EU-kommissionens fem nya missioner för ett bättre Europa

Inom sektorsprogrammet Horisont Europa har EU-kommissionen föreslagit fem så kallade EU-missioner som ska lösa särskilda samhällsutmaningar som Europa står inför. De nya missionerna är ett nytt arbetssätt inom EU:s sektorsprogram och ska ta itu med stora samhällsutmaningar för att uppnå mål inom hälsa, miljö och klimat och på lång sikt bidra till ökad livskvalitén för EU:s invånare.

Missionerna är en nyhet för den här programperioden 2021–2022 och är utformade med en samarbetsstruktur med syfte att uppnå specifika mål inom en fast tidsram. Målet med missionerna är att hitta nya lösningar på globala och europeiska samhällsutmaningar. EU-missionen omfattar flera olika instrument, affärsmodeller samt offentliga och privata investeringar med samarbete på EU-, nationell, regional och lokal nivå. Missionerna kommer att föra samman flera av kommissionens avdelningar och ledas av fem utvalda generaldirektörer för respektive mission. Arbetet med missionerna får även stöd av nio kommissionärer. Genom missionerna kommer även EU-kommissionen samarbeta med regioner, städer och andra organisationer. EU-missionerna presenterades den 22 september.

De förslagna EU-missionerna kommer att fokusera på:

  1. Klimatanpassning som ska bidra till att minst 150 europeiska regioner blir klimattåliga senast 2030
  2. Cancer som ska bidra till att förbättra livet för över tre miljoner människor genom att förebygga cancer och ta fram botemedel som ska hjälpa människor att leva längre
  3. Hav och vatten som ska bidra till att återställa hav och vatten senast 2030
  4. Klimatneutrala och smarta städer som ska bidra till att 100 städer blir klimatneutrala och smarta senast 2030
  5. Den europeiska marken som ska skapa 100 levande laboratorier och fyrtornsprojekt som ska leda till en enklare övergång till friska europeiska marker senast 2030

EU-missionerna kan komma att bidra till regional utveckling. En av de mer intressanta missionerna för Region Värmland är den som handlar om klimatanpassning som bara regioner och städer kan bli del av. Målsättningen för missionen för klimatanpassning är att bygga motståndskraft, snabba på övergången till en motståndskraftig framtid och förbereda Europa på klimatstörningar.

Vad händer nu?

Arbetsprogrammen publiceras i slutet av december. De första upplysningarna beräknas öppna i januari och stänga i april 2022. Kontraktsskrivning och projektstart för missionerna beräknas ske under fjärde kvartalet 2022.  

Läs mer om EU-missionerna här.

Frågor och svar hittar ni här.

Faktablad om EU-missionerna hittar ni här.

Läs mer om Klimatanpassningsmissionen här.

Fit for 55 och ny Skogsstrategi

Den 14 juli presenterade EU-kommissionen det stora lagstiftningspaketet Fit for 55 och den 16 juli presenterades den nya Skogsstrategin som gäller fram till 2030. Innehållet i Fit for 55 och Skogsstrategin är intressant för både regional och lokal nivå och kommer att påverka EU:s arbete på klimat-, energi- och transportområdena under lång tid framöver.

Under våren 2021 enades Europaparlamentet och Rådet om EU:s nya klimatlag som ska säkerställa att EU når klimatneutralitet 2050. Lagen innehåller ett antal åtgärder men den åtgärd som fått mest uppmärksamhet är att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 55% år 2030 (jämfört med 1990-års nivåer). 

Fit for 55 (Redo för 55) kompletterar klimatlagen och är ett lagstiftningspaket som ska säkerställa att EU verkligen lyckas minska koldioxidutsläppen med 55% till 2030. Paketet innehåller både nya initiativ samt revideringar av ett flertal befintliga direktiv för att uppdatera dess innehåll. Ett urval av innehållet i Fit for 55 presenteras här:

  • Justering av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). EU-kommissionen föreslår bland annat att det totala utsläppstaket ska sänkas, att den årliga minskningstakten ska öka samt att flygtrafik/luftfart och sjöfart ska inkluderas i systemet (de har tidigare undantagits från ETS). Dessutom föreslås ett nytt separat utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader.
  • Ett helt nytt förslag är den så kallade koldioxidjusteringsmekanismen. Dess syfte är att sätta ett koldioxidpris på importer av ett urval produkter, när de importeras till EU. Mekanismen ska motverka att koldioxidintensiv produktion flyttar från EU:s medlemsländer men även att EU:s utsläppsminskningar bidrar till att utsläppen minskar globalt genom att industri utanför EU uppmuntras minska sina utsläpp.
  • Revidering av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF). Ett övergripande EU-mål för ”koldioxidupptagning” genom naturliga kolsänkor föreslås, motsvarande 310 miljoner ton koldioxidutsläpp fram till 2030, med ytterligare skärpningar efter 2031. Målet är att EU senast 2035 ska nå klimatneutralitet inom markanvändning, skogsbruk och jordbruk.
  • Revidering av direktivet om förnybar energi för att höja målet om hur mycket av EU:s energikonsumtion som ska vara förnybar till 2030, från 32% till 40%. Det föreslås även särskilda delmål för användning av förnybar energi för transporter, uppvärmning och kylning, byggnader och industri. Revideringen innehåller även skärpta hållbarhetskriterier för bioenergi.
  • Revidering av energieffektivitetsdirektivet med syfte att energianvändningen i EU ska minska, utsläppen begränsas och energifattigdom motverkas. Kommissionen föreslår bland annat ett mer ambitiöst bindande årligt mål för att minska energianvändningen på EU-nivå och att den offentliga sektorn ska ta täten i ”renoveringsvågen” och renovera 3% av sitt byggnadsbestånd varje år.
  • På transportområdet föreslås bland annat skärpta krav på koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar med målsättningen att alla nyregistrerade personbilar i EU ska vara helt utsläppsfria efter 2035. För att möjliggöra detta revideras även direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen och EU:s medlemsländer blir skyldiga att skynda på utbyggnaden av laddnings- och tankstationer (laddning av elbilar och tankning av vätgas).

Den 16 juli presenterade EU-kommissionen även den nya Skogsstrategin. Den uppdaterade strategin är i sig inte en del av Fit for 55 men har nära koppling till klimatlagen, Fit for 55 och EU:s strategi för biologisk mångfald.

Skogsstrategins huvudsyfte är att förbättra EU-skogarnas kvalitet, kvantitet och motståndskraft mot klimatförändringar. Strategin har stort fokus på att främja skydd, ”återställning” och utvidgning av skogar i EU för att bekämpa klimatförändringar, upptagning av koldioxid och motverka förlusten av biologisk mångfald. Men strategin belyser också skogens viktiga roll för landsbygds- och regional utveckling och vikten att utveckla en hållbar skoglig bioekonomi. 

Gällande bioekonomi framhåller strategin vikten att utveckla ”långlivade” träprodukter (produkter med lång livscykel så som möbler och byggnader), hållbart nyttjande av träbaserade resurser för bioenergi, främjande av ekoturism samt kompetensutveckling för personer som arbetar inom bioekonomin. Strategin innehåller även satsningar på forskning och innovation samt marknadsföring av nya material och produkter som ersätter fossilbaserade motsvarigheter.

Vad är nästa steg i lagstiftningsprocessen?

Fit for 55 kommer börja behandlas av Rådet och Europaparlamentet i höst. Givet paketets stora omfattning och innehåll kommer det troligtvis att ta lång tid, uppemot flera år för vissa förslag, innan samtliga delar av Fit for 55 är färdigförhandlade. Vi kommer definitivt att återkomma till innehållet i Fit for 55 i artiklar på nyhetsbloggen framöver.

Läs mer om Fit for 55 här.

Läs mer om Skogsstrategin här.

EU-kommissionens hemsida om den gröna given finns här.

FN:s globala mål i fokus – hur har EU utvecklats de senaste fem åren?

FN:s Agenda 2030 har under flera år bidragit till att forma både europeiskt och regionalt policyarbete mot hållbar utveckling och tillväxt. Nu har Eurostat, den europeiska myndighet som bevakar statistik inom EU, publicerat en rapport som utvärderar EU:s framsteg de senaste fem åren mot att uppnå FN:s globala mål. EU har gjort betydande framsteg för att säkerställa fredliga och inkluderande samhällen (mål 16), ingen fattigdom (mål 1) och god hälsa och välbefinnande (mål 3). Viss tillbakagång observeras inom ekosystem och biologisk mångfald (mål 15) och hållbar energi för alla (mål 7).

Agenda 2030 består av 17 globala mål som antogs av FN:s generalförsamling i september 2015 och är resultatet av ett arbete som pågått i nära 30 år inom FN. Hållbar utveckling är även inbäddat i EU:s fördrag och EU-kommissionens nuvarande politiska riktlinjer är utformad för att uppnå målen i Agenda 2030.

Eurostat har utvärderat utvecklingen på EU-nivå genom att använda ett dataset besående av kvantitativa indikatorer från den senaste femårsperioden. Dessa indikatorer beskriver olika faktorer kopplade till de globala målen. Analysen innehåller även ett kapitel om Covid-19 pandemin och dess effekt på framsteg mot hållbarhetsmålen. Dessutom har EU-kommissionens forskningscentrum Joint Research Centre (JRC) föreslagit indikatorer som kan användas för att mäta framstegen på regional nivå.

Eurostat har delat in utvecklingen av de globala målen i fyra kategorier.

  1. Betydande framsteg
  2. Vissa framsteg
  3. Viss tillbakagång
  4. Betydande tillbakagång

I korthet kan sägas att EU gör framsteg mot en majoritet av FN:s globala mål. Figur ett visar Eurostats bedömning hur 15 av de 17 globala målen har utvecklats i EU.

Bildkälla: (C) Europeiska Unionen. Sustainable development in the European Union — Monitoring report on progress towards the SDGs in an EU context — 2021.

Eurostat menar att EU har gjort betydande framsteg för att säkerställa fredliga och inkluderande samhällen (mål 16), ingen fattigdom (mål 1) och god hälsa och välbefinnande (mål 3). Indikatorerna för mål 16 visar att EU har färre mord och överfall samtidigt som medborgare upplever att kriminalitet, våld och vandalism har minskat. Indikatorerna för mål 1 visar att allt fler klarar att tillgodose sina basala behov. Indikatorerna för mål 3 visar ett EU:s medborgare har en mer hälsosam livsstil samtidigt som externa faktorer som luft-, vatten- och ljudföroreningar har minskat. Bättre förebyggande åtgärder och behandlingsmetoder för många sjukdomar har även bidragit till att dödligheten i EU har minskat de senaste fem åren.

Vissa framsteg har gjorts gällande implementering av tio av de globala målen, bland andra ingen hunger (mål 2), god utbildning (mål 4) och jämställdhet (mål 5).

Viss tillbakagång observeras inom ekosystem och biologisk mångfald (mål 15) och hållbar energi för alla (mål 7). Indikatorerna för mål 15 visar på en viss tillbakagång genom ohållbar landanvändning som minskat biologiska mångfald. Samtidigt har en viss förbättring skett inom mål 15 genom fler skyddade skogsområden. Indikatorerna för mål 7 visar att energikonsumtionen i EU har ökat. Samtidigt har andelen hållbara energikällor ökat, dock inte i den takt som behövs för att nå EU:s mål på 32 % hållbara energikällor innan år 2030. Enligt Eurostat är dock den sammantagna bedömningen att en viss tillbakagång har gjorts gällande mål 7. Rent vatten och sanitet för alla (mål 6) samt hav och marina resurser (mål 14) har inte utvärderats i Eurostats rapport. Eurostat ser ingen betydande tillbakagång för något av målen.

Någon utvärdering av utvecklingen mot FN:s globala mål på regional nivå finns inte än, men arbete pågår att ta fram en metodologi för just det syftet. Joint Research Center (JRC), EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum, har publicerat en rapport som föreslår ett antal indikatorer tillgängliga på regional nivå som skulle kunna användas för att mäta framsteg mot de globala målen.

Ladda ner Eurostats rapport om EU:s framsteg mot FN:s globala mål här.

Ladda ner JRC:s artikel om indikatorer för att övervaka framsteg mot FN:s globala mål på regional nivå här.

Regionkommittén har kommenterat hur FN:s globala mål kan ligga till grund för återhämtningen från pandemin, läs mer här.

Sveriges återhämtningsplan – fokusområde grön återhämtning

I slutet av maj 2021 lämnade Sverige in sin återhämtningsplan för Faciliteten för återhämtning och resiliens till EU. Planen innehåller en ansökan om 34 miljarder kronor som ska investeras i Sveriges ekonomi för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Den här artikeln tittar närmare på återhämtningsplanens fokusområde ”Grön återhämtning” för att ge en bild av vilka typer av projekt och initiativ som Sveriges regering har valt att prioritera inom det området.

Fokusområde ”Grön återhämtning”

De nationella återhämtningsplanerna är medlemsstaternas ansökan om medel genom Faciliteten för återhämtning och resiliens inom återhämtningspaketet Next Generation EU. Återhämtningsplanerna innehåller att antal investeringar och reformer som ska bidra till återhämtningen av ekonomin. Medlemsstaterna har fått instruktioner från EU-kommissionen om hur dessa planer ska vara utformade då EU-kommissionen vill att åtgärderna ska ligga i linje med deras övriga politiska prioriteringar. Återhämtningsplanerna ska innehålla åtgärder från sex tematiska pelare. Sverige har valt att organisera sin plan i fokusområden som har koppling till en eller flera pelare. Dessutom har EU-kommissionen kommit med landspecifika rekommendationer för återhämtning.

Det första fokusområdet är ”Grön återhämtning”. Fokusområdet har stark koppling till EU-kommissionens pelare ett: grön omställning. Grunden för pelare ett är EU:s gröna giv med miljö- och hållbarhetsmål. Faciliteten för återhämtning och resiliens har som syfte att bidra till den gröna omställningen genom att skapa en hållbar och inkluderande återhämtning från pandemin. Den vägen mot en grön omställning är kantat av ett antal klimatmål. Det första målet en 55 % reduktion av växthusgaser jämfört med 1990 nivåer senast 2030. Det delmålet ska lägga grunden för slutmålet: ett koldioxidneutralt EU år 2050.

I återhämtningsplanerna är medlemsstaterna ålagda att förklara hur planen kommer att bidra till dessa mål. Planen måste visa hur reformer och investeringar bidrar till att koldioxidutsläpp minskar, andelen grön energi ökar, energieffektivitet förbättras och energisystem integreras. Dessutom ska påverkan på marina miljöer, omställning till en cirkulär ekonomi och återuppbyggnad av ekosystem tas i beaktning. Ökad biologisk mångfald är också av stor vikt inom pelare ett. Insatser på klimatområdet ska utgöra minst 37% av medlens användning i medlemsstaternas återhämtningsplaner.

Inom området grön återhämtning har Sverige också fått landspecifika rekommendationer som handlar om att främja innovation, utbildning, färdighetsutveckling och investeringar (rekommendation 2019:2, 2020:2) samt kortsiktiga krisåtgärder, ekonomisk återhämtning och hälso- och sjukvårdens resiliens (rekommendation 2020:1).

Sveriges investeringar för en grön återhämtning

Inom grön återhämtning presenterar regeringen fem olika satsningar till ett totalt värde av 16,3 miljarder kronor. En del av medlen kommer att läggas till budgeten för redan initierade projekt som till exempel klimatklivet och industriklivet. Figur ett visar fördelningen av investeringarna. Sammanfattningsvis kan sägas att de största satsningarna görs genom klimatklivet, industriklivet och energieffektivisering av flerbostadshus som alla tre främst innehåller investeringar i grön teknik och infrastruktur. Det görs även satsningar på fler skyddade naturområden. Till sist görs järnvägssatsningar för att rusta upp 60 km järnväg samt finansiera ett brobyte i Trollhättan och Vänersborg.

Figur 1: Fördelning av medel inom fokusområde ”Grön återhämtning”

Industriklivet

Syftet med industriklivet är att hjälpa industrin med forskning och innovation som bidrar till att Sverige blir koldioxidneutralt 2045. Det målet kräver stora investeringar i teknik som ännu inte finns tillgänglig eller är kommersiellt hållbar. Målgruppen för dessa insatser är framför allt storskaliga industrianläggningar inom industrier kopplat till sektorerna massa och papper, kraftvärme samt biodrivmedel. Industrin kan ansöka om stöd för insatser genom Energimyndigheten, läs mer på deras hemsida här.

Klimatklivet

Klimatklivet är ett initiativ med syfte att stödja kommunala och regionala aktörer att investera i grön teknik. Ny teknik har ofta högre finansiell risk än konventionella produkter och har strängare lånvillkor vilket kan hindra investeringar i grön teknik. Lokala aktörer som företag, myndigheter, kommuner, regioner eller bostadsrättsföreningar kommer kunna ansöka om stöd genom Naturvårdsverket för att komplettera egna medel och investeringar. Energimyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och Länsstyrelserna kommer också att vara involverade i planering och implementering. Typiska projekt som kan finansieras genom Klimatklivet kommer vara inom transporter, industri, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi, t.ex. cykelbanor och laddpunkter för elfordon. Även projekt som involverar biodrivmedel baserat på biomassa, kraftvärmeproduktion och användning av spillvärme kan ansöka om stöd. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida här.

Stöd till energieffektivisering av flerbostadshus

Uppvärmning och nedkylning av flerbostadshus står för ca 40 % av EU:s totala energianvändning och bidrar med ca 35 % av EU:s totala koldioxidutsläpp. Dock är energieffektivisering svårt att uppnå då den samhälleliga nyttan ofta är högre än den privata nyttan i att öka energieffektivisering. Med satsningen hoppas regeringen öka återbruket av material, miljömedvetna materialval och tillvaratagande av bebyggelsens befintliga värden. De flerbostadshus som har den högsta energianvändningen (mer än 100 kWh/m2) kan ansöka om stöd. Länsstyrelserna och Boverket kommer att besluta om ansökningar och betala ut stöd. Stödet riktar sig mot fastighetsägare till flerbostadshus med hyresrätter, bostadsrätter och kooperativa hyresrätter. Även entreprenörer och materialleverantörer i byggsektorn. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med ERUF.

Järnvägssatsning

Regeringen gör flera investeringar i att upprusta Sveriges järnvägsinfrastruktur. Syftet är att flytta transporter från väg till räls. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med ERUF.

Skydd av värdefull natur

Som ett sätt att bevara den biologiska mångfalden och viktiga skogsområden innehåller återhämtningsplanen investeringar i skydd av värdefull natur. För att ett skyddat skogsområde ska kunna inrättas måste det finnas möjligheter för fastighetsägare att få ersättning för förlorade intäkter. Det kommer i så fall att ske på två sätt. Antingen kan staten köpa marken eller betala en intrångsersättning till fastighetsägaren. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med programmet för miljö och klimatpolitik (LIFE).

Nästa steg

Sveriges återhämtningsplan lämnades in till EU-kommissionen den 28 maj för granskning. Inom två månader kommer EU-kommissionen ge sitt utlåtande om planen. Efter det ska planen godkännas av ministerrådet innan den träder i kraft.

Läs en sammanfattande artikel om Sveriges återhämtningsplan här.

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här.

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.


Sveriges återhämtningsplan inlämnad till EU-kommissionen

I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket kallat Next Generation EU för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Sverige har nu lämnat in sin återhämtningsplan till EU för granskning och har ansökt om ca 34 miljarder kronor i bidrag genom RRF. Denna artikel tittar närmare på Sveriges återhämtningsplan.

Next Generation EU är ett återhämtningspaket som ska motverka de negativa ekonomiska effekterna från pandemin. Det omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag och majoriteten av budgeten kommer att göras tillgänglig för medlemsländerna genom den så kallade Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Till skillnad från andra medlemsländer har Sverige valt att bara ta del av bidragsdelen. För att ta del av medel från RRF måste medlemsländerna ta fram nationella återhämtningsplaner som beskriver hur medlen ska användas och vilka reformer som ska genomföras för att bidra till målen i planen.

Hur återhämtningsplanerna ska vara utformade styrs till stor del av EU-kommissionen. De nationella återhämtningsplanerna ska ha en tydlig koppling till den europeiska planeringsterminen, EU-kommissionens landspecifika rekommendationer och EU:s tillväxtstrategi för 2021. Den europeiska planeringsterminen har som mål att främja bland annat en grön och digital omställning. I den europeiska terminen ingår EU-kommissionens landspecifika rekommendationer över samhällsutmaningar som respektive medlemsland bör lösa. I Sveriges fall har EU-kommissionen bl.a. rekommenderat investeringar i utbildning och färdighetsutveckling, hållbara transporter samt hälso- och sjukvårdssystemets resiliens. EU:s tillväxtstrategi 2021 har fokus på hållbarhet, produktivitet, jämlikhet och makroekonomisk stabilitet. Alla dessa faktorer måste vara inkluderade i de nationella återhämtningsplanerna.

Utmaningar för Sverige

Återhämtningsplanerna ska alltså ta i beaktning både europeiska prioriteringar och landspecifika samhällsutmaningar. I Sveriges återhämtningsplan beskrivs hur pandemin har påverkat landets ekonomi. Arbetslösheten har ökat kraftigt, framför allt bland unga (15–24 år) och låg 2020 på 8,3 % enligt SCB. De restriktioner som införts för att bromsa smittspridningen har begränsat den fria rörligheten på den inre marknaden. Detta är särskilt drabbande för Sverige där värdet av exporten motsvarar nästan halva BNP. Stor osäkerhet på världsmarknaden bidrar också till att företag är mindre benägna att investera vilket bidrar till att tillväxten dämpas. För kommuner och regioner har de demografiska utmaningarna tillsammans med påfrestningarna på regionernas hälso- och sjukvårdssystem varit störst. Det finns även regionala skillnader i arbetslöshet där Stockholm har drabbats värst av pandemin.

Återhämtningsplanens struktur och innehåll

Återhämtningsplanen måste enligt EU-kommissionen utgå från sex pelare inom vilka Sverige har föreslagit ett antal reformer och investeringar som ska bidra till återhämtning.

  1. Grön omställning

De nationella återhämtningsplanerna ska bidra till den gröna given och att EU ska bli koldioxidneutralt 2050. Med hjälp av RRF ska Sverige bidra till det målet genom att bland annat investera i hållbara transporter, energieffektivisering av flerbostadshus och ny grön teknik. Sveriges återhämtningsplan har fokuserat på investering i grön teknik för industrin och investeringar i järnvägen för att flytta transporter från väg till räls. Totalt investeras 16,3 miljarder inom pelaren för grön omställning.

  1. Digital omställning

Sverige har redan en av EU:s högsta digitaliseringsgrad. I återhämtningsplanen har Sverige valt att fokusera på ytterligare utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning för att påskynda den digitala omställningen i samhället. En fjärdedel, omkring 8,5 miljarder, av medlen från RRF går till att främja digitalisering.

  1. Smart, hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt

Den här pelaren är kopplad till att stimulera ekonomin för att ta Sverige ur lågkonjunkturen som uppstod på grund av pandemin. Sveriges strategi uttryckt i återhämtningsplanen är att ha en aktiv finanspolitik med ökad offentlig konsumtion, offentliga investeringar samt transfereringar och sänkta skatter för hushåll med låg inkomst. Investeringarna i utbildning bidrar till målet att ha en inkluderande tillväxt. Ökade möjligheter till utbildning och byte av yrkesinriktning är något som är särskilt viktigt för att öka kunskapsnivåer och kompetens bland utrikes födda. En annan del av Sveriges återhämtningsplan är det så kallade Äldreomsorgslyftet. Målet är att få ökad kompetens och kvalitet på Sveriges äldreomsorg. Äldreomsorgslyftet får 4,58 miljarder kronor genom RRF.

  1. Social och regional sammanhållning

Den här pelaren ska bidra till att minska regionala skillnader. Återhämtningsplanen innehåller ett särskilt landsbygdspaket som ska stimulera livskraftiga landsbygder genom gröna jobb och företag på landsbygden. I pelaren investeras 2 miljarder i snabbare bredbandsutbyggnad, 1,5 miljarder i pålitlig järnvägsinfrastruktur och 0,93 miljarder till fler platser i regionernas yrkesvux-utbildningar.

  1. Hälsa, ekonomisk, social och institutionell motståndskraft

Den här delen av planen ska bidra till att hälso- och sjukvårdssystemen är väl fungerande och effektiva. En viktig del är investeringar i fler utbildningsplatser för undersköterskor. Inom pelaren ingår också reformer för att öka den institutionella motståndskraften genom reformer som motverkar penningtvätt och finansiering av terrorism.

  1. Politik för nästa generation

Inom den sjätte pelaren ligger barn och unga i fokus. Återhämtningsplanen innehåller åtgärder som bidrar till att kompetens och utbildningsnivå upprätthålls inom utbildningssektorn. Flera av de tidigare nämnda åtgärderna innehåller element av den sjätte pelaren, t.ex. ökad digitalisering som bidrar till att fler kan ta del av utbildning på distans. Den gröna omställningen bidrar också till kommande generationers välfärd. I programmet läggs det fram ökat statsstöd till kommunerna för utbildningsverksamhet. De medlen ligger dock utanför RRF och endast intentionen till ökat statsstöd är en del av återhämtningspaketet.

Insatser på regional och kommunal nivå

Sveriges återhämtningsplan innehåller flera insatser som kommer att påverka regional och kommunal nivå. I korthet får kommuner och regioner ökat statsstöd och riktade infrastrukturinvesteringar. Under de kommande veckorna kommer vi att publicera fler artiklar som avhandlar Sveriges återhämtningsplan och som går djupare in på de delar av programmet som är av särskilt intresse för kommuner och regioner, till exempel:

  • Klimatklivet, ett initiativ med klimatinvesteringar på kommunal och regional nivå, t.ex. cykelbanor och laddningsinfrastruktur.
  • Äldreomsorgslyftet som innebär investeringar i äldreomsorgen för att öka personalens kunskap och kompetens.
  • Ökat statsstöd till barnomsorg och utbildningsverksamhet.
  • Snabbare bredbandsutbyggnad genom 2 miljarder för ökad räckvidd och pålitlighet i bredbandsnätet.
  • Fler utbildningsplatser i regional yrkesvux, framför allt för undersköterskor.
  • Ett landsbygdspaket som ska stimulera en livskraftig landsbygd genom gröna jobb och företag.

Nästa steg

Alla reformer och investeringar som beskrivs i återhämtningsplanen ska implementeras senast 2026. I nästa steg i processen ska EU-kommissionen granska återhämtningsplanen och inom två månader ge sitt utlåtande. Efter det måste planen godkännas av ministerrådet.

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här.

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.

Vi har tidigare rapporterat om Faciliteten för återhämtning och resiliens läs den artikeln här.

Ny strategi för en hållbar blå ekonomi i EU

Inom ramen av den gröna given har EU-kommissionen presenterat en strategi för en hållbar blå ekonomi, alltså en strategi för att göra vattennära branscher mer hållbara. Strategin ska bidra till EU:s klimatmål, till den gröna och digitala omställningen samt återhämtningen efter pandemin.

EU-kommissionens strategi för en blå ekonomi rör alla industrier och branscher som har med hav och kust att göra. Det inkluderar bland annat varv, fiske och tillverkningsindustrin. I deras rapport uppskattar EU-kommissionen att EU:s vattennära branscher bidrar med 4,5 miljoner arbetstillfällen och omsätter 650 miljarder euro. EU-kommissionens menar att satsningen på en blå ekonomi kommer att bidra till ytterligare arbetstillfällen.

Med strategin för en blå ekonomi vill EU-kommissionen både minska unionens klimatpåverkan och öka tillväxten. EU-kommissionen beräknar att varje euro som investeras i att skydda för marina områden genererar tre euro i avkastning. Dessutom erbjuder hav och andra vattensamlingar möjligheter som kan bidra till minskade utsläpp, t.ex. genom utbyggnad av vindkraft till havs men även algodlingar som en klimatsmart proteinkälla. Minskade utsläpp från sjötransporter och mindre utsläpp av miljögifter kan bidra till att EU:s kuster och haven bli mer produktiva och hälsosamma. Klimatanpassning av kuster för att möta klimatförändringarna bidrar både till fler arbetstillfällen och en ökad biologisk mångfald. Det kan i sin tur bidra till ökad produktivitet och turism.

Läs mer om EU-kommissionens strategi för en hållbar blå ekonomi här.

Läs frågor och svar om den blåa ekonomin här.

Ladda ner ett faktablad om den blåa ekonomin här.

EU-kommissionens handlingsplan mot föroreningar i luft, vatten och mark

EU-kommissionens handlingsplan för nollförorening av luft, vatten och mark är ett resultat av den europeiska gröna given. Med handlingsplanen vill EU-kommissionen lägga grunden för att minska miljöföroreningar till nivåer som inte är skadliga för människor och ekosystem senast 2050. Handlingsplanen är det första steget i planen mot föroreningar och sätter upp mål och initiativ för att minska miljöföroreningar fram till 2030.

Miljöföroreningar är ett problem i EU och påverkar EU-medborgarnas hälsa. EU-kommissionen uppskattar att ett av åtta dödsfall är kopplade till miljöföroreningar och att fler än 400 000 personer dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar. Miljöföroreningar orsakar även en rad sjukdomar såsom cancer och astma. Genom att minska föroreningar hoppas EU-kommissionen även kunna förbättra folkhälsan.

Handlingsplanen presenterar sex mål för 2030 som ska minska miljöföroreningar:

  • Förbättra luftkvaliteten för att minska antalet förtida dödsfall orsakade av luftföroreningar med 55 %.
  • Förbättra vattenkvaliteten genom att minska mängden avfall, plastskräp till havs med 50 % och mikroplast som släpps ut i miljön med 30 %.
  • Förbättra markkvaliteten genom att minska förlusterna av näringsämnen och användningen av kemiska bekämpningsmedel med 50 %.
  • Minska antalet ekosystem i EU vars biologiska mångfald hotas av luftföroreningar med 25 %.
  • Minska andelen människor som är kroniskt störda av trafikbuller med 30 %.
  • Minska avfallsgenereringen betydligt och det kommunala restavfallet med 50 %.

Huvudsyftet med handlingsplanen är att anpassa EU:s lagstiftning så att den matchar internationella rekommendationer från till exempel WHO. Den innehåller även ett antal åtgärder som ska bidra till nollföroreningsmålet som har presenterats av EU-kommissionen. Dessutom ska åtgärderna bidra till att alla EU:s politikområden ska bidra till nollföroreningsmålet. Rent konkret så kommer EU-kommissionen bland annat ändra luft- och vattenkvalitetsnormerna, minska EU:s externa föroreningsavtryck och verka för nollförorening från produktion och konsumtion. Specifikt för regionerna ska EU-kommissionen lägga fram en resultattavla över EU-regionernas miljöprestanda.

Läs mer om EU-kommissionens handlingsplan ”Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark” här.

Läs frågor och svar om handlingsplanen mot föroreningar i luft, vatten och mark här.

Ladda ner ett faktablad om den nya handlingsplanen mot föroreningar i luft, vatten och mark här.

EU-kommissionen uppdaterar sin industristrategi

Covid-19 pandemin har påverkat alla delar av samhället och pandemin har uppenbarat sårbarheter i EU:s ekonomi. Som ett svar på Covid-19 pandemin har EU-kommissionen nu uppdaterat den industristrategi som presenterades förra året. Uppdateringen är ett sätt för EU att anpassa industristrategin för att möta de utmaningar som pandemin har uppenbarat. Nya prioriteringar i strategin är bland annat strategisk oberoende och stärkt motståndskraft.

Den uppdaterade industristrategin har tre delar:

  1. Stärka den inre marknadens motståndskraft
  2. Hantera EU:s strategiska beroende
  3. Skynda på den gröna och digitala omställningen.

Den första delen av uppdateringen handlar om att stärka den inre marknadens resiliens. Under pandemin har den fria rörligheten på EU:s inre marknad begränsats. För att bromsa smittspridningen har flera länder stängt sina gränser eller infört restriktioner som har försvårat rörligheten på den inre marknaden. För att stärka den inre marknadens motståndskraft föreslår EU-kommissionen åtgärder för personer, varor och tjänster. EU-kommissionen vill bland annat inrätta ett krisinstrument för den inre marknaden som säkerställer tillgång till viktiga produkter. De föreslår även en förstärkning av tjänstedirektivet som ålägger medlemsländerna att fullgöra sina skyldigheter mot den inre marknaden.

Den andra delen av industristrategin är att stärka EU:s strategiska autonomi. Det är inte bara den inre marknaden som har varit under tryck, även tillgången på viktiga varor från utanför EU har varit ett problem under pandemin. EU-kommissionen vill därför stärka EU:s strategiska oberoende och minska EU:s beroende av utlandet för vissa viktiga produkter. EU-kommissionen har identifierat varor som EU är särskilt beroende av, främst inom råvaruindustrin och hälso- och sjukvårdsindustrin, vars tillgång och produktion bör säkerställas inom EU för att säkra ett strategiskt oberoende. Genom den uppdaterade industristrategin vill EU-kommissionen också främja fler industristrategiska allianser i EU, särskilt inom halvledarteknik samt industriella data, avancerad teknik och molnteknik. Industristrategin har också som mål att samla offentliga resurser för att främja banbrytande innovationer som är särskilt viktiga för EU.

Den sista delen i industristrategin bygger vidare på prioriteringarna från den förra industristrategin men förstärker vikten av att skynda på den gröna och digitala omställningen. Med EU:s återhämtningsplan ”Next Generation EU” finns mer resurser än tidigare att snabba på den gröna och digitala omställningen inom industrin. Bland åtgärderna i den uppdaterade strategin finns ytterligare omställningsmöjligheter i form av partnerskap, enhetliga regelverk för grön och digital omställning, hållbarhetsrådgivare för små och medelstora företag samt investeringar i kompetensutveckling för att stödja omställningarna.

Läs mer om den uppdaterade industristrategin här.

Läs frågor och svar om industristrategin här.

Intresseorganisationen Skogsindustrierna har gjort en analys av den uppdaterade industristrategin, läs deras analys här.

Lyssna på ett inslag från Studio Ett om den nya industristrategin med bland annat EU-minister Hans Dahlgren här.

EU:s nya klimatlag – hur påverkar den regional och lokal nivå?

Den 21 april nådde Europaparlamentet och Ministerrådet en preliminär överenskommelse om en europeisk klimatlag. Syftet med lagen är att staka ut EU:s väg mot klimatneutralitet 2050. Regionerna och kommunerna har pekats ut som viktiga aktörer i att nå klimatneutralitet. För att få en bild av hur klimatlagen kan komma att påverka regionerna och kommunerna är syftet med den här artikeln att en kort introduktion till klimatlagen för att sedan undersöka regionala perspektiv på klimatlagen från Regionkommittén.

EU:s klimatlag är en lagstiftning som ska säkerställa att EU kan bli klimatneutral till 2050. Lagen är en reglering, den högsta nivån av lagstiftning i EU, som binder alla medlemsländer och EU-intuitioner till att bli klimatneutrala till 2050.

Klimatlagen har fyra mål:

  • Lägga en ekonomisk och socialt hållbar grund för klimatneutralitet år 2050
  • Upprätta mätsystem för att följa upp resultaten av klimatarbetet
  • Skapa finansiell förutsägbarhet för investerare och andra ekonomiska aktörer
  • Se till att omställningen till klimatneutralitet är oåterkallelig

Klimatlagen ska se till att all EU-politik bidrar till målet om klimatneutralitet och att alla politikområden bidrar till att målet nås 2050. Dessutom ska klimatlagen göra omställningen till klimatneutralitet oåterkallelig och att klimatneutralitet inte är beroende av politiska förändringar. Lagen innehåller också ett antal åtgärder för att följa upp resultaten och vart femte år ska framstegen utvärderas av EU-kommissionen. Det som fått mest uppmärksamhet är delmålet för utsläppsreduktion för 2030 som har höjts från 40 % till 55 % jämfört med 1990 nivåer. 

En ytterligare faktor som har uppmärksammats är om utsläppsminskningen verkligen är 55 %. Som lagstiftningen ser ut nu så ålägger sig EU att minska utsläppen till 52,8 % jämfört med 1990 nivåer plus ytterligare 4,2 % som beräknas tas upp genom kolsänkor.

Nästa steg är att EU-kommissionen ska sammanställa Europaparlamentet och Ministerrådets ändringar till förslaget, som ingår i den preliminära överenskommelsen från den 21 april, och sedan ska Europaparlamentet och Ministerrådet rösta igenom förslaget. Efter det kommer EU-kommissionen arbeta med fler lagstiftningar, samt revidera befintliga lagstiftningar, som ska bidra till 55 % målet. Det åtgärdspaketet kallas ”Fit for 55” eller ”I form för 55” och innehåller en rad nya direktiv, delegerade akter och andra förslag med syfte att se till att 55 % målet nås 2030.

Hur påverkar klimatlagen regioner och kommuner?

Ambitionen är att klimatlagen ska innehålla nya och ambitiösa mål som sätter ett ökat tryck på EU att ställa om. Klimatlagen kommer däremot inte innehålla detaljstyrning, exakt hur omställningen genomförs kommer bestämmas lokalt och kommuner och regioner spelar en central roll i omställningen eftersom ”lösningarna” ofta uppfinns och implementeras på lokal och regional nivå.

Ett regionalt perspektiv på klimatlagen ges av Regionkommittén som leds av region- och kommunpolitiker. Regionkommitténs uppgift är att utvärdera hur kommissionens förslag påverkar EU:s regioner och eventuellt föreslå förändringar.

Den här artikeln fokuserar på två politiska rekommendationer som Regionkommittén har lyft gällande klimatlagen:

  1. De lokala och regionala aktörerna bör inkluderas i planeringen av de nationella energi- och klimatplanerna.
  2. Regionkommittén varnar för att kommissionens användande av delegerade akter för att införliva klimatlagen.

Regionkommitténs största kritik mot klimatlagen är att den inte tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar i medlemsländerna, vilka i hög grad kommer påverka hur väl klimatlagen kan införlivas i EU:s regioner. Ansvaret för genomförande av klimat-, miljö- och energilagstiftning vilar ofta på regional och lokal nivå i EU:s medlemsländer och Regionkommittén menar att vikten av flernivåstyre behöver erkännas tydligare och att kommuner och regioner behöver involveras på ett tydligare sätt i implementeringen av klimatlagen.

Regionkommittén menar även att EU-kommissionens vidare arbete med klimatlagen, genom delegerade akter för att förändra både nya och befintliga regelverk, kommer att försvåra implementeringen av de åtgärder som klimatlagen kräver. Delegerade akter är verktyg i lagstiftningsprocessen som EU-kommissionen själva kan använda sig av för att förändra regelverk, vilket ger Europaparlamentet och Ministerrådet mindre inflytande i processen. Regionkommittén menar att de delegerade akterna beslutas på en nivå som är för långt ifrån lokala och regionala aktörer, vilket gör att lagstiftningen blir sämre anpassad efter lokala förhållanden. Det kan exempelvis gälla lokala aktörer och privatpersoner som är mycket viktiga i den decentraliserade produktionen av energi, aktörer som ofta påverkas mest av lokala myndigheter och makthavare.

Det finns alltså anledning att som region och kommun hålla ett extra öga på hur EU utformar de kommande delegerade akterna i åtgärdspaketet Fit for 55. Regionkommittén har identifierat en risk att lokala förhållanden inte kommer tas hänsyn till när EU-kommissionen använder sig av delegerade akter för att införliva åtgärdspaketet. Som region kan det vara bra att vara aktiv i de kommande samråden för att se till att de regionala förutsättningarna has i åtanke i det kommande klimatarbetet.

Läs mer om EU:s klimatlag här.

Läs Regionkommitténs synpunkter på klimatlagen här.


EU-kommissionen presenterar ett åtgärdspaket för hållbara investeringar

För att främja fler investeringar i hållbara verksamheter har EU-kommissionen den 21 april antagit ett åtgärdspaket som ska kanalisera investeringar som bidrar till EU:s miljömål. Åtgärdspaketet är också ett steg i att bli en global standardsättare för hållbara finansieringar. För Värmland har klimattaxonomin varit särskilt viktigt och regionen har aktivt följt och påverkat dess utformning.

Åtgärdspaketet består av tre delar:

  • En delegerad rättsakt* om EU:s klimattaxonomi – en gemensam lagstiftning som definierar vilka verksamheter som bidrar till klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar.
  • Ett förslag till direktiv om företagens hållbarhetsredovisning – ett regelverk som ställer krav på EU:s företag att redovisa hållbarhetsinformation likt en ekonomisk redovisning.  
  • Ytterligare sex delegerade rättsakter för att främja ett hållbarhetsperspektiv i investeringsrådgivning – förslagen ska uppmuntra företag att bli mer hållbara och främja företag som redan har gjort en hållbar omställning.

Åtgärdspaketet för hållbara investeringar är en del av den gröna given och ska stimulera företag att ändra sina affärsmodeller mot hållbara verksamheter. Taxonomin kommer att påverka större samt börsnoterade företag vilket innefattar ca 40 % av företagen i EU. Tillsammans står de för 80 % av EU:s produktion av växthusgaser att påverkas av de nya reglerna. Samma företag påverkas av hållbarhetsredovisningsdirektivet vilket betyder att närmare 50 000 företag behöver redovisa hållbarhetsinformation.

För Värmland har klimattaxonomin varit särskilt viktig. I förslagets första utkast hade EU-kommissionen klassat bioenergi som en ”övergångsaktivitet”, alltså en verksamhet som skulle tillåtas på kort sikt för att sedan fasas ut. Region Värmland höll inte alls med EU-kommissionen om detta och svarade på det samråd om taxonomin som EU-kommissionen öppnade i november 2020.

Som svar på EU-kommissionens samråd skrev Region Värmland ett positionspapper. Huvudargument för det positionspappret är att biomassa och biobränslen från skogen inte bör ses som övergångsaktivitet utan är hållbara och behövs för att EU ska nå koldioxidneutralitet år 2050. Region Värmland menar att skogen är en förutsättning för en cirkulära och fossilfria ekonom då biomassa från skogen kan ersätta de fossila källor som används idag. Att klassa bioenergi som en ”övergångsaktivitet” är i förlängningen också att klassa de produkter som produceras av skogen som övergångsprodukter, alltså kartong och papper som kan ersätta material producerade från fossila källor. Dessutom påpekade Region Värmland att Sveriges energiförsörjning förlitar sig på tillgång till biomassa som annars skulle gå till spillo. I Sverige används inte hela träd till bioenergi, utan restprodukter från produktion av timmer och pappersmassa, till exempel spån, flis och bark, som annars inte skulle brukas.

Region Värmland var inte de enda som hade synpunkter på det första förslaget till taxonomin. EU-kommissionen mottog fler än 40 000 svar på samrådet. Detta verkar ha haft effekt och i det förslag som presenterades den 21 april är de tidigare krav som ställts på bioenergi och skogliga produkter är borttaga. Enligt taxonomin definieras nu biomassa som förnybar. För Värmland betyder det att regionen kan fortsätta investera skogen och bioekonomin.

Läs mer om åtgärdspaketet för hållbara investeringar här.

Ladda ner ett faktablad om åtgärdspaketet här.

Läs en fördjupande artikel om Region Värmlands arbete med taxonomin här.

Ladda ner Region Värmlands positionspapper om klimattaxonomin här.

*En delegerad akt används av EU-kommissionen för att uppdatera ett existerande regelverk för att hänga med i utvecklingen av en sektor utan att förändra lagstiftningen.