kan använda sig av för att förändra regelverk, vilket ger Europaparlamentet och Ministerrådet mindre inflytande i processen. Regionkommittén menar att de delegerade akterna beslutas på en nivå som är för långt ifrån lokala och regionala aktörer, vilket gör att lagstiftningen blir sämre anpassad efter lokala förhållanden. Det kan exempelvis gälla lokala aktörer och privatpersoner som är mycket viktiga i den decentraliserade produktionen av energi, aktörer som ofta påverkas mest av lokala myndigheter och makthavare.

Det finns alltså anledning att som region och kommun hålla ett extra öga på hur EU utformar de kommande delegerade akterna i åtgärdspaketet Fit for 55. Regionkommittén har identifierat en risk att lokala förhållanden inte kommer tas hänsyn till när EU-kommissionen använder sig av delegerade akter för att införliva åtgärdspaketet. Som region kan det vara bra att vara aktiv i de kommande samråden för att se till att de regionala förutsättningarna has i åtanke i det kommande klimatarbetet.

Läs mer om EU:s klimatlag här.

Läs Regionkommitténs synpunkter på klimatlagen här.


EU-kommissionen presenterar ett åtgärdspaket för hållbara investeringar

För att främja fler investeringar i hållbara verksamheter har EU-kommissionen den 21 april antagit ett åtgärdspaket som ska kanalisera investeringar som bidrar till EU:s miljömål. Åtgärdspaketet är också ett steg i att bli en global standardsättare för hållbara finansieringar. För Värmland har klimattaxonomin varit särskilt viktigt och regionen har aktivt följt och påverkat dess utformning.

Åtgärdspaketet består av tre delar:

  • En delegerad rättsakt* om EU:s klimattaxonomi – en gemensam lagstiftning som definierar vilka verksamheter som bidrar till klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar.
  • Ett förslag till direktiv om företagens hållbarhetsredovisning – ett regelverk som ställer krav på EU:s företag att redovisa hållbarhetsinformation likt en ekonomisk redovisning.  
  • Ytterligare sex delegerade rättsakter för att främja ett hållbarhetsperspektiv i investeringsrådgivning – förslagen ska uppmuntra företag att bli mer hållbara och främja företag som redan har gjort en hållbar omställning.

Åtgärdspaketet för hållbara investeringar är en del av den gröna given och ska stimulera företag att ändra sina affärsmodeller mot hållbara verksamheter. Taxonomin kommer att påverka större samt börsnoterade företag vilket innefattar ca 40 % av företagen i EU. Tillsammans står de för 80 % av EU:s produktion av växthusgaser att påverkas av de nya reglerna. Samma företag påverkas av hållbarhetsredovisningsdirektivet vilket betyder att närmare 50 000 företag behöver redovisa hållbarhetsinformation.

För Värmland har klimattaxonomin varit särskilt viktig. I förslagets första utkast hade EU-kommissionen klassat bioenergi som en ”övergångsaktivitet”, alltså en verksamhet som skulle tillåtas på kort sikt för att sedan fasas ut. Region Värmland höll inte alls med EU-kommissionen om detta och svarade på det samråd om taxonomin som EU-kommissionen öppnade i november 2020.

Som svar på EU-kommissionens samråd skrev Region Värmland ett positionspapper. Huvudargument för det positionspappret är att biomassa och biobränslen från skogen inte bör ses som övergångsaktivitet utan är hållbara och behövs för att EU ska nå koldioxidneutralitet år 2050. Region Värmland menar att skogen är en förutsättning för en cirkulära och fossilfria ekonom då biomassa från skogen kan ersätta de fossila källor som används idag. Att klassa bioenergi som en ”övergångsaktivitet” är i förlängningen också att klassa de produkter som produceras av skogen som övergångsprodukter, alltså kartong och papper som kan ersätta material producerade från fossila källor. Dessutom påpekade Region Värmland att Sveriges energiförsörjning förlitar sig på tillgång till biomassa som annars skulle gå till spillo. I Sverige används inte hela träd till bioenergi, utan restprodukter från produktion av timmer och pappersmassa, till exempel spån, flis och bark, som annars inte skulle brukas.

Region Värmland var inte de enda som hade synpunkter på det första förslaget till taxonomin. EU-kommissionen mottog fler än 40 000 svar på samrådet. Detta verkar ha haft effekt och i det förslag som presenterades den 21 april är de tidigare krav som ställts på bioenergi och skogliga produkter är borttaga. Enligt taxonomin definieras nu biomassa som förnybar. För Värmland betyder det att regionen kan fortsätta investera skogen och bioekonomin.

Läs mer om åtgärdspaketet för hållbara investeringar här.

Ladda ner ett faktablad om åtgärdspaketet här.

Läs en fördjupande artikel om Region Värmlands arbete med taxonomin här.

Ladda ner Region Värmlands positionspapper om klimattaxonomin här.

*En delegerad akt används av EU-kommissionen för att uppdatera ett existerande regelverk för att hänga med i utvecklingen av en sektor utan att förändra lagstiftningen.

EU-kommissionen antar den första strategiska planen för Horisont Europa

Den 15 mars presenterade EU-kommissionen den strategiska planen för Horisont Europa för perioden 2021–2024. Horisont Europa är EU:s forsknings- och innovationsprogram med syfte att finansiera forskning och innovation. Den strategiska planen ämnar säkerställa att projekten som finansieras av Horisont Europa bidrar till att uppfylla EU:s prioriteringar: en grön och digital omställning, främja en motståndskraftig union och ekonomi samt ett mer självständigt Europa i världen.

Horisont Europa ska finansiera forsknings- och innovationsinsatser inom tre pelare:

  1. Vetenskaplig spetskompetens: Spetsforskning, integrerade forskningsinfrastrukturer och mobilitet för forskare
  2. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft: Initiativ som direkt adresserar samhällsutmaningar i stort, både globalt och i Europa, inom sex tematiska kluster
  3. Innovativa Europa: Ny teknik och banbrytande samt disruptiva innovationer som etableras i samhället genom samarbeten mellan flera olika aktörer

Att arbeta med en så kallad strategisk plan är ett nytt arbetssätt för EU-kommissionen som hoppas att det ska säkerställa att den forskning som EU finansierar inriktas på utmaningar som är viktigt både för EU och européerna. Den strategiska planen fokuserar på pelare två av Horisont Europa men innehåller aktiviteter och prioriteringar som även är relevanta för pelare ett och tre, för att främja synergier mellan alla komponenter i programmet.

Den strategiska planen inkluderar fyra strategiska riktlinjer som kommer att påverka inriktningen på Horisont Europas insatser de närmsta fyra åren. De fyra riktlinjerna representerar de mest utmanande globala samhällsproblemen:

  1. Främja ett mer självständigt Europa
  2. Återställa Europas ekosystem och biologiska mångfald
  3. Göra Europa till den första digitala och cirkulära ekonomin
  4. Skapa ett mer demokratiskt europeiskt samhälle

En central aspekt av Horisont Europa är att forskningen som finansieras ska vara resultatsdriven och möta samhällsutmaningarna som EU står inför. De fyra strategiska riktlinjerna har därför nära koppling till de sex tematiska klustren som definierar de globala utmaningarna som pelare två ska adressera, se bild 1 nedan.

Bild 1: Horisont Europa med de tre pelarna och de sex tematiska klustren. Källa: EU-kommissionen

Den strategiska planen innehåller också åtta horisontella prioriteringar som ska genomlysa forsknings- och innovationsinsatserna som finansieras av Horisont Europa, till exempel jämställdhet, taxonomi och social innovation. Det kommer till exempel vara ett krav att alla projekt som finansieras av Horisont Europa ska inkludera en jämställdhetsdimension. Horisont Europa har också ett övergripande fokus på globala utmaningar och internationella samarbeten. Dessutom ska programmet främja synergier mellan EU:s andra sektorsprogram.

Horisont Europa är EU:s största sektorsprogram och har en total budget om 95,5 miljarder euro. Prioriteringarna inom den strategiska planen kommer att genomföras genom Horisont Europas arbetsprogram. Arbetsprogrammen är dokumenten som fastslår finansieringsmöjligheterna och de tematiska ämnena för ansökningsomgångarna som öppnar under året som kommer.  Den första ansökningsomgången kommer att öppna under våren 2021 och presenteras under EU:s forsknings- och innovationsdagar 23-24 juni.

Mer information om Horisont Europas strategiska plan 2021 – 2024 finns här.

Ladda ner EU-kommissionens faktablad om den strategiska planen här.

Ladda ner hela den strategiska planen för Horisont Europa här.

Är du nyfiken på Horisont Europa så finns en sammanfattande presentation att ladda ner här.

EU-kommissionen vill se mer insyn i lönesättningen

Den 4 mars presenterade EU-kommissionen ett förslag till ett direktiv för att öka insynen i lönesättningen i medlemsländerna. Syftet med direktivet är att öka medvetenheten om lönevillkoren i EU och säkerställa att kvinnor och män i EU får lika lön för lika arbete.

Förslaget innehåller flera åtgärder:

  • Ökad insyn i lönesättning
  • Rätt till löneinformation
  • Offentlig statistik om löneskillnader
  • Gemensam lönebedömning

Insyn i lönesättningen för arbetssökande innebär bland annat att lönenivån för en utannonserad tjänst ska presenteras redan i platsannonsen. Rätt till information om lönenivåerna i organisationen för anställda betyder att lönestatistik ska finnas tillgänglig för alla arbetstagare. Arbetsgivare med fler än 250 anställda ska dessutom offentliggöra löneskillnaden mellan män och kvinnor. Internt ska arbetstagare få tillgång till ytterligare statistik som visar på löneskillnader mellan personer som utför samma eller likvärdigt arbete. Om en lönerapportering visar på en löneskillnad på över 5 %, som inte kan motiveras genom könsneutrala faktorer, måste arbetsgivare göra en gemensam lönebedömning i samarbete med arbetstagarrepresentanter för att minska löneskillnader.

Dessutom ska rättsskyddet stärkas för de som blivit utsatta för lönediskriminering. Bland annat ska det finnas möjlighet till ersättning om en arbetstagare utsatts för könsdiskriminering vid lönesättning. Vid en prövning föreslås bevisbördan ligga på arbetsgivaren och inte på arbetstagaren.

Insynen i lönesättningen ska gälla alla privata och offentliga arbetsgivare och även icke-statliga organisationer. Alla typer av arbetsformer innefattas av förslaget, även deltidsanställningar, visstidsanställningar och anställningar genom bemanningsföretag.

Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och Ministerrådet genom det ordinarie lagstiftningsförfarande innan det kan godkännas. Då förslaget gäller ett direktiv är det menat att EU-kommissionens förslag ska införlivas i nationell lagstiftning. Om förslaget godkänns har medlemsstaterna två år på sig att införliva förslaget i sin nationella lagstiftning.

Läs mer om förslaget här.

Läs Frågor och Svar om förslaget här.

Se EU:s förfarande och läs hela förslaget här.

Ett digitalt Europa år 2030

Den 9 mars lade EU-kommissionen fram sin vision för ett digitalt Europa år 2030. Visionen innehåller mål och vägar som ska bidra till den digital omställningen i EU och stärka den digitala kompetensen bland EU:s industri, medborgare och offentliga institutioner.

Huvuddelen av visionen kallas den ”Digitala Kompassen” som innehåller fyra konkreta mål:

  • En digitalt kompetent befolkning och en högkvalificerad digital yrkeskår
  • Säker, högpresterande och hållbar digital infrastruktur
  • Digital omställning av företag
  • Digitalisering av offentliga tjänster

Bland annat innebär målen att minst 80 % av alla vuxna i EU ska ha grundläggande digitala färdigheter innan år 2030. Det ska finnas fler IKT-specialister inom EU och fler kvinnor ska söka sig till yrket för en mer jämlik bransch. EU:s digitala infrastruktur ska också stärkas genom utbyggnad av 5G-nät som ska täcka alla befolkade områden. EU-kommissionen vill att företag i större utsträckning ska använda AI, molntjänster och stordata i sin verksamhet. Dessutom ska alla offentliga tjänster vara tillgängliga digitalt och minst 80 % av medborgarna ska ha tillgång och använda e-identifiering.

Utöver detta vill EU-kommissionen att visionen bidrar till att stärka digitala rättigheter och principer för européer, utöka den pan-europeiska digitala infrastrukturen samt ingå i fler internationellt digitala samarbeten. Det föreslås att målen ska övervakas av en central förvaltningsmekanism till vilken medlemsländerna rapporterar deras digitala utveckling.

Den nya digitala visionen är ett komplement till EU-kommissionens tidigare strategi för att forma EU:s digitala framtid.

Läs mer om Europas digitala decennium här.

Läs mer om EU-kommissionens strategi för att forma EU:s digitala framtid här.

Ny statistik visar att Covid-19 pandemin drabbar kvinnor hårdare än män

Den 1 mars publicerade Europaparlamentet ny statistik som belyser hur Covid-19 pandemin har påverkat kvinnor i EU. Statistiken visar bland annat att pandemin har slagit hårdast mot branscher som domineras av kvinnor och att våld mot kvinnor ökat under pandemin.

Servicesektorn är den sektor som har drabbats hårdast av pandemin. Europaparlamentets statistik från 2020 visar att 84 % av kvinnorna på EU:s arbetsmarknad arbetar i ett serviceyrke, inom till exempel vård-, handel-, turism- och hotellbranschen. Vårdarbetare är särskilt utsatta och av de 49 miljoner vårdarbetare inom EU som har exponerats för Covid-19 är 76 % kvinnor. I tillägg arbetar en högre andel kvinnor deltid samt inom den informella ekonomin, vilket är yrken som inte åtnjuter samma lagliga skydd och sämre rätt till sjukvård, sjukfrånvaro och arbetslöshetsersättning. Utöver detta visar en undersökning från Eurofound att fler kvinnor än män upplever att pandemin har gjort det svårare att balansera familje- och arbetsliv.

Statistiken visar också att våld mot kvinnor och utnyttjande av kvinnor och flickor har ökat under pandemin. 50 kvinnor dör varje vecka i EU på grund av våld i hemmet och den här siffran har ökat under pandemin. Samtidigt upplever många kvinnor och flickor att det har blivit svårare att söka hjälp under pandemin.

Som en konsekvens av pandemin varnar nu Eurofound att könskillnader i EU kan öka och Eurofound uppmanar medlemsländerna att hålla ett extra öga på effekterna av pandemin på jämställheten. Dessutom föreslår de att fler åtgärder för att skydda jämställdheten bör implementeras, till exempel att ge föräldrar mer tid att ta hand om sina barn vid en eventuell ny nedstängning genom flexiblare arbetstider och mer tillåtande förhållningsregler kring familje- och arbetsliv.

Se Europaparlamentets statistik här.

Ladda ner Eurofounds rapport om kvinnor och en jämlik arbetsmarknad här.

Vi har tidigare skrivit om Covid-19 pandemins effekter på könsskillnader i EU, läs mer här.

EU-kommissionen lägger fram ny strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning

EU-kommissionen har presenterat en strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning för 2021–2030 . Huvudmålsättningen med strategin är att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i EU:s medlems- och partnerländer. Strategin ska se till att personer med funktionsnedsättning enklare ska kunna delta i samhället på lika villkor, både inom och utanför EU:s gränser. Strategin är också en del av EU-kommissionens ambition att skapa en jämlikhetsunion.

Strategin innehåller tre målsättningar:

  1. EU-rättigheter: Personer med funktionsnedsättning ska ha ökad fri rörlighet och ska få det enklare att delta i det politiska livet.
  2. Självständigt boende och självständighet: Öka tillgången till och förenkla sociala tjänster, till exempel genom att undanröja hinder i kollektivtrafiken, så att personer med funktionsnedsättning kan få ökad självständighet.
  3. Ickediskriminering och lika möjligheter: Större skydd för personer med funktionsnedsättning mot diskriminering och våld genom att säkerställa lika möjligheter till rättslig prövning.

EU-kommissionen planerar att arbeta nära medlemsländerna för att uppnå sina mål. För att förverkliga målsättningarna kommer en plattform för samarbete mellan nationella myndigheter och organisationer för personer med funktionsnedsättning lanseras. Kommissionen vill att dessa grupper ska arbeta tillsammans för att målen ska uppnås mer effektivt.

För att förbättra möjligheterna för EU-medborgare med funktionsnedsättning utanför EU:s gränser kommer EU-kommissionen ta en aktiv roll globalt för att främja funktionshindrade EU-medborgares rättigheter utomlands. En del av strategin fokuserar även på att EU-kommissionen genom tekniskt bistånd, finansiella instrument och forum kommer arbeta mer aktivt för att partnerländer ska genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Tillsammans med Jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025 (som vi har rapporterat om tidigare), EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025 och EU:s strategiska ram för romer är Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 en del i EU-kommissionens ambition att bygga en jämlikhetsunion.

Läs mer on strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning här.

Strategin går att läsa i sin helhet här.


Ta chansen att bidra till den nya designrörelsen ”Ett Nytt Europeisk Bauhaus”!

Som en del av den gröna given vill EU-kommissionen inspirera till en ny designrörelse som omformulerar EU:s levnadsmiljöer. Desginrörelsen ska kallas ”Ett Nytt Europeisk Bauhaus”. Tanken med den nya europeiska Bauhaus är att introducera en ny filosofi för design, stadsplanering och arkitektur som fokuserar på hållbarhet, tilltalande estetik och inkludering i linje med målen uppsatta i den gröna given. Just nu är initiativet i designfasen och det finns stora möjligheter att påverka vad det nya europeiska Bauhaus ska innebära. 

Det nya europeiska Bauhaus är tänkt att vara en konst- och desginrörelse som ska definiera hur EU:s framtida stadsmiljöer utformas för att vara hållbara, estetiskt tilltalande och inkluderande. Initiativet kommer lanseras i tre faser: design, leverans och spridning. Just nu är projektet i designfasen och EU-kommissionen vill få in exempel och designförslag som representerar de tre dimensionerna (hållbarhet, estetik och inkludering) som den nya Bauhaus är tänkt att vara. Som ett resultat kommer fem pilotprojekt att finansieras i ”leverans-fasen”, vilket innebär att fem platser i EU kommer att väljas ut för att förverkliga den nya Bauhaus. Det går att bidra med exempel på designer, idéer, artiklar, uppsatser, problem eller andra uttryck som relaterar till hållbar, estetisk och inkluderande design. Alla kan bidra till projektet oavsett bakgrund eller yrke. För organisationer går det även att bli en partner till initiativet och ta del av nätverket kring den nya designfilosofin.

Inspirationen till det nya Bauhaus kommer från konst- och designrörelsen Bauhaus som var en designskola som grundades 1919 i den tyska staden Weimar. Tankarna som introducerades med Bauhaus var en kombination av konst med funktionell design genom tvärkulturella uttryck och metoder. Bauhaus var inte begränsad till ett designområde utan var en designstil som användes i arkitektur, stadsplanering, industri- och textildesign där form kombinerades med massproduktion. Bauhaus karaktäriseras av klass- och historielös design där funktion står i centrum.

Läs mer om den nya europeiska Bauhausrörelsen här.

Läs EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens debattinlägg om den nya Bauhausrörelsen här.

Bidra med inlägg till rörelsen här.


Ny EU-strategi för klimatanpassning

Den 24 februari antog EU-kommissionen en ny strategi för klimatanpassning. Strategins syfte är att förbereda EU på de konsekvenser som kommer uppstå på grund av klimatförändringarna och stärka EU:s ”klimatresiliens”.

Enligt EU-kommissionen kommer den globala uppvärmningen ha stora konsekvenser för EU:s ekonomi och folkhälsa i framtiden. Redan nu märks effekterna av den globala uppvärmningen och enligt EU-kommissionen förlorar EU redan 12 miljarder euro per år på grund av klimatförändringarna. Till exempel så beräknar EU-kommissionen att jordbruket i Frankrike förlorar 2 miljarder euro per år på grund av torka, något som kommer bli mer vanligt när temperaturen stiger.  Därför menar EU-kommissionen att medlemsländerna måste anpassa sig för att främja ett motståndskraftigt EU som kan stå emot effekterna av den globala uppvärmningen. 

Den nya strategin har tre grenar:

  • Smartare och snabbare klimatanpassning
  • Klimatanpassning i samhällets alla delar och nivåer
  • Utökad internationellt klimatanpassningsarbete.

EU-kommissionen vill bland annat öka kunskapen om klimatet genom mer forskning om klimatet och ekosystemen för att främja en smartare klimatanpassning och därför kommer finansiering för utökad klimatforskning öronmärkas inom ramen för EU:s sektorsprogram. Det ska också bli enklare att sprida resultat genom Climate-ADAPT, en öppen EU-plattform för data om klimatanpassning. Med hjälp av mer tillförlitlig statistik hoppas EU-kommissionen bättre kunna stödja policyutveckling för ökad klimatresiliens på alla nivåer och i alla sektorer av samhället. Kommissionen vill även se att medlemsländernas statsfinanser klimatanpassas för att förbereda länderna på de ekonomiska förluster som klimatförändringarna kommer orsaka. Genom strategin vill EU-kommissionen även utöka sitt internationella arbete för klimatanpassning. Det internationella engagemanget och dialog om klimatanpassning ska stärkas och mer finansiering ska ges till regionala anpassningsstrategier i Afrika och i små önationer under utveckling t.ex. Jamaica och Maldiverna.

Målet med strategin är också att öka regionalt samarbete för mer effektiva klimatanpassningsåtgärder och strategin lyfter regionala och lokala aktörer som viktiga samarbetspartners till EU-institutionerna i klimatanpassningsarbetet. EU-kommissionen vill fungera som stöd till regioner och kommuner genom att tillhandahålla tillförlitlig statistik, vara ett bollplank vid utveckling av regionala och lokala anpassningsåtgärder samt bistå med finansiering till klimatanpassningsarbete. Till exempel vill kommissionen att det ska det gå att söka EU-stöd för att samla in och utveckla lokal klimatstatistik, utveckla lokala anpassningsåtgärder och utjämna socioekonomiska skillnader som uppstår på grund av klimatförändringarna. Regionala aktörer föreslås också ges större inflytande i hur klimatanpassningsåtgärderna utformas genom ökad dialog och samverkan med t.ex. Regionkommittén och Borgmästaravtalet för klimat och energi . Dessutom, då klimatförändringarna inte är regionspecifika, menar kommissionen att interregionalt samarbete och utbyte av idéer är viktigt för att hela EU ska kunna klimatanpassas.

Läs en sammanfattning av den föreslagna strategin här.

Frågor och svar till EU-kommissionens nya klimatanpassningsstrategi finns här

Hela strategin finns att läsa på engelska här.