Utvärdering av Junkerkommissionens åtgärder för en bättre lagstiftning i EU

EU:s regleringspolitik är en av de bästa i världen enligt OECD. Men bra kan bli bättre, EU-kommissionen vill bygga vidare på framgångarna.

EU-kommissionen presenterade 2015 en agenda för att göra lagstiftningen i EU bättre och den 15 april 2019 publicerade kommissionen en utvärdering av de åtgärder som har genomförts hittills. Strävan efter ett öppet, transparent och en bevisbaserad lagstiftningsprocess har enligt rapporten varit mycket framgångsrik. Kommissionens ambitioner är att ytterligare stärka detta arbete och kommissionens förste vice-ordförande, Frans Timmermans, menar att det är viktigt att bygga vidare på framgångarna, speciellt när både vetenskapen och demokratin på senare år har ifrågasatts.

”Junckerkommissionen” har som utgångspunkt att endast agera inom områden där EU kan tillföra ett så kallat mervärde. Med anledning av det utgår man alltid från sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser i de fall EU avser att besluta om en ny regel.

EU-kommissionen poängterar följande fyra områden som centrala för framgångarna:

  • Öppnare politiskt beslutsfattande; kommissionen har bland annat anordnat över 400 offentliga samråd sedan 2015, med miljontals respondenter. Exempelvis deltog över 4,6 miljoner i samrådet om sommartiden. Kommissionen vill fortsätta öka medvetenheten och göra allmänheten mer inblandad i beslutsfattandet.
  • Bättre verktyg för bättre politik; det har bland annat inrättats en nämnd för lagstiftningskontroll, vilken har stärkt möjligheten till utvärdering och konsekvensbedömning i lagstiftningsprocessen för att göra den mer bevisbaserad. Här vill kommissionen effektivisera möjligheterna till beslut då en del fall kräver ett snabbt agerande.
  • Ändamålsenlig EU-lagstiftning; kommissionen vill fortsätta arbetet med att förenkla lagstiftningen och minska de administrativa bördorna, med fokus på små- och medelstora företag för att göra företagsverksamheten i EU enklare och möjliggöra bättre resultat.
  • Bättre lagstiftning med förenade krafter; trialogerna (förhandlingarna mellan rådet och EU-parlamentet) måste bli effektivare. Det krävs mer systematisk analys av ministerrådet och parlamentets förhandlingar då de i många fall innebär stora förändringar av kommissionens ursprungliga förslag. Därtill vill kommissionen inkludera de andra institutionerna, medlemsstaterna och andra aktörer i öppna samråd och uppmanar medlemsstaterna att rapportera mer öppet vilka åtgärder de genomför.

EU-kommissionen anordnar den 29 april en konferens med anledning av utvärderingen för att diskutera hur EU:s beslutsprocess i framtiden kan bli ännu bättre.

Läs EU-kommissionens utvärdering här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Annonser

Reportage från konferensen ”Ett hållbart Europa 2030, från mål till resultat”.

De hållbara utvecklingsmålen är verkligen högt upp på agendan i EU. Ambitionen är solklar och forskningsresultaten är tydliga. Men kan EU leverera det som krävs?

Den 8 april anordnade EU-kommissionens tankesmedja, European Political Strategy Centre (EPSC) en konferens om ett hållbart Europa, vilken vi på Region Värmlands Brysselkontor bevakade. Konferensen, som gick under beteckningen ”high-level conference” gästades av många framstående namn från både politiken, akademien och näringslivet.

FN:s generalsekreterare, António Guterres inledde via videolänk med att konstatera att Europa spelar en nyckelroll för att nå de hållbara utvecklingsmålen. Uttalandet befäste den röda tråden för konferensen; Europa är världsledande på hållbar utveckling och alla talare var överens om vikten av de hållbara utvecklingsmålen, men vägen till en hållbar värld tycks vara krokig och dessutom ta lång tid.

EU-kommissionens förste vice-ordförande Frans Timmermans kommunicerade att hållbar utveckling inte är ett val, utan ett måste. Timmermans fortsatte med att poängtera att utmaningarna vi står inför inte är ett höger-vänsterproblem, utan ett universellt problem, samt att omställningen till hållbarhet måste förankras på det sociala planet, vilket bl.a. visas av framväxten av de gula västarna i Frankrike. Han menade också att ”EU kan vara stor i stora frågor genom att reglera i smått”, ex. genom plaststrategin som bl.a. handlar om sugrör och plastbestick. Vid frågan om hur nästa EU-kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Timmermans att kommissionens nästa ordförande bör ta personligt ansvar för målen, och se till att kommissionärerna blir ansvariga att tillgodose att målen uppfylls inom ramen för sitt ansvarsområde.

Jyrki Katainen, även han vice-ordförande av EU-kommissionen, valde att fokusera sitt anförande på fyra punkter. Den cirkulära ekonomin, där Katainen konstaterade att omställningen inte kommer att ske om inte ekonomin är den primära drivkraften. Artificiell intelligens (AI); säker och effektiv intelligens kan bidra starkt till de hållbara utvecklingsmålen inom sektorer som jordbruk, hälsa och skydd för miljön. Modernisera utbildningen, anpassa utbildningsystemen och kompetenser efter dagens teknologi, framför allt AI. Fiskal hållbarhet, för att genomgå en hållbar omställning krävs uppbackning från en hållbar ekonomi. Vid frågan om hur nästa kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Katainen att skapandet av en konkret åtgärdsplan för den cirkulära ekonomin och en kontinuerlig etablering av AI i samhället är de viktigaste utgångspunkterna.

Alexander Stubb, vice-ordförande i europeiska investeringsbanken levererade tre konkreta policyrekommendationer; EU bör fokusera på klimatet och hållbarhet, omfamna den digitala revolutionen, särskilt AI, och sprida europeiska värden och multilateralism, dvs att flera länder samarbetar mot samma mål. Jeffrey Sachs, professor och ansvarig för hållbar utveckling vid Columbia University i New York bidrog med ett färgstarkt resonemang. ”Europa är den enda platsen i världen där man verkligen förstår vad hållbar utveckling innebär”. Sachs förespråkade att EU borde gå i bräschen för hållbarhet genom att öka sin budget för att investera mer i hållbar utveckling, införa tuffare regleringar, samt tala med en starkare gemensam röst i utrikespolitiken.

Marianne Thyssen, kommissionär för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden, avslutade konferensen med att konstatera att EU är världsledande på hållbar utveckling, och tänker fortsätta vara världsledande, så att vi lämnar planeten i ett bra skick till nästkommande generationer.

Här kan ni läsa mer om konferensen.

 

 

 

Nya överenskommelser om Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU

Intensiva förhandlingar gällande programförslagen för nästa budgetperiod pågår mellan Europaparlamentet och Ministerrådet. Nu har överenskommelser nåtts gällande tre viktiga program; Horisont Europa, Invest EU och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

EU:s institutioner har ambitionen att slutföra så mycket som möjligt av förhandlingarna gällande nästa programperiod innan EU-valet den 26 maj. Nu har Ministerrådet och Europaparlamentet enats om överenskommelser gällande tre viktiga program; en förlängning av ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, en förlängning av Fonden för ett sammanlänkat Europa och det helt nya sektorsprogrammet InvestEU. Huvuddragen i överenskommelserna presenteras nedan.

Horisont Europa

Horisont Europa kommer att vara EU:s flaggskeppsprogram för att stödja forskning och innovation under 2021 – 2027. Programmet är en förlängning av det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020 och bygger på tre pelare; vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, samt innovativa Europa.

Vetenskaplig spetskompetens kommer att stödja grundforskning av hög kvalitet, för att stärka EU:s vetenskapliga ledarskap. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft kommer att stödja utveckling av industriteknik samt ett antal definierade samhällsutmaningar gällande t.ex. hälsa, kultur och inkluderande samhällen, digitala frågor och industri, samt bioekonomi, klimat och energi. Inom den andra pelaren ingår även ett nytt förslag om finansiering till ”missions”, eller uppdrag som det även kallas. Dessa uppdrag kommer att vara tvärsektoriella och kommer att styra inriktningen på olika utlysningar gällande flera teman. Några teman för uppdragen är cancer, koldioxidneutrala och smarta städer samt klimatförändringar. Innovativa Europa kommer att fokusera på banbrytande innovation samt inrättandet av det Europeiska innovationsrådet.

Rådet och Europaparlamentet har ändrat kommissionens förslag på ett flertal områden, bland annat så har man förstärkt bestämmelserna för breddning av deltagande i Horisont Europa, för att främja för aktörer från framförallt de nyare medlemsstaterna att delta i programmet.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

Likt det nuvarande programmet så kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa även under nästa programperiod att finansiera projekt inom det digitala området, transport och energi.

Gällande digitalisering och mer specifikt digital konnektivitiet, syftar programmet till att bidra till den digitala omvandlingen av EU:s ekonomier och samhällen. Programmet ska bidra till att EU kommer tillrätta med utmaningar kopplade till behovet av tillgång till tillförlitliga nät med hög eller mycket hög kapacitet. Framtida projekt inom det här området ska bidra till den digitala inre marknaden och prioritet kommer att ges till projekt som leder till ytterligare områdestäckning för hushåll.

Inom transportområdet ska programmet främja driftskompatibla och multimodala nät, med fokus på att utveckla och modernisera vägar, inre vattenvägar och järnvägar, samt främja trygg och säker rörlighet. De transeuropeiska transportnätverken (TEN-T) ska utvecklas, med fokus på gränsöverskridande projekt med ett tydligt europeiskt mervärde. Programmet ska också säkerhetsställa att infrastruktur som ska förbättra den militära rörligheten i EU även uppfyller civila behov.

Gällande energiområdet ska programmet bidra till en fortsatt integrering av den europeiska energimarknaden med syfte att bl.a. bidra till koldioxidminskningar och säkra försörjningstryggheten. Programmet kommer också att finansiera gränsöverskridande projekt inom förnybar energi.

InvestEU

InvestEU är, som vi tidigare har rapporterat, ett nytt sektorsprogram som ska koncentrera alla EU-instrument kopplade till lån och garantier i ett program. Huvuddelen av programmet är fortsättningen på Fonden för strategiska investeringar (EFSI) som samfinansieras av EU-budgeten och Europeiska Investeringsbanken (EIB). InvestEU kommer också att samla totalt 14 finansieringsinstrument som idag återfinns i olika sektorsprogram, bland andra inom Horisont 2020, COSME och Erasmus+.

Programmet ska finansiera investeringar inom främst fyra områden:

  • Hållbar infrastruktur
  • Forskning, innovation och digitalisering
  • Små och medelstora företag
  • Sociala investeringar och kompetens.

Överenskommelsen mellan Ministerrådet och Europaparlamentet innehåller bland annat bestämmelser om att EU:s medlemsstater kommer att ha möjlighet att föra över en del av medlen inom sammanhållningspolitiken till InvestEU. Överenskommelsen innehåller även bestämmelser gällande hur InvestEU ska styras. Bland annat föreslås programmet få en styrelse, med representanter från EU-kommissionen, EIB och andra genomförandepartners. Programmet kommer också att ha en rådgivande nämnd, där bland annat Regionkommittén kommer att ha en ledamot, med syfte att ge råd till EU-kommissionen och styrelsen om programmets implementering.

Nästa steg i förhandlingarna

För samtliga program som diskuteras ovan kommer förhandlingarna att återupptas med det nyvalda Europaparlamentet, med utgångspunkt i överenskommelserna som har nåtts gällande programmen. Förhoppningarna är att förhandlingarna kan slutföras så snart som möjligt efter att det nya Europaparlamentet är på plats.

Överenskommelserna som har nåtts gällande programmen innehåller inte budgetrelaterade bestämmelser, då dessa förhandlingar måste ta hänsyn till resultaten av de parallella förhandlingarna gällande den övergripande budgetramen för 2021 – 2027.

Läs mer om överenskommelsen om Horisont Europa här.

Läs mer om överenskommelsen om Fonden för ett sammanlänkat Europa här.  

Läs mer om överenskommelsen om InvestEU här.

 

Nytt pilotprojekt engagerar elever i granskningen av sammanhållningspolitiken och dess investeringar

Med projektet ”Open Cohesion School” vill EU-kommissionen främja ett aktivt EU-medborgarskap och öka kunskapen kring sammanhållningspolitiken bland gymnasielever.

Syftet med projektet är att entusiasmera skolelever från olika EU-länder till att lära sig mer om, och granska investeringarna i, sammanhållningspolitiken. Projektet, som går under beteckningen ”Open Cohesion School”, inbegriper dels en onlinekurs och dels en tävling, i vilken studenter ska använda offentlig, öppen data i sina undersökningar om sammanhållningspolitiken.

För pilotfasen förväntas 5-7 skolklasser från 3-5 medlemsstater att delta i projektet. Konkret innebär initiativet, som schemaläggs till skolåret 2019-2020, att elever från utvalda skolor genomgår en onlinekurs om sammanhållningspolitiken, aktivt EU-medborgarskap och om hur man kan använda offentlig och öppen data. Projektet tillåter stor kreativ frihet när det gäller presentation av resultat och ämnesval.

Intresseanmälan är öppen för ett flertal aktörer, bland annat regioner, men anmälan måste skickas in till kommissionen av strukturfondspartnerskapen eller förvaltande myndighet för regionalfonden. EU-kommissionen kommer att stödja de organisationer som deltar genom att bland annat erbjuda utbildningspaket om sammanhållningspolitiken. Sista dag för intresseanmälan är den 29 mars 2019.

Läs mer om ”Open Cohesion School” projektet här.

Länk till intresseanmälan här.

EU-kommissionen presenterar ny investeringsplattform för innovativ teknologi för att minska koldioxidutsläpp

Ytterligare 10 miljarder euro till ett klimatneutralt Europa; EU-kommissionen kommer under 2020 att lansera det första investeringsprogrammet med direkt anknytning till strategin om ett klimatneutralt Europa 2050.  

I slutet av februari presenterade EU-kommissionen ett nytt investeringsprogram, med namnet ”Innovationsfonden”. Programmet kommer att ha en budget på över 10 miljarder euro. Programmet är det första finansieringsinstrumentet som lanseras med koppling till EU:s strategi om ett klimatneutralt Europa 2050.

EU:s kommissionär för klimatåtgärder och energi, Miguel Arias Cañete, menar att målet med innovationsfonden är att fortsätta bygga ett modernt, klimatneutralt och energieffektivt Europa, som uppnår sociala, industriella och miljömässiga utmaningar både nu och i framtiden.

Innovationsfonden kommer att finansiera tekniska innovationer som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Programmet är inte sektorspecifikt utan syftar till att öka den globala konkurrenskraften hos innovativa företag i Europa, med syfte att föra ny europeisk innovativ teknik ut på marknaden.

EU-kommissionen vill försäkra sig om att Europa behåller sin ledarposition gällande klimatsmarta innovationer, för att möjliggöra att EU kan öka exporten av hållbara affärsmodeller, produkter och klimatsmart teknik, vilket kommer att ha god effekt på både klimatet och ekonomin i EU. Den nya Innovationsfonden är ett initiativ som ska bidra till att detta mål nås.

EU-kommissionen ämnar lansera den första ansökningsomgången för programmet under 2020, med kontinuerliga ansökningsomgångar fram till 2030. EU-kommissionen uppmuntrar synergier mellan Innovationsfonden och ett flertal andra program och fonder, t.ex. sammanhållningspolitiken, Horisont Europa och InvestEU.

Innovationsfondens budget har kopplingar till EU:s utsläppshandelssystem. Delar av budgeten kommer att finansieras av de 450 miljoner utsläppsrätter som ska auktioneras ut mellan 2020 – 2030. Därmed kommer programmets totala budget att variera något beroende på koldioxidpriset.

Läs mer om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens faktablad om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Omställningen till en cirkulär ekonomi på god väg: EU-kommissionen har sjösatt samtliga åtgärder på bara tre år

Inför EU-kommissionen årliga konferens om cirkulär ekonomi presenterades en ”framstegsrapport” om hur implementeringen av paketet om cirkulär ekonomi fortgår. Enligt kommission är ”den cirkulära ekonomin nu en global trend som inte går att vända”.

EU-kommissionen offentliggjorde den 4 mars sin rapport om genomförandet av åtgärder inom handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Samtliga 54 åtgärder, vilka antogs i december 2015, har genomförts eller är på god väg att genomföras i skrivande stund. Framstegsrapporten presenterades i samband med EU-kommissionens årliga konferens för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin, som organiserades i Bryssel 6-7 mars.

Rapporten presenterar de resultat som har uppnått hittills och vilka åtgärder som EU-kommissionen identifierar som väsentliga för en framtida klimatneutral och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. Framstegsrapporten visar att kommissionens handlingsplan har påskyndat omställningen till en cirkulär ekonomi i EU. Antalet sysselsatta i ”cirkulära sektorer” har t.ex. ökat. 2016 var antalet sysselsatta 6% högre inom dessa sektorer jämfört med 2012. Andra framsteg är att satsningarna på cirkulär ekonomi har bidragit till att skapa nya affärsmöjligheter och utvecklat nya marknader. Rapporten visar bland annat att cirkulära verksamheter generade 147 miljarder euro i mervärde under 2016.

Några av de åtgärder som EU-kommissionen har genomfört, och som kommissionen poängterar som centrala för den cirkulära ekonomin är:

  • EU:s strategi för plast, som är världens första heltäckande plaststrategi, och som innehåller förslag om hur EU bl.a. ska minska förbrukningen av engångsartiklar i plast
  • Satsningar på forskning- och innovation, samt stöd till industrin för anpassning till en cirkulär ekonomi. Under 2016 – 2020 har EU mobiliserat ca 10 miljarder euro till omställningen mot en cirkulär ekonomi
  • Moderniserade avfallshanteringssystem med nya mål för återvinning, som ska förbättra omvandling av avfall till resurser.

EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen, som ansvarar för sysselsättning, investeringar, tillväxt och konkurrenskraft, menar att Europa besitter en enorm potential för en företagsam omställning inom ramen för hållbar utveckling. Det är dock viktigt att se till att det arbete som har inletts på EU-nivå påskyndas, för att Europa ska kunna dra så stor nytta som möjligt av omställningen till en cirkulär ekonomi.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs EU-kommissionens rapport här.

Utvärdering av den europeiska migrationsagendan: Migrationstrycket når den lägsta nivån på 5 år

EU-kommissionen har presenterat en sammanställning av de senaste årens utveckling och framtida utmaningar gällande EU:s migrationspolitik. Enligt kommissionen är det viktigt att EU följer upp och upprätthåller den europeiska migrationsagendan samt stärker EU:s yttre gränser. 

Den 6 mars publicerade EU-kommissionen en framstegsrapport angående implementeringen av den europeiska migrationsagendan. I rapporten belyser EU-kommissionen vad för typ av åtgärder som erfordras i framtiden, vad för typ av insatser som EU har utfört sedan migrationskrisen 2015, samt de utmaningar som kvarstår. Enligt EU-kommissionens förste vice ordförande, Frans Timmermans, kvarstår strukturella problem i EU för hur man hanterar migrationsfrågor. Timmermans menar att det krävs ytterligare solidariska insatser i Europa och att varje medlemsland måste ta sitt ansvar gällande migrationsfrågor.

EU har under de gångna åren hjälpt miljontals människor med stöd och skydd, genomfört lyckade operationer för att lösa upp smugglingsnätverk och räddat många liv. Siffror visar på att antalet nyanlända till EU har minskat kraftigt och den nuvarande nivån skildrar en minskning på 90% jämfört med 2015.

Av de omedelbara utmaningar som kommuniceras av EU-kommissionens rapport så riktas stort fokus mot yttre åtgärder och gränskontroller. Kommissionen menar att EU, inför nästa programperiod har ett fortsatt starkt behov av en övergripande migrationsstrategi som möjliggör flexibla, kontinuerliga och resoluta åtgärder inom ramen för den europeiska migrationsagendan.

Den europeiska migrationsagendan grundar sig på fyra pelare:

  • Att komma åt orsakerna till irreguljär migration
  • Stärkt gränsförvaltning
  • Skydd och asyl
  • Laglig migration och integration

Enligt kommissionen behöver EU anslå stöd till de länder som är direkt kopplade till de olika medelhavsrutterna, bland annat Grekland och Marocko. Vidare understryks också behovet av flerdimensionella samarbeten där EU tillsammans med exempelvis Afrikanska Unionen (AU) och FN samverkar.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs EU-kommissionens rapport här.