Demografiska trender: Vem kommer leva och arbeta i EU år 2060?

EU-kommissionen har publicerat en ny rapport om demografiska trender och framtidsutsikter. EU har under de senaste decennierna präglats av en stark befolkningstillväxt. Den genomsnittliga livslängden ökar. År 2060 är 30% av EU:s befolkning över 65 år, jämfört med 19% idag.

Rapporten presenterades den 4 juni och är framtagen av kommissionens gemensamma forskningscenter (JRC) och Internationella institutet för tillämpad systemanalys (IIASA), och lyfter utmaningarna som en allt åldrande befolkning innebär för Europas framtid.

Europa har under de senaste årtiondena präglats av en kraftig befolkningstillväxt och denna befolkning blir nu äldre och äldre, mindre fertil och mer utbildad. Detta är en utveckling som EU nu måste anpassa sig till. Därför ställer rapporten frågan: vilka kommer att arbeta och leva i Europa i framtiden? Med vad och med vilka kunskaper?

Det är självklart omöjligt att spå framtiden men JRC och IIASA har gjort sitt bästa och presenterar nu resultaten av den studie de genomfört där de har undersökt områden såsom migration, fertilitet, dödlighet, kunskap och arbetsmarknad.

Rapporten målar en bild om ett EU med en åldrande befolkning och en mindre arbetskraft vilket innebär att arbetstagarna i Europa kommer att behöva försörja allt fler i framtiden, vilket väntas ge upphov till socioekonomiska påfrestningar. Dock kommer arbetskraften att vara bättre utbildad. 59% av EU:s arbetskraft, år 2060, kommer att ha genomfört eftergymnasial utbildning jämfört med 35% idag. De traditionella välfärdssystemen som återfinns i Europa idag kommer utsättas för en hel del utmaningar.

JRC och IIASA menar att bilden som framträder av studien är tydlig: EU måste öka arbetskraftsdeltagandet och få en allt större andel av den arbetsföra befolkningen i arbete. Det är ett absolut måste för att lindra utvecklingen. Vidare uttrycks att varken mer invandring eller högre fertilitet räcker för att möta framtidens utmaningar. Intressant nog påpekas även att en ytterligare högre befolkningstillväxt inte skulle åtgärda problemen, utan att det krävs omfattande strukturella investeringar i balansen mellan arbete och fritid, bland annat förskoleverksamheter, skatteincitament och familjevänliga arbeten.

I studien benämns arbetsdeltagandets fördelning i Sverige som ett mycket bra exempel och land att efterfölja. Den arbetsföra befolkningen i Sverige är mycket hög, med framför allt många fler kvinnor i arbete än i övriga EU, vilket på aggregerad nivå skulle kunna kompensera för den problematik som en äldre befolkning medför.

Läs rapporten om demografiska trender här.

EU-kommissionen har presenterat landspecifika rekommendationer till Sverige för 2019

Sverige är i behov av att utjämna makroekonomiska obalanser, ta itu med bostadsbristen och öka investeringarna i transportinfrastruktur. 

Som en del av den europeiska planeringsterminen presenterade EU-kommissionen den 5 juni landspecifika rekommendationer till Sverige för 2019. Rekommendationerna tar sin utgångspunkt i kommissionens landrapport som Brysselkontoret rapporterade om tidigare i år. Kommissionens rekommendationer ämnar fungera som vägledning för medlemsländerna och syftar till att stimulera åtgärder för att ta itu med ekonomiska och sociala utmaningar. Ett tydligt mål med rekommendationerna är att utjämna de regionala skillnaderna i Europa och nå en allt starkare union.

I landrapporten från tidigare i år framgick att Sverige borde fokusera sammanhållningspolitiska medel under 2021-2027 på att minska regionala skillnader genom att fokusera på innovationskapacitet, konkurrenskraft och kompetensbrist. Tillika framgår det i den landspecifika rapporten som nu publicerats att det råder makroekonomiska obalanser i Sverige. Dessa obalanser härleds till bland annat instabilitet på bostadsmarknaden och hög skuldsättning bland hushållen, vilken ökat med 5,5% under 2018 och motsvarar 88% av BNP samt 186% av hushållens disponibla inkomst. Dessa siffror är oroväckande och bland de högsta i EU, hushållens skuldsättning kopplas till det faktum att det i Sverige har skapats ett klimat där bolånefinansierade bostadsköp gynnas. Vidare återfinns en arbetskraftsbrist i sektorer såsom byggbranschen, utbildning- och IT-sektorn. Enligt kommissionen krävs det omfattande investeringar för att främja utbudet av specialiserad arbetskraft, bland annat i digitala kompetenser.

Vidare behöver Sverige investera mer i transportinfrastruktur för att underlätta rörligheten för arbetskraften, den regionala sammanhållningen och den långsiktiga tillväxten i hela landet. Inom ramen för transportinfrastruktur belyser rapporten att Sverige bör prioritera järnvägsnätet, för att så småningom övergå till godstrafik från väg till järnväg. Vidare identifierar kommissionen att Sverige bör stimulera insatser för att skapa ett bättre och mer gynnsamt innovationsklimat där både små som stora företag kan växa. Ett annat område som kommissionen understryker är penningtvätt och påpekar brister i regelverket med hänvisningar till bland annat penningtvättsskandalen som nyligen uppdagats i media.

EU-kommissionen rekommenderar därmed att Sverige vidtar följande åtgärder under 2019-2020:

  • Åtgärda hushållens höga skuldsättning genom att stegvis begränsa avdragsmöjligheterna för ränteutgifter för bolån, alternativt genom att höja fastighetsskatten. Sverige bör också främja investeringar i bostadsbyggandet, detta genom att främst fokusera på strukturella hinder för byggandet. Effektivisera bostadsmarknaden genom exempelvis en mer flexibel hyressättning och en bättre översyn av kapitalvinstbeskattningen.
  • Fokusera den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på att rusta upp infrastruktur och hållbara transporter, särskilt järnvägen. Öka investeringar i utbildning och högre kompetenser, samt i forskning och innovation, med hänsyn till regionala skillnader.
  • Sverige bör säkerställa en effektiv övervakning och implementering av regelverket mot penningtvätt.

Nästa steg i den europeiska planeringsterminen är att rekommendationerna ska behandlas av ministerrådet. Ansvaret att implementera EU-kommissionens rekommendationer tillskrivs varje medlemsstat. Kommissionen uppmanar dock alla medlemsstaters regeringar att genomföra rekommendationerna fullt ut.

Läs EU-kommissionens landspecifika rekommendationer här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

 

 

Succén med Erasmus+ fortsätter: Nya studier visar att deltagare i programmet blir mer framgångsrika i arbetslivet

Erasmus+ är ett av de mest framgångsrika EU-programmen. Nu visar nya studier att Erasmus+ har haft en avgörande roll för fem miljoner studenter i EU när de tagit sig in på arbetsmarknaden.

EU-kommissionen publicerade den 20 maj resultatet av två oberoende studier av EU:s flaggskeppsprogram gällande utbildning, Erasmus+. Med 77 000 svarande studenter och anställda inom högre utbildningssektorn visar resultaten att Erasmus+ medverkar till att deltagarna bland annat snabbare kommer in på arbetsmarknaden. Därtill medverkar Erasmus+ till att läroinstitut blir mer internationella, innovativa och bättre på att förbereda studenter för arbetsmarknaden.

I EU-kommissionens pressmeddelande kommuniceras de tre mest betydelsefulla slutsatserna:

  • Erasmus+ hjälper studenterna som deltar i programmet att snabbare hitta rätt karriär och få jobb: 80% av deltagarna fick arbete inom tre månader efter sin examen, och 9 av 10 studenter använder kompetenser som de lärt sig under sin utlandsvistelse dagligen på sin arbetsplats.
  • Erasmus+ främjar en känsla av europeisk tillhörighet: Mer än 90% av de svarande yttrar att de blivit bättre på att samverka med människor med olika bakgrund och kultur.
  • Erasmus+ bidrar till digitalisering och social inkludering: Erasmusprogrammet har bland annat bidragit till en digital upprustning av lärosäten och främjat mer innovativa och digitala inlärningsmetoder.

Region Värmlands Brysselkontor rapporterade tidigare i år om det ökade deltagandet i Erasmus+ och studierna som nu presenteras av EU-kommissionen visar ännu en gång framgångarna med Erasmus+programmet.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

EU-kommissionen publicerar politiska rekommendationer för EU:s nästa strategiska agenda

Enighet ger styrka. Det är budskapet som EU-kommissionen framför när EU:s framtid ska utformas i en allt mer osäker omvärld.

Med anledning av EU-toppmötet i Sibiu den 9 maj, och det kommande Europaparlamentsvalet vilket inbegriper ett ledarskapsskifte i EU:s institutioner, så har EU-kommissionen lagt fram politiska rekommendationer för EU:s nästa strategiska agenda 2019-2024.

I pressmeddelandet kommunicerar EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker att det är varje europés plikt att se till att göra dagen, morgondagen och framtiden bättre, och att det görs bäst tillsammans. Vidare belyser Junckerkommissionen att EU tillgodosett sina löften om fred, välfärd och framsteg trots ett decennium av omfattande förändringar och utmaningar.

Kommissionens politiska rekommendationer indelas utefter fem områden, vilka har tagits fram med utgångspunkt i EU:s framsteg och medborgardialoger de senaste åren.

  1. Ett EU som skyddar: Kommissionen vill bland annat fördjupa säkerhets- och försvarssamarbetet.
  2. Ett konkurrenskraftigt EU: Enligt kommissionen behöver EU snabbt modernisera och uppgradera den inre marknaden, öka investeringarna när det gäller digitalisering, forskning- och innovation, samt artificiell intelligens och se till att det sker på ett hållbart sätt med människan i fokus.
  3. Ett rättvist EU: Utveckla den sociala pelaren och utöka samarbetet inom EU för social inkludering och jämlikhet. Därtill bör EU till varje pris tillgodose upprätthållandet av rättsstatsprincipen. Kommissionen kommunicerar även att EU bör inrätta en modern och rättvis skattepolitik.
  4. Ett hållbart EU: EU måste bekämpa klimatförändringarna och rädda miljön, arbeta för förändrade konsumtions- och produktionsmönster och främja omställningen till en grön och cirkulär ekonomi.
  5. Ett inflytelserikt EU: EU ska ta tätposition och bli ledande i världen för att verka för en världsordning med FN i centrum som är baserad på konsekventa och multilaterala regler.

EU-kommissionen vill se ett mer enat, demokratiskt och starkare EU, och kommunicerar att det är dags att vi hanterar framsteg och motgångar på ett enat sätt. När det gäller den nästkommande strategiska agendan för EU, så är det respektive lands- och statschefer som tillsammans, i egenskap av det Europeiska rådet, beslutar om EU:s riktlinjer. Diskussionerna i rådet kommer ta sin utgångspunkt i EU-kommissionens politiska rekommendationer.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs EU-kommissionens politiska rekommendationer här.

Utvärdering av Junkerkommissionens åtgärder för en bättre lagstiftning i EU

EU:s regleringspolitik är en av de bästa i världen enligt OECD. Men bra kan bli bättre, EU-kommissionen vill bygga vidare på framgångarna.

EU-kommissionen presenterade 2015 en agenda för att göra lagstiftningen i EU bättre och den 15 april 2019 publicerade kommissionen en utvärdering av de åtgärder som har genomförts hittills. Strävan efter ett öppet, transparent och en bevisbaserad lagstiftningsprocess har enligt rapporten varit mycket framgångsrik. Kommissionens ambitioner är att ytterligare stärka detta arbete och kommissionens förste vice-ordförande, Frans Timmermans, menar att det är viktigt att bygga vidare på framgångarna, speciellt när både vetenskapen och demokratin på senare år har ifrågasatts.

”Junckerkommissionen” har som utgångspunkt att endast agera inom områden där EU kan tillföra ett så kallat mervärde. Med anledning av det utgår man alltid från sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser i de fall EU avser att besluta om en ny regel.

EU-kommissionen poängterar följande fyra områden som centrala för framgångarna:

  • Öppnare politiskt beslutsfattande; kommissionen har bland annat anordnat över 400 offentliga samråd sedan 2015, med miljontals respondenter. Exempelvis deltog över 4,6 miljoner i samrådet om sommartiden. Kommissionen vill fortsätta öka medvetenheten och göra allmänheten mer inblandad i beslutsfattandet.
  • Bättre verktyg för bättre politik; det har bland annat inrättats en nämnd för lagstiftningskontroll, vilken har stärkt möjligheten till utvärdering och konsekvensbedömning i lagstiftningsprocessen för att göra den mer bevisbaserad. Här vill kommissionen effektivisera möjligheterna till beslut då en del fall kräver ett snabbt agerande.
  • Ändamålsenlig EU-lagstiftning; kommissionen vill fortsätta arbetet med att förenkla lagstiftningen och minska de administrativa bördorna, med fokus på små- och medelstora företag för att göra företagsverksamheten i EU enklare och möjliggöra bättre resultat.
  • Bättre lagstiftning med förenade krafter; trialogerna (förhandlingarna mellan rådet och EU-parlamentet) måste bli effektivare. Det krävs mer systematisk analys av ministerrådet och parlamentets förhandlingar då de i många fall innebär stora förändringar av kommissionens ursprungliga förslag. Därtill vill kommissionen inkludera de andra institutionerna, medlemsstaterna och andra aktörer i öppna samråd och uppmanar medlemsstaterna att rapportera mer öppet vilka åtgärder de genomför.

EU-kommissionen anordnar den 29 april en konferens med anledning av utvärderingen för att diskutera hur EU:s beslutsprocess i framtiden kan bli ännu bättre.

Läs EU-kommissionens utvärdering här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Reportage från konferensen ”Ett hållbart Europa 2030, från mål till resultat”.

De hållbara utvecklingsmålen är verkligen högt upp på agendan i EU. Ambitionen är solklar och forskningsresultaten är tydliga. Men kan EU leverera det som krävs?

Den 8 april anordnade EU-kommissionens tankesmedja, European Political Strategy Centre (EPSC) en konferens om ett hållbart Europa, vilken vi på Region Värmlands Brysselkontor bevakade. Konferensen, som gick under beteckningen ”high-level conference” gästades av många framstående namn från både politiken, akademien och näringslivet.

FN:s generalsekreterare, António Guterres inledde via videolänk med att konstatera att Europa spelar en nyckelroll för att nå de hållbara utvecklingsmålen. Uttalandet befäste den röda tråden för konferensen; Europa är världsledande på hållbar utveckling och alla talare var överens om vikten av de hållbara utvecklingsmålen, men vägen till en hållbar värld tycks vara krokig och dessutom ta lång tid.

EU-kommissionens förste vice-ordförande Frans Timmermans kommunicerade att hållbar utveckling inte är ett val, utan ett måste. Timmermans fortsatte med att poängtera att utmaningarna vi står inför inte är ett höger-vänsterproblem, utan ett universellt problem, samt att omställningen till hållbarhet måste förankras på det sociala planet, vilket bl.a. visas av framväxten av de gula västarna i Frankrike. Han menade också att ”EU kan vara stor i stora frågor genom att reglera i smått”, ex. genom plaststrategin som bl.a. handlar om sugrör och plastbestick. Vid frågan om hur nästa EU-kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Timmermans att kommissionens nästa ordförande bör ta personligt ansvar för målen, och se till att kommissionärerna blir ansvariga att tillgodose att målen uppfylls inom ramen för sitt ansvarsområde.

Jyrki Katainen, även han vice-ordförande av EU-kommissionen, valde att fokusera sitt anförande på fyra punkter. Den cirkulära ekonomin, där Katainen konstaterade att omställningen inte kommer att ske om inte ekonomin är den primära drivkraften. Artificiell intelligens (AI); säker och effektiv intelligens kan bidra starkt till de hållbara utvecklingsmålen inom sektorer som jordbruk, hälsa och skydd för miljön. Modernisera utbildningen, anpassa utbildningsystemen och kompetenser efter dagens teknologi, framför allt AI. Fiskal hållbarhet, för att genomgå en hållbar omställning krävs uppbackning från en hållbar ekonomi. Vid frågan om hur nästa kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Katainen att skapandet av en konkret åtgärdsplan för den cirkulära ekonomin och en kontinuerlig etablering av AI i samhället är de viktigaste utgångspunkterna.

Alexander Stubb, vice-ordförande i europeiska investeringsbanken levererade tre konkreta policyrekommendationer; EU bör fokusera på klimatet och hållbarhet, omfamna den digitala revolutionen, särskilt AI, och sprida europeiska värden och multilateralism, dvs att flera länder samarbetar mot samma mål. Jeffrey Sachs, professor och ansvarig för hållbar utveckling vid Columbia University i New York bidrog med ett färgstarkt resonemang. ”Europa är den enda platsen i världen där man verkligen förstår vad hållbar utveckling innebär”. Sachs förespråkade att EU borde gå i bräschen för hållbarhet genom att öka sin budget för att investera mer i hållbar utveckling, införa tuffare regleringar, samt tala med en starkare gemensam röst i utrikespolitiken.

Marianne Thyssen, kommissionär för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden, avslutade konferensen med att konstatera att EU är världsledande på hållbar utveckling, och tänker fortsätta vara världsledande, så att vi lämnar planeten i ett bra skick till nästkommande generationer.

Här kan ni läsa mer om konferensen.

 

 

 

Nya överenskommelser om Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU

Intensiva förhandlingar gällande programförslagen för nästa budgetperiod pågår mellan Europaparlamentet och Ministerrådet. Nu har överenskommelser nåtts gällande tre viktiga program; Horisont Europa, Invest EU och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

EU:s institutioner har ambitionen att slutföra så mycket som möjligt av förhandlingarna gällande nästa programperiod innan EU-valet den 26 maj. Nu har Ministerrådet och Europaparlamentet enats om överenskommelser gällande tre viktiga program; en förlängning av ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, en förlängning av Fonden för ett sammanlänkat Europa och det helt nya sektorsprogrammet InvestEU. Huvuddragen i överenskommelserna presenteras nedan.

Horisont Europa

Horisont Europa kommer att vara EU:s flaggskeppsprogram för att stödja forskning och innovation under 2021 – 2027. Programmet är en förlängning av det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020 och bygger på tre pelare; vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, samt innovativa Europa.

Vetenskaplig spetskompetens kommer att stödja grundforskning av hög kvalitet, för att stärka EU:s vetenskapliga ledarskap. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft kommer att stödja utveckling av industriteknik samt ett antal definierade samhällsutmaningar gällande t.ex. hälsa, kultur och inkluderande samhällen, digitala frågor och industri, samt bioekonomi, klimat och energi. Inom den andra pelaren ingår även ett nytt förslag om finansiering till ”missions”, eller uppdrag som det även kallas. Dessa uppdrag kommer att vara tvärsektoriella och kommer att styra inriktningen på olika utlysningar gällande flera teman. Några teman för uppdragen är cancer, koldioxidneutrala och smarta städer samt klimatförändringar. Innovativa Europa kommer att fokusera på banbrytande innovation samt inrättandet av det Europeiska innovationsrådet.

Rådet och Europaparlamentet har ändrat kommissionens förslag på ett flertal områden, bland annat så har man förstärkt bestämmelserna för breddning av deltagande i Horisont Europa, för att främja för aktörer från framförallt de nyare medlemsstaterna att delta i programmet.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

Likt det nuvarande programmet så kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa även under nästa programperiod att finansiera projekt inom det digitala området, transport och energi.

Gällande digitalisering och mer specifikt digital konnektivitiet, syftar programmet till att bidra till den digitala omvandlingen av EU:s ekonomier och samhällen. Programmet ska bidra till att EU kommer tillrätta med utmaningar kopplade till behovet av tillgång till tillförlitliga nät med hög eller mycket hög kapacitet. Framtida projekt inom det här området ska bidra till den digitala inre marknaden och prioritet kommer att ges till projekt som leder till ytterligare områdestäckning för hushåll.

Inom transportområdet ska programmet främja driftskompatibla och multimodala nät, med fokus på att utveckla och modernisera vägar, inre vattenvägar och järnvägar, samt främja trygg och säker rörlighet. De transeuropeiska transportnätverken (TEN-T) ska utvecklas, med fokus på gränsöverskridande projekt med ett tydligt europeiskt mervärde. Programmet ska också säkerhetsställa att infrastruktur som ska förbättra den militära rörligheten i EU även uppfyller civila behov.

Gällande energiområdet ska programmet bidra till en fortsatt integrering av den europeiska energimarknaden med syfte att bl.a. bidra till koldioxidminskningar och säkra försörjningstryggheten. Programmet kommer också att finansiera gränsöverskridande projekt inom förnybar energi.

InvestEU

InvestEU är, som vi tidigare har rapporterat, ett nytt sektorsprogram som ska koncentrera alla EU-instrument kopplade till lån och garantier i ett program. Huvuddelen av programmet är fortsättningen på Fonden för strategiska investeringar (EFSI) som samfinansieras av EU-budgeten och Europeiska Investeringsbanken (EIB). InvestEU kommer också att samla totalt 14 finansieringsinstrument som idag återfinns i olika sektorsprogram, bland andra inom Horisont 2020, COSME och Erasmus+.

Programmet ska finansiera investeringar inom främst fyra områden:

  • Hållbar infrastruktur
  • Forskning, innovation och digitalisering
  • Små och medelstora företag
  • Sociala investeringar och kompetens.

Överenskommelsen mellan Ministerrådet och Europaparlamentet innehåller bland annat bestämmelser om att EU:s medlemsstater kommer att ha möjlighet att föra över en del av medlen inom sammanhållningspolitiken till InvestEU. Överenskommelsen innehåller även bestämmelser gällande hur InvestEU ska styras. Bland annat föreslås programmet få en styrelse, med representanter från EU-kommissionen, EIB och andra genomförandepartners. Programmet kommer också att ha en rådgivande nämnd, där bland annat Regionkommittén kommer att ha en ledamot, med syfte att ge råd till EU-kommissionen och styrelsen om programmets implementering.

Nästa steg i förhandlingarna

För samtliga program som diskuteras ovan kommer förhandlingarna att återupptas med det nyvalda Europaparlamentet, med utgångspunkt i överenskommelserna som har nåtts gällande programmen. Förhoppningarna är att förhandlingarna kan slutföras så snart som möjligt efter att det nya Europaparlamentet är på plats.

Överenskommelserna som har nåtts gällande programmen innehåller inte budgetrelaterade bestämmelser, då dessa förhandlingar måste ta hänsyn till resultaten av de parallella förhandlingarna gällande den övergripande budgetramen för 2021 – 2027.

Läs mer om överenskommelsen om Horisont Europa här.

Läs mer om överenskommelsen om Fonden för ett sammanlänkat Europa här.  

Läs mer om överenskommelsen om InvestEU här.