Renare el och minskat beroende av Ryssland i EU-kommissionens nya REPowerEU-plan

EU-kommissionen har presenterat en ny plan för EU:s energiförsörjning med två primära syften: minska beroendet av fossila energikällor såsom gas och olja från Ryssland samt påskynda den gröna omställningen. REPowerEU är ett svar på Rysslands invasion av Ukraina men innehåller också en rad förslag för att skapa ett mer hållbart energisystem.

Planens förslag kretsar framförallt runt tre områden. Syftet är att bidra till en snabbare utfasning av rysk gas och olja samt accelerera EU:s omställning till hållbara energikällor.

De tre fokusområdena i REPowerEU är:

  • Energieffektivisering och energibesparing, särskilt av fossila bränslen
  • Ersätta gas och olja från Ryssland med fossila bränslen från andra länder
  • Främja produktionen av och omställningen till förnybar energi

Inom dessa fokusområden ryms en rad åtgärder i form av strategier, rekommendationer och riktlinjer. REPowerEU innehåller exempelvis förslag om obligatoriska solpaneler på nybyggda hus samt kortare ansökningsprocesser för tillstånd för att bygga sol- och vindparker. Kommissionen föreslår även att byta ut rysk gas mot fossila bränslen från andra länder och motiverar detta med att det behövs kortsiktiga lösningar som kan implementeras direkt för att snabbare bli oberoende av Ryssland. EU-kommissionen hoppas att utsläppen ska kunna kompenseras för genom fler investeringar i förnybar el.

Läs mer om EU-kommissionens nya plan REPowerEU här.

EU-kommissionen föreslår ett europeiskt hälsodataområde

EU-kommissionen föreslår ett nytt gemensamt hälsodataområde (European Health Data Space). Det nya hälsodataområdet är en del av EU-kommissionens initiativ att skapa en europeisk hälsounion som ska förbättra EU-invånarnas hälsa samt göra EU:s sjukvård bättre och mer resilient. Initiativet är tänkt att göra det enklare för EU:s invånare att söka vård i hela EU samt förbättra utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar.

Det nya hälsodataområdet ska ge individer bättre åtkomst till sin information och en större kontroll över vilka som kan använda den och hur. Alla i EU ska enkelt kunna komma åt sin hälsodata och kunna rätta till felaktiga uppgifter och lägga till information som saknas. Uppgifterna ska utfärdas i ett gemensamt europeiskt format som ska accepteras i alla EU-länder. Man ska även enkelt kunna få information om hur ens data används och begränsa vilka som har åtkomst till den. Dessutom ska patienter kunna dela sina uppgifter över gränserna.

EU-kommissionen vill också genom hälsodataområdet främja utvecklingen av nya läkemedel, behandlingar och sjukvårdssystem genom att tillgängliggöra hälsodata för relevanta aktörer. Att skydda patienters integritet och identitet är dock av största vikt och därmed kommer endast aktörer som kan säkerställa att informationen används i säkra miljöer för specifika ändamål kunna få tillgång till den. Dessutom kommer det inte att gå att avslöja en patients identitet och det kommer att vara förbjudet att använda uppgifterna till beslut som är till nackdel för enskilda personer. För att säkerställa detta ska en nationell myndighet inrättas i alla EU-länder som ska hantera ansökningarna från aktörer som vill ha tillgång till hälsodata.

Läs mer om förslaget om det nya europeiska hälsodataområdet här.

Läs mer om den europeiska hälsounionen och tidigare initiativ här.

EU-kommissionen presenterar en ny kartläggning av ungas engagemang och en ny ungdomsplattform

EU-kommissionen har genomfört en enkät om ungas engagemang i demokratin samt lanserat en ny ungdomsplattform. Enkäten visar bland annat på att ungas engagemang i demokratin och civilsamhället ökar och att idag är en majoritet av EU:s unga aktiva i någon form av ungdomsorganisation. Den nya plattformen, Voice of Vision, ska ge unga en möjlighet att tycka till om de olika områden som EU arbetar med. Initiativen ligger i linje med prioriteringarna för Europaåret för unga 2022 och Konferensen om Europas framtid.

Utöver att kartlägga ungas engagemang har enkäten även undersökt vilka prioriteringar som unga anser EU ska ha och vad de vet om EU:s ungdomsprogram. Enkäten visar att unga anser att EU:s viktigaste uppgift ska vara att bevara fred i Europa men även att bekämpa fattigdom, öka jobbmöjligheterna och motverka klimatförändringarna. Enkäten undersökte även ungas kunskap om Erasmus+, EU:s ungdomsprogram. Det visade sig att mer än hälften känner till programmet och dess möjligheter. I Sverige var det dock endast var fjärde som svarade att de kände till Erasmus+.  

Den nya plattformen, Voice of Vision, som EU-kommissionen har lanserat syftar till att göra det enklare för unga att göra sin röst hörd på EU-nivå. På plattformen kan unga skicka in röstmeddelande samt komma med synpunkter och idéer om hur EU borde arbeta och med vad. Plattformen är ett initiativ inom Europaåret för unga 2022 men tanken är att den ska leva vidare efter årets slut. Den ska fortsätta att vara en plats där unga kan uttrycka sina åsikter och vara med och påverka EU:s framtid.

Läs mer om enkäten och plattformen på EU-kommissionens sida här.

Vill du spela in eller lyssna på ungas åsikter hittar du Plattformen Voice of Vision här.  

Nytt förslagspaket för bättre arbetskraftsinvandring till EU

EU-kommissionen föreslår en rad åtgärder inom ramen för migrations- och asylpakten för att skapa bättre och enklare vägar till EU för personer med relevant utbildning och erfarenhet. Med förslagen vill man öka attraktionskraften för EU:s arbetsmarknad och förenkla för arbetsgivare att hitta kompetent arbetskraft. Kompetensförsörjning och matcha personer med rätt kunskaper med arbetsgivare är även en utpekad samhällsutmaning i Värmlandsstrategin.

Enligt EU-kommissionen står Europa inför en rad utmaningar inom demografi, kompetensbrist och återuppbyggnad av ekonomin efter pandemin. En mer välfungerande migration från länder utanför EU kan vara en del av lösningen på dessa utmaningar. Därför föreslår EU-kommissionen ett flertal åtgärder inom ramen för migrations- och asylpakten som ska bidra till en hållbar migration som främjar EU:s ekonomi. Förslagen ska stärka samarbetet mellan EU och övriga världen samt göra det enklare för människor från länder utanför EU att bo och arbeta i EU. EU-kommissionen vill även bidra till en bättre integration för människorna som flytt kriget i Ukraina och även de som flyr från Ryssland.

EU-kommissionen bedömer att lagstiftningen på EU-nivå som är kopplade till migration och asyl, alltså direktivet om kombinerade tillstånd samt direktivet om varaktigt bosatta, inte utnyttjas till fullo. Därför föreslår kommissionen en övergripande översyn av båda direktiven. Målen med översynen av dessa direktiv är bland annat att:

  • Förenkla ansökningsprocessen för arbets- och uppehållstillstånd.
  • Stärka skyddet mot arbetskraftsexploatering.
  • Göra det lättare för människor som arbetar i EU att få status som varaktigt bosatta.

För att hjälpa arbetsgivare hitta rätt kompetens föreslår EU-kommissionen också att en ny matchningsplattform ska lanseras. På plattformen ska arbetssökande kunna ladda upp sina CV:n och arbetsgivare hitta personer med relevant utbildning. På så sätt hoppas EU-kommissionen att EU ska kunna attrahera kompetens till områden där arbetskraft saknas. Plattformen planeras att vara färdig sommaren 2023, men en pilotplattform ska lanseras redan i sommar.

Läs mer om EU-kommissionens migrationslagförslag här.

17 miljarder euro från sammanhållningspolitiken till flyktingmottagande

Den 4 april godkände Rådet EU-kommissionens förlag om Cohesion’s Action for Refugees in Europe (CARE) som syftar till att underlätta för medlemsländerna att ta emot ukrainska flyktingar. Genom CARE kan sammanhållningspolitikens verktyg och medel enklare användas för att stödja EU:s medlemsländer och regioner i deras arbete med flyktingar från Ukraina.

CARE innehåller ett flertal förenklingar i reglerna för sammanhållningspolitiken. Den största förändringen som CARE innebär är en ökad flexibilitet i användandet av sammanhållningsfonderna ERUF och ESF+ samt för Fonden för europeiskt bistånd till dem som det sämst ställt (FEAD). Det innebär bland annat att projekt med syftet att hjälpa flyktingar kan finansieras av alla sammanhållningsfonderna. I praktiken betyder det att medel som exempelvis var avsedda för investeringar i infrastruktur nu kan användas för att finansiera flyktingars sjukvård eller utbildning. Medel från fonderna kan även användas både för akuta insatser såsom livsmedel och sjukvård.

Det är även tänkt att det ska gå att finansiera det långsiktiga arbetet med flyktingmottagandet som kommer efter de mest grundläggande behoven har blivit tillgodosedda. Då kommer det finnas ett behov för integrerande insatser i form av exempelvis utbildning, kompetensutveckling och språkkurser. Möjligheten att få 100 % medfinansiering genom sammanhållningsmedlen kommer förlängas och rapportering kommer förenklas. Medlemsländerna erbjuds också retroaktiv ersättning för de utgifter de haft i samband med mottagandet för ukrainska flyktingar sedan den 24 februari.

Läs mer om CARE på Ministerrådets hemsida här.

Åtgärder för att säkra livsmedelsförsörjningen i EU

En effekt av kriget i Ukraina är en allt mer osäker marknad och livsmedelsförsörjning. Stigande priser på energi och produktionsinsatser till jordbruket, såsom gödsel och djurfoder, har lett till höjda livsmedelspriser. Detta har fått EU-kommissionen att reagera och vidta flertalet åtgärder för att fortsatt framtidssäkra livsmedelsförsörjningen i EU samt för att bistå ukrainska jordbrukare och medborgare.

Den 23 mars antog EU-kommissionen ett flertal åtgärder, både akuta och förebyggande, för att förbättra livsmedelsförsörjningen samt för att underlätta för producenter och konsumenter. De akuta insatserna omfattar bland annat ett nödhjälpsprogram på 330 miljoner euro som ska gå till att säkerställa att den ukrainska befolkningen har tillgång till livsmedel och basvaror. De förebyggande åtgärderna ska säkerställa att EU:s livsmedelsproduktion inte drabbas på kort sikt. Stödpaket uppgår till 500 miljoner euro (varav krisreserven utgör en del av paketet) och ska gå till de producenter som påverkats mest av prishöjningar till följd av kriget i Ukraina. EU-kommissionen har även infört ett tillfälligt undantag som tillåter odling på mark som ligger i träda, utan att miljöanpassningsstödet till EU:s jordbrukare påverkas. Detta ökar tillfälligt EU:s totala produktionsarealer och möjliggör för en ökad livsmedelsproduktion.

EU-kommissionen ser även ett behov för långsiktiga åtgärder för att öka resiliensen i EU:s livsmedelsproduktion. Därför poängteras det att dessa åtgärder inte bara är en del av en krishantering utan en del i omställningen till ett mer hållbart och resilient jordbruk. Viktiga delar i det arbetet är att minska importberoendet, diversifiering av importkällor, kartläggningar av risker och sårbarheter i EU:s livsmedelskedjor, inrapporteringar av nationella beredskapslager samt investeringar för att främja forskning och innovation för att ersätta syntetiska gödselmedel.

I linje med EU-kommissionens åtgärder antog Europaparlamentet en resolution den 24 mars kring att trygga EU:s livsmedelsförsörjning. Ledamöterna vill se en ökad självförsörjning, ett omfattande stöd till Ukraina samt en diversifiering och minskning av importvaror såsom energi, råvaror och kemiska produkter. Ledamöterna vill även att EU-kommissionen agerar mot exporthinder mellan medlemsländerna, till exempel mot Ungerns förbjud mot spannmålsexport.

Läs mer om EU-kommissionens åtgärder som antagits här.

Läs mer om Europaparlamentets resolution här.

Kohesio – en ny digital plattform för projekt inom sammanhållningspolitiken

Den 17 mars presenterade EU-kommissionen den nya hemsidan Kohesio, en hemsida som samlar projekt som finansierats av EU:s strukturfonder. Med Kohesio vill EU-kommissionen att visa upp det positiva som EU:s sammanhållningspolitik kan bidra till i Europa.

Syftet med Kohesio är att informera om projekt som genomförts inom ramen för sammanhållningspolitiken. Hemsidan är interaktiv och samlar de 1,5 miljoner projekt som har finansierats genom sammanhållningspolitiken i alla 27 medlemsländerna sedan 2014. Utöver att uppmärksamma utvecklingen som sker genom finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden samt Europeiska socialfonden (ESF), ska hemsidan även inspirera och öka transparensen inom sammanhållningspolitiken. På Kohesio kan man bland annat navigera bland genomförda projekt genom en interaktiv karta. Genom att klicka på markörer kan man lära sig mer om de olika projekten och dess mål.

Det finns redan en hemsida om sammanhållningspolitiken som lanserades 2015 och tanken är inte att den ska ersättas utan snarare kompletteras av Kohesio. Den tidigare hemsidan, Cohesion Open Data, innehåller övergripande information på en programnivå, medan Kohesio fokuserar på enskilda projekt. På Kohesio finns det information om varje enskilt projekts syfte, budget, europeisk finansieringsgrad samt vilken fond som finansierat projektet. Därmed kommer de två hemsidorna finnas parallellt och erbjuda olika typer av information om sammanhållningspolitiken.

Läs mer om den nya hemsidan här.

Vill du utforska den nya hemsidan hittar du den här

Är du intresserad av Cohesion Open Data plattformen hittar du den här.

EU-kommissionen har publicerat en analys av jämställdheten i Europas regioner

EU-kommissionen har publicerat ett arbetsdokument som kartlägger kvinnors förutsättningar i alla EU:s regioner. Rapporten visar på trender mot ett mer jämställt EU men också att många kvinnor fortfarande missgynnas och begränsas på grund av sitt kön. I rapporten är Sverige och Norra Mellansverige med och analysen visar på att jämställdheten är fortsatt hög både nationellt och regionalt men att det fortfarande finns skillnader mellan könen. Den här artikeln baseras på arbetsdokumentet Mapping the glass ceiling: The EU regions where women thrive and where they are held back, samt ett tillhörande seminarium som EU-kommissionen höll den 1 mars 2022.

Rapporten visar på att det finns stora regionala skillnader i kvinnors prestationer och möjligheter i förhållande till deras manliga motparter. Kartläggningen använder två konsoliderade indikatorer för att mäta jämställdhet: ”The female Achievement Index” (FemAI) och ”The female Disadvantage Index” (FemDI). FemAI visar på vad kvinnor presterar, producerar eller uppnår i jämförelse med sina manliga motsvarigheter. FemDI mäter i vilken grad kvinnor begränsas av samhället på grund av sin könstillhörighet. Figur 1 (nedan) visar resultatet av indikatorerna för samtliga regioner i EU. I den övre vänstra delen av diagrammet finns de regioner med ett högt värde på Fem AI och lågt värde på FemDI. I de regionerna presterar kvinnor mycket och har liten risk att missgynnas eller diskrimineras på grund av sitt kön. De regionerna finns framför allt i nordvästra Europa samt Spanien och där återfinns ungefär 50 % av EU:s kvinnor. I den nedre högra delen av figur 1 finns regioner med höga FemDI respektive låga FemAI värden, alltså där kvinnor inte presterar på samma nivå som männen i regionen och samtidigt begränsas av samhället på grund av sin könstillhörighet. I regioner med den kombinationen bor ca 33 % av EU:s befolkning. De andra två kvadranterna, med hög prestation och hög begränsning respektive låg prestation och låg begränsning, återfinns den resterande andelen av kvinnorna, ca 15 % totalt.

Figur 1 Female achievement versus female disadvantage (Norlén et al. 2021).

En trend som återfinns på både nationell och regional nivå är att andelen kvinnor på maktpositioner ökar, se figur 2. På tio år har det europeiska genomsnittet för andelen kvinnor i nationella parlament ökat från knappt 25 % till 33 %. På regional nivå är förändringen inte lika markant men det går i riktningen mot mer jämställdhet med fler kvinnor i de regionala nämnderna. De svenska siffrorna är även de positiva och Sverige har enligt den här undersökningen det mest jämställda nationella parlamentet av alla EU:s länder.

Figur 2 Andel kvinnor i nationella parlament (Norlén et al. 2021).

Sverige och Norra Mellansverige
I rapporten finns även statistik om läget i Sverige samt Norra Mellansverige, som utgörs av Värmland, Dalarna och Gävleborg. Som figur 3 visar är Norra Mellansveriges resultat i linje med övriga regioner i Sverige, men avviker lite i kategorin ”Hälsa”. Ett av de utpekade insatsområdena i Värmlandsstrategin är att förbättra individers hälsa och tillgång till välfärd. Rapporten visar att detta är något regionen fortsatt behöver arbeta med för att säkerställa en jämställd och jämlik vård.

Figur 3 Diagram över Norra Mellansveriges FemDI och FemAI jämfört med Sverige och EU:s genomsnitt (Joint Research Centre and the Directorate General for Regional and Urban Policy 2021).

Rapportens slutsatser
Utöver att presentera en stor mängd statistik dras det ett flertal samband och slutsatser i rapporten. Rapporten konstaterar att diskriminering och orättvis behandling fortfarande begränsar många kvinnor som bor i EU, framförallt de som lever i mindre utvecklade regioner. Ett annat samband i rapporten är kopplingen mellan FemAI och The European Quality of Government Index (EQI). EQI är ett verktyg för att mäta hur opartiska, effektiva och okorrumperade de statliga institutionerna i ett land eller en region är. Ett högt EQI innebär en hög kvalitet och opartiskhet inom institutionerna. Utifrån det insamlade materialet går det att se att regioner med höga EQI värden också har höga FemAI värden, vilket innebär att kvinnor uppnår mer i de regionerna. Enligt rapporten är det dock svårt att säkerställa om de höga EQI värdena resulterar i höga FemAI värden, eller tvärtom. I rapporten ser man även ett samband mellan regioner med högt BRP och höga FemAI värden vilket enligt rapporten tyder på att jämställdhet påverkar ekonomin positivt.

Under seminariet lyftes även sammanhållningspolitikens roll i att bidra till ett mer jämlikt samhälle. Genom att erbjuda avlastning inom exempelvis barnomsorg och vård av närstående kan kvinnor få mer tid och energi att lönearbeta och på så sätt bidra till en positiv ekonomisk utveckling.

Bakgrund till indikatorerna
I rapporten har man utifrån två indikatorer kartlagt vilka möjligheter kvinnor har att lyckas och i vilken grad de missgynnas på grund av sitt kön. Kartläggningen bygger på statistik från 2016 till 2021 från totalt 235 NUTS2 regioner. EU delas in i tre NUTS nivåer där NUTS1 är den största indelning, och NUTS3 är den minsta. NUTS områdena används vid insamling av statistik och information samt vid implementering av exempelvis sammanhållningspolitiken. Kartläggningen använder två konsoliderade indikatorer: ”The female Achievement Index” (FemAI) och ”The female Disadvantage Index” (FemDI). FemAI visar på hur mycket kvinnor uppnår i jämförelse med sina manliga motsvarigheter. FemDI mäter hur begränsade kvinnor är i jämförelse med män. Båda indikatorerna använder sig av en skala på 0–100. Ett högt FemAI värde visar att kvinnor uppnår mycket, till exempel har politiska uppdrag. Ett högt FemDI innebär att kvinnor har sämre förutsättningar jämfört med männen i regionen, alltså att de begränsas av samhället på grund av sin könstillhörighet. De två måtten baseras på 33 indikatorer inom sju kategorier vilket är hälsa, arbete och pengar, säkerhet och tillit, kunskap, tid, makt samt livskvalitet. De 33 indikationerna mäter till exempel om män och kvinnor har en jämlik tillgång till arbetsmarknaden, om det finns ojämlikheter inom utbildningssektorn, om män och kvinnor har lika mycket tid att ägna sig åt fritidsintressen samt huruvida tillgången till hälso- och sjukvård är lika för båda könen.

Läs mer om kartläggningen på EU-kommissionens hemsida här.

Om du är mer intresserad och vill läsa rapporten i sin helhet finns den här.

Referenser
Joint Research Centre and the Directorate General for Regional and Urban Policy (2021): Female achievement and disadvantage indices. Urban Data Platform Plus. https://urban.jrc.ec.europa.eu/regional-gender-equality/en

Norlén, H., Papadimitriou, E., de Dominicis, L., Dijkstra, L. (2021) Mapping the glass ceiling: The EU regions where women thrive and where they are held back. (WP 01/2021) Luxembourg: Publications Office of the European Union.

EU-kommissionen presenterar den åttonde sammanhållningsrapporten

Den åttonde sammanhållningsrapporten tas fram var tredje år av EU-kommissionen och ska fungera som vägledning för hur EU ska arbeta för att nå en balanserad och hållbar tillväxt i alla regioner. Rapporten visar att sammanhållningspolitiken har bidragit till en positiv utveckling i mindre utvecklade regioner, men att stora regionala skillnader kvarstår.

Slutsatserna från rapporten är till stor del positiva och visar på att sammanhållningspolitiken har bidragit till minskade ekonomiska och sociala skillnader mellan regioner samt att sysselsättningen i Europa ökar. Rapporten visar också att sammanhållningspolitiken har tack vare sin flexibilitet gett ett effektivt och välbehövligt stöd till medlemsländerna på olika sätt under pandemin.

Trots dessa positiva besked kartlägger rapporten flertalet stora utmaningar som EU behöver arbeta med. Även om sysselsättningen som stort ökar i Europa så ligger mindre utvecklade regioner, framför allt landsbygdsregioner, efter i det arbetet. Det finns stora klyftor mellan könen och många regioner lider av låg utbildningsnivå och brist på digital kompetens. Det finns också en växande innovationsklyfta där de minst utvecklade regionerna saknar effektiva innovationssystem. Rapporten varnar även för att EU kommer stå inför nya utmaningar med en åldrande befolkning. 2040 förväntas varannan europé leva i en region där befolkningen minskar. Målet om att EU ska vara klimatneutralt till 2050 kommer också innebära nya utmaningar.  

Dessa utmaningar gäller Värmland och Norra Mellansverige i hög grad.  Sammanhållningsrapporten använder sig av de så kallade NUTS 2 områdena där Värmland tillsammans med Dalarna och Gävleborg utgör Norra Mellansverige (NMS). NMS klassas som en övergångsregion vilket bland annat innebär att bruttoregionalprodukten per capita (BRP) ligger mellan 75–100 % av EU-genomsnittet. Övriga regioner i Sverige ligger över EU-genomsnittet för BRP per capita. NMS ligger även sämre till än övriga Sverige på områden såsom sysselsättning, digital kompetens och innovationsgrad.

Enligt rapporten kommer sammanhållningspolitiken kunna bistå regionerna i arbetet med en del av dessa utmaningar. Omställningen till ett klimatneutralt EU kommer kräva stöd till både sektorer som ska utvecklas och till de sektorer som måste avvecklas eller minskas. Sektorer som måste ställa om kan få stöd från exempelvis Fonden för en rättvis omställning för att minska sina utsläpp. Vi står också inför en digital omställning där behovet för höghastighetsinternet, bredare digital kompetens bland befolkningen och ny IT-utrustning, är ett måste. Sammanhållningspolitiken kan bidra med investeringar i dessa områden genom exempelvis Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Utöver detta ska sammanhållningspolitiken arbeta för att bli ännu mer flexibel och vara behjälplig vid kriser.

Läs mer om sammanhållningsrapporten här.

Vill du läsa sammanhållningsrapporten i sin helhet hittar du den här.

Regionkommittén och EU-kommissionen presenterar gemensam handlingsplan

Regionkommittén har tillsammans med EU-kommissionen utformat en gemensam handlingsplan för att säkerställa att regionerna tar del av de stöd som EU erbjuder för att regionerna ska återhämta sig från pandemin. Regionkommittén och EU-kommissionen är överens om att samarbete och sammanhållning är två centrala delar i EU:s arbete och något man behöver fortsätta att investera i. Med denna gemensamma handlingsplan vill Regionkommittén och EU-kommissionen, i detta fall generaldirektoratet för regional- och stadspolitik (DG REGIO), säkerställa att ingen region hamnar på efterkälken i återhämtningsarbetet.

Genom att samarbeta vill EU-kommissionen och Regionkommittén stärka stödet till lokala och regionala aktörer som arbetar med att implementera investeringar. Målet är att möjliggöra för alla invånare att använda de investeringar som erbjuds genom EU:s strukturfonder, nationella medfinansiering och faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Man vill även säkerställa att strukturfonderna ligger i linje med andra EU fonder och särskilt faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

I handlingsplanen har man pekat ut fem områden för samarbete:

  1. Stötta lokala och regionala myndigheter i hanteringen och
    implementeringen av EU fonder.
  2. Främja synergier och undvika onödiga överlappningar mellan
    strukturfonder och andra finansieringsmöjligheter såsom faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).
  3. Främja idéen om att samarbete är ett övergripande och fundamentalt
    viktigt värde för Europeiska unionen.
  4. Stärka interregionala och gränsöverskridande samarbeten.
  5. Kommunicera det ökade värdet som samarbete skapar till aktörer som
    arbetar praktiskt med dessa frågor.

För Region Värmland är alla utpekade områden av intresse. Ett ökat stöd till lokala och regionala myndigheter kan möjliggöra för aktörer i regionen att nyttja EU:s strukturfonder effektivare och underlätta i arbetet med utpekade samhällsutmaningar. Då Värmland är en gränsregion med mycket samarbete med Norge kan prioriteringsområde fyra vara av särskilt intresse. För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för lärande och återhämtning presenterar handlingsplanen tre insatser inom prioritering fyra, specifikt riktade mot gränsregioner. Det första är att man vill utforma ett forum där berörda aktörer ska kunna diskutera framtidsvisioner för gränsregioner i Europa. Detaljerna för detta forum och hur det ska utformas kommer presenteras i ett senare skede. Det andra är att man vill intensifiera arbetet med att avlägsna hinder och stärka befintliga gränsöverskridande samarbeten. Det tredje är att man vill utveckla en gemensam vision för gränsregioner, som inte bara handlar om finansiering, för debatten om EU:s gemensamma framtid. Inom de här insatserna finns det en stor möjlighet för Värmland att vara med och påverka, och lägga grunden till, EU:s framtida arbete kring gränsregioner.

Läs mer om Regionkommittén och EU-kommissionens gemensamma handlingsplan här.

Vill du läsa den gemensamma handlingsplanen i sin helhet hittar du den här.