Ny studie analyserar effekten av Covid-19 på EU:s kultursektor

Det är Utskottet för kultur och utbildning (CULT) i Europaparlamentet som har tagit initiativ till en rapport som analyserar vilken effekt Covid-19 har haft på kultursektorn. Rapporten slår fast att Covid-19 har slagit särskilt hårt mot kulturen för att sektorn karaktäriseras av låg motståndskraft, bräckliga arbetsstrukturer och osäkra inkomstkällor. Krisen har även belyst hur osäkra arbetsförhållande kulturarbetare har i flera medlemsländer. Särskilt drabbad är besöksberoende verksamheter som teater och kulturarv. Men allt är inte negativt. Enligt rapporten har den ökade efterfrågan på digital kultur haft en viss positiv effekt på kultursektorn. Dessutom lyfts regionerna fram som en viktig del i återuppbyggnaden av kulturen.

I rapporten lyfts nedstängningen av samhället och de strikta restriktionerna som kom på plats i många medlemsländer när samhällena öppnades upp som orsakerna till att kultursektorn har drabbats hårt av pandemin. I mars 2020 stängdes stora delar av Europa ned och all icke-nödvändig verksamhet lades på is, däribland all kulturutövning. Efter nedstängningen har kulturen haft det fortsatt kämpigt. Även om det fanns en större möjlighet att utöva kultur när samhället öppnade upp så var omfattningen mycket begränsad på grund av strikta restriktioner kring offentliga sammankomster. När efterfrågan på konst och kultur sjönk ledde det till att en stor andel kulturföretag gick i konkurs och kulturarbetarna förlorade sina jobb.

Krisen har dock inte bara haft negativa effekter på kultursektorn. I rapporten konstateras det till exempel att pandemin har inneburit en ökad digital konsumtion av kultur. En ökad digitalisering lyfts fram som en positiv effekt då det kan öka kultursektorns lönsamhet, arbetstrygghet och motståndskraft. När kulturarbetare har tvingats anpassa sig till det rådande världsläget har många sett till att kompetensutveckla, ökat sitt tvärsektoriella samarbete och utveckla nya affärsmodeller. I förlängningen tros detta öka kultursektorns motståndskraft mot framtida kriser.

Rapporten lyfter också fram regionerna som viktiga aktörer i återhämtningen av kultursektorn. I rapporten efterfrågas det ett ökat regionalt fokus på digital kultur och internationella möjligheter. Genom ökad digitalisering och gemensamma plattformar för internationell samverkan kan regionerna se till att kultursektorn återhämtas och frodas efter pandemin. Regionerna uppmanas också att utveckla en strategi för regionalt kultursamarbete, att främja tvärsektoriella samarbeten och uppmärksamma kulturens roll i det regionala tillväxtarbetet.

Rapporten finns att läsa här.  

EU-kommissionens arbetsprogram för 2021 har presenterats

EU-kommissionen har antagit ett nytt arbetsprogram med åtgärder inför 2021. Arbetsprogrammet genomsyras av åtgärder som ska stödja Europas återhämtning efter coronapandemin, samtidigt som vikt läggs vid att skapa ett mer rättvist, hälsosamt och välmående Europa.

EU-kommissionens arbetsprogram läggs fram varje år och innehåller åtgärder för de kommande tolv månaderna. Arbetsprogrammet för 2021 har vissa likheter med 2020 års program, då fortsatt vikt läggs vid att stimulera en grön och digital omställning i EU. Dessutom innehåller kommande års program åtgärder som ska motverka de försluter av människoliv och arbetstillfällen som sker i sviterna av coronaviruset, bland annat genom fortsatt stöd till framtagandet av ett vaccin liksom nya gröna och digitala satsningar som stimulerar ländernas ekonomier. Programmet för 2021 innehåller följande prioriteringar:

  • Den gröna given
  • Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern
  • En ekonomi för människor
  • Ett starkare Europa i världen
  • Främjande av vår europeiska livsstil
  • En ny satsning på demokratin i Europa

Inom ramen för den gröna given kommer EU-kommissionen lansera ett nytt paket med åtgärder vid namn Fit for 55, som syftar till att skapa incitament för utsläppsminskningar motsvarande minst 55 % fram till 2030. Paketet kommer exempelvis innehålla en ny koldioxidsjusteringsmekanism som ska minska risken för koldioxidläckage, samtidigt som åtgärder vidtas för att uppmuntra EU:s samarbetspartners till höjda klimatambitioner. Fokus läggs även vid energieffektivisering, handel av utsläppsrätter samt förnybar energi.

När det gäller digitalisering avser kommissionen att lägga fram en färdplan med sikte på 2030 gällande uppkoppling, digitala färdigheter och digitala offentliga tjänster. Kommissionen kommer även ta initiativ till lagstiftning beträffande artificiell intelligens, liksom åtgärder för att säkerställa integritet, IT-säkerhet och principer om yttrandefrihet. Dessutom kommer EU:s nya industristrategi att uppdateras för att anpassas till de förändringar som coronapandemin fört med sig genom bättre rättigheter för de som arbetar utifrån digitala plattformar.

För att undvika en situation den där sociala utsattheten ökar på grund av coronavirusets effekter på Europa vill kommissionen fullt ut stödja arbetet med att genomföra målen inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Detta ska ske genom en ny handlingsplan som stakar ut vägen för hur detta kan förverkligas på bästa sätt. Dessutom ska gränsöverskridande investeringar stimuleras samtidigt som penningtvätt ska motverkas ytterligare. Sist men inte minst ska kommissionen lägga fram en ny barngaranti som ska säkra barns tillgång till grundläggande behov relaterat till vård, hälsa och utbildning.

Läs mer om EU-kommissionens nya arbetsprogram här.

Ny strategi ska bana väg för hållbara och konkurrenskraftiga företag

I samband med att EU-kommissionen presenterade sin nya industristrategi den 10 mars lanserades även en strategi avsedd specifikt för små och medelstora företag. Stor vikt läggs vid att skapa incitament som främjar hållbarhet och digitalisering bland Europas cirka 25 miljoner små och medelstora företag.

Genom den nya strategin vill EU-kommissionen underlätta för små och medelstora företags (SMF:s) anpassning till ett hållbart och digitaliserat samhälle, samtidigt som strategin ska främja tillgången på nödvändig kompetens för SMF. Europas företag står för 2 av 3 nya jobb inom EU, därför ser kommissionen vikten av att införa regelförenklingar som underlättar för SMF. Några av dessa är:

  • Minimera praktiska och rättsliga hinder som hämmar företagsamhet och expansion.
  • Genom att etablera ett nytt virtuellt observationscentrum vill kommissionen. intensifiera arbetet med snabba utbetalningar till SMF.
  • Åtgärder för att små och medelstora företag lättare ska kunna börsintroduceras, bland annat genom en ny fond som blir en del av InvestEU.

Strategin innehåller även ett förslag om att införa hållbarhetsrådgivare inom ramen för European Enterprise Network, där företag kan få rådgivning för att ställa om i en hållbar och digital riktning. När det gäller digital teknik vill EU-kommissionen skapa möjligheter för volontärarbete och praktik inom just digital teknik, liksom utöka antalet digitala innovationsknutpunkter i alla EU:s regioner så att företag lättare kan sammanföra och integrera digitala innovationer med varandra.

Strategins målsättning är att göra Europa till den bästa platsen för företagande, och kommissionen uppmuntrar även medlemsländerna att erbjuda företag hjälp och rådgivning via en samlad kontaktpunkt. Samarbetet mellan EU:s medlemsländer i frågor som rör företagande ska också stärkas, dels genom införandet av en ny gemensam EU-standard kopplat till nyföretagande, dels genom ett ökat utbyte mellan nationella, regionala och lokala företrädare för SMF gällande erfarenheter och goda exempel som möjliggör tillväxten av nya högteknologiska företag. Strategin ska också främja investeringar i företag och fonder ledda av kvinnor, med syftet att stärka kvinnors entreprenörskap och företagande.

Läs mer om den nya strategin för små och medelstora företag här.

Praktikantrapport: Små- och medelstora företags möjligheter att få EU-medel för digitalisering

En förutsättning för ett växande och hållbart företagande är att små- och medelstora företag anpassar sig efter den globala utvecklingen och den digitala övergången. Syftet med rapporten är att kartlägga EU:s finansiella stöd till små- och medelstora företag med en särskild inriktning på digital utveckling.

Rapporten utgörs av två beståndsdelar där den första delen är inriktad på strategier och policy. Inledningsvis beskrivs Region Värmlands arbete inom regional utveckling och näringslivsfrågor. Därefter presenteras den tidigare EU-kommissionens prioritering ”Den digitala inre marknaden”, Sammanhållningspolitikens tematiska mål om att främja konkurrenskraften hos små och medelstora företag och därefter den nyligen tillträdda EU-kommissionens prioritering om ”Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern”.

Den andra delen av rapporten kartlägger de EU-program som har en inriktning på små- och medelstora företag och digitalisering. Både pågående och framtida program inkluderas mot bakgrund av att den nya EU-kommissionen nyligen tillträdde och på grund av att nästkommande programperiod 2021-2027 snart inleds.

Programmen som lyfts fram i rapporten är enligt följande:

  • COSME (EU:s program för små och medelstora företag)
  • Digitaliseringspilot för små och medelstora företag under COSME-lånegarantifaciliteten
  • Horisont 2020 – EIC Accelerator Pilot
  • Horisont Europa (2021-2027)
  • Digitala Europa (2021-2027)
  • Inre marknadsprogrammet (2021-2027)
  • InvestEU (2021-2027)

Genomgående i texten har även projektexempel och faktarutor placerats ut för att visa på bredden av projekt som har beviljats EU-medel inom programmen. Rapporten innefattar även exempel på nätverk och utmärkelser som knyter an till utvecklingen av små- och medelstora företag. Under sammanfattningen har även olika länkar till information, guider och rådgivning listats för de företag som är intresserade av stöd i sin ansökningsprocess.

Läs hela praktikantrapporten här.

EU-kommissionens nya ordförande presenterar programförklaring

Under juli månad valdes Ursula von der Leyen av EU-parlamentet till ny ordförande för EU-kommissionen. von der Leyen blir således den första kvinnan att inneha ordförandeposten. Om allt går enligt tidsplanen kommer den tillträdande kommissionen ersätta den avgående från och med den 1 november. 

I samband med att von der Leyen valdes till ny ordförande för kommissionen presenterades en programförklaring som innehåller riktlinjer och prioriteringar för perioden 2019 – 2024. Ambitionen är bland annat att Europa ska bli den första klimatneutrala världsdelen och leda övergången till en ny digital värld. Programförklaringens prioriteringar avser sex övergripande ambitioner:

  • En europeisk grön satsning
  • En ekonomi för människor
  • Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern
  • Skydd av den europeiska livsstilen
  • Ett starkare Europa i världen
  • En ny satsning på demokrati i Europa

Ursula von der Leyen arbetar efter att uppnå en jämn fördelning av kvinnor och män i den nya gruppen av kommissionärer. Den svenska regeringen har nominerat arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som ny EU-kommissionär. Listan med de nominerade kommissionsledamöterna måste godkännas av Europaparlamentet i sin helhet och kommissionärerna utses sedan av Europeiska rådet, innan de därefter kan tillträda på sina poster. Om allt följer planeringen förväntas von der Leyen och den nya kommissionen tillträda den 1 november.

Läs hela programförklaringen här

Det omdebatterade upphovsrättsdirektivet har godkänts av Ministerrådet

Ministerrådet antog den 15 april det nya upphovsrättsdirektivet. Syftet med direktivet är att anpassa EU:s regler till den digitala tidsåldern.

Ministerrådet tog beslutet med en klar majoritet på 19 röster för, 6 emot och 3 nedlagda. Sverige var ett av de länder som röstade emot direktivet. Det nya direktivet syftar till att modernisera lagstiftningen om upphovsrätt på EU:s digitala inre marknad, bland annat genom att ge starkare skydd för konstnärer och upphovsmän.

I rådets pressmeddelande kommuniceras att reglerna i direktivet kan kategoriseras i tre delar:

  1. Anpassning av upphovsrättsliga undantag och inskränkningar till en digital och gränsöverskridande miljö
  2. Förbättring av licensieringsförfaranden för att säkerställa bredare tillgång till innehåll
  3. En välfungerande marknadsplats för upphovsrätt.

De omstridda diskussionerna av upphovsrättsdirektivet har framför allt kretsat kring två artiklar, 15 och 17, vilka bland annat fastställer att webbplattformar, sökmotorer och sociala medier, exempelvis Facebook eller Youtube kan bli skyldiga att dela sina intäkter när de länkar till material som producerats av andra. Rättighetshavare kommer att kunna förhandla om ersättning och villkor för utnyttjande av deras material. Därtill ska internetplattformar inrätta en granskningsmekanism så att inte förbjudet material publiceras.

Direktivet fastställer vidare att användare av internetplattformar fritt ska kunna ladda upp och generera innehåll för syften som bland annat recensioner, citat och parodier. Internetbruk där material används i enighet med ovanstående kriterier kommer att betraktas som undantag från de nya reglerna. Konkret innebär direktivet att plattformar vars verksamhet bygger på användaruppladdat innehåll måste ha licens för upphovsrättsskyddat material som laddas upp av användarna.

Europaparlamentet röstade igenom direktivet 26 mars, vilket innebär att, när direktivet publicerats i EU:s officiella tidning har medlemsländerna två år på sig att implementera lagstiftningen på nationell nivå.

Läs direktivet om upphovsrätt i sin helhet här.

Läs ministerrådets pressmeddelande här.

 

Ministerrådet och Europaparlamentet överens om det nya programmet för ett digitalt Europa

Ministerrådet och Europaparlamentet har enats om EU-kommissionens förslag gällande programmet för ett digitalt Europa. Programmet kommer att finansiera satsningar gällande digitalisering för 9,2 miljarder euro under 2021 – 2027.

Digital Europe är EU:s första digitala program, vilket enligt kommissionären för digital ekonomi och samhälle, Mariya Gabriel positionerar EU i framkant av den digitala eran.

Som en del av långtidsbudgeten för 2021-2027 föreslog EU-kommissionen i juni 2018 ett nytt sektorsprogram med fokus på digitala frågor, vilket nu Ministerrådet och Europaparlamentet enats om i en provisorisk politisk överenskommelse.

Programmet för ett digitalt Europa kommer utformas enligt följande fem fokusområden och budgetfördelning:

  • Superdatorer 2.7 miljarder €
  • Artificiell Intelligens 2.5 miljarder €
  • Cybersäkerhet och tillit 2 miljarder €
  • Avancerad digital kompetens 700 miljoner €
  • Säkerställa en bred användning och etablering av digital teknik i ekonomin och samhället. 1.3 miljarder €

Programmet syftar till att stödja de områden som ingen medlemsstat på egen hand kan tillgodose, samt de områden som beräknas vara mest i behov av offentlig finansiering. Det föreslagna programmet inbegriper investeringar på 9,2 miljarder euro under 2021-2027.

Läs mer om överenskommelsen här.

Läs mer om programmet för ett digitalt Europa här.

Ökat EU-samarbete inom digital hälsa och vård: nytt initiativ gällande elektroniska recept

Ny infrastruktur för e-hälsotjänster gör nu att de första patienterna kan hämta ut receptbelagd medicin när de besöker ett apotek i ett annat EU-land. Initiativet prövas genom ett samarbete mellan Finland och Estland där patienter genom e-recept inte längre behöver pappersbelagda recept.

Initiativet grundar sig i EU:s strategi för digital hälsa och vård, vilken avser att säkra kontinuitet och öka patienternas inflytande i vården.

Infrastrukturen för e-hälsotjänster finansieras av Fonden för ett sammanlänkat Europa och EU-kommissionen ser med glädje på utvecklingen och kommer att fortsätta stödja utbyten likt initiativet med e-recept.

År 2011 antog EU-institutionerna direktivet 2011/24/EG ’om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård’. Direktivet syftar till att främja gränsöverskridande samarbeten och möjliggör bland annat att EU:s medlemsländer kan utbyta hälsodata på ett effektivt och säkert sätt.

Utöver initiativet i Finland och Estland har EU:s e-hälsomyndighet givit klartecken till Tjeckien och Luxemburg att ta emot patientöverskrifter för personer som är bosatta i ett annat land.

Läs mer om EU-samarbetet gällande e-recept här.