State of the European Union 2021

Den 15 september höll EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, sitt State of the European Union-tal (SOTEU) om tillståndet i EU. Talet är en årlig händelse där EU-kommissionens ordförande sammanfattar året som gått i EU och presenterar kommissionens prioriterade frågor och initiativ för det kommande året. Under talet nämnde hon bland annat Covid-19 pandemin, tillståndet i Afghanistan och nya initiativ för Europas unga.

Ursula von der Leyen inledde årets tal, som hölls på plats i Europaparlamentet i Strasbourg, med att hylla Europa och den positiva utvecklingen med covid-19 vaccineringen. Hon menade att Europa har tagit sig igenom en tuff tid tillsammans men att arbetet inte är klart än. EU kommer fortsätta arbeta för att nå en hög vaccineringsnivå både i EU och globalt.

EU-kommissionen presenterade ett förslag till ett nytt europeiskt program, ALMA. Likt Erasmus+ är det tänkt att programmet ALMA ska ge unga en chans till kortsiktig arbetsträning i ett annat EU-land för att även ge de som inte utbildar sig möjlighet till utlandsutbyte. I Värmlandsstrategin, Värmlands regionala utvecklingsplan, är kompetensutveckling för unga en uttalad prioritering.

EU-kommissionen meddelade att de kommer att ta fler initiativ för att stärka mänskliga rättigheter och meddelade att de kommer föreslå ett förbud mot produkter på EU-marknaden som har tillverkats genom tvångsarbete. EU har även tagit fram en rekommendation för stärkt skydd för journalister samt en ny lag för mediafrihet.  I talet nämndes även Afghanistan och kommissionen meddelar att de ökar det humanitära biståndet till Afghanistan med 100 miljoner euro.

Under talet presenterades en ny EU-myndighet inom hälsoområdet. Myndigheten kallas för Europeiska myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA). HERA presenterades för första gången i november 2020 som en del av den europeiska hälsounionen. Syftet med myndigheten är att stärka samordningen mellan EU och medlemsländerna när det gäller hälsokriser och beredskap. HERA kommer att tillhandahålla en struktur för att stödja utveckling, tillverkning och distribution av medicinska medel vid hälsokriser.

Genom talet lyfte Ursula von der Leyen fram unga européer och hur viktiga de är för EU:s framtid. Von der Leyen talde om vilka konsekvenser klimatförändringar och Covid-19 pandemin har haft för Europas unga samt betonade att Europa behöver den unga befolkningen för att forsätta utvecklas. Därför föreslår kommissionen att 2022 ska vara ”Europaåret för ungdomar”.

Mer information om genomförandet av de här initiativen förväntas presenteras i EU-kommissionens arbetsprogram för 2022, som ska publiceras i oktober.

Läs och lyssna på talet i sin helhet här.

Läs mer om vad som sades i talet här.

FN:s globala mål i fokus – hur har EU utvecklats de senaste fem åren?

FN:s Agenda 2030 har under flera år bidragit till att forma både europeiskt och regionalt policyarbete mot hållbar utveckling och tillväxt. Nu har Eurostat, den europeiska myndighet som bevakar statistik inom EU, publicerat en rapport som utvärderar EU:s framsteg de senaste fem åren mot att uppnå FN:s globala mål. EU har gjort betydande framsteg för att säkerställa fredliga och inkluderande samhällen (mål 16), ingen fattigdom (mål 1) och god hälsa och välbefinnande (mål 3). Viss tillbakagång observeras inom ekosystem och biologisk mångfald (mål 15) och hållbar energi för alla (mål 7).

Agenda 2030 består av 17 globala mål som antogs av FN:s generalförsamling i september 2015 och är resultatet av ett arbete som pågått i nära 30 år inom FN. Hållbar utveckling är även inbäddat i EU:s fördrag och EU-kommissionens nuvarande politiska riktlinjer är utformad för att uppnå målen i Agenda 2030.

Eurostat har utvärderat utvecklingen på EU-nivå genom att använda ett dataset besående av kvantitativa indikatorer från den senaste femårsperioden. Dessa indikatorer beskriver olika faktorer kopplade till de globala målen. Analysen innehåller även ett kapitel om Covid-19 pandemin och dess effekt på framsteg mot hållbarhetsmålen. Dessutom har EU-kommissionens forskningscentrum Joint Research Centre (JRC) föreslagit indikatorer som kan användas för att mäta framstegen på regional nivå.

Eurostat har delat in utvecklingen av de globala målen i fyra kategorier.

  1. Betydande framsteg
  2. Vissa framsteg
  3. Viss tillbakagång
  4. Betydande tillbakagång

I korthet kan sägas att EU gör framsteg mot en majoritet av FN:s globala mål. Figur ett visar Eurostats bedömning hur 15 av de 17 globala målen har utvecklats i EU.

Bildkälla: (C) Europeiska Unionen. Sustainable development in the European Union — Monitoring report on progress towards the SDGs in an EU context — 2021.

Eurostat menar att EU har gjort betydande framsteg för att säkerställa fredliga och inkluderande samhällen (mål 16), ingen fattigdom (mål 1) och god hälsa och välbefinnande (mål 3). Indikatorerna för mål 16 visar att EU har färre mord och överfall samtidigt som medborgare upplever att kriminalitet, våld och vandalism har minskat. Indikatorerna för mål 1 visar att allt fler klarar att tillgodose sina basala behov. Indikatorerna för mål 3 visar ett EU:s medborgare har en mer hälsosam livsstil samtidigt som externa faktorer som luft-, vatten- och ljudföroreningar har minskat. Bättre förebyggande åtgärder och behandlingsmetoder för många sjukdomar har även bidragit till att dödligheten i EU har minskat de senaste fem åren.

Vissa framsteg har gjorts gällande implementering av tio av de globala målen, bland andra ingen hunger (mål 2), god utbildning (mål 4) och jämställdhet (mål 5).

Viss tillbakagång observeras inom ekosystem och biologisk mångfald (mål 15) och hållbar energi för alla (mål 7). Indikatorerna för mål 15 visar på en viss tillbakagång genom ohållbar landanvändning som minskat biologiska mångfald. Samtidigt har en viss förbättring skett inom mål 15 genom fler skyddade skogsområden. Indikatorerna för mål 7 visar att energikonsumtionen i EU har ökat. Samtidigt har andelen hållbara energikällor ökat, dock inte i den takt som behövs för att nå EU:s mål på 32 % hållbara energikällor innan år 2030. Enligt Eurostat är dock den sammantagna bedömningen att en viss tillbakagång har gjorts gällande mål 7. Rent vatten och sanitet för alla (mål 6) samt hav och marina resurser (mål 14) har inte utvärderats i Eurostats rapport. Eurostat ser ingen betydande tillbakagång för något av målen.

Någon utvärdering av utvecklingen mot FN:s globala mål på regional nivå finns inte än, men arbete pågår att ta fram en metodologi för just det syftet. Joint Research Center (JRC), EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum, har publicerat en rapport som föreslår ett antal indikatorer tillgängliga på regional nivå som skulle kunna användas för att mäta framsteg mot de globala målen.

Ladda ner Eurostats rapport om EU:s framsteg mot FN:s globala mål här.

Ladda ner JRC:s artikel om indikatorer för att övervaka framsteg mot FN:s globala mål på regional nivå här.

Regionkommittén har kommenterat hur FN:s globala mål kan ligga till grund för återhämtningen från pandemin, läs mer här.

Sveriges återhämtningsplan – satsningar gällande utbildning och omställning, demografiska utmaningar samt tillväxt och bostadsbyggande

I juni 2021 lämnade Sverige in sin återhämtningsplan för Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) till EU. Planen innehåller en ansökan om 34 miljarder kronor som ska investeras i Sveriges ekonomi för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Detta är den sista artikeln i Brysselkontorets artikelserie som tittar närmare på återhämtningsplanens fokusområden. I denna artikel fokuserar vi på områdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande” för att ge en bild av vilka typer av satsningar som Sveriges regering har valt att prioritera inom dessa områden.  

Vi har tidigare rapporterat om fokusområdena grön återhämtning och om digitalisering. De sista fokusområdena för den här artikelserien är utbildning och omställning, bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen samt investeringar för tillväxt och bostadsbyggande. Återhämtningsplanen måste enligt EU-kommissionen utgå från sex pelare som adresserar konsekvenser av Covid-19 men även andra samhällsutmaningar. Utifrån pelarna har regeringen föreslagit ett antal reformer och investeringar som ska bidra till återhämtning. Satsningarna som täcks i denna artikel är starkt kopplade till tre pelarna.  Dessa är:

  • smart, hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt (pelare tre),
  • social och regional sammanhållning (pelare fyra) samt
  • hälsa, ekonomisk, social och institutionell motståndskraft (pelare fem).

Sverige har fått ett antal landspecifika rekommendationer av EU-kommissionen både år 2019 och 2020 gällande de tre områdena. I korthet handlar rekommendationerna om kortsiktiga krisåtgärder, ekonomisk återhämtning och hälso- och sjukvårdens resiliens; att främja innovation, utbildning, färdighetsutveckling och investeringar; samt stimulera bostadsinvesteringar och hantera risker kopplade till hushållens höga skuldsättning. Mer om dessa nedan i sammandragen av varje investering.

Figur ett visar fördelningen över investeringarna för de tre områdena i återhämtningsplanen. Totalt investerar regeringen 12,7 miljarder. Störst andel får Äldreomsorgslyftet följt av investeringar för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande. Nedan följer ett sammandrag av alla investeringar nämnda ovan.  

Figur 1: Fördelning av medel inom fokusområdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande”.
Källa: Sveriges återhämtningsplan (2021) 

Sveriges investeringar för inom fokusområdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande”

Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande – Investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande 

Dessa investeringar är införda för att adressera den bostadsbrist som finns i Sverige, särskilt på hyres- och studentbostäder, i storstadsområdena och i områden med hög befolkningstillväxt. Stödet är också till för att stimulera byggbranschen i lågkonjunkturen som orsakats av pandemin. Bostäderna som finansieras genom stödet kommer att ha en generellt lägre hyra jämfört med liknande nyproduktion. Regeringen bedömer att investeringar i bostäder gynnar tillväxten i stort genom att främja rörligheten på arbetsmarknaden och för studerande. I hus som byggs med stödet och som har mer än 10 bostäder ska var åttonde bostad hyras ut till målgrupper som har svårt att träda in på bostadsmarknaden. Det är Länsstyrelserna och Boverket som ansvarar för implementeringen av stödet.

Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen – Äldreomsorgslyftet

Äldreomsorgslyftet innebär att ny och befintlig personal ges möjlighet att genomgå utbildning till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Både äldreomsorgspersonal samt första linjens chefer ska kunna studera under betald arbetstid. Äldreomsorgslyftet får 4,58 miljarder genom RRF.

Det svenska pensionssystemet skapades utifrån den medellivslängd som gällde i mitten av 1990-talet och en antagen pensionsålder om 65 år. Sedan dess har medellivslängden ökat med närmare tre år. Den demografiska utvecklingen med fler pensionärer är en utmaning för välfärden och kompetensförsörjningen inom vård och omsorg. Målet med satsningen är höjda pensioner, god kompetensförsörjning och fler karriärvägar inom vård och omsorg. Socialstyrelsen har fått uppdraget att betala ut statsbidrag till kommuner och regioner för den tid som personalen studerar och även informera om vilka utbildningar som ger rätt till stöd.

Utbildning och omställning – Resurser för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och högskolor

Hösten 2020 sökte sig rekordmånga personer till utbildningar på högskolor och universitet. Regeringen menar att det delvis beror det på den konjunkturnedgång som orsakats av Covid-19 pandemin. När arbetslösheten bland personer med gymnasieutbildning som högsta utbildning ökade valde flera att öka sin kompetens genom att vidareutbilda sig. Dessutom finns arbetskraftsbrist i flera yrken till exempel inom vården och IT-sektorn som kräver högskoleexamen. På grund av detta finns ett ökat behov av utbildningsplatser på Sveriges universitet, yrkeshögskolor och vuxenutbildningar. Därför har regeringen valt att använda medlen från Faciliteten för återhämtning och resiliens för att möjliggöra för fler att utbilda sig både inom högskola och universitet samt yrkesvux och yrkeshögskola. Med de nya medlen beräknar regeringen att ca 1,5 miljoner fler kan studera på universitetsnivå mellan 2021–2025, ca 150 000 fler på regionalt yrkesvux mellan 2020–2023 och 190 000 fler på yrkeshögskola mellan 2020–2023. Det kommer även vara fokus på de personer med störst utbildningsbehov, till exempel de som saknar en fullgjord utbildning på gymnasial nivå.

Universiteten får extra medel genom de ordinarie statliga finansieringskanalerna. Myndigheten för Yrkeshögskolor tillsammans med enskilda utbildningssamordnare ansvarar för att koordinera fler platser i regional yrkeshögskolan. Skolverket ansvarar för att betala ut statsbidrag till kommuner för fler yrkesvuxplatser. För regionalt yrkesvux måste tre kommuner lämna in en gemensam bidragsansökan som visar på ett regionalt arbetsmarknadsbehov för utbildningar.

Nästa steg 

Sveriges återhämtningsplan lämnades in till EU-kommissionen den 28 maj för granskning. Inom två månader kommer EU-kommissionen ge sitt utlåtande om planen. Efter det ska planen godkännas av ministerrådet innan den träder i kraft. 

Läs en sammanfattande artikel om Sveriges återhämtningsplan här.  

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.

Läs vår artikel om fokusområdet grön återhämtning här.

Läs vår artikel om fokusområdet digitalisering här.


Sammanfattning av praktikantrapport om Kunskaps- och Innovationsgrupper – möjligheter för Region Värmland?

Under vårterminen har Simon Fredholm varit praktikant på Region Värmlands Brysselkontor. En del av praktiken har varit att genomföra ett mer djupgående uppgift om ett ämne relevant för praktikplatsen. Arbete har handlat om de så kallade kunskaps och innovationsgrupperna (KI-grupper) vilka kan beskrivas som nätverk för innovation. Nedan följer en sammanfattning av min rapport.

Syftet med rapporten är att undersöka KI-grupper som en möjlig finansieringskälla för regionens innovationsarbete, främst inom den skogliga bioekonomin. Rapporten bygger på strategiska dokument från European Institute of Innovation and Technolology (EIT), kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper) och intervjuer med regionala myndigheter som deltar i KI-grupperna.

Vad är en KI-grupp?

En KI-grupp, även kallad Knowledge and Innovation Community eller KIC, är ett autonomt partnerskap mellan högre utbildningsanstalter, forskningsorganisationer, företag och andra intressenter i innovationsprocessen. De kan också beskrivas som VIP-klubbar för innovation. KI-grupperna ligger under Horisont Europa som är EU:s forsknings- och innovationsprogram. En vanlig organisationsmetod inom Horisont Europa är att EU-kommissionen ingår partnerskap med olika innovationsaktörer. KI-grupper har som mål att få fram finansiellt hållbara industriella ekosystem som etablerar innovationer på marknaden är kopplad till ett specifikt samhällsproblem, till exempel förnybar energi. En KI-grupp måste bestå av minst tre partnerorganisationer etablerade i minst tre medlemsstater, varav minst en högre utbildningsanstalt och ett privat företag ska ingå.

Slutsatser – är KI-grupper något för Region Värmland?

För att ta reda på vad en region skulle kunna få ut av att vara med i en KI-grupp intervjuade jag två regionala tjänstepersoner från Region Uppsala respektive Region Skåne involverade i KI-gruppen EIT Health, en KI-grupp för hälsoområdet. Båda tjänstepersonerna menade att en region har mycket att vinna på att vara med i en KI-grupp. Samarbetet bidrar att öka den regionala tillväxten och attraktionskraften. De menar att det är tillgång till finansiering och partners som stärker den regionala tillväxten​ och skapa värden som svarar mot riktiga behov i den offentliga verksamheten​. De har även upplevt att de har en möjlighet att påverka den europeiska innovationsagendan i en riktning som är gynnsam för deras region. Dessutom anser de att regionala myndigheter har en viktig roll att spela i en KI-grupp främst för att säkerställa gott samarbete som i sin tur leder till mer innovation.

Hela rapporten finns att läsa här.

Norra Mellansverige – en innovationsstark region i Europa

EU-kommissionen har publicerat resultatet av sin European Innovations Scoreboard (EIS) och sin Regional Innovation Scoreboard (RIS) som visar EU:s innovationsnivå på nationell och regional nivå. Syftet med dessa jämförande analyser är att utvärdera medlemsländernas innovationssystem och föreslå rekommendationer till förbättringar.

Innovationsmätningen använder sig av 32 respektive 21 indikatorer uppdelat i fyra kategorier för att mäta innovation. De fyra kategorierna är: (1) institutionella ramverk, (2) investeringar, (3) innovationsaktiviteter och (4) genomslag. EU-länderna och regionerna delas upp i fyra grupper beroende på sina resultat: innovationsledare, innovationsstarka, innovationsmåttliga och innovationssvaga.

Figur 1 visar hur innovationsnivåerna har förändrats mellan 2014 och 2020. Generellt så har innovationsnivåerna gått upp i hela EU Sverige och många av Sveriges regioner är innovationsledare i EU med höga resultat i både den europeiska och regionala innovationsmätningen . Sverige har en innovationsnivå som är mer än 125 % av EU-genomsnittet. I innovationsrapporten över Sverige så bedömer EU-kommissionens att Sveriges främsta styrkor inom innovationsområdet är en hög användning av IT-verktyg, en hög kompetensnivå och ett attraktivt forskningssystem.

Figur 1: Jämförelse av kapaciteten i medlemsländernas Innovationssystemen.
Källa: European Commission 2021 – European Innovation Scoreboard

Norra Mellansverige, NUTS-2 regionen som Värmland tillhör, har också en hög innovationsnivå och klassas som en innovationsstark region – vilket betyder att regionen har en innovationsnivå mellan 100–125 % av EU:s genomsnitt. Från ett europeiskt perspektiv är regionen en mycket god innovationsregion. Däremot, jämför man med resten av Sverige så är Norra Mellansveriges innovationsnivå ca 72 % av den nationella innovationsnivån. Det innebär att regionen har Sveriges lägsta innovationsnivåe. Regionens poäng på indikatorerna visas i figur 2. I figuren går det att utläsa att jämfört med EU-genomsnittet har regionen goda förutsättningar till livslångt lärande, mycket goda digitala färdigheter och många anställda i innovativa företag. De områden där regionen kan bli bättre, alltså de indikatorer som regionen ligger efter i är näringslivet och den offentliga sektorns utgifter till forskning och utveckling (R&D expediture), antalet IKT-specialister och antalet anställningstillfällen i kunskapsintensiva sektorer.

Figur 2: Norra Mellansveriges poäng på innovationsindikatorer.
Källa: European Commission 2021 – Regional Innovation Scoreboard

Läs mer om European Innovation Scoreboard och ladda ner EU-kommissionens rapport här.

Läs mer om den Regional Innovation Scoreboard och ladda ner EU-kommissionens rapport här.

Tio lärdomar från pandemin

18 månader efter Covid-19 bröt ut i Europa så presentar EU-kommissionen en rapport med 10 lärdomar från pandemin. Generellt så menar EU-kommissionen att EU går stärkt ur krisen genom de erfarenheter från hälsosektorn, europeiskt samarbete och beredskapsplanering som krisen tvingat fram. Rapporten innehållande lärdomar är ett första steg i ett längre arbete i att utvärdera EU:s agerande innan, under och efter pandemin.  EU-kommissionen hoppas också att lärdomarna från krisen kan stärka det förebyggande arbetet mot folkhälsokriser i EU och i medlemsländerna så att de samlade insatserna blir mer effektiva om en ny kris uppstår i framtiden.  

EU-kommissionens tio lärdomar från pandemin är:

  1. Det behövs ett globalt övervakningssystem för pandemiinformation.
  2. EU bör utse en europeisk chefsepidemiolog.
  3. EU-kommissionen bör ta fram en årlig rapport över medlemsstaternas beredskapsnivå.
  4. Det bör inrättas en ram för ett europeiskt undantagstillstånd.
  5. Den Europeiska hälsounionen bör antas snabbt.
  6. Europa behöver en myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser.
  7. Mer klinisk forskning bör främjas genom en europeisk plattform för kliniska multicenterprövningar.
  8. Mer stöd bör ges till medlemsländerna för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens resiliens.
  9.  Pandemiförebyggande, pandemiberedskap och pandemiinsatser bör främjas genom att stärka det globala samarbetet och WHO.
  10. EU behöver en mer samordnad strategi som motverkar desinformation.  

Rapporten kommer ligga till grund för Europeiska rådets möte i juni. EU-kommissionen kommer också att presentera konkreta förslag utifrån lärdomarna under hösten.

Läs mer om EU-kommissionens tio lärdomar från Covid-19 pandemin här.

Sveriges återhämtningsplan – fokusområde digitalisering

I juni 2021 lämnade Sverige in sin återhämtningsplan för Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) till EU. Planen innehåller en ansökan om 34 miljarder kronor som ska investeras i Sveriges ekonomi för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Den här artikeln tittar närmare på återhämtningsplanens fokusområde ” Utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning” för att ge en bild av vilka typer av projekt och initiativ som Sveriges regering har valt att prioritera inom det området.

Sveriges investeringar inom digitaliseringsområdet

Vi har tidigare rapporterat om fokusområdet ”Grön återhämtning”, läs den artikeln här. Det andra fokusområdet för den här artikelserien är Utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning. Satsningarna är starkt kopplade till pelare två: digital omställning. Tillsammans med den gröna omställningen är den digitala omställningen en av EU-kommissionens högst prioriterade områden. Detta är delvis på grund av att en ökad digitalisering kan bidra till att minska utsläpp från persontransporter. Dessutom har Covid-19 pandemin visat på hur viktigt digitaliseringen är för samhällets resiliens och tvingat fram en snabbare digitalisering.  

Sverige har fått ett antal landspecifika rekommendationer av EU-kommissionen gällande digitaliseringsområdet både år 2019 och 2020. I korthet handlar rekommendationerna om att främja innovation, utbildning, färdighetsutveckling och investeringar i bland annat digitaliseringsomsrådet.

Figur ett visar fördelningen över investeringarna i återhämtningsplanen. Totalt investerar regeringen 4,62 miljarder i ökad digitalisering. Störst andel får forskning inom digitalisering följt av bredbandsutbyggnad och sist förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Nedan följer ett sammandrag av dessa investeringar.

Källa: Sveriges återhämtningsplan (2021)
Källa: Sveriges återhämtningsplan (2021)

Figur 1: Fördelning av medel inom fokusområde ” Utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning”

Förvaltningsgemensam digital infrastruktur

Den här investeringen handlar om att centralisera den offentliga sektorns data för att öka informationsutbytet mellan myndigheter samt förenkla för medborgare och företag. Ett initiativ för en gemensam digital infrastruktur på välfärdsområdet har tagits redan 2019 av SKR och en Sverigeförhandling om välfärdens digitala infrastruktur är inledd. Målgrupp är hela den offentliga förvaltningen inklusive regioner och kommuner som kommer kunna ta del av gemensamt utvecklade lösningar. Samordnande aktör kommer vara Myndigheten för digital Förvaltning (DIGG), samverkande med flera andra myndigheter.

Bredbandsutbyggnad

Sverige är redan en av EU:s mest digitaliserade medlemsländer. De områden som ligger efter är de som ligger utanför så kallade statistiska tätorter, det vill säga orter med minst 200 invånare. Genom medel från Faciliteten för återhämtning och resiliens utökas budgeten för bredbandsutbyggnad. Stödet riktar sig mot marknadsaktörer, samfälligheter och andra som kan söka stöd för bredbandsutbyggnad. Det är Post- och Telestyrelsen (PTS) som är samordnande myndighet. Regeringen bedömer även att det går att uppnå synergier med ERUF gällande dessa investeringar.

Forskning inom digitalisering

Den största posten inom fokusområdet är forskning om digitalisering. Regeringen gör redan stora satsningar på att öka forskningen inom digitaliseringsområdet. Digitalisering sker i alla delar av samhället och regeringen vill särskilt att det ska forskas på hur den digitala omvandlingen påverkar samhället i grunden. Stödet riktar sig mot personer, organisationer eller företag verksamma inom forskning och innovation. Samordnande myndigheter är Vetenskapsrådet och Vinnova och här bedömer regeringen att det går att uppnå synergier med Horisont Europa. Det finns även ett helt nytt europeiskt sektorsprogram kallat ”Digitala Europa” som regeringen inte nämner som har liknande prioriteringar och eventuella synergier.

Nästa steg

Sveriges återhämtningsplan lämnades in till EU-kommissionen den 28 maj för granskning. Inom två månader kommer EU-kommissionen ge sitt utlåtande om planen. Efter det ska planen godkännas av ministerrådet innan den träder i kraft.

Läs en sammanfattande artikel om Sveriges återhämtningsplan här.

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här.

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.

En vecka av toppmöten

G7, NATO, USA, EU och BoJo, förkortningarna har avlöst varandra under den här toppmötesspäckade veckan som har dominerats av Joe Bidens första besök i Europa som USA:s president. I Bryssel har det varit fullt upp inför president Joe Bidens ankomst med avstängda gator, taggtråd och poliser i alla hörn i närheten av EU-institutionerna. USA:s president var i stan på grund av två toppmöten på agendan där USA var i centrum.

Det första mötet var G7 (Group of Seven) som hölls i Cornwall, Storbritannien. Under mötet avhandlades ett antal frågor bland andra en potentiell global företagsskatt på 15 %, klimatrapportering på finansmarknaden, biologisk mångfald samt klimatneutral och kolfri energiförsörjning.

Under NATO-mötet den 14 juni diskuterade NATO-ländernas ledare säkerhetshotet från Ryssland och Kina, Turkiets rebelliska agerande, klimatförändringarna samt ett ökat samarbete mellan EU och NATO.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Ministerrådets ordförande Charles Michel träffade President Biden i Bryssel den 15 juni med syfte att tina upp den frostiga transatlantiska relationen. Flera diskussionsämnen fanns på listan för ledarnas möte, bland andra stål- och aluminiumtullar, den 17 år långa dispyten mellan flygplanstillverkarna Boeing och Airbus, Kinas framväxt och ett förnyat handelsavtal mellan EU och USA. Parterna kom överens om att ta steg för att lösa dispyten mellan flygplanstillverkarna genom att stoppa de strafftullar som båda sidor av infört som konsekvens av dispyten, läs mer om det här.

Samma dag träffade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen även Kanadas premiärminister Justin Trudeau. De diskuterade relationen mellan EU och Kanada och var överens om att relationen skulle intensifieras på en rad områden, bland annat genom ett ökat samarbete inom hälsosektorn, klimatarbetet, handel och forskning.

Läs mer om G7-toppmötet här och om G7:s klimatåtagande här.

Läs mer om NATO-toppmötet här.

Läs mer om toppmötet mellan EU och USA här och läs EU-kommissionen och Ministerrådets uttalande efter toppmötet här.

Läs mer om toppmötet mellan EU-Kanada här och läs EU-kommissionens uttalande efter mötet här.

Bildkälla: (C) European Union 2015 – European Parliament

Nya partnerskap inom Horisont Europa

EU-kommissionen har lanserat 11 nya samprogrammerade partnerskap inom Horisont Europa. Samprogrammerade partnerskap innebär ett samarbete mellan EU-kommissionen och privata samt offentliga partners med syfte att adressera ett särskilt samhällsproblem. Partnerskapen kommer stödjas med 8 miljarder euro från Horisont Europa som dels ska användas för att locka ytterligare investeringar.

De nya samprogrammerade partnerskapen är:

  1. Europeiskt partnerskap för det europeiska öppna forskningsmolnet.
  2. Europeiskt partnerskap för artificiell intelligens, data och robotteknik. 
  3. Europeiskt partnerskap för fotonik (ljusbaserad teknik).
  4. Europeiskt partnerskap för rent stål – koldioxidsnål ståltillverkning. 
  5. Det europeiska partnerskapet Tillverkad i Europa. 
  6. Europeiska partnerskapet ”Processes4Planet”.
  7. Europeiskt partnerskap för en människocentrerad hållbart byggd miljö (Built4People). 
  8. Europeiskt partnerskap för vägtransporter med nollutsläpp (2ZERO). 
  9. Europeiskt partnerskap för uppkopplad, samverkande och automatiserad mobilitet. 
  10. Europeiskt partnerskap för batterier: Mot en konkurrenskraftig europeisk värdekedja för industribatterier. 
  11. Europeiskt partnerskap för utsläppsfri sjöfart. 

Alla 11 partnerskap har stark koppling till EU-kommissionens övergripande politiska mål mot en grön och digital omställning. Målet är även att stärka EU:s konkurrenskraft och tekniska suveränitet som i förlängningen bidrar till fler arbetstillfällen. Partnerskapen kommer att löpa mellan 2021 – 2030.

Läs mer om de samprogrammerade partnerskapen här.

Vi har tidigare rapporterat om Horisont Europa, läs den artikeln här.

EU:s budget för 2022

I december förra året antog Europaparlamentet och Ministerrådet EU:s sjuåriga budget på 1 074 miljarder euro. Nu har EU-kommissionen presenterat sin plan för EU:s budget 2022. Budgeten för 2022 är 167,8 miljarder euro. Den kompletteras dock med 143,5 miljarder från återhämtningsinstrumentet Next Generation EU. Budgeten för 2022 har ett tydligt fokus på gröna och digitala investeringar samt återhämtning.

EU-budgeten är fördelad på en rad olika prioriteringar både inom och utanför Europa. Figur ett visar budgetfördelningen över de prioriteringarna. Störst är den gemensamma jordbrukspolitiken som får 53 miljarder euro följt av regional utveckling och sammanhållning som får 36,5 miljarder förstärkt med 10,8 miljarder euro från Next Generation EU genom REACT-EU. Den Europeiska socialfonden+ får 13,3 miljarder euro.

Figur 1: Fördelningen av EU:s budget.

Läs mer om EU:s budget för 2022 här.