Renare el och minskat beroende av Ryssland i EU-kommissionens nya REPowerEU-plan

EU-kommissionen har presenterat en ny plan för EU:s energiförsörjning med två primära syften: minska beroendet av fossila energikällor såsom gas och olja från Ryssland samt påskynda den gröna omställningen. REPowerEU är ett svar på Rysslands invasion av Ukraina men innehåller också en rad förslag för att skapa ett mer hållbart energisystem.

Planens förslag kretsar framförallt runt tre områden. Syftet är att bidra till en snabbare utfasning av rysk gas och olja samt accelerera EU:s omställning till hållbara energikällor.

De tre fokusområdena i REPowerEU är:

  • Energieffektivisering och energibesparing, särskilt av fossila bränslen
  • Ersätta gas och olja från Ryssland med fossila bränslen från andra länder
  • Främja produktionen av och omställningen till förnybar energi

Inom dessa fokusområden ryms en rad åtgärder i form av strategier, rekommendationer och riktlinjer. REPowerEU innehåller exempelvis förslag om obligatoriska solpaneler på nybyggda hus samt kortare ansökningsprocesser för tillstånd för att bygga sol- och vindparker. Kommissionen föreslår även att byta ut rysk gas mot fossila bränslen från andra länder och motiverar detta med att det behövs kortsiktiga lösningar som kan implementeras direkt för att snabbare bli oberoende av Ryssland. EU-kommissionen hoppas att utsläppen ska kunna kompenseras för genom fler investeringar i förnybar el.

Läs mer om EU-kommissionens nya plan REPowerEU här.

Bauhausinitiativet söker projektidéer

EU-kommissionens Bauhausinitiativ som lanserades 2021 har det senaste året gått från att vara en idé till att nu vara inne i ett mer konkret fas. Inom ramen för Bauhausinitiativet söker nu EU-kommissionen offentliga aktörer som vill ta täten och visa hur EU:s framtida livsmiljöer kan se ut i en utlysning om lokala exempel på transformativa samhällsbyggnadsprojekt. Utlysning är särskilt riktad mot renoverings- och restaureringsprojekt av exempelvis nedlagda fabriker och kontaminerad mark. Målet är att dessa ska omvandlas till att bli attraktiva platser för kommun- eller regioninvånare.

I den här utlysningen söker Bauhausinitiativet lokala offentliga aktörer som har idéer för att skapa hållbara attraktiva platser, miljöer och bostäder för sina invånare. Projekten ska ha koppling till Bauhausinitiativets tre prioriteringar: hållbarhet, estetik och inkludering. De ska handla om ett av följande områden:

  • Renovering av befintliga byggnader och offentliga platser med fokus på klimatneutralitet och cirkulära kretslopp.
  • Bevarande och omvandling av kulturarv
  • Anpassning och omvandling av befintliga byggnader skapar bostäder till rimliga priser
  • Omvandling och förnyelse av urbana och rurala platser

Utlysningen riktar sig till mindre kommuner, eller sammanslagningar av kommuner eller andra subnationella offentliga aktörer, och erbjuder ett unikt stöd av en mängd tvärvetenskapliga experter. Om projektidén blir utvald kommer man under 75 dagar få tillgång till en mängd verktyg och expertkunskap för att utveckla projektet och göra det konkurrenskraftigt i konkurrensen om EU-finansieringar. Bauhausinitiativet efterfrågar i den här utlysningen politiskt förankrade projektidéer som har identifierat en byggnad eller plats och har bestämt sig för hur de vill omvandla den i linje med Bauhausinitativets prioriteringar. Sista dag att anmäla intresse är den 23 maj 2022.

Region Värmland European Office har vid flera tidigare tillfällen rapporterat om Bauhausinitativet. Det lanserades i januari 2021 av EU-kommissionen med syfte att förbättra EU:s fysiska miljöer. Genom initiativet ska det skapas fler estetiskt attraktiva platser som präglas av hållbarhet och inkludering. Tanken är att Bauhausinitiativet ska arbeta tvärvetenskapligt och föra samman vetenskap och teknologi med konst och kultur.

Läs mer om Bauhausinitiativet och utlysningen och ansök här.

Vi har tidigare rapporterat om Det nya Bauhausinitiativet, läs mer om det här.

Nytt lagpaket för ett grönare och mer cirkulärt EU

EU-kommissionen har presenterat ett lagpaket inom ramen för den gröna given som ska bidra till en mer hållbar marknad för produkter. Lagpaketet rymmer strategier och förslag som berör produkter, textilier, byggprodukter och öka konsumenters kunskap och inflytande. Syftet med lagpaketet är att ge EU fler effektiva verktyg att använda för att ställa om till en mer cirkulär och hållbar ekonomi.

Att minska produkters klimatavtryck och samtidigt öka deras livslängd är en avgörande faktor för att skapa en hållbar och cirkulär ekonomi. EU-kommissionen föreslår att nästintill alla produkter ska få ett digitalt produktpass som ska göra det lättare att reparera produkten om den går sönder, återvinna den om den inte går att laga samt spåra potentiellt farliga ämnen som kan finnas i produkten.

Textilier och byggprodukter nämns särskilt, och EU-kommissionen föreslår en ny strategi som ska motverka konsumtionen av så kallad fast fashion. Målet är att alla kläder som säljs på marknaden 2030 ska i stor del utgöras av återvunna fiber och ska vara tillverkade med hänsyn till sociala rättigheter och miljön. Byggprodukter ska även de bli mer hållbara genom att det ska bli lättare att reparera och återvinna dem. Förslaget ska även bidra till att det blir lättare att utforma gemensamma europeiska standarder.

Att öka konsumenternas kunskap och makt samt ge EU:s medborgare ett större inflytande över den gröna omställningen är också en viktig del i lagpaketet. Konsumenterna behöver bli bättre på att avgöra produkters hållbarhet och bli mer kritiska om en produkt är så pass hållbar som den framställs att vara.

Läs mer om EU-kommissionens nya lagpaket samt hitta faktablad om lagförslagen här.

Intresseanmälan att delta i klimatanpassningsmissionen öppen

Nu är intresseanmälan öppen för att delta i EU-kommissionens initiativ Missionen för klimatanpassning. Klimatanpassningsmissionen är en av fem missioner inom sektorsprogrammet Horisont Europa som är ett arbetssätt att hitta innovativa lösningar på samhällsutmaningar. Genom att delta i den här missionen får en region eller kommun ta del av olika former av stöd för att bli klimatresilienta till 2030.

Klimatanpassningsmissionens mål är att hjälpa minst 150 regioner och kommuner att bli klimatresilienta till 2030. Att ett samhälle är resilient innebär att det kan stå emot förutsedda och oväntade hot som kan uppstå i samband med klimatförändringarna. Det är både fysiska hot, såsom skogsbränder och extremväder, men även sociala och ekonomiska effekter av dessa hot vilket kan vara migrationsströmmar eller ekonomiska förluster inom sektorer såsom turism eller jordbruk. Syftet med missionen är att möjliggöra för organisationer på lokal och regional nivå att anpassa sig då de är enligt EU-kommissionen bäst lämpade att utveckla och implementera nya lösningar som passar deras lokala förhållanden.

Missionen för klimatanpassning har nu öppnat en undersökning för att kartlägga de regionala och lokala förutsättningarna, hoten och möjligheterna när det gäller klimatanpassning. I undersökningen är det frågor om exempelvis storlek på området man representerar, de främsta fysiska, sociala och ekonomiska hoten man uppskattar området står inför kopplat till klimatförändringarna, samt om organisationen har en befintlig riskbedömning eller genomfört några åtgärder. Utöver den grundläggande informationen om organisationen och området ska man beskriva hur man tror att Klimatanpassningsmissionen kan bidra till att regionen eller kommunen uppnår deras klimatanpassningsmål.

Att delta i Klimatanpassningsmissionen innebär att organisationen även får tillgång till Mission Implemention Platform som ska lanseras i början av 2023. Plattformen kommer innehålla erfarenheter från deltagare, information om lyckade projekt som genomförts, metoder och verktyg för klimatriskbedömningar samt olika former av nätverksmöjligheter och stöd. Exempelvis kan en organisation få stöd i hur de kan implementera andra regioners lärdomar och den senaste forskningen om klimatanpassning i deras region. Organisationen får även tillgång till stöd kring dialog och integrering av medborgare, samt råd och information om möjliga offentliga och privata finansieringsstöd som finns kopplat till klimatanpassning. 

Läs mer och gör intresseanmälan här.

Vi har tidigare rapporterat om missionerna vilket du kan läsa om här.

Nya LIFE-projekt att inspiras av

LIFE, EU:s miljö- och klimatprogram, presenterade nyligen att en investering på 110 miljoner euro ska fördelas på projekt inom 11 medlemsländer. LIFE-programmet är ett av EU:s sektorsprogram och det ska främja EU:s gröna omställning samt skydda och förbättra naturen och miljön. Projekten ska både bidra till en grön återhämtning efter Covid-19 pandemin samt arbeta mot målet att EU ska vara klimatneutralt och föroreningsfritt senast 2050. Utöver finansieringen från LIFE kommer projekten medfinansieras av andra EU-program samt nationella och privata aktörer.

I den här ansökningsomgången finns det projekt som kan vara av särskilt intresse för Värmland att inspireras av, bland annat inom avfallshantering och anpassning till klimatförändringar. Klimatanpassningsprojekten ska, utifrån EU:s anpassningsstrategi, arbeta med klimatresiliens i samhället som stort och i specifika sektorer. Avfallshanteringsprojekten ska minska mängden avfall samt öka återvinningen av resurser. Exempel på fokusområden i projekten är att:

  • Öka den cirkulära ekonomin.
  • Minska mängden avfall på soptippar.
  • Starta fler återvinningscentraler, reperationscentrum och secondhandaffärer.
  • Integrera cirkulära principer i offentliga upphandlingar.
  • Visa för företag hur cirkulär ekonomi praktiskt kan se ut.
  • Påskynda den gröna omställningen och öka klimatresiliensen inom utsatta sektorer såsom jordbruk, vattenförvaltning och samhälls- och stadsplanering.
  • Regional och lokal implementering av klimatanpassningsstrategier.
  • Upprustning av offentliga byggnader för att minska deras klimatavtryck.
  • Kommunal förvaltning av dagvatten.
  • Förbättra miljön för EU:s invånare.

Dessa projekt kommer genomföras i Cypern, Lettland, Danmark, Slovenien, Nederländerna och Tjeckien. Projektaktörerna är offentliga från både nationella och regionala nivå.

Vad händer nu?
Om ni blir inspirerade och vill veta mer om LIFE-programmet hittar du information och länkar på vår deadlinelista. Budgeten för LIFE 2021–2027 är 5,4 miljarder euro och nya utlysningar förväntas publiceras den 17 maj 2022. Både privata och offentliga aktörer samt utbildnings- och forskningsinstitut kan söka medel för att genomföra LIFE-projekt inom miljö- och klimatsektorn. Är du en värmländsk aktör som är intresserad av att starta ett LIFE-projekt hjälper vi på Region Värmland European Office och stöttar vid projektansökan genom både information, att vara bollplank och hitta samarbetspartners.

Vill du läsa mer om projekten kan du göra det här.

Vår deadlinelista med mer information om LIFE-programmet hittar du här.

Om du vill ha stöd i samband med ansökan så hittar du våra kontaktuppgifter här.  

Uppdatering om revideringen av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF)

Revideringen av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF) har den senaste tiden blivit omdebatterad. LULUCF står för Land Use, Land Use Change and Forestry och har som mål att sänka utsläppen och öka upptaget av koldioxid i markanvändningssektorn som skogs- och jordbruket. Mycket av kritiken grundar sig i förslaget om att slå ihop skogssektorns och jordbrukssektorns upptag och utsläpp av koldioxid.

LULUCF-sektorn har fått en viktig roll i EU:s klimatarbete då marksektorn möjliggör för upptag av koldioxid. LULUCF är en del av lagstiftningspaketet Fit for 55, som lanserades i juli 2021, innehåller både nya lagförslag och revideringar av befintliga. Fit for 55 är ett lagstiftningspaket som ska säkerställa att EU sänker sina utsläpp med 55 % jämfört med 1990 nivåer till 2030. LULUCF ska bidra till att öka upptaget av koldioxid i markanvändningssektorn och målet är att EU:s marker ska binda totalt 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år senast 2030. Sverige ska stå för 47,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen vilket är en ökning för den svenska LULUCF-sektorn med cirka 9 miljoner ton.

Det finns olika åsikter på nationell och europeisk nivå kring revideringen om vilka konsekvenser den kommer få för skogs- och jordbruket samt för ekonomin i stort. På europeisk nivå har förslaget kritiserats då det innehåller en del om sammanslagning av skogs- och jordbrukssektorn från 2031. Europaparlamentets liberalkonservativa partigrupp EPP är positiva till sammanslagningen då de anser att dessa två sektorer är så pass starkt sammankopplade att det inte finns skäl att hålla de separerade. De gröna, Europaparlamentets gröna partigrupp, menar däremot på att sammanslagningen riskerar att leda till att jordbrukssektorn inte ställer om till ett mer klimatneutralt jordbruk då skogen kan kompensera upp för utsläppen. Det kan leda till att viktiga incitament för jordbruket att minska sina utsläpp förloras.

Även på nationell och regional nivå kan förslaget få effekt. Regeringen ser en risk med att eftersträva klimatneutralitet inom en enskild sektor på EU-nivå då man är rädd att länder med mycket skog kommer få kompensera för utsläpp som sker i andra länders jordbruk. Det skulle innebära större krav på skogens upptag av koldioxid samt förändrade regler kring avverkningar och hur skogen ska användas. Utformningen av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF) kan därmed komma att påverka Värmlands skogs- och jordbruk samt regionens arbete med bioekonomi.

Läs mer om de olika åsikterna om LULUCF i Europaparlamentet här.

Läs regeringens fakta-PM om revideringen av LULUCF här.

Vi har tidigare rapporterat om Fit for 55 som du kan läsa här.

Det nya Bauhausinitiativet

I januari 2021 lanserade EU-kommissionen det nya Bauhausinitiativet, ett initiativ med syfte att förändra EU:s livsmiljöer med utgångspunkt i hållbarhet, estetik och inkludering. Bauhausinitiativet är EU-kommissionens initiativ som ska sammanföra perspektiv från vetenskapens och teknikens värld med konstens och kulturens för att skapa vackra, hållbara och inkluderande platser och produkter.

Region Värmland European Office rapporterade om Bauhausinitiativet i mars då initiativet var i den första utvecklingsfasen, länk till den artikeln finns nedan. Under den första fasen samlade EU-kommissionen in nära två tusen exempel och idéer på projekt från medborgare, konstnärer och ingenjörer. Baserat på utvecklingsfasen, bestämde EU-kommissionen att Bauhausinitiativet ska innehålla fyra tematiska områden:

  • Återkoppla till naturen
  • Återfå en känsla av tillhörighet
  • Prioritera människor och platser med störst behov
  • Bidra till en mer långsiktig och integrerat tänkande inom industriella ekosystemet

I september startade andra fasen av initiativet och fem småskaliga projekt inom initiativet har inletts. Dessa projekt kommer övervakas och följas noga för att ta del av lärdomar och bidra att initiativets prioriteringar fortsätter att utvecklas. Dessutom ska EU-kommissionen sprida kunskap och tillgängliggöra projektidéer och prototyper från initiativet som är användbara för aktörer inom EU och tredje länder.  

Vad händer nu?
Den tredje och sista fasen påbörjas i januari 2023 och ska fokusera på att utveckla de idéer och åtgärder som har vuxit fram under de två första faserna. EU-kommissionen ska även nå en bredare publik och kartlägga de mest användbara idéerna genom att dela upp kunskap mellan de medverkande aktörerna.

EU-kommissionen publicerar utlysningar relaterade till Bauhausinitiativet inom relevanta EU-instrument. Det nya Bauhausinitiativet finansieras av EU-kommissionen genom Horisont Europa, LIFE samt den europeiska regionalfonden. Regioner, kommuner och andra aktörer kan ansöka om att bli samarbetspartner till Bauhausinitiativet. EU-kommissionen söker kontinuerligt aktörer som kan vara en initiativtagare till idéer och projekt.

Region Värmland European Office har tidigare rapporterat om Bauhausinitativet, läs den artikeln här.

Läs mer om och ansök att bli samarbetspartner här.

Läs mer om Bauhausinitiativet på EU-kommissionens hemsida här.

Frågor och svar från EU-kommissionen om Bauhausinitiativet finns här.

Den nationella kontakten för Bauhausinitiativet är Boverket. Läs mer här.

Nytt partnerskap mellan EU och BIC

Den 30 november lanserades ett två miljarder euro partnerskap mellan Europeiska unionen och Bio-Based Industries Consortium (BIC). Partnerskapet, Circular Bio-based Europe Joint Undertaking (CBE JU), ska främja cirkulära biobaserade industrier i Europa och bidra till EU:s gröna omställning.

Enligt BIC kommer det nya partnerskapet med EU vara en viktig funktion för den gröna omställningen och syftet med partnerskapet ska vara att främja en konkurrenskraftig bioekonomi fram till 2031. Partnerskapet ska bidra till övergången till en cirkulär bioekonomi samt bistå i utveckling av teknologier för hållbara produktionsprocesser. Inom partnerskapet kommer det vara möjligt att medverka i projekt med syfte att stärka ekonomin, främja innovation och stimulera samarbete i och mellan de europeiska regionerna.

Partnerskapet har följande tre huvudmål:

  • Driva fram innovation och utveckling av biobaserade innovativa lösningar
  • Öka marknadsdistributionen av befintliga och innovativa biobaserade lösningar
  • Se till att det finns en hög miljöprestanda hos biobaserade industrisystem

Vad innebär detta för Region Värmland?
Partnerskapet trädde kraft i slutet av november och under nästa år kommer agendan för det årliga arbetsprogrammet antas. Eftersom Region Värmland arbetar aktivt med en omställning till cirkulär biobaserad ekonomi, har regionen möjlighet att ta del av partnerskapet och medverka i utlysningar relaterade till exempelvis skoglig bioekonomi. Region Värmland arbetar redan med Biobased Industries Consortium (BIC) kring den skogliga bioekonomin. Just nu arbetar regionen med att ta fram en databas över vilka regionala företags-, projekt- och innovationsstöd som finns att tillgå i Värmland. Databasen kommer att finns tillgänglig på BBI JU:s hemsida för företag som är intresserade av att etablera sig i regionen.

Läs mer om lanseringen av Circular Bio-Based Europe Joint Undertaking (CBE JU) här.

EU-kommissionens fem nya missioner för ett bättre Europa

Inom sektorsprogrammet Horisont Europa har EU-kommissionen föreslagit fem så kallade EU-missioner som ska lösa särskilda samhällsutmaningar som Europa står inför. De nya missionerna är ett nytt arbetssätt inom EU:s sektorsprogram och ska ta itu med stora samhällsutmaningar för att uppnå mål inom hälsa, miljö och klimat och på lång sikt bidra till ökad livskvalitén för EU:s invånare.

Missionerna är en nyhet för den här programperioden 2021–2022 och är utformade med en samarbetsstruktur med syfte att uppnå specifika mål inom en fast tidsram. Målet med missionerna är att hitta nya lösningar på globala och europeiska samhällsutmaningar. EU-missionen omfattar flera olika instrument, affärsmodeller samt offentliga och privata investeringar med samarbete på EU-, nationell, regional och lokal nivå. Missionerna kommer att föra samman flera av kommissionens avdelningar och ledas av fem utvalda generaldirektörer för respektive mission. Arbetet med missionerna får även stöd av nio kommissionärer. Genom missionerna kommer även EU-kommissionen samarbeta med regioner, städer och andra organisationer. EU-missionerna presenterades den 22 september.

De förslagna EU-missionerna kommer att fokusera på:

  1. Klimatanpassning som ska bidra till att minst 150 europeiska regioner blir klimattåliga senast 2030
  2. Cancer som ska bidra till att förbättra livet för över tre miljoner människor genom att förebygga cancer och ta fram botemedel som ska hjälpa människor att leva längre
  3. Hav och vatten som ska bidra till att återställa hav och vatten senast 2030
  4. Klimatneutrala och smarta städer som ska bidra till att 100 städer blir klimatneutrala och smarta senast 2030
  5. Den europeiska marken som ska skapa 100 levande laboratorier och fyrtornsprojekt som ska leda till en enklare övergång till friska europeiska marker senast 2030

EU-missionerna kan komma att bidra till regional utveckling. En av de mer intressanta missionerna för Region Värmland är den som handlar om klimatanpassning som bara regioner och städer kan bli del av. Målsättningen för missionen för klimatanpassning är att bygga motståndskraft, snabba på övergången till en motståndskraftig framtid och förbereda Europa på klimatstörningar.

Vad händer nu?

Arbetsprogrammen publiceras i slutet av december. De första utlysningarna beräknas öppna i januari och stänga i april 2022. Kontraktsskrivning och projektstart för missionerna beräknas ske under fjärde kvartalet 2022.  

Läs mer om EU-missionerna här.

Frågor och svar hittar ni här.

Faktablad om EU-missionerna hittar ni här.

Läs mer om Klimatanpassningsmissionen här.

Fit for 55 och ny Skogsstrategi

Den 14 juli presenterade EU-kommissionen det stora lagstiftningspaketet Fit for 55 och den 16 juli presenterades den nya Skogsstrategin som gäller fram till 2030. Innehållet i Fit for 55 och Skogsstrategin är intressant för både regional och lokal nivå och kommer att påverka EU:s arbete på klimat-, energi- och transportområdena under lång tid framöver.

Under våren 2021 enades Europaparlamentet och Rådet om EU:s nya klimatlag som ska säkerställa att EU når klimatneutralitet 2050. Lagen innehåller ett antal åtgärder men den åtgärd som fått mest uppmärksamhet är att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 55% år 2030 (jämfört med 1990-års nivåer). 

Fit for 55 (Redo för 55) kompletterar klimatlagen och är ett lagstiftningspaket som ska säkerställa att EU verkligen lyckas minska koldioxidutsläppen med 55% till 2030. Paketet innehåller både nya initiativ samt revideringar av ett flertal befintliga direktiv för att uppdatera dess innehåll. Ett urval av innehållet i Fit for 55 presenteras här:

  • Justering av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). EU-kommissionen föreslår bland annat att det totala utsläppstaket ska sänkas, att den årliga minskningstakten ska öka samt att flygtrafik/luftfart och sjöfart ska inkluderas i systemet (de har tidigare undantagits från ETS). Dessutom föreslås ett nytt separat utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader.
  • Ett helt nytt förslag är den så kallade koldioxidjusteringsmekanismen. Dess syfte är att sätta ett koldioxidpris på importer av ett urval produkter, när de importeras till EU. Mekanismen ska motverka att koldioxidintensiv produktion flyttar från EU:s medlemsländer men även att EU:s utsläppsminskningar bidrar till att utsläppen minskar globalt genom att industri utanför EU uppmuntras minska sina utsläpp.
  • Revidering av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF). Ett övergripande EU-mål för ”koldioxidupptagning” genom naturliga kolsänkor föreslås, motsvarande 310 miljoner ton koldioxidutsläpp fram till 2030, med ytterligare skärpningar efter 2031. Målet är att EU senast 2035 ska nå klimatneutralitet inom markanvändning, skogsbruk och jordbruk.
  • Revidering av direktivet om förnybar energi för att höja målet om hur mycket av EU:s energikonsumtion som ska vara förnybar till 2030, från 32% till 40%. Det föreslås även särskilda delmål för användning av förnybar energi för transporter, uppvärmning och kylning, byggnader och industri. Revideringen innehåller även skärpta hållbarhetskriterier för bioenergi.
  • Revidering av energieffektivitetsdirektivet med syfte att energianvändningen i EU ska minska, utsläppen begränsas och energifattigdom motverkas. Kommissionen föreslår bland annat ett mer ambitiöst bindande årligt mål för att minska energianvändningen på EU-nivå och att den offentliga sektorn ska ta täten i ”renoveringsvågen” och renovera 3% av sitt byggnadsbestånd varje år.
  • På transportområdet föreslås bland annat skärpta krav på koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar med målsättningen att alla nyregistrerade personbilar i EU ska vara helt utsläppsfria efter 2035. För att möjliggöra detta revideras även direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen och EU:s medlemsländer blir skyldiga att skynda på utbyggnaden av laddnings- och tankstationer (laddning av elbilar och tankning av vätgas).

Den 16 juli presenterade EU-kommissionen även den nya Skogsstrategin. Den uppdaterade strategin är i sig inte en del av Fit for 55 men har nära koppling till klimatlagen, Fit for 55 och EU:s strategi för biologisk mångfald.

Skogsstrategins huvudsyfte är att förbättra EU-skogarnas kvalitet, kvantitet och motståndskraft mot klimatförändringar. Strategin har stort fokus på att främja skydd, ”återställning” och utvidgning av skogar i EU för att bekämpa klimatförändringar, upptagning av koldioxid och motverka förlusten av biologisk mångfald. Men strategin belyser också skogens viktiga roll för landsbygds- och regional utveckling och vikten att utveckla en hållbar skoglig bioekonomi. 

Gällande bioekonomi framhåller strategin vikten att utveckla ”långlivade” träprodukter (produkter med lång livscykel så som möbler och byggnader), hållbart nyttjande av träbaserade resurser för bioenergi, främjande av ekoturism samt kompetensutveckling för personer som arbetar inom bioekonomin. Strategin innehåller även satsningar på forskning och innovation samt marknadsföring av nya material och produkter som ersätter fossilbaserade motsvarigheter.

Vad är nästa steg i lagstiftningsprocessen?

Fit for 55 kommer börja behandlas av Rådet och Europaparlamentet i höst. Givet paketets stora omfattning och innehåll kommer det troligtvis att ta lång tid, uppemot flera år för vissa förslag, innan samtliga delar av Fit for 55 är färdigförhandlade. Vi kommer definitivt att återkomma till innehållet i Fit for 55 i artiklar på nyhetsbloggen framöver.

Läs mer om Fit for 55 här.

Läs mer om Skogsstrategin här.

EU-kommissionens hemsida om den gröna given finns här.