EU-kommissionen presenterar historisk jämlikhetsstrategi för hbtqi-personers rättigheter

För första gången någonsin har EU-kommissionen lagt fram en ny jämlikhetsstrategi tillägnad hbtqi-personers rättigheter. Syftet med strategin är att motverka diskriminering och stärka hbtqi-personers rättigheter i hela EU.

I det tal som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll i september om tillståndet i unionen klargjorde hon att inskränkningar som sker gentemot homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoners (hbtqi) rättigheter inte hör hemma i den europeiska unionen. För att säkra dessa personers möjligheter att leva sina liv utan diskriminering tillkännagav von der Leyen under sitt tal att EU-kommissionen inom kort skulle presentera en ny jämlikhetsstrategi avsedd för hbtqi-personers rättigheter. Strategin, som är den först i sitt slag, presenterades av kommissionen i torsdags, den 12 november.

Strategin uppmärksammar det faktum att ungefär 43 % av EU:s hbtqi-personer upplever diskriminering. För att motverka detta innehåller strategin en rad av politiska förslag och rättsliga åtgärder som riktar in sig på att bekämpa den ojämlikhet och de problem som hbtqi-personer möter i sin vardag. I strategin föreslås bland annat att EU-listan över brott även ska omfatta hatbrott, inklusive homofobisk hatpropaganda, och att lagstiftningen om ömsesidigt erkännande av föräldraskap i gränsöverskridande situationer påskyndas.

Strategin är indelad efter fyra pelare: åtgärder mot diskriminering, sörja för trygghet, skydda regnbågsfamiljers rättigheter samt lika möjligheter för hbtqi-personer i världen. Sammantaget innehåller dessa pelare bland annat rättsliga förslag som ska skydda individer från diskriminering i olika sammanhang, exempelvis inom ramen för arbetsliv och sysselsättning. EU-kommissionen planerar även att lägga fram ett ramverk som ska förebygga fördomar och diskriminering kopplat till användandet av artificiell intelligens.

Fler åtgärder som strategin innehåller är förslag om ökad trygghet. Här vill kommissionen, utöver att inkludera hatbrott och hatpropaganda i EU-listan för brott, skapa finansieringsmöjligheter som tillägnas initiativ var syfte är att förebygga hatbrott, hatpropaganda och våld. Man vill även genom ny EU-lagstiftning se till att regnbågsfamiljer erkänns och ingår i det som kallas ömsesidigt föräldraskap, vilket skulle underlätta för dessa familjers rörelse över EU:s inre gränser.

Strategin ska också ses som en grund för att uppdatera de nationella handlingsplaner och program som respektive medlemsland har beträffande hbtqi-personers rättigheter. Tanken är att detta ska skapa incitament för att målen för strategin uppfylls, samtidigt som länderna själva tar till egna åtgärder som stärker hbtqi-personers rätt att leva sina liv utan diskriminering.

Läs mer om den nya jämlikhetsstrategin för hbtqi-personers rättigheter här.

Utvärdering av Junkerkommissionens åtgärder för en bättre lagstiftning i EU

EU:s regleringspolitik är en av de bästa i världen enligt OECD. Men bra kan bli bättre, EU-kommissionen vill bygga vidare på framgångarna.

EU-kommissionen presenterade 2015 en agenda för att göra lagstiftningen i EU bättre och den 15 april 2019 publicerade kommissionen en utvärdering av de åtgärder som har genomförts hittills. Strävan efter ett öppet, transparent och en bevisbaserad lagstiftningsprocess har enligt rapporten varit mycket framgångsrik. Kommissionens ambitioner är att ytterligare stärka detta arbete och kommissionens förste vice-ordförande, Frans Timmermans, menar att det är viktigt att bygga vidare på framgångarna, speciellt när både vetenskapen och demokratin på senare år har ifrågasatts.

”Junckerkommissionen” har som utgångspunkt att endast agera inom områden där EU kan tillföra ett så kallat mervärde. Med anledning av det utgår man alltid från sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser i de fall EU avser att besluta om en ny regel.

EU-kommissionen poängterar följande fyra områden som centrala för framgångarna:

  • Öppnare politiskt beslutsfattande; kommissionen har bland annat anordnat över 400 offentliga samråd sedan 2015, med miljontals respondenter. Exempelvis deltog över 4,6 miljoner i samrådet om sommartiden. Kommissionen vill fortsätta öka medvetenheten och göra allmänheten mer inblandad i beslutsfattandet.
  • Bättre verktyg för bättre politik; det har bland annat inrättats en nämnd för lagstiftningskontroll, vilken har stärkt möjligheten till utvärdering och konsekvensbedömning i lagstiftningsprocessen för att göra den mer bevisbaserad. Här vill kommissionen effektivisera möjligheterna till beslut då en del fall kräver ett snabbt agerande.
  • Ändamålsenlig EU-lagstiftning; kommissionen vill fortsätta arbetet med att förenkla lagstiftningen och minska de administrativa bördorna, med fokus på små- och medelstora företag för att göra företagsverksamheten i EU enklare och möjliggöra bättre resultat.
  • Bättre lagstiftning med förenade krafter; trialogerna (förhandlingarna mellan rådet och EU-parlamentet) måste bli effektivare. Det krävs mer systematisk analys av ministerrådet och parlamentets förhandlingar då de i många fall innebär stora förändringar av kommissionens ursprungliga förslag. Därtill vill kommissionen inkludera de andra institutionerna, medlemsstaterna och andra aktörer i öppna samråd och uppmanar medlemsstaterna att rapportera mer öppet vilka åtgärder de genomför.

EU-kommissionen anordnar den 29 april en konferens med anledning av utvärderingen för att diskutera hur EU:s beslutsprocess i framtiden kan bli ännu bättre.

Läs EU-kommissionens utvärdering här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Nya regler om öppenhet främjar ett transparent Europaparlament

Parlamentariker som har en inflytelserik roll i lagstiftningsförfarandet tvingas nu redovisa vilka lobbyister de träffar.

Den 31 januari röstade Europaparlamentet om att ändra arbetsordningen i parlamentet. Arbetsordningen är Europaparlamentets interna regelverk, det stadgar hur parlamentet ska fungera och vilka regler som gäller. De två lagförslag som nu röstats igenom karakteriseras av ökad insyn i lagstiftningsprocessen och innebär att Europaparlamentariker tvingas redovisa vilka intresseorganisationer och lobbyister de träffar i samband med lagförslag.

Det första lagförslaget handlar om att parlamentariker som är ordförande i något av utskotten och ansvariga för en fråga endast ska kunna ha möten med intresseorganisationer och lobbyister som är registrerade i det så kallade Öppenhetsregistret. Förslaget röstades igenom med en majoritet på 380 för, 224 mot och 26 nedlagda.

Öppenhetsregistret är en databas där intresseorganisationer som arbetar med påverkansarbete registrerar information om organisationen, såsom vilka intressen som företräds, av vem och hur mycket det kostar. EU-kommissionen kräver sedan ett antal år tillbaka att de intresseorganisationer som vill träffa företrädare för kommissionen är registrerade i Öppenhetsregistret.

Likt det första lagförslaget, handlar det andra förslaget om parlamentariker som är ordförande i något av utskotten och ansvariga för en fråga. Men det andra förslaget stadgar hur representanterna ska publicera sina möten med intresseorganisationer eller lobbyister online. Förslaget röstades igenom med en majoritet på 396 för, 220 mot och 21 nedlagda.

Båda lagförslagen innebär att alla Europaparlamentariker som är inblandade i lagstiftningsförfarandet antingen som rapportörer, skuggrapportörer eller ordförande i ett utskott ska redogöra för vilka de träffar. Ändringarna träder i laga kraft den 11 februari vid nästa sammankomst, med undantag för särskilda bestämmelser gällande utskotten som istället träder i kraft efter EU-valet när en ny församling tillträder i parlamentet.

Läs mer om ett transparent Europaparlament här.