EU-kommissionen har publicerat en analys av jämställdheten i Europas regioner

EU-kommissionen har publicerat ett arbetsdokument som kartlägger kvinnors förutsättningar i alla EU:s regioner. Rapporten visar på trender mot ett mer jämställt EU men också att många kvinnor fortfarande missgynnas och begränsas på grund av sitt kön. I rapporten är Sverige och Norra Mellansverige med och analysen visar på att jämställdheten är fortsatt hög både nationellt och regionalt men att det fortfarande finns skillnader mellan könen. Den här artikeln baseras på arbetsdokumentet Mapping the glass ceiling: The EU regions where women thrive and where they are held back, samt ett tillhörande seminarium som EU-kommissionen höll den 1 mars 2022.

Rapporten visar på att det finns stora regionala skillnader i kvinnors prestationer och möjligheter i förhållande till deras manliga motparter. Kartläggningen använder två konsoliderade indikatorer för att mäta jämställdhet: ”The female Achievement Index” (FemAI) och ”The female Disadvantage Index” (FemDI). FemAI visar på vad kvinnor presterar, producerar eller uppnår i jämförelse med sina manliga motsvarigheter. FemDI mäter i vilken grad kvinnor begränsas av samhället på grund av sin könstillhörighet. Figur 1 (nedan) visar resultatet av indikatorerna för samtliga regioner i EU. I den övre vänstra delen av diagrammet finns de regioner med ett högt värde på Fem AI och lågt värde på FemDI. I de regionerna presterar kvinnor mycket och har liten risk att missgynnas eller diskrimineras på grund av sitt kön. De regionerna finns framför allt i nordvästra Europa samt Spanien och där återfinns ungefär 50 % av EU:s kvinnor. I den nedre högra delen av figur 1 finns regioner med höga FemDI respektive låga FemAI värden, alltså där kvinnor inte presterar på samma nivå som männen i regionen och samtidigt begränsas av samhället på grund av sin könstillhörighet. I regioner med den kombinationen bor ca 33 % av EU:s befolkning. De andra två kvadranterna, med hög prestation och hög begränsning respektive låg prestation och låg begränsning, återfinns den resterande andelen av kvinnorna, ca 15 % totalt.

Figur 1 Female achievement versus female disadvantage (Norlén et al. 2021).

En trend som återfinns på både nationell och regional nivå är att andelen kvinnor på maktpositioner ökar, se figur 2. På tio år har det europeiska genomsnittet för andelen kvinnor i nationella parlament ökat från knappt 25 % till 33 %. På regional nivå är förändringen inte lika markant men det går i riktningen mot mer jämställdhet med fler kvinnor i de regionala nämnderna. De svenska siffrorna är även de positiva och Sverige har enligt den här undersökningen det mest jämställda nationella parlamentet av alla EU:s länder.

Figur 2 Andel kvinnor i nationella parlament (Norlén et al. 2021).

Sverige och Norra Mellansverige
I rapporten finns även statistik om läget i Sverige samt Norra Mellansverige, som utgörs av Värmland, Dalarna och Gävleborg. Som figur 3 visar är Norra Mellansveriges resultat i linje med övriga regioner i Sverige, men avviker lite i kategorin ”Hälsa”. Ett av de utpekade insatsområdena i Värmlandsstrategin är att förbättra individers hälsa och tillgång till välfärd. Rapporten visar att detta är något regionen fortsatt behöver arbeta med för att säkerställa en jämställd och jämlik vård.

Figur 3 Diagram över Norra Mellansveriges FemDI och FemAI jämfört med Sverige och EU:s genomsnitt (Joint Research Centre and the Directorate General for Regional and Urban Policy 2021).

Rapportens slutsatser
Utöver att presentera en stor mängd statistik dras det ett flertal samband och slutsatser i rapporten. Rapporten konstaterar att diskriminering och orättvis behandling fortfarande begränsar många kvinnor som bor i EU, framförallt de som lever i mindre utvecklade regioner. Ett annat samband i rapporten är kopplingen mellan FemAI och The European Quality of Government Index (EQI). EQI är ett verktyg för att mäta hur opartiska, effektiva och okorrumperade de statliga institutionerna i ett land eller en region är. Ett högt EQI innebär en hög kvalitet och opartiskhet inom institutionerna. Utifrån det insamlade materialet går det att se att regioner med höga EQI värden också har höga FemAI värden, vilket innebär att kvinnor uppnår mer i de regionerna. Enligt rapporten är det dock svårt att säkerställa om de höga EQI värdena resulterar i höga FemAI värden, eller tvärtom. I rapporten ser man även ett samband mellan regioner med högt BRP och höga FemAI värden vilket enligt rapporten tyder på att jämställdhet påverkar ekonomin positivt.

Under seminariet lyftes även sammanhållningspolitikens roll i att bidra till ett mer jämlikt samhälle. Genom att erbjuda avlastning inom exempelvis barnomsorg och vård av närstående kan kvinnor få mer tid och energi att lönearbeta och på så sätt bidra till en positiv ekonomisk utveckling.

Bakgrund till indikatorerna
I rapporten har man utifrån två indikatorer kartlagt vilka möjligheter kvinnor har att lyckas och i vilken grad de missgynnas på grund av sitt kön. Kartläggningen bygger på statistik från 2016 till 2021 från totalt 235 NUTS2 regioner. EU delas in i tre NUTS nivåer där NUTS1 är den största indelning, och NUTS3 är den minsta. NUTS områdena används vid insamling av statistik och information samt vid implementering av exempelvis sammanhållningspolitiken. Kartläggningen använder två konsoliderade indikatorer: ”The female Achievement Index” (FemAI) och ”The female Disadvantage Index” (FemDI). FemAI visar på hur mycket kvinnor uppnår i jämförelse med sina manliga motsvarigheter. FemDI mäter hur begränsade kvinnor är i jämförelse med män. Båda indikatorerna använder sig av en skala på 0–100. Ett högt FemAI värde visar att kvinnor uppnår mycket, till exempel har politiska uppdrag. Ett högt FemDI innebär att kvinnor har sämre förutsättningar jämfört med männen i regionen, alltså att de begränsas av samhället på grund av sin könstillhörighet. De två måtten baseras på 33 indikatorer inom sju kategorier vilket är hälsa, arbete och pengar, säkerhet och tillit, kunskap, tid, makt samt livskvalitet. De 33 indikationerna mäter till exempel om män och kvinnor har en jämlik tillgång till arbetsmarknaden, om det finns ojämlikheter inom utbildningssektorn, om män och kvinnor har lika mycket tid att ägna sig åt fritidsintressen samt huruvida tillgången till hälso- och sjukvård är lika för båda könen.

Läs mer om kartläggningen på EU-kommissionens hemsida här.

Om du är mer intresserad och vill läsa rapporten i sin helhet finns den här.

Referenser
Joint Research Centre and the Directorate General for Regional and Urban Policy (2021): Female achievement and disadvantage indices. Urban Data Platform Plus. https://urban.jrc.ec.europa.eu/regional-gender-equality/en

Norlén, H., Papadimitriou, E., de Dominicis, L., Dijkstra, L. (2021) Mapping the glass ceiling: The EU regions where women thrive and where they are held back. (WP 01/2021) Luxembourg: Publications Office of the European Union.

SKR har publicerat vårens upplaga av ”På gång inom EU”

Två gånger per år ger SKR (Sveriges kommuner och regioner) ut sin publikation ”På gång inom EU” som behandlar aktuella frågor i EU och områden SKR kommer att fokusera på under året. I vårens upplaga av presenterade SKR:s styrelse nio prioriterade EU-frågor som ska drivas under 2022.

Syftet med rapporten är att informera Sveriges kommuner och regioner om vad som händer och är på gång i EU. I denna upplaga skriver SKR bland annat om Sveriges ordförandeskap i EU 2023, Den gröna given, återhämtningsplanen samt demokratiutmaningar. Varje år väljer SKR ut ett antal fokusområden som är kopplade till inriktningsmålen som kongressen för SKR antagit. För varje område finns ett förväntat resultat man vill uppnå med sitt arbete.

De nio prioriterade frågorna som SKR ska arbeta med under 2022 är:

  1. Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU
  2. Att bygga ett starkt socialt Europa
  3. Översyn av statsstödsregler- och riktlinjer
  4. EU:s avloppsdirektiv
  5. Ett klimatneutralt EU 2050
  6. Mobilitet och infrastruktur
  7. EU:s landsbygdspolitik
  8. EU:s läkemedelslagstiftning
  9. Digitalisering – Europas digitala decennium

Inom området ”Ett klimatneutralt EU” vill SKR se regelverk och initiativ som ger bra förutsättningar och stödjande verktyg för kommuner och regioner. Inom området ”Landsbygdspolitik” kommer man arbeta för att landsbygdspolitiken i så stor mån som möjligt integreras med regionalpolitiken samt utformas och genomförs med stort regionalt och lokalt inflytande.

Är du intresserad och vill läsa ”På gång inom EU” i sin helhet kan du göra det här.

Konferensen om Europas framtid – vad har hänt sen senast?

I mars 2021 skrev vi senast om Konferensen om Europas framtid och sedan dess har arbetet fortlöpt. Konferensen för Europas framtid är egentligen mer ett forum för medborgardialog och debatt. Det har genomförts medborgarpaneler, plenarförsamlingar och evenemang för att möjliggöra för EU:s medborgare att vara med och påverka vilken riktning EU:s politik ska ha de kommande åren. Initiativet har sedan det presenterades bemötts med en hel del kritik och anklagats för att vara sätt för EU att plocka politiska poäng. Efter den här våren kommer det kanske gå att ana vad som blir resultatet av konferensen då slutsatserna planeras att presenteras innan sommaren.

En central del av konferensen att genom de fyra europeiska medborgarpanelerna ge människor möjlighet att föra fram sina åsikter till beslutsfattare. Panelerna består utav 200 slumpmässigt utvalda medborgare vardera och ska vara representativt för EU:s befolkning. Panelerna är organiserade utifrån ämnen såsom social rättvisa, demokrati, klimatförändringar och miljö, och EU:s roll i världen. I panelerna har deltagarna diskuterat hur de anser att EU bör agera för att hantera de problem som finns eller kommer att uppstå inom de tilldelade området. Efter att panelerna har kommit överens om rekommendationer har de, eller kommer att göra inom en snar framtid, argumenterat för dessa i konferensens plenarförsamling. I plenarförsamlingen deltar, utöver medborgare från panelerna, företrädare från europaparlamentet och nationella parlament, kommissionärer, företrädare från kommittéer, och andra representanter från närings- och civilsamhälle. Utöver dessa paneler har medborgare även kunnat göra sin röst hörd fått genom en digital plattform och ett flertal evenemang.

Två paneler är färdiga med sitt arbete och har presenterat sina rekommendationer och argumenterat för de åtgärder de föreslår i plenarförsamlingen. Rekommendationerna som panelerna har tagit fram handlar exempelvis om att EU bör arbeta med att förlänga produkters livslängd, mer skogsplantering och utfasning av icke-hållbara förpackningar. I rekommendationerna föreslås också hur man kan arbeta med dessa utmaningar. De har exempel föreslagit att man ska införa olika typer av ekonomiska incitament såsom skatter och skattelättnader eller förbjuda användningen av plast i vissa produkter. Dessa rekommendationer presenterades av företrädare från panel 1 och 2 under konferensens plenarförsamling den 21-22 januari 2022. Totalt utvärderades 90 rekommendationer som berörde EU:s demokrati, gemensamma värden och säkerhet samt klimat, hälsa och miljö.

Vad händer nu?
De två andra panelerna kommer att slutföra sitt arbete under februari. Deras förslag kommer att diskuteras under plenarförsamlingens kommande möten. Under våren 2022 ska konferensen presentera vad de har kommit fram till i initiativet och lämna över slutsatserna till Europaparlamentet, ministerrådet och kommissionen att fortsätta arbetet med uppföljning och implementering. Därefter återstår det att se vilket avtryck dessa rekommendationer kommer att ha i EU:s framtida arbete.

Läs vår tidigare artikel om Konferensen för Europas framtid här.

Läs mer om Konferensen för Europas framtid här.

Det är ännu inte för sent att vara med och dela med sig av sina åsikter, vilket man kan göra här.

EU-deklaration: Sveriges prioriterade politikområden 

Den 26 januari presenterade EU-ministern Hans Dahlgren regeringens EU-deklaration inför kommande året. EU-deklarationen är ett tal som redogör regeringens prioriteringar och arbete i EU. Den svenska regeringens tre prioriteringar är brottsbekämpning, klimatomställning och välfärd. 

I EU-deklarationen lyfte Hans Dahlgren betydelsen av det europeiska samarbetet och de grundläggande värderingar. Sveriges regering ser allvarligt på medlemsländer som bryter mot de värderingarna. Därför kommer regeringen stödja EU-kommissionens insatser som stärker de grundläggande europeiska värderingarna. 

Sveriges regering har tagit fram tre huvudprioriteringar för EU-samarbetet. Den första prioriteringen handlar om brottsbekämpning och att Sverige ska bryta segregationen. Hans Dahlgren menar att EU ger Sverige en möjlighet att samarbeta med polismyndigheter i andra medlemsstater och att samarbetet stärker Sveriges insatser i kampen mot brottslighet.  

Regeringens andra prioritering handlar om den gröna omställningen. Sveriges regeringen står bakom EU:s klimat- och miljöpolitik och kommer att arbeta för att EU når klimatneutralitet senast 2050. Dock är regeringen kritisk till de EU-förslag som rör den svenska skogen och som går emot den nationella kompetensen på området.  

Regeringens tredje prioritering betonar välfärdens betydelse för samhället. Pandemin har varit ett stort hot mot den svenska och europeiska välfärden och regeringen vill ta tillbaka kontrollen. Regeringen tycker att EU:s krishanteringsförmåga inom civilskyddsområdet ska stärkas. Vidare ska den fria rörligheten och öppenheten i EU:s ekonomi skyddas.  

Läs mer om Sveriges prioriterade politikområden i regeringens EU-deklaration här.  

Ta del av hela EU-deklarationstalet här.  

State of the European Union 2021

Den 15 september höll EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, sitt State of the European Union-tal (SOTEU) om tillståndet i EU. Talet är en årlig händelse där EU-kommissionens ordförande sammanfattar året som gått i EU och presenterar kommissionens prioriterade frågor och initiativ för det kommande året. Under talet nämnde hon bland annat Covid-19 pandemin, tillståndet i Afghanistan och nya initiativ för Europas unga.

Ursula von der Leyen inledde årets tal, som hölls på plats i Europaparlamentet i Strasbourg, med att hylla Europa och den positiva utvecklingen med covid-19 vaccineringen. Hon menade att Europa har tagit sig igenom en tuff tid tillsammans men att arbetet inte är klart än. EU kommer fortsätta arbeta för att nå en hög vaccineringsnivå både i EU och globalt.

EU-kommissionen presenterade ett förslag till ett nytt europeiskt program, ALMA. Likt Erasmus+ är det tänkt att programmet ALMA ska ge unga en chans till kortsiktig arbetsträning i ett annat EU-land för att även ge de som inte utbildar sig möjlighet till utlandsutbyte. I Värmlandsstrategin, Värmlands regionala utvecklingsplan, är kompetensutveckling för unga en uttalad prioritering.

EU-kommissionen meddelade att de kommer att ta fler initiativ för att stärka mänskliga rättigheter och meddelade att de kommer föreslå ett förbud mot produkter på EU-marknaden som har tillverkats genom tvångsarbete. EU har även tagit fram en rekommendation för stärkt skydd för journalister samt en ny lag för mediafrihet.  I talet nämndes även Afghanistan och kommissionen meddelar att de ökar det humanitära biståndet till Afghanistan med 100 miljoner euro.

Under talet presenterades en ny EU-myndighet inom hälsoområdet. Myndigheten kallas för Europeiska myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA). HERA presenterades för första gången i november 2020 som en del av den europeiska hälsounionen. Syftet med myndigheten är att stärka samordningen mellan EU och medlemsländerna när det gäller hälsokriser och beredskap. HERA kommer att tillhandahålla en struktur för att stödja utveckling, tillverkning och distribution av medicinska medel vid hälsokriser.

Genom talet lyfte Ursula von der Leyen fram unga européer och hur viktiga de är för EU:s framtid. Von der Leyen talde om vilka konsekvenser klimatförändringar och Covid-19 pandemin har haft för Europas unga samt betonade att Europa behöver den unga befolkningen för att forsätta utvecklas. Därför föreslår kommissionen att 2022 ska vara ”Europaåret för ungdomar”.

Mer information om genomförandet av de här initiativen förväntas presenteras i EU-kommissionens arbetsprogram för 2022, som ska publiceras i oktober.

Läs och lyssna på talet i sin helhet här.

Läs mer om vad som sades i talet här.

Fit for 55 och ny Skogsstrategi

Den 14 juli presenterade EU-kommissionen det stora lagstiftningspaketet Fit for 55 och den 16 juli presenterades den nya Skogsstrategin som gäller fram till 2030. Innehållet i Fit for 55 och Skogsstrategin är intressant för både regional och lokal nivå och kommer att påverka EU:s arbete på klimat-, energi- och transportområdena under lång tid framöver.

Under våren 2021 enades Europaparlamentet och Rådet om EU:s nya klimatlag som ska säkerställa att EU når klimatneutralitet 2050. Lagen innehåller ett antal åtgärder men den åtgärd som fått mest uppmärksamhet är att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 55% år 2030 (jämfört med 1990-års nivåer). 

Fit for 55 (Redo för 55) kompletterar klimatlagen och är ett lagstiftningspaket som ska säkerställa att EU verkligen lyckas minska koldioxidutsläppen med 55% till 2030. Paketet innehåller både nya initiativ samt revideringar av ett flertal befintliga direktiv för att uppdatera dess innehåll. Ett urval av innehållet i Fit for 55 presenteras här:

  • Justering av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). EU-kommissionen föreslår bland annat att det totala utsläppstaket ska sänkas, att den årliga minskningstakten ska öka samt att flygtrafik/luftfart och sjöfart ska inkluderas i systemet (de har tidigare undantagits från ETS). Dessutom föreslås ett nytt separat utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader.
  • Ett helt nytt förslag är den så kallade koldioxidjusteringsmekanismen. Dess syfte är att sätta ett koldioxidpris på importer av ett urval produkter, när de importeras till EU. Mekanismen ska motverka att koldioxidintensiv produktion flyttar från EU:s medlemsländer men även att EU:s utsläppsminskningar bidrar till att utsläppen minskar globalt genom att industri utanför EU uppmuntras minska sina utsläpp.
  • Revidering av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF). Ett övergripande EU-mål för ”koldioxidupptagning” genom naturliga kolsänkor föreslås, motsvarande 310 miljoner ton koldioxidutsläpp fram till 2030, med ytterligare skärpningar efter 2031. Målet är att EU senast 2035 ska nå klimatneutralitet inom markanvändning, skogsbruk och jordbruk.
  • Revidering av direktivet om förnybar energi för att höja målet om hur mycket av EU:s energikonsumtion som ska vara förnybar till 2030, från 32% till 40%. Det föreslås även särskilda delmål för användning av förnybar energi för transporter, uppvärmning och kylning, byggnader och industri. Revideringen innehåller även skärpta hållbarhetskriterier för bioenergi.
  • Revidering av energieffektivitetsdirektivet med syfte att energianvändningen i EU ska minska, utsläppen begränsas och energifattigdom motverkas. Kommissionen föreslår bland annat ett mer ambitiöst bindande årligt mål för att minska energianvändningen på EU-nivå och att den offentliga sektorn ska ta täten i ”renoveringsvågen” och renovera 3% av sitt byggnadsbestånd varje år.
  • På transportområdet föreslås bland annat skärpta krav på koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar med målsättningen att alla nyregistrerade personbilar i EU ska vara helt utsläppsfria efter 2035. För att möjliggöra detta revideras även direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen och EU:s medlemsländer blir skyldiga att skynda på utbyggnaden av laddnings- och tankstationer (laddning av elbilar och tankning av vätgas).

Den 16 juli presenterade EU-kommissionen även den nya Skogsstrategin. Den uppdaterade strategin är i sig inte en del av Fit for 55 men har nära koppling till klimatlagen, Fit for 55 och EU:s strategi för biologisk mångfald.

Skogsstrategins huvudsyfte är att förbättra EU-skogarnas kvalitet, kvantitet och motståndskraft mot klimatförändringar. Strategin har stort fokus på att främja skydd, ”återställning” och utvidgning av skogar i EU för att bekämpa klimatförändringar, upptagning av koldioxid och motverka förlusten av biologisk mångfald. Men strategin belyser också skogens viktiga roll för landsbygds- och regional utveckling och vikten att utveckla en hållbar skoglig bioekonomi. 

Gällande bioekonomi framhåller strategin vikten att utveckla ”långlivade” träprodukter (produkter med lång livscykel så som möbler och byggnader), hållbart nyttjande av träbaserade resurser för bioenergi, främjande av ekoturism samt kompetensutveckling för personer som arbetar inom bioekonomin. Strategin innehåller även satsningar på forskning och innovation samt marknadsföring av nya material och produkter som ersätter fossilbaserade motsvarigheter.

Vad är nästa steg i lagstiftningsprocessen?

Fit for 55 kommer börja behandlas av Rådet och Europaparlamentet i höst. Givet paketets stora omfattning och innehåll kommer det troligtvis att ta lång tid, uppemot flera år för vissa förslag, innan samtliga delar av Fit for 55 är färdigförhandlade. Vi kommer definitivt att återkomma till innehållet i Fit for 55 i artiklar på nyhetsbloggen framöver.

Läs mer om Fit for 55 här.

Läs mer om Skogsstrategin här.

EU-kommissionens hemsida om den gröna given finns här.

Slovenien ny ordförande i ministerrådet

Den 1 juli tog Slovenien över ordförandeskapet i ministerrådet. Sloveniens fokus är att bygga ett resilient EU som är bättre rustat för framtida utmaningar. Ordförandeskapets slogan är ” Tillsammans. Resiliens. Europa”. 

Det är andra gången som Slovenien är ordförande i ministerrådet. Tillsammans med Tyskland och Portugal utgör man en trio vars ordförandeskap huvudsakligen präglats av pandemin.   

Slovenien har fyra prioriteringar under ordförandeskapet:

  1. Resiliens, återhämtning från pandemin och EU:s strategiska autonomi: Slovenien vill bl.a. stimulera reflektion runt vad EU kan lära sig från pandemin, främja arbetet med Hälsounionen, främja resiliens, inklusive digital resiliens för att göra EU motståndskraftigt mot cyberattacker, samt implementera återhämtningsfonden Next Generation EU där Faciliteten för återhämtning och resiliens ingår. 
  2. Stimulera diskussion om framtidens EU: Större delen av arbetet med konferensen för Europas framtid kommer att implementeras under Sloveniens ordförandeskap.
  3. En union för det europeiska sättet att leva, rättsstatsprincipen och lika kriterier för alla: Slovenien vill framförallt fokusera på rättsstatsprincipen och kommer att organisera en ”årlig dialog” om hur EU och enskilda medlemsstater upprätthåller rättsstatens principer. 
  4. Ett trovärdigt och säkert EU som kan säkerställa säkerhet och stabilitet i närområdet: Slovenien vill bl.a. stärka de transatlantiska relationerna samt främja stärkt samarbete med NATO. Slovenien vill även fokusera på relationerna med länderna på västra Balkan och hoppas även man ska göra framsteg i förhandlingarna om EU:s nya migration- och asylpakt. 

Mer information om Sloveniens ordförandeskap finns här.

En vecka av toppmöten

G7, NATO, USA, EU och BoJo, förkortningarna har avlöst varandra under den här toppmötesspäckade veckan som har dominerats av Joe Bidens första besök i Europa som USA:s president. I Bryssel har det varit fullt upp inför president Joe Bidens ankomst med avstängda gator, taggtråd och poliser i alla hörn i närheten av EU-institutionerna. USA:s president var i stan på grund av två toppmöten på agendan där USA var i centrum.

Det första mötet var G7 (Group of Seven) som hölls i Cornwall, Storbritannien. Under mötet avhandlades ett antal frågor bland andra en potentiell global företagsskatt på 15 %, klimatrapportering på finansmarknaden, biologisk mångfald samt klimatneutral och kolfri energiförsörjning.

Under NATO-mötet den 14 juni diskuterade NATO-ländernas ledare säkerhetshotet från Ryssland och Kina, Turkiets rebelliska agerande, klimatförändringarna samt ett ökat samarbete mellan EU och NATO.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Ministerrådets ordförande Charles Michel träffade President Biden i Bryssel den 15 juni med syfte att tina upp den frostiga transatlantiska relationen. Flera diskussionsämnen fanns på listan för ledarnas möte, bland andra stål- och aluminiumtullar, den 17 år långa dispyten mellan flygplanstillverkarna Boeing och Airbus, Kinas framväxt och ett förnyat handelsavtal mellan EU och USA. Parterna kom överens om att ta steg för att lösa dispyten mellan flygplanstillverkarna genom att stoppa de strafftullar som båda sidor av infört som konsekvens av dispyten, läs mer om det här.

Samma dag träffade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen även Kanadas premiärminister Justin Trudeau. De diskuterade relationen mellan EU och Kanada och var överens om att relationen skulle intensifieras på en rad områden, bland annat genom ett ökat samarbete inom hälsosektorn, klimatarbetet, handel och forskning.

Läs mer om G7-toppmötet här och om G7:s klimatåtagande här.

Läs mer om NATO-toppmötet här.

Läs mer om toppmötet mellan EU och USA här och läs EU-kommissionen och Ministerrådets uttalande efter toppmötet här.

Läs mer om toppmötet mellan EU-Kanada här och läs EU-kommissionens uttalande efter mötet här.

Bildkälla: (C) European Union 2015 – European Parliament

EU:s budget för 2022

I december förra året antog Europaparlamentet och Ministerrådet EU:s sjuåriga budget på 1 074 miljarder euro. Nu har EU-kommissionen presenterat sin plan för EU:s budget 2022. Budgeten för 2022 är 167,8 miljarder euro. Den kompletteras dock med 143,5 miljarder från återhämtningsinstrumentet Next Generation EU. Budgeten för 2022 har ett tydligt fokus på gröna och digitala investeringar samt återhämtning.

EU-budgeten är fördelad på en rad olika prioriteringar både inom och utanför Europa. Figur ett visar budgetfördelningen över de prioriteringarna. Störst är den gemensamma jordbrukspolitiken som får 53 miljarder euro följt av regional utveckling och sammanhållning som får 36,5 miljarder förstärkt med 10,8 miljarder euro från Next Generation EU genom REACT-EU. Den Europeiska socialfonden+ får 13,3 miljarder euro.

Figur 1: Fördelningen av EU:s budget.

Läs mer om EU:s budget för 2022 här.

EU-kommissionen uppdaterar sin industristrategi

Covid-19 pandemin har påverkat alla delar av samhället och pandemin har uppenbarat sårbarheter i EU:s ekonomi. Som ett svar på Covid-19 pandemin har EU-kommissionen nu uppdaterat den industristrategi som presenterades förra året. Uppdateringen är ett sätt för EU att anpassa industristrategin för att möta de utmaningar som pandemin har uppenbarat. Nya prioriteringar i strategin är bland annat strategisk oberoende och stärkt motståndskraft.

Den uppdaterade industristrategin har tre delar:

  1. Stärka den inre marknadens motståndskraft
  2. Hantera EU:s strategiska beroende
  3. Skynda på den gröna och digitala omställningen.

Den första delen av uppdateringen handlar om att stärka den inre marknadens resiliens. Under pandemin har den fria rörligheten på EU:s inre marknad begränsats. För att bromsa smittspridningen har flera länder stängt sina gränser eller infört restriktioner som har försvårat rörligheten på den inre marknaden. För att stärka den inre marknadens motståndskraft föreslår EU-kommissionen åtgärder för personer, varor och tjänster. EU-kommissionen vill bland annat inrätta ett krisinstrument för den inre marknaden som säkerställer tillgång till viktiga produkter. De föreslår även en förstärkning av tjänstedirektivet som ålägger medlemsländerna att fullgöra sina skyldigheter mot den inre marknaden.

Den andra delen av industristrategin är att stärka EU:s strategiska autonomi. Det är inte bara den inre marknaden som har varit under tryck, även tillgången på viktiga varor från utanför EU har varit ett problem under pandemin. EU-kommissionen vill därför stärka EU:s strategiska oberoende och minska EU:s beroende av utlandet för vissa viktiga produkter. EU-kommissionen har identifierat varor som EU är särskilt beroende av, främst inom råvaruindustrin och hälso- och sjukvårdsindustrin, vars tillgång och produktion bör säkerställas inom EU för att säkra ett strategiskt oberoende. Genom den uppdaterade industristrategin vill EU-kommissionen också främja fler industristrategiska allianser i EU, särskilt inom halvledarteknik samt industriella data, avancerad teknik och molnteknik. Industristrategin har också som mål att samla offentliga resurser för att främja banbrytande innovationer som är särskilt viktiga för EU.

Den sista delen i industristrategin bygger vidare på prioriteringarna från den förra industristrategin men förstärker vikten av att skynda på den gröna och digitala omställningen. Med EU:s återhämtningsplan ”Next Generation EU” finns mer resurser än tidigare att snabba på den gröna och digitala omställningen inom industrin. Bland åtgärderna i den uppdaterade strategin finns ytterligare omställningsmöjligheter i form av partnerskap, enhetliga regelverk för grön och digital omställning, hållbarhetsrådgivare för små och medelstora företag samt investeringar i kompetensutveckling för att stödja omställningarna.

Läs mer om den uppdaterade industristrategin här.

Läs frågor och svar om industristrategin här.

Intresseorganisationen Skogsindustrierna har gjort en analys av den uppdaterade industristrategin, läs deras analys här.

Lyssna på ett inslag från Studio Ett om den nya industristrategin med bland annat EU-minister Hans Dahlgren här.