EU-kommissionen presenterar en ny hälsomyndighet

I samband med EU-kommissionens State of the European Union-tal (SOTEU) inrättades en ny europeisk myndighet – Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA).  Den nya myndigheten har till uppgift att förutse hot och förbereda EU på kriser inom hälsoområdet. EU-kommissionen menar att HERA kommer att vara en viktig pelare för den europeiska hälsounionen och kommer att fylla en lucka i EU:s beredskap vid hälsokriser.

De senaste årtiondena har ett flertal olika virus brutit ut i världen. EU-kommissionen beräknar att befolkningstillväxten och klimatförändringar kommer att leda till fler och mer frekventa virusutbrott med sociala och ekonomiska konsekvenser. Covid-19 pandemin har visat på att EU behöver en bättre koordinering vid hälsokriser. Pandemin har avslöjat flera brister i EU:s arbete, medlemsländernas koordinering och den övergripande krisplaneringen. Syftet med HERA är att fylla de luckor som identifierats under pandemin och komplettera EU:s befintliga hälsomyndigheter. HERA ska förbättra EU:s insatser före, under och efter en eventuell gränsöverskridande hälsokris.

Under beredskapsfasen kommer HERA samarbeta med andra hälsomyndigheter på EU-nivå, nationell nivå samt internationell nivå för att stärka arbetet inom virusförebyggande och genomföra hotbedömningar. Informationen ska sedan användas för att utveckla modeller för att förutse ett framtida virusutbrott. EU-kommissionen menar att det bästa sättet att bekämpa hälsokriser i framtiden är genom att förbereda sig innan de förverkligas.

När en gränsöverskridande hälsokris uppstår kan HERA snabbt övergå till nödläge där myndigheten har möjlighet att vidta krisåtgärder som till exempel en snabbare beslutsprocess och krisfinansiering till länder genom krisnödsinstrumentet (ESI). I samband med detta kommer HERA även bidra med processer som riktar sig inom utveckling samt öka produktionen av medicinska motåtgärder som till exempel vaccin, skyddsutrustning och antibiotika. EU-kommissionen menar även att en inventering av medicinska motåtgärder bidrar till en bättre överblick över EU:s förmåga att hantera hälsokriser.

HERA inrättas som en egen avdelning inom kommissionen som en gemensam resurs för både medlemsstaterna och EU. HERA kommer vara fullt operativ i början av 2022. Myndigheten finansieras av EU:s pågående långtidsbudget för perioden 2022–2027 och beräknas ha en budget på 6 miljarder euro.

Läs mer om Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA) här.

Fit for 55 och ny Skogsstrategi

Den 14 juli presenterade EU-kommissionen det stora lagstiftningspaketet Fit for 55 och den 16 juli presenterades den nya Skogsstrategin som gäller fram till 2030. Innehållet i Fit for 55 och Skogsstrategin är intressant för både regional och lokal nivå och kommer att påverka EU:s arbete på klimat-, energi- och transportområdena under lång tid framöver.

Under våren 2021 enades Europaparlamentet och Rådet om EU:s nya klimatlag som ska säkerställa att EU når klimatneutralitet 2050. Lagen innehåller ett antal åtgärder men den åtgärd som fått mest uppmärksamhet är att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 55% år 2030 (jämfört med 1990-års nivåer). 

Fit for 55 (Redo för 55) kompletterar klimatlagen och är ett lagstiftningspaket som ska säkerställa att EU verkligen lyckas minska koldioxidutsläppen med 55% till 2030. Paketet innehåller både nya initiativ samt revideringar av ett flertal befintliga direktiv för att uppdatera dess innehåll. Ett urval av innehållet i Fit for 55 presenteras här:

  • Justering av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). EU-kommissionen föreslår bland annat att det totala utsläppstaket ska sänkas, att den årliga minskningstakten ska öka samt att flygtrafik/luftfart och sjöfart ska inkluderas i systemet (de har tidigare undantagits från ETS). Dessutom föreslås ett nytt separat utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader.
  • Ett helt nytt förslag är den så kallade koldioxidjusteringsmekanismen. Dess syfte är att sätta ett koldioxidpris på importer av ett urval produkter, när de importeras till EU. Mekanismen ska motverka att koldioxidintensiv produktion flyttar från EU:s medlemsländer men även att EU:s utsläppsminskningar bidrar till att utsläppen minskar globalt genom att industri utanför EU uppmuntras minska sina utsläpp.
  • Revidering av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF). Ett övergripande EU-mål för ”koldioxidupptagning” genom naturliga kolsänkor föreslås, motsvarande 310 miljoner ton koldioxidutsläpp fram till 2030, med ytterligare skärpningar efter 2031. Målet är att EU senast 2035 ska nå klimatneutralitet inom markanvändning, skogsbruk och jordbruk.
  • Revidering av direktivet om förnybar energi för att höja målet om hur mycket av EU:s energikonsumtion som ska vara förnybar till 2030, från 32% till 40%. Det föreslås även särskilda delmål för användning av förnybar energi för transporter, uppvärmning och kylning, byggnader och industri. Revideringen innehåller även skärpta hållbarhetskriterier för bioenergi.
  • Revidering av energieffektivitetsdirektivet med syfte att energianvändningen i EU ska minska, utsläppen begränsas och energifattigdom motverkas. Kommissionen föreslår bland annat ett mer ambitiöst bindande årligt mål för att minska energianvändningen på EU-nivå och att den offentliga sektorn ska ta täten i ”renoveringsvågen” och renovera 3% av sitt byggnadsbestånd varje år.
  • På transportområdet föreslås bland annat skärpta krav på koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar med målsättningen att alla nyregistrerade personbilar i EU ska vara helt utsläppsfria efter 2035. För att möjliggöra detta revideras även direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen och EU:s medlemsländer blir skyldiga att skynda på utbyggnaden av laddnings- och tankstationer (laddning av elbilar och tankning av vätgas).

Den 16 juli presenterade EU-kommissionen även den nya Skogsstrategin. Den uppdaterade strategin är i sig inte en del av Fit for 55 men har nära koppling till klimatlagen, Fit for 55 och EU:s strategi för biologisk mångfald.

Skogsstrategins huvudsyfte är att förbättra EU-skogarnas kvalitet, kvantitet och motståndskraft mot klimatförändringar. Strategin har stort fokus på att främja skydd, ”återställning” och utvidgning av skogar i EU för att bekämpa klimatförändringar, upptagning av koldioxid och motverka förlusten av biologisk mångfald. Men strategin belyser också skogens viktiga roll för landsbygds- och regional utveckling och vikten att utveckla en hållbar skoglig bioekonomi. 

Gällande bioekonomi framhåller strategin vikten att utveckla ”långlivade” träprodukter (produkter med lång livscykel så som möbler och byggnader), hållbart nyttjande av träbaserade resurser för bioenergi, främjande av ekoturism samt kompetensutveckling för personer som arbetar inom bioekonomin. Strategin innehåller även satsningar på forskning och innovation samt marknadsföring av nya material och produkter som ersätter fossilbaserade motsvarigheter.

Vad är nästa steg i lagstiftningsprocessen?

Fit for 55 kommer börja behandlas av Rådet och Europaparlamentet i höst. Givet paketets stora omfattning och innehåll kommer det troligtvis att ta lång tid, uppemot flera år för vissa förslag, innan samtliga delar av Fit for 55 är färdigförhandlade. Vi kommer definitivt att återkomma till innehållet i Fit for 55 i artiklar på nyhetsbloggen framöver.

Läs mer om Fit for 55 här.

Läs mer om Skogsstrategin här.

EU-kommissionens hemsida om den gröna given finns här.

Tio lärdomar från pandemin

18 månader efter Covid-19 bröt ut i Europa så presentar EU-kommissionen en rapport med 10 lärdomar från pandemin. Generellt så menar EU-kommissionen att EU går stärkt ur krisen genom de erfarenheter från hälsosektorn, europeiskt samarbete och beredskapsplanering som krisen tvingat fram. Rapporten innehållande lärdomar är ett första steg i ett längre arbete i att utvärdera EU:s agerande innan, under och efter pandemin.  EU-kommissionen hoppas också att lärdomarna från krisen kan stärka det förebyggande arbetet mot folkhälsokriser i EU och i medlemsländerna så att de samlade insatserna blir mer effektiva om en ny kris uppstår i framtiden.  

EU-kommissionens tio lärdomar från pandemin är:

  1. Det behövs ett globalt övervakningssystem för pandemiinformation.
  2. EU bör utse en europeisk chefsepidemiolog.
  3. EU-kommissionen bör ta fram en årlig rapport över medlemsstaternas beredskapsnivå.
  4. Det bör inrättas en ram för ett europeiskt undantagstillstånd.
  5. Den Europeiska hälsounionen bör antas snabbt.
  6. Europa behöver en myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser.
  7. Mer klinisk forskning bör främjas genom en europeisk plattform för kliniska multicenterprövningar.
  8. Mer stöd bör ges till medlemsländerna för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens resiliens.
  9.  Pandemiförebyggande, pandemiberedskap och pandemiinsatser bör främjas genom att stärka det globala samarbetet och WHO.
  10. EU behöver en mer samordnad strategi som motverkar desinformation.  

Rapporten kommer ligga till grund för Europeiska rådets möte i juni. EU-kommissionen kommer också att presentera konkreta förslag utifrån lärdomarna under hösten.

Läs mer om EU-kommissionens tio lärdomar från Covid-19 pandemin här.

Nya partnerskap inom Horisont Europa

EU-kommissionen har lanserat 11 nya samprogrammerade partnerskap inom Horisont Europa. Samprogrammerade partnerskap innebär ett samarbete mellan EU-kommissionen och privata samt offentliga partners med syfte att adressera ett särskilt samhällsproblem. Partnerskapen kommer stödjas med 8 miljarder euro från Horisont Europa som dels ska användas för att locka ytterligare investeringar.

De nya samprogrammerade partnerskapen är:

  1. Europeiskt partnerskap för det europeiska öppna forskningsmolnet.
  2. Europeiskt partnerskap för artificiell intelligens, data och robotteknik. 
  3. Europeiskt partnerskap för fotonik (ljusbaserad teknik).
  4. Europeiskt partnerskap för rent stål – koldioxidsnål ståltillverkning. 
  5. Det europeiska partnerskapet Tillverkad i Europa. 
  6. Europeiska partnerskapet ”Processes4Planet”.
  7. Europeiskt partnerskap för en människocentrerad hållbart byggd miljö (Built4People). 
  8. Europeiskt partnerskap för vägtransporter med nollutsläpp (2ZERO). 
  9. Europeiskt partnerskap för uppkopplad, samverkande och automatiserad mobilitet. 
  10. Europeiskt partnerskap för batterier: Mot en konkurrenskraftig europeisk värdekedja för industribatterier. 
  11. Europeiskt partnerskap för utsläppsfri sjöfart. 

Alla 11 partnerskap har stark koppling till EU-kommissionens övergripande politiska mål mot en grön och digital omställning. Målet är även att stärka EU:s konkurrenskraft och tekniska suveränitet som i förlängningen bidrar till fler arbetstillfällen. Partnerskapen kommer att löpa mellan 2021 – 2030.

Läs mer om de samprogrammerade partnerskapen här.

Vi har tidigare rapporterat om Horisont Europa, läs den artikeln här.

EU-kommissionen lägger fram ny strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning

EU-kommissionen har presenterat en strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning för 2021–2030 . Huvudmålsättningen med strategin är att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i EU:s medlems- och partnerländer. Strategin ska se till att personer med funktionsnedsättning enklare ska kunna delta i samhället på lika villkor, både inom och utanför EU:s gränser. Strategin är också en del av EU-kommissionens ambition att skapa en jämlikhetsunion.

Strategin innehåller tre målsättningar:

  1. EU-rättigheter: Personer med funktionsnedsättning ska ha ökad fri rörlighet och ska få det enklare att delta i det politiska livet.
  2. Självständigt boende och självständighet: Öka tillgången till och förenkla sociala tjänster, till exempel genom att undanröja hinder i kollektivtrafiken, så att personer med funktionsnedsättning kan få ökad självständighet.
  3. Ickediskriminering och lika möjligheter: Större skydd för personer med funktionsnedsättning mot diskriminering och våld genom att säkerställa lika möjligheter till rättslig prövning.

EU-kommissionen planerar att arbeta nära medlemsländerna för att uppnå sina mål. För att förverkliga målsättningarna kommer en plattform för samarbete mellan nationella myndigheter och organisationer för personer med funktionsnedsättning lanseras. Kommissionen vill att dessa grupper ska arbeta tillsammans för att målen ska uppnås mer effektivt.

För att förbättra möjligheterna för EU-medborgare med funktionsnedsättning utanför EU:s gränser kommer EU-kommissionen ta en aktiv roll globalt för att främja funktionshindrade EU-medborgares rättigheter utomlands. En del av strategin fokuserar även på att EU-kommissionen genom tekniskt bistånd, finansiella instrument och forum kommer arbeta mer aktivt för att partnerländer ska genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Tillsammans med Jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025 (som vi har rapporterat om tidigare), EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025 och EU:s strategiska ram för romer är Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 en del i EU-kommissionens ambition att bygga en jämlikhetsunion.

Läs mer on strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning här.

Strategin går att läsa i sin helhet här.


Ny EU-strategi för klimatanpassning

Den 24 februari antog EU-kommissionen en ny strategi för klimatanpassning. Strategins syfte är att förbereda EU på de konsekvenser som kommer uppstå på grund av klimatförändringarna och stärka EU:s ”klimatresiliens”.

Enligt EU-kommissionen kommer den globala uppvärmningen ha stora konsekvenser för EU:s ekonomi och folkhälsa i framtiden. Redan nu märks effekterna av den globala uppvärmningen och enligt EU-kommissionen förlorar EU redan 12 miljarder euro per år på grund av klimatförändringarna. Till exempel så beräknar EU-kommissionen att jordbruket i Frankrike förlorar 2 miljarder euro per år på grund av torka, något som kommer bli mer vanligt när temperaturen stiger.  Därför menar EU-kommissionen att medlemsländerna måste anpassa sig för att främja ett motståndskraftigt EU som kan stå emot effekterna av den globala uppvärmningen. 

Den nya strategin har tre grenar:

  • Smartare och snabbare klimatanpassning
  • Klimatanpassning i samhällets alla delar och nivåer
  • Utökad internationellt klimatanpassningsarbete.

EU-kommissionen vill bland annat öka kunskapen om klimatet genom mer forskning om klimatet och ekosystemen för att främja en smartare klimatanpassning och därför kommer finansiering för utökad klimatforskning öronmärkas inom ramen för EU:s sektorsprogram. Det ska också bli enklare att sprida resultat genom Climate-ADAPT, en öppen EU-plattform för data om klimatanpassning. Med hjälp av mer tillförlitlig statistik hoppas EU-kommissionen bättre kunna stödja policyutveckling för ökad klimatresiliens på alla nivåer och i alla sektorer av samhället. Kommissionen vill även se att medlemsländernas statsfinanser klimatanpassas för att förbereda länderna på de ekonomiska förluster som klimatförändringarna kommer orsaka. Genom strategin vill EU-kommissionen även utöka sitt internationella arbete för klimatanpassning. Det internationella engagemanget och dialog om klimatanpassning ska stärkas och mer finansiering ska ges till regionala anpassningsstrategier i Afrika och i små önationer under utveckling t.ex. Jamaica och Maldiverna.

Målet med strategin är också att öka regionalt samarbete för mer effektiva klimatanpassningsåtgärder och strategin lyfter regionala och lokala aktörer som viktiga samarbetspartners till EU-institutionerna i klimatanpassningsarbetet. EU-kommissionen vill fungera som stöd till regioner och kommuner genom att tillhandahålla tillförlitlig statistik, vara ett bollplank vid utveckling av regionala och lokala anpassningsåtgärder samt bistå med finansiering till klimatanpassningsarbete. Till exempel vill kommissionen att det ska det gå att söka EU-stöd för att samla in och utveckla lokal klimatstatistik, utveckla lokala anpassningsåtgärder och utjämna socioekonomiska skillnader som uppstår på grund av klimatförändringarna. Regionala aktörer föreslås också ges större inflytande i hur klimatanpassningsåtgärderna utformas genom ökad dialog och samverkan med t.ex. Regionkommittén och Borgmästaravtalet för klimat och energi . Dessutom, då klimatförändringarna inte är regionspecifika, menar kommissionen att interregionalt samarbete och utbyte av idéer är viktigt för att hela EU ska kunna klimatanpassas.

Läs en sammanfattning av den föreslagna strategin här.

Frågor och svar till EU-kommissionens nya klimatanpassningsstrategi finns här

Hela strategin finns att läsa på engelska här.


Totalt 18 städer har skrivit på ”Green City Accord” för grönare städer

Nu har totalt 18 europeiska städer anslutit sig till EU-kommissionens initiativ Green City Accord som ska göra alla EU:s städer och tätorter grönare, renare och hälsosammare. Initiativet lanserades i oktober förra året och har fem fokusområden: luft, vatten, grönområden, cirkulär ekonomi och buller.

Initiativet ska förbättra livskvalitén i EU:s städer genom att göra dem grönare och tystare. De städer som ansluter sig till Green City Accord förbinder sig att ta itu med de mest brådskande miljö- och klimatförändringarna innan 2030, till exempel att förbättra städernas luft- och vattenkvalité, öka den biologiska mångfalden i städernas grönområden, övergå till en cirkulär ekonomi och minska stadsbullret. Förutom att förbättra livskvalitén för städernas invånare är initiativet en plattform för ökat kunskapsutbyte, nätverkande och transparens.

Cirka 70 % av EU:s befolkning bor i ett stadsområde och därför menar EU-kommissionen att en riktad åtgärd mot städer som Green City Accord är ett sätt för EU att snabbare implementera miljö- och klimatlagstiftning, inklusive målen inom den gröna given, samt nå FN:s hållbarhetsmål.

Alla städer och tätorter i EU, stora som små, kan ansluta sig till initiativet. Kravet är att staden styrs av ett stads- eller kommunfullmäktige. Flera mindre tätorter har redan anslutit sig, till exempel den portugisiska kommunen Penafiel med 21 000 invånare och den grekiska staden Argostoli med 10 600 invånare. Från Skandinavien är det fyra städer som har anslutit sig: Oslo, Helsingfors, Åbo och Lahtis.

Mer information om initiativet Green City Accord finns här.

Toppmöte slutade i enighet kring kommande långtidsbudget

Efter förra veckans toppmöte står det klart att EU:s medlemsländer har enats om kommande långtidsbudget, coronafonden Next Generation EU samt ett nytt ambitiöst klimatmål för 2030 motsvarande 55 % minskning av utsläppen från 1990 års nivåer.

Arbetet med att slutgiltigt enas om EU:s kommande långtidsbudget och den nya coronafonden har dragit ut på tiden till följd av invändningar från Polen och Ungern. Kritiken från de båda länderna har baserats på en ny mekanism som möjliggör att EU kan dra in EU-stöd till länder som inte följer grundläggande demokratiska principer. De båda länderna har hotat med att använda sina respektive veton för att försöka påverka mekanismen i en för dem mer fördelaktig riktning.

Under toppmötet lyckades dock medlemsländerna nå en kompromiss som tagits fram under det tyska ordförandeskapet i rådet. Kompromissen innebär att mekanismen finns kvar, men innehåller ett förtydligande om dess funktion, att den ska granskas av EU-domstolen innan den blir verklighet samt att det är EU-ledarna i rådet som avgör huruvida ett stöd bör dras in eller ej. Att länderna lyckats nå en kompromiss innebär att processen att sjösätta en ny EU-budget från och med årsskiftet är ett steg närmare att förverkligas, vilket dock även kräver EU-parlamentets godkännande.

Toppmötet hade även andra frågor på sin agenda. En av dessa var frågan om vilket utsläppsmålmål EU bör sträva efter fram till och med år 2030. EU-kommissionens ursprungliga förslag motsvarande en minskning på 40 % utifrån 1990 års nivåer. Efter påtryckningar från både EU-parlamentet och vissa medlemsländer förslog kommissionen under september att målet bör skruvas upp till en 55 procentig minskning, vilket medlemsländerna ställde sig bakom under toppmötet. Nu väntar förhandlingar mellan ministerrådet och EU-parlamentet innan målet antas formellt.

Läs mer om toppmötet och mekanismen om rättsstatens principer här.

Läs mer om utsläppsmålet för 2030 här.

Handlingsplanen för hållbar och smart mobilitet är presenterad

I linje med den gröna given och målet om en grön omställning i transportsektorn har EU-kommissionen lagt fram en ny strategi för hållbar och smart mobilitet. Strategin kompletteras även med en handlingsplan bestående av 82 punkter som ligger till grund för omställningen i transportsektorn under kommande år.

Det är inom ramen för den gröna given som den nya handlingsplanen för smart och hållbar mobilitet presenteras. Strategin ska utgöra grunden för en mer motståndskraftig, grön och digital omställning av transportsektorn, med sikte på att sänka transportsektorns utsläpp med 90 % fram till och med 2050. Vikt läggs även vid att försöka skapa ett tillgängligt, säkert och prisvärt transportsystem i hela EU.

Strategin innehåller mål uppdelade efter årtal under de kommande 30 åren. Vid 2030 vill kommissionen exempelvis se 30 miljoner utsläppsfria bilar på Europas vägar, 100 klimatneutrala städer, fler transporter via höghastighetsjärnvägar, automatiserade transportslag och utsläppsfria fartyg på marknaden. Utsläppsfria flygplan och lufttransporter bör enligt strategin kunna lanseras på marknaden vid år 2035. Vidare ska EU vid år 2050 ha en fordonsflotta som till stora delar är utsläppsfri, fler transporter via järnväg samt ett hållbart och smart transeuropeiskt transportnät (TEN-T).

För att förverkliga strategin har det utformats 82 stycken punkter som inom ramen för tio utpekade områden, så kallade ”flaggskepp”, ska fungera som verktyg för strategins genomförande. Dessa innefattar åtgärder som bland annat främjar koldioxidsnåla bränslen, utsläppsfria fordon, smart mobilitet inom och mellan städer, miljöanpassade godstransporter samt insatser för att öka säkerheten och minska antalet dödsfall i trafiken.

Fler exempel på åtgärder som föreslås är satsningar som ska stärka EU:s inre marknad genom investeringar i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Dessutom läggs vikt vid att utveckla förarlösa transportsystem och artificiell intelligens inom ramen för transportsektorn. Kommissionen betonar att strategin måste säkerställa en rättvis mobilitet för alla, där EU:s alla regioner ges rätt förutsättningar och verktyg för att göra transporter tillgängliga och prismässigt överkomliga – särskilt i regioner präglade av stora landsbygdsområden.

Läs mer om handlingsplanen och dess förslag till åtgärder här.

Frågor och svar om den nya handlingsplanen återfinns här.

Ny handlingsplan ska främja motståndskraftiga demokratier

För att stärka EU:s demokratier och skapa större egenmakt hos medborgarna har EU-kommissionen presenterat en ny handlingsplan för demokrati. Handlingsplanen har också till syfte att motverka ökande extremism och det upplevda avståndet mellan väljare och folkvalda.  

För att möta utmaningar med ökande extremism och minskat förtroende gentemot folkvalda innehåller den nya handlingsplanen åtgärder och nya regelverk inriktade på fria och rättvisa val, bevarandet av medias oberoende ställning men också insatser för att motverka desinformation. Kommissionen vill även skydda journalisters säkerhet genom ett nytt initiativ som motverka rättegångsmissbruk. Handlingsplanen är indelad i tre delar, dessa är:

  • Främja fria och rättvisa val
  • Stärkande av mediernas frihet och mångfald
  • Motverka desinformation

Inom ramen för fria och rättvisa val vill EU-kommissionen se lagstiftning som säkerställer öppenhet kring betald politisk reklam. Dessutom ska de regler som reglerar finansieringen av europeiska partier ses över, kombinerat med en ny mekanism som ska möjliggöra snabba informationsutbyten inom och mellan medlemsstaterna som berör valintegritet. För att främja EU-medborgarnas demokratiska engagemang vill kommissionen se att medel via programmet Kreativa Europa ska kunna användas till åtgärder inriktade på ökat demokratisk deltagande.

För att stärka mediernas frihet föreslår handlingsplanen en ny rekommendation om journalisters säkerhet, med betoning på kvinnliga journalisters säkerhet, som ska motverka attacker, våld samt fysiska hot och näthot. I ett ytterligare initiativ vill kommissionen utveckla samarbetet med medlemsländerna när det gäller att samordna och rikta stöd och insatser till journalister både i och utanför EU.

Den tredje och sista punkten, om motverkandet av desinformation, innefattar nya initiativ som ska minimera risken för utländsk inblandning av desinformation i sociala medier och andra demokratiska plattformar. I en kommande EU-lag om digitala tjänster hoppas kommissionen även att det ska kunna komma en ny samreglering på plats, vars syfte är att kunna kräva ansvarsutkrävande från sociala medieplattformar i samband med spridningen av desinformation.  

Läs mer om EU-kommissionens handlingsplan för demokrati här.