EU-kommissionen uppdaterar sin industristrategi

Covid-19 pandemin har påverkat alla delar av samhället och pandemin har uppenbarat sårbarheter i EU:s ekonomi. Som ett svar på Covid-19 pandemin har EU-kommissionen nu uppdaterat den industristrategi som presenterades förra året. Uppdateringen är ett sätt för EU att anpassa industristrategin för att möta de utmaningar som pandemin har uppenbarat. Nya prioriteringar i strategin är bland annat strategisk oberoende och stärkt motståndskraft.

Den uppdaterade industristrategin har tre delar:

  1. Stärka den inre marknadens motståndskraft
  2. Hantera EU:s strategiska beroende
  3. Skynda på den gröna och digitala omställningen.

Den första delen av uppdateringen handlar om att stärka den inre marknadens resiliens. Under pandemin har den fria rörligheten på EU:s inre marknad begränsats. För att bromsa smittspridningen har flera länder stängt sina gränser eller infört restriktioner som har försvårat rörligheten på den inre marknaden. För att stärka den inre marknadens motståndskraft föreslår EU-kommissionen åtgärder för personer, varor och tjänster. EU-kommissionen vill bland annat inrätta ett krisinstrument för den inre marknaden som säkerställer tillgång till viktiga produkter. De föreslår även en förstärkning av tjänstedirektivet som ålägger medlemsländerna att fullgöra sina skyldigheter mot den inre marknaden.

Den andra delen av industristrategin är att stärka EU:s strategiska autonomi. Det är inte bara den inre marknaden som har varit under tryck, även tillgången på viktiga varor från utanför EU har varit ett problem under pandemin. EU-kommissionen vill därför stärka EU:s strategiska oberoende och minska EU:s beroende av utlandet för vissa viktiga produkter. EU-kommissionen har identifierat varor som EU är särskilt beroende av, främst inom råvaruindustrin och hälso- och sjukvårdsindustrin, vars tillgång och produktion bör säkerställas inom EU för att säkra ett strategiskt oberoende. Genom den uppdaterade industristrategin vill EU-kommissionen också främja fler industristrategiska allianser i EU, särskilt inom halvledarteknik samt industriella data, avancerad teknik och molnteknik. Industristrategin har också som mål att samla offentliga resurser för att främja banbrytande innovationer som är särskilt viktiga för EU.

Den sista delen i industristrategin bygger vidare på prioriteringarna från den förra industristrategin men förstärker vikten av att skynda på den gröna och digitala omställningen. Med EU:s återhämtningsplan ”Next Generation EU” finns mer resurser än tidigare att snabba på den gröna och digitala omställningen inom industrin. Bland åtgärderna i den uppdaterade strategin finns ytterligare omställningsmöjligheter i form av partnerskap, enhetliga regelverk för grön och digital omställning, hållbarhetsrådgivare för små och medelstora företag samt investeringar i kompetensutveckling för att stödja omställningarna.

Läs mer om den uppdaterade industristrategin här.

Läs frågor och svar om industristrategin här.

Intresseorganisationen Skogsindustrierna har gjort en analys av den uppdaterade industristrategin, läs deras analys här.

Lyssna på ett inslag från Studio Ett om den nya industristrategin med bland annat EU-minister Hans Dahlgren här.

EU:s nya klimatlag – hur påverkar den regional och lokal nivå?

Den 21 april nådde Europaparlamentet och Ministerrådet en preliminär överenskommelse om en europeisk klimatlag. Syftet med lagen är att staka ut EU:s väg mot klimatneutralitet 2050. Regionerna och kommunerna har pekats ut som viktiga aktörer i att nå klimatneutralitet. För att få en bild av hur klimatlagen kan komma att påverka regionerna och kommunerna är syftet med den här artikeln att en kort introduktion till klimatlagen för att sedan undersöka regionala perspektiv på klimatlagen från Regionkommittén.

EU:s klimatlag är en lagstiftning som ska säkerställa att EU kan bli klimatneutral till 2050. Lagen är en reglering, den högsta nivån av lagstiftning i EU, som binder alla medlemsländer och EU-intuitioner till att bli klimatneutrala till 2050.

Klimatlagen har fyra mål:

  • Lägga en ekonomisk och socialt hållbar grund för klimatneutralitet år 2050
  • Upprätta mätsystem för att följa upp resultaten av klimatarbetet
  • Skapa finansiell förutsägbarhet för investerare och andra ekonomiska aktörer
  • Se till att omställningen till klimatneutralitet är oåterkallelig

Klimatlagen ska se till att all EU-politik bidrar till målet om klimatneutralitet och att alla politikområden bidrar till att målet nås 2050. Dessutom ska klimatlagen göra omställningen till klimatneutralitet oåterkallelig och att klimatneutralitet inte är beroende av politiska förändringar. Lagen innehåller också ett antal åtgärder för att följa upp resultaten och vart femte år ska framstegen utvärderas av EU-kommissionen. Det som fått mest uppmärksamhet är delmålet för utsläppsreduktion för 2030 som har höjts från 40 % till 55 % jämfört med 1990 nivåer. 

En ytterligare faktor som har uppmärksammats är om utsläppsminskningen verkligen är 55 %. Som lagstiftningen ser ut nu så ålägger sig EU att minska utsläppen till 52,8 % jämfört med 1990 nivåer plus ytterligare 4,2 % som beräknas tas upp genom kolsänkor.

Nästa steg är att EU-kommissionen ska sammanställa Europaparlamentet och Ministerrådets ändringar till förslaget, som ingår i den preliminära överenskommelsen från den 21 april, och sedan ska Europaparlamentet och Ministerrådet rösta igenom förslaget. Efter det kommer EU-kommissionen arbeta med fler lagstiftningar, samt revidera befintliga lagstiftningar, som ska bidra till 55 % målet. Det åtgärdspaketet kallas ”Fit for 55” eller ”I form för 55” och innehåller en rad nya direktiv, delegerade akter och andra förslag med syfte att se till att 55 % målet nås 2030.

Hur påverkar klimatlagen regioner och kommuner?

Ambitionen är att klimatlagen ska innehålla nya och ambitiösa mål som sätter ett ökat tryck på EU att ställa om. Klimatlagen kommer däremot inte innehålla detaljstyrning, exakt hur omställningen genomförs kommer bestämmas lokalt och kommuner och regioner spelar en central roll i omställningen eftersom ”lösningarna” ofta uppfinns och implementeras på lokal och regional nivå.

Ett regionalt perspektiv på klimatlagen ges av Regionkommittén som leds av region- och kommunpolitiker. Regionkommitténs uppgift är att utvärdera hur kommissionens förslag påverkar EU:s regioner och eventuellt föreslå förändringar.

Den här artikeln fokuserar på två politiska rekommendationer som Regionkommittén har lyft gällande klimatlagen:

  1. De lokala och regionala aktörerna bör inkluderas i planeringen av de nationella energi- och klimatplanerna.
  2. Regionkommittén varnar för att kommissionens användande av delegerade akter för att införliva klimatlagen.

Regionkommitténs största kritik mot klimatlagen är att den inte tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar i medlemsländerna, vilka i hög grad kommer påverka hur väl klimatlagen kan införlivas i EU:s regioner. Ansvaret för genomförande av klimat-, miljö- och energilagstiftning vilar ofta på regional och lokal nivå i EU:s medlemsländer och Regionkommittén menar att vikten av flernivåstyre behöver erkännas tydligare och att kommuner och regioner behöver involveras på ett tydligare sätt i implementeringen av klimatlagen.

Regionkommittén menar även att EU-kommissionens vidare arbete med klimatlagen, genom delegerade akter för att förändra både nya och befintliga regelverk, kommer att försvåra implementeringen av de åtgärder som klimatlagen kräver. Delegerade akter är verktyg i lagstiftningsprocessen som EU-kommissionen själva kan använda sig av för att förändra regelverk, vilket ger Europaparlamentet och Ministerrådet mindre inflytande i processen. Regionkommittén menar att de delegerade akterna beslutas på en nivå som är för långt ifrån lokala och regionala aktörer, vilket gör att lagstiftningen blir sämre anpassad efter lokala förhållanden. Det kan exempelvis gälla lokala aktörer och privatpersoner som är mycket viktiga i den decentraliserade produktionen av energi, aktörer som ofta påverkas mest av lokala myndigheter och makthavare.

Det finns alltså anledning att som region och kommun hålla ett extra öga på hur EU utformar de kommande delegerade akterna i åtgärdspaketet Fit for 55. Regionkommittén har identifierat en risk att lokala förhållanden inte kommer tas hänsyn till när EU-kommissionen använder sig av delegerade akter för att införliva åtgärdspaketet. Som region kan det vara bra att vara aktiv i de kommande samråden för att se till att de regionala förutsättningarna has i åtanke i det kommande klimatarbetet.

Läs mer om EU:s klimatlag här.

Läs Regionkommitténs synpunkter på klimatlagen här.


EU-kommissionen presenterar ett åtgärdspaket för hållbara investeringar

För att främja fler investeringar i hållbara verksamheter har EU-kommissionen den 21 april antagit ett åtgärdspaket som ska kanalisera investeringar som bidrar till EU:s miljömål. Åtgärdspaketet är också ett steg i att bli en global standardsättare för hållbara finansieringar. För Värmland har klimattaxonomin varit särskilt viktigt och regionen har aktivt följt och påverkat dess utformning.

Åtgärdspaketet består av tre delar:

  • En delegerad rättsakt* om EU:s klimattaxonomi – en gemensam lagstiftning som definierar vilka verksamheter som bidrar till klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar.
  • Ett förslag till direktiv om företagens hållbarhetsredovisning – ett regelverk som ställer krav på EU:s företag att redovisa hållbarhetsinformation likt en ekonomisk redovisning.  
  • Ytterligare sex delegerade rättsakter för att främja ett hållbarhetsperspektiv i investeringsrådgivning – förslagen ska uppmuntra företag att bli mer hållbara och främja företag som redan har gjort en hållbar omställning.

Åtgärdspaketet för hållbara investeringar är en del av den gröna given och ska stimulera företag att ändra sina affärsmodeller mot hållbara verksamheter. Taxonomin kommer att påverka större samt börsnoterade företag vilket innefattar ca 40 % av företagen i EU. Tillsammans står de för 80 % av EU:s produktion av växthusgaser att påverkas av de nya reglerna. Samma företag påverkas av hållbarhetsredovisningsdirektivet vilket betyder att närmare 50 000 företag behöver redovisa hållbarhetsinformation.

För Värmland har klimattaxonomin varit särskilt viktig. I förslagets första utkast hade EU-kommissionen klassat bioenergi som en ”övergångsaktivitet”, alltså en verksamhet som skulle tillåtas på kort sikt för att sedan fasas ut. Region Värmland höll inte alls med EU-kommissionen om detta och svarade på det samråd om taxonomin som EU-kommissionen öppnade i november 2020.

Som svar på EU-kommissionens samråd skrev Region Värmland ett positionspapper. Huvudargument för det positionspappret är att biomassa och biobränslen från skogen inte bör ses som övergångsaktivitet utan är hållbara och behövs för att EU ska nå koldioxidneutralitet år 2050. Region Värmland menar att skogen är en förutsättning för en cirkulära och fossilfria ekonom då biomassa från skogen kan ersätta de fossila källor som används idag. Att klassa bioenergi som en ”övergångsaktivitet” är i förlängningen också att klassa de produkter som produceras av skogen som övergångsprodukter, alltså kartong och papper som kan ersätta material producerade från fossila källor. Dessutom påpekade Region Värmland att Sveriges energiförsörjning förlitar sig på tillgång till biomassa som annars skulle gå till spillo. I Sverige används inte hela träd till bioenergi, utan restprodukter från produktion av timmer och pappersmassa, till exempel spån, flis och bark, som annars inte skulle brukas.

Region Värmland var inte de enda som hade synpunkter på det första förslaget till taxonomin. EU-kommissionen mottog fler än 40 000 svar på samrådet. Detta verkar ha haft effekt och i det förslag som presenterades den 21 april är de tidigare krav som ställts på bioenergi och skogliga produkter är borttaga. Enligt taxonomin definieras nu biomassa som förnybar. För Värmland betyder det att regionen kan fortsätta investera skogen och bioekonomin.

Läs mer om åtgärdspaketet för hållbara investeringar här.

Ladda ner ett faktablad om åtgärdspaketet här.

Läs en fördjupande artikel om Region Värmlands arbete med taxonomin här.

Ladda ner Region Värmlands positionspapper om klimattaxonomin här.

*En delegerad akt används av EU-kommissionen för att uppdatera ett existerande regelverk för att hänga med i utvecklingen av en sektor utan att förändra lagstiftningen.

Hur kommer Europas bioekonomi se ut år 2050?

Den frågan har forskare på EU:s gemensamma forskningscenter Joint Research Centre (JRC) ställt sig. De har publicerat en studie över möjliga scenarier för hur Europas bioekonomi skulle kunna se ut år 2050. Forskarna har utgått från hur politiker och EU:s befolkning skulle förhålla sig till FN:s globala mål för hållbar utveckling och klimatmålen i Parisavtalet.

Rapporten är ett resultat av ett samarbete mellan JRC och Generaldirektoratet för Forskning och Innovation. Rapporten har som mål att ge en bild om hur Covid-19 och EU-kommissionens bioekonomistrategi kommer att påverka och forma Europas framtida bioekonomi. Forskarna gör ett försöka att förutse hur bioekonomin kommer att utvecklas, identifiera vilka hinder som kommer uppstå och diskuterar vilka åtgärder som bör tas för att se till att FN:s globala mål för hållbar utveckling och klimatmålen i Parisavtalet uppnås.

Forskarna har använt flera olika perspektiv för att ge en bild av hur samhällets alla delar skulle kunna se ut, bland annat teknik, miljö och ekonomi. Förenklat så utgår rapporten utifrån två mått: tillgång och efterfrågan. Tillgången genom varor och tjänster antas kontrolleras av politiker, vilka har kapaciteten att införa politik som bidrar till hållbarhetsmålen genom att lagstifta, investera och förenkla för utvecklingen av en hållbar bioekonomi. Efterfrågan påverkas i sin tur av EU:s invånare, vilka kan minska sin masskonsumtion och öka konsumtionen av närproducerade och hållbara produkter.

Utifrån dessa två faktorer presenterar JRC fyra möjliga scenarier av Europas ekonomi år 2050. Nedan följer ett sammandrag av alla scenarier.

1. ”Ni får göra det åt oss”

I detta scenario föreställer sig forskarna att ansvaret att genomföra klimatåtgärder bara ligger på politikerna. Medborgarna förändrar inte sina konsumtionsvanor eller beteenden utan fortsätter konsumera enligt samma mönster. Följden blir att den gröna politiken inte får fäste i samhället, utan ses som ett nödvändigt ont. Fortsatta hårda miljöregleringar ger visserligen en effekt på konsumtionspriser med resultat att konsumtionen minskar. Dock, med resultatet att dyrare inhemska varor minskar Europas globala konkurrenskraft med ökade sociala klyftor som resultat. I detta scenario beräknar JRC att den globala temperaturen år 2100 kommer att ha ökat med 2.5 grader, det vill säga 0.5 grader över målet i Parisavtalet.

2. ”Vi gör det tillsammans”

Här arbetar politiker och invånare tillsammans. Politikerna genomför klimatvänliga reformer och investerar offentliga medel i grön infrastruktur. EU:s invånare förändrar sitt beteende genom minskad konsumtion och vaneförändringar. Resultatet är en ökad social hållbarhet, mindre massproduktion och mer lokal produktion. 2050 blir den biobaserade cirkulära ekonomin norm och 2100 hålls den globala temperaturökningen under Parisavtalets 2-graders mål.

3. ”Vi gör det själva”

Medborgarna tar här ansvaret för klimatförändringarna helt själva, med ändrade konsumtionsvanor och social aktion. Politikerna tar inga beslut för att förbättra klimatet. Vinnare är små- och medelstora företag som drar nytta av den sociala rörelsen som drivs fram av medvetna konsumenter som vill främja lokal produktion. Dock har större företag svårt att ställa om utan stöd från den offentliga sektorn och den gröna omställningen blir lidande. Resultatet blir en global temperaturökning på 2.5 grader år 2100.

4. ”Vi gör det oundvikliga”

Business as usual. Varken politiker eller medborgare tar nya beslut för att förändra sina vanor och beteenden utan fortsätter leva som vi gör i dagsläget. Från politiska beslut görs ändå några framsteg med ökad energieffektivitet och viss omställning till en cirkulär ekonomi men konsumtionsvanor förändras sakta och inte i den takt som hållbarhetsmålen kräver. Resultatet blir 3.5 grader global temperaturökning år 2100. Det här scenariot anses vara det mest sannolika.

Dessa framtidsscenarier ger en bild av hur Europa skulle kunna se ut år 2050. Analysen bygger på flera experters åsikter och beskriver flera potentiella framtidsscenarier. Vilken av dessa framtidsscenarier, om ens något, som kommer vara verklighet år 2050 är omöjligt att veta. Vad rapporten lyfter fram är att vi redan nu i ett så pass tidigt läge måste vara medvetna om våra egna begränsningar och förstå att det att det krävs en kraftsamling av både politiker och medborgare för att uppnå hållbarhetsmålen. Forskarna från JRC illustrerar utmaningen som Europa står inför genom att citera ett afrikanskt ordspråk: Om du vill gå fort, gå själv. Om du vill gå långt, gå tillsammans.

Läs mer om rapporten om Europas bioekonomi år 2050 här.

Läs mer om FN:s globala mål för hållbar utveckling här.

Läs mer om klimatmålen i Parisavtalet här.


Ta chansen att bidra till den nya designrörelsen ”Ett Nytt Europeisk Bauhaus”!

Som en del av den gröna given vill EU-kommissionen inspirera till en ny designrörelse som omformulerar EU:s levnadsmiljöer. Desginrörelsen ska kallas ”Ett Nytt Europeisk Bauhaus”. Tanken med den nya europeiska Bauhaus är att introducera en ny filosofi för design, stadsplanering och arkitektur som fokuserar på hållbarhet, tilltalande estetik och inkludering i linje med målen uppsatta i den gröna given. Just nu är initiativet i designfasen och det finns stora möjligheter att påverka vad det nya europeiska Bauhaus ska innebära. 

Det nya europeiska Bauhaus är tänkt att vara en konst- och desginrörelse som ska definiera hur EU:s framtida stadsmiljöer utformas för att vara hållbara, estetiskt tilltalande och inkluderande. Initiativet kommer lanseras i tre faser: design, leverans och spridning. Just nu är projektet i designfasen och EU-kommissionen vill få in exempel och designförslag som representerar de tre dimensionerna (hållbarhet, estetik och inkludering) som den nya Bauhaus är tänkt att vara. Som ett resultat kommer fem pilotprojekt att finansieras i ”leverans-fasen”, vilket innebär att fem platser i EU kommer att väljas ut för att förverkliga den nya Bauhaus. Det går att bidra med exempel på designer, idéer, artiklar, uppsatser, problem eller andra uttryck som relaterar till hållbar, estetisk och inkluderande design. Alla kan bidra till projektet oavsett bakgrund eller yrke. För organisationer går det även att bli en partner till initiativet och ta del av nätverket kring den nya designfilosofin.

Inspirationen till det nya Bauhaus kommer från konst- och designrörelsen Bauhaus som var en designskola som grundades 1919 i den tyska staden Weimar. Tankarna som introducerades med Bauhaus var en kombination av konst med funktionell design genom tvärkulturella uttryck och metoder. Bauhaus var inte begränsad till ett designområde utan var en designstil som användes i arkitektur, stadsplanering, industri- och textildesign där form kombinerades med massproduktion. Bauhaus karaktäriseras av klass- och historielös design där funktion står i centrum.

Läs mer om den nya europeiska Bauhausrörelsen här.

Läs EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens debattinlägg om den nya Bauhausrörelsen här.

Bidra med inlägg till rörelsen här.


Ny EU-strategi för klimatanpassning

Den 24 februari antog EU-kommissionen en ny strategi för klimatanpassning. Strategins syfte är att förbereda EU på de konsekvenser som kommer uppstå på grund av klimatförändringarna och stärka EU:s ”klimatresiliens”.

Enligt EU-kommissionen kommer den globala uppvärmningen ha stora konsekvenser för EU:s ekonomi och folkhälsa i framtiden. Redan nu märks effekterna av den globala uppvärmningen och enligt EU-kommissionen förlorar EU redan 12 miljarder euro per år på grund av klimatförändringarna. Till exempel så beräknar EU-kommissionen att jordbruket i Frankrike förlorar 2 miljarder euro per år på grund av torka, något som kommer bli mer vanligt när temperaturen stiger.  Därför menar EU-kommissionen att medlemsländerna måste anpassa sig för att främja ett motståndskraftigt EU som kan stå emot effekterna av den globala uppvärmningen. 

Den nya strategin har tre grenar:

  • Smartare och snabbare klimatanpassning
  • Klimatanpassning i samhällets alla delar och nivåer
  • Utökad internationellt klimatanpassningsarbete.

EU-kommissionen vill bland annat öka kunskapen om klimatet genom mer forskning om klimatet och ekosystemen för att främja en smartare klimatanpassning och därför kommer finansiering för utökad klimatforskning öronmärkas inom ramen för EU:s sektorsprogram. Det ska också bli enklare att sprida resultat genom Climate-ADAPT, en öppen EU-plattform för data om klimatanpassning. Med hjälp av mer tillförlitlig statistik hoppas EU-kommissionen bättre kunna stödja policyutveckling för ökad klimatresiliens på alla nivåer och i alla sektorer av samhället. Kommissionen vill även se att medlemsländernas statsfinanser klimatanpassas för att förbereda länderna på de ekonomiska förluster som klimatförändringarna kommer orsaka. Genom strategin vill EU-kommissionen även utöka sitt internationella arbete för klimatanpassning. Det internationella engagemanget och dialog om klimatanpassning ska stärkas och mer finansiering ska ges till regionala anpassningsstrategier i Afrika och i små önationer under utveckling t.ex. Jamaica och Maldiverna.

Målet med strategin är också att öka regionalt samarbete för mer effektiva klimatanpassningsåtgärder och strategin lyfter regionala och lokala aktörer som viktiga samarbetspartners till EU-institutionerna i klimatanpassningsarbetet. EU-kommissionen vill fungera som stöd till regioner och kommuner genom att tillhandahålla tillförlitlig statistik, vara ett bollplank vid utveckling av regionala och lokala anpassningsåtgärder samt bistå med finansiering till klimatanpassningsarbete. Till exempel vill kommissionen att det ska det gå att söka EU-stöd för att samla in och utveckla lokal klimatstatistik, utveckla lokala anpassningsåtgärder och utjämna socioekonomiska skillnader som uppstår på grund av klimatförändringarna. Regionala aktörer föreslås också ges större inflytande i hur klimatanpassningsåtgärderna utformas genom ökad dialog och samverkan med t.ex. Regionkommittén och Borgmästaravtalet för klimat och energi . Dessutom, då klimatförändringarna inte är regionspecifika, menar kommissionen att interregionalt samarbete och utbyte av idéer är viktigt för att hela EU ska kunna klimatanpassas.

Läs en sammanfattning av den föreslagna strategin här.

Frågor och svar till EU-kommissionens nya klimatanpassningsstrategi finns här

Hela strategin finns att läsa på engelska här.


Totalt 18 städer har skrivit på ”Green City Accord” för grönare städer

Nu har totalt 18 europeiska städer anslutit sig till EU-kommissionens initiativ Green City Accord som ska göra alla EU:s städer och tätorter grönare, renare och hälsosammare. Initiativet lanserades i oktober förra året och har fem fokusområden: luft, vatten, grönområden, cirkulär ekonomi och buller.

Initiativet ska förbättra livskvalitén i EU:s städer genom att göra dem grönare och tystare. De städer som ansluter sig till Green City Accord förbinder sig att ta itu med de mest brådskande miljö- och klimatförändringarna innan 2030, till exempel att förbättra städernas luft- och vattenkvalité, öka den biologiska mångfalden i städernas grönområden, övergå till en cirkulär ekonomi och minska stadsbullret. Förutom att förbättra livskvalitén för städernas invånare är initiativet en plattform för ökat kunskapsutbyte, nätverkande och transparens.

Cirka 70 % av EU:s befolkning bor i ett stadsområde och därför menar EU-kommissionen att en riktad åtgärd mot städer som Green City Accord är ett sätt för EU att snabbare implementera miljö- och klimatlagstiftning, inklusive målen inom den gröna given, samt nå FN:s hållbarhetsmål.

Alla städer och tätorter i EU, stora som små, kan ansluta sig till initiativet. Kravet är att staden styrs av ett stads- eller kommunfullmäktige. Flera mindre tätorter har redan anslutit sig, till exempel den portugisiska kommunen Penafiel med 21 000 invånare och den grekiska staden Argostoli med 10 600 invånare. Från Skandinavien är det fyra städer som har anslutit sig: Oslo, Helsingfors, Åbo och Lahtis.

Mer information om initiativet Green City Accord finns här.

Rapport från Sveregs webbinarium om EU:s framtida transportpolitik

Den 5 februari 2021 organiserades ett webbinarium av de svenska stads- och regionkontoren tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Webbinariet handlade om EU:s framtida transportpolitik och hur den påverkar regionerna. På webbinariet presenterades både europeiska och regionala perspektiv av representanter från bland annat EU-kommissionen, Europaparlamentet och Sveriges olika regioner. Ämnen som diskuterades var bland annat biobränslen som hållbara alternativ till fossila bränslen, det Transeuropeiska Transportnätet TEN-T som en viktig del av regionernas konkurrenskraft och cykelinfrastruktur som en effektiv miljöinvestering i storstadsregionerna. 

Elisabeth Werner från EU-kommissionens generaldirektorat för mobilitet (DG Move) inledde genom att presentera EU-kommissionens strategi för den framtida transportpolitiken. Werner talade om att främja utvecklingen av autonoma fordon, att införa prisincitament för bränslen som viktiga åtgärder för att nå strategins mål och om Återhämtningsfonden Next Generation EU som en viktigt instrument för den gröna omställningen. Werner nämnde biobränslen som en del av EU:s transportstrategi. Från kommissionens sida ses biobränslen som hållbara alternativ till fossila bränslen framför allt inom flyg och sjöfart där andra hållbara alternativ saknas. För vägtransporter lyfter EU-kommissionen snarare el och vätgas som framtidens drivmedel, men påpekar att kommissionen är öppen för flera tekniska lösningar som bidrar till att uppfylla transportstrategins mål.

Europaparlamentariker Johan Danielsson (S) talade om revideringen av det transeuropeiska transportnätet TEN-T och gav sin syn på EU:s framtida transportpolitik. Danielsson påpekade att vi måste ha fullt fokus på transportsektorn om vi ska blir klimatneutralt till 2050, då det är den enda sektorn där utsläppen inte minskat. Danielsson framhöll vikten av flera typer av transportsätt genom fler terminaler för att underlätta transporter av gods. Dessutom påpekade Danielsson att den svenska synen på biobränslen skiljer sig från den europeiska. Den svenska hållningen är att biobränslen är en hållbar investering medan övriga Europa fortfarande ifrågasätter biobränslens hållbarhet. 

Representanter från regionerna framhöll vikten av transportinfrastruktur för konkurrenskraft, handelsförbindelser och möjlighet att nå den gröna givens mål. Likt Johan Danielsson ser regionerna också fördelar med att möjliggöra både gods- och persontransporter med flera olika typer av transportsätt. Storstadsregionerna lyfte också cykelinfrastruktur som ett underskattat område i EU och påpekade att ett ökat cyklande minskar utsläpp och buller samt ökar folkhälsan. 

En mer omfattande återrapportering av webbinariet går att läsa här

Se en sammanfattning av EU:s strategi för smart och hållbar mobilitet här

Vårens upplaga av ”På gång inom EU” är publicerad

SKR:s styrelse har antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. I tillägg har SKR även publicerat vårens upplaga av rapporten ”På gång inom EU”. I den senaste upplagan går det att läsa om EU:s återhämtningsplan och långtidsbudget 2021 – 2027, EU:s gröna giv samt EU:s nya initiativ på hälsoområdet. 

På gång inom EU ges ut av SKR två gånger per år med syfte att diskutera de viktigaste EU-frågorna som påverkar regional och kommunal nivå. I vårens upplaga går det att läsa om EU:s strategiska arbete framöver, till exempel genomförandet av EU:s återhämtningsplan, konferensen om Europas framtid och EU:s genomförande av Agenda 2030. 

På gång inom EU presenterar också de viktigaste EU-frågorna inom ett flertal områden, t.ex. digitalisering, klimat- och miljö, regional utveckling samt hälso- och sjukvårdsområdet. Det går bland annat att läsa om utvecklingen av den digitala inre marknaden, sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 och det nya sektorsprogrammet ”EU för hälsa”. 

SKR:s styrelse har också antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. De prioriterade frågorna är:

  1. EU:s migrations- och asylpakt.
  2. Den sociala dimensionen av EU genom en rättvis och inkluderande återhämtning för alla.
  3. Översyn av statsstödsregler och riktlinjer.
  4. EU:s avloppsdirektiv – bättre hänsyn till lokala förutsättningar.
  5. Ett klimatneutralt EU 2050.
  6. Mobilitet och infrastruktur.
  7. Horisont Europa.
  8. EU-kommissionens förslag till förordning om gemensam utvärdering av medicinsk teknik.

Vårens upplaga av På gång inom EU går att läsa här.

Mer information om SKR:s prioriterade EU-frågor 2021 finns här

Rapport från Sveregs webbinarium om EU:s gröna giv

Den 25 januari organiserade de svenska stads- och regionkontoren (SveReg) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i Bryssel ett webbinarium om den europeiska gröna given, EU:s nya tillväxtstrategi som också fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050. Över 200 personer deltog och lyssnade till presentationer av talare från EU-kommissionen, Europaparlamentet, Sveriges ständiga representation vid EU, SKR och från ett flertal region- och stadskontor.

Webbinariet inleddes av Daniel Mes, företrädare för Frans Timmermans kabinett, vice-ordförande i EU-kommissionen och huvudansvarig för den gröna given. EU är mycket angeläget om att genomföra den gröna given och att bli den första klimatneutrala kontinenten. Pandemin och krisen som orsakas av COVID-19 visar att samhällen i framkanten av den gröna omställningen också är mer resilienta. EU har nu ett gyllene tillfälle att använda den nya långtidsbudgeten och återhämtningsinstrumenten för att skynda på den gröna omställningen, vilket även kommer öka EU:s resiliens och motståndskraft mot framtida kriser. Mes betonade också att den gröna given kommer att genomföras i praktiken av EU:s regioner och kommuner och att utan samverkan med lokal och regional nivå kommer inte EU att lyckas genomföra den gröna omställningen. 

Jytte Guteland (S), Europaparlamentariker och ledamot i Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedel fokuserade sin presentation på EU:s nya klimatlag. För att EU ska bli klimatneutralt 2050 måste vi ställa om från en stål- och kolunion till en klimatunion. Den nya klimatlagen är en inspiration för andra länder och kontinenter och det är viktigt att EU levererar en stark klimatlag. Europaparlamentets ambition är att klimatlagen ska innehålla nya och ambitiösa mål som sätter ett ökat tryck på EU att ställa om. Klimatlagen kommer däremot inte innehålla detaljstyrning, exakt hur omställningen genomförs kommer bestämmas lokalt och här har kommunerna och regionerna en mycket viktig roll att spela. 

En paneldiskussion med representanter för flera av region- och stadskontoren, där Region Värmlands Brysselkontor var representerat, diskuterade också hur den gröna given påverkar regionkontorens arbete och vilka frågor kontoren prioriterar inom ramen för den gröna given. 

Över 200 personer deltog i det mycket lyckade webbinariet. En längre återrapportering går att läsa här.