EU-kommissionen föreslår nya regler för resor inom EU

Den 25 november föreslog EU-kommissionen en uppdatering av reglerna för säker och fri rörlighet i EU. Reglerna infördes som ett svar på covid-19 pandemin och behöver nu ändras på grund av en ökad vaccinationsgrad och EU:s insats med digitala vaccinationsbeviset.

Sedan sommaren har vaccinationsgraden i EU ökat och fler än 650 miljoner vaccinationsintyg har begärts ut från EU:s invånare. Dessutom har den epidemiologiska situationen i EU utvecklats och medlemsstaterna har tagit ytterligare åtgärder exempelvis inom administrering av ”boostervaccin”. EU-kommissionen menar att alla dessa faktorer bidrar till att reglerna kring resor inom EU behöver uppdateras och har föreslagit följande åtgärder:

  • De personer som har ett giltigt vaccinationsintyg ska inte behöva omfattas av restriktioner vid resa till annat EU-land.
  • Vaccinationsintyget bör gälla i 9 månader i stället för 6 månader baserad på EU:s smittskyddsmyndighets (ECDC) riktlinjer om ”boostervaccin”.
  • EU:s trafikljuskarta för resor inom EU anpassas. Kartan har ett informationssyfte men ska även bidra till samordning för områden med låg samt hög risk för smittspridning.
  • Undantag från en del restriktioner för vissa gränspendlare, barn under 12 år samt nödvändiga resenärer på grund av den höga vaccinationsgraden i EU.
  • Förenklat ”nödbroms”-förfarande, alltså ett förenklat och mer operativt tillvägagångssätt som syftar till att fördröja spridningen av nya covid-19 varianter.

Vad händer nu?
EU-kommissionens förslag har skickats till Ministerrådet som nu ska diskutera frågorna innan de kan anta rekommendationerna. EU-kommissionen föreslår att ändringarna bör ske från och med den 10 januari 2022.

Läs mer om EU-kommissionens förslag här.

Läs frågor och svar här.

EU-kommissionens arbetsprogram för 2022

Den 19 oktober presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram inför det kommande året. Arbetsprogrammet innehåller 42 nya initiativ som bygger på sex övergripande ambitioner.

EU-kommissionen antar årligen ett arbetsprogram med planerade initiativ och prioriteringar som informerar allmänheten, Europaparlamentet och Rådet om EU-kommissionens prioriteringar för det kommande året. Arbetsprogrammet inför 2022 baseras på EU-kommissionens politiska riktlinjer och lärdomar från covid-19 pandemin. I år uppmärksammar arbetsprogrammet den gröna och digitala omställningen samt understryker EU:s roll som en global aktör.

Arbetsprogrammet bygger på sex övergripande prioriteringar från EU-kommissionen:

  1. Den europeiska gröna given som EU-kommissionen kommer att arbeta för med målet att bli den första klimatneutrala kontinent till 2050. Utöver Fit for 55-paket kommer EU-kommissionen föreslå ett regelverk för certifiering av koldioxidupptag samt stärka rätten att reparera produkter istället för att ersätta de vilket ska främja den cirkulära ekonomin. De finansiella resurserna kommer bli mer tillgängliga samt gröna obligationer ska spela en viktigare roll i EU:s återhämtning.
  2. Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern handlar om EU-kommissionens arbete för att genomföra EU:s digitala omställning fram till 2030. EU-kommissionen vill säkerställa en likvärdig kunskapsnivå och prioriterar att öka den digitala kompetensen inom skolor och högre utbildning
  3. En ekonomi för människor är den tredje ambitionen där EU-kommissionen kommer att följa upp handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Kommissionen menar att det är en vägledning för att skapa bra jobb, rättvisa arbetsvillkor och bättre balans mellan arbete och privatliv. Inom det här området ligger förslag att stärka de sociala skyddsnäten genom att ta fram ett initiativ om tillräckliga minimilöner.
  4. Ett starkare Europa i världen omfattar EU:s roll som en global aktör och EU-kommissionen vill stärka globala partnerskapen för att främja handeln och investeringar.
  5. Främjande av en europeisk livsstil är en ambition som möjliggörs genom att EU-kommissionen förslagit att 2022 ska bli Europaåret för ungdomar. Det nya initiativet ALMA ska även hjälpa unga européer att få ett nödvändigt socialt stöd för att jobba eller studera utomlands. EU-kommissionen planerar även att lägga fram en EU-strategi för universitetet som ett förslag att göra det transnationella samarbetet inom högre utbildning djupare och mer hållbart. Vidare kommer kommissionen att lägga fram en europeisk vårdstrategi för att förbättra vården. Den europeiska hälsounionen kommer ytterligare byggas upp genom en översyn av lagstiftningen om läkemedel för barn och sällsynta sjukdomar samt en ny rekommendation om cancerscreening som ska främja livräddande cancerscreeningar och tidiga diagnoser.
  6. Satsning på demokrati i Europa handlar om att EU-kommissionen ska ta fram ett nytt initiativ om kompetensflykt och hantering av utmaningar som är förknippade med befolkningsminskningen.

Vad händer nu?
EU-kommissionen kommer samarbeta med Europaparlamentet och Rådet för att se över gemensamma lagstiftningsprioriteringar. Europaparlamentet och Rådet ska båda vara eniga om att ta snabba åtgärder för prioriteringarna. EU-kommissionen fortsätter stödja arbetet tillsammans med medlemsländerna för att säkerställa att de nya och befintliga EU-prioriteringar genomförs.

Läs mer om EU-kommissionens pressmeddelande om arbetsprogrammet här.

Läs hela EU-kommissionens arbetsprogram här.

2022 blir Europaåret för ungdomar

Under State of the European Union-talet meddelande EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen att 2022 blir europaåret för ungdomar. Den 14 oktober antog kommissionen det formella förslaget och ska nu arbeta för att ge ungdomar fler och bättre möjligheter. Syftet med Europaåret är att lyfta fram ett visst tema, stimulera till debatt och förändra attityder. 2021 är Europaåret för järnväg.

Enligt EU-kommissionens ungdomsrapport drabbades ungdomars utbildning, sysselsättning och psykiska hälsa hårt av covid-19 pandemin. EU-kommissionen menar att ungdomars vision, engagemang och deltagande behövs för att bygga ett bättre Europa. “Vi måste lyssna på ungdomarna”, sade von der Leyen.

Tillsammans med Europaparlamentet, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter, berörda parter och ungdomarna ska EU-kommissionen:

  • Uppmärksamma och stödja den generation som har påverkats mest under pandemin och ge dem nytt hopp, ny kraft och framtidstro. EU-kommissionen vill belysa hur den gröna och den digitala omställningen kan erbjuda nya perspektiv och möjligheter.
  • Engagera ungdomar som har sämre förutsättningar, är från utsatta grupper eller från avlägsna områden att bli aktiva medborgare och agera för en positiv förändring.
  • Främja möjligheter som EU:s politik står för och stödja ungdomars personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling.
  • Hämta inspiration från unga människors handlingar, visioner och insikter för att stärka det gemensamma EU-projektet med hjälp av konferensen om Europas framtid.

Vad händer nu?

Kommissionen håller nu på att utforma ett aktivitetsprogram och alla berörda parter kommer att kunna lämna in idéer och förslag. Under kommande dagar ska EU-kommissionen lansera en särskild undersökning på ungdomsportalen. Parlamentet och rådet ska nu diskutera förslaget och man hoppas sedan att aktiviteter kan inledas i januari 2022.

Läs mer om Europaåret för ungdomar här.

Läs mer om EU-kommissionens ungdomsrapport här.

Ungdomsportalen hittar ni här.

EU-kommissionens fem nya missioner för ett bättre Europa

Inom sektorsprogrammet Horisont Europa har EU-kommissionen föreslagit fem så kallade EU-missioner som ska lösa särskilda samhällsutmaningar som Europa står inför. De nya missionerna är ett nytt arbetssätt inom EU:s sektorsprogram och ska ta itu med stora samhällsutmaningar för att uppnå mål inom hälsa, miljö och klimat och på lång sikt bidra till ökad livskvalitén för EU:s invånare.

Missionerna är en nyhet för den här programperioden 2021–2022 och är utformade med en samarbetsstruktur med syfte att uppnå specifika mål inom en fast tidsram. Målet med missionerna är att hitta nya lösningar på globala och europeiska samhällsutmaningar. EU-missionen omfattar flera olika instrument, affärsmodeller samt offentliga och privata investeringar med samarbete på EU-, nationell, regional och lokal nivå. Missionerna kommer att föra samman flera av kommissionens avdelningar och ledas av fem utvalda generaldirektörer för respektive mission. Arbetet med missionerna får även stöd av nio kommissionärer. Genom missionerna kommer även EU-kommissionen samarbeta med regioner, städer och andra organisationer. EU-missionerna presenterades den 22 september.

De förslagna EU-missionerna kommer att fokusera på:

  1. Klimatanpassning som ska bidra till att minst 150 europeiska regioner blir klimattåliga senast 2030
  2. Cancer som ska bidra till att förbättra livet för över tre miljoner människor genom att förebygga cancer och ta fram botemedel som ska hjälpa människor att leva längre
  3. Hav och vatten som ska bidra till att återställa hav och vatten senast 2030
  4. Klimatneutrala och smarta städer som ska bidra till att 100 städer blir klimatneutrala och smarta senast 2030
  5. Den europeiska marken som ska skapa 100 levande laboratorier och fyrtornsprojekt som ska leda till en enklare övergång till friska europeiska marker senast 2030

EU-missionerna kan komma att bidra till regional utveckling. En av de mer intressanta missionerna för Region Värmland är den som handlar om klimatanpassning som bara regioner och städer kan bli del av. Målsättningen för missionen för klimatanpassning är att bygga motståndskraft, snabba på övergången till en motståndskraftig framtid och förbereda Europa på klimatstörningar.

Vad händer nu?

Arbetsprogrammen publiceras i slutet av december. De första utlysningarna beräknas öppna i januari och stänga i april 2022. Kontraktsskrivning och projektstart för missionerna beräknas ske under fjärde kvartalet 2022.  

Läs mer om EU-missionerna här.

Frågor och svar hittar ni här.

Faktablad om EU-missionerna hittar ni här.

Läs mer om Klimatanpassningsmissionen här.

EU-kommissionen lanserar ett nytt initiativ för en hälsosammare Europa

EU-kommissionen har nu lanserat en kampanj för att främja ett hälsosammare livsstil för EU-invånarna. Kampanjen, HealthyLifeStyle4All, är ett initiativ med syfte att främja en hälsosammare kost och involvera fler idrottsaktiviteter på nationell, europeisk och internationell nivå.

Den två-åriga kampanjen HealthyLifeStyle4All (HL4A) är ett nytt initiativ från kommissionen som ska koppla en aktiv livsstil till hälso- och livsmedelspolitiken. EU-kommissionen menar att det finns ett stort behov av en hälsosammare livsstil bland EU:s medborgare. Den senaste Eurobarometerundersökningen från 2018 visar att nästan hälften av alla invånare i EU aldrig ägnar sig åt idrottsaktiviteter, en siffra som gradvis har ökat under de senaste åren. Undersökningen visar även att endast en av sju européer äldre än 15 år äter minst fem portioner frukt och grönsaker dagligen.

Kampanjen har tre mål:

  • Öka medvetenheten kring en hälsosam livsstil över generationsgränserna
  • Göra det lättare för underrepresenterade grupper i samhället att ta del av idrottsaktiviteter och en hälsosam kost som ett sätt att öka inkludering och minska diskriminering
  • Främja en övergripande strategi för alla politikområden som kopplar samman livsmedel, hälsa, välbefinnande och idrott.

Kommissionen ska ta fram flera åtgärder som ska stödja kampanjen. EU-kommissionen ska bland annat öka finansiering som går till projekt som stödjer en hälsosammare livsstil, exempelvis inom Erasmus+. Horisont Europa och EU4Health. Kommissionen vill även lansera en ny app för cancerprevention med syfte att öka medvetenheten och för att förebygga cancer genom en hälsosammare livsstil.

Initiativet HealthyLifeStyle4All (HL4A) riktar sig till både offentliga och privata aktörer, bland annat kommuner, regioner och myndigheter.

Läs mer om EU-kommissionens kampanj HealthyLifeStyle4All här.

EU-kommissionen presenterar en ny hälsomyndighet

I samband med EU-kommissionens State of the European Union-tal (SOTEU) inrättades en ny europeisk myndighet – Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA).  Den nya myndigheten har till uppgift att förutse hot och förbereda EU på kriser inom hälsoområdet. EU-kommissionen menar att HERA kommer att vara en viktig pelare för den europeiska hälsounionen och kommer att fylla en lucka i EU:s beredskap vid hälsokriser.

De senaste årtiondena har ett flertal olika virus brutit ut i världen. EU-kommissionen beräknar att befolkningstillväxten och klimatförändringar kommer att leda till fler och mer frekventa virusutbrott med sociala och ekonomiska konsekvenser. Covid-19 pandemin har visat på att EU behöver en bättre koordinering vid hälsokriser. Pandemin har avslöjat flera brister i EU:s arbete, medlemsländernas koordinering och den övergripande krisplaneringen. Syftet med HERA är att fylla de luckor som identifierats under pandemin och komplettera EU:s befintliga hälsomyndigheter. HERA ska förbättra EU:s insatser före, under och efter en eventuell gränsöverskridande hälsokris.

Under beredskapsfasen kommer HERA samarbeta med andra hälsomyndigheter på EU-nivå, nationell nivå samt internationell nivå för att stärka arbetet inom virusförebyggande och genomföra hotbedömningar. Informationen ska sedan användas för att utveckla modeller för att förutse ett framtida virusutbrott. EU-kommissionen menar att det bästa sättet att bekämpa hälsokriser i framtiden är genom att förbereda sig innan de förverkligas.

När en gränsöverskridande hälsokris uppstår kan HERA snabbt övergå till nödläge där myndigheten har möjlighet att vidta krisåtgärder som till exempel en snabbare beslutsprocess och krisfinansiering till länder genom krisnödsinstrumentet (ESI). I samband med detta kommer HERA även bidra med processer som riktar sig inom utveckling samt öka produktionen av medicinska motåtgärder som till exempel vaccin, skyddsutrustning och antibiotika. EU-kommissionen menar även att en inventering av medicinska motåtgärder bidrar till en bättre överblick över EU:s förmåga att hantera hälsokriser.

HERA inrättas som en egen avdelning inom kommissionen som en gemensam resurs för både medlemsstaterna och EU. HERA kommer vara fullt operativ i början av 2022. Myndigheten finansieras av EU:s pågående långtidsbudget för perioden 2022–2027 och beräknas ha en budget på 6 miljarder euro.

Läs mer om Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA) här.

Fit for 55 och ny Skogsstrategi

Den 14 juli presenterade EU-kommissionen det stora lagstiftningspaketet Fit for 55 och den 16 juli presenterades den nya Skogsstrategin som gäller fram till 2030. Innehållet i Fit for 55 och Skogsstrategin är intressant för både regional och lokal nivå och kommer att påverka EU:s arbete på klimat-, energi- och transportområdena under lång tid framöver.

Under våren 2021 enades Europaparlamentet och Rådet om EU:s nya klimatlag som ska säkerställa att EU når klimatneutralitet 2050. Lagen innehåller ett antal åtgärder men den åtgärd som fått mest uppmärksamhet är att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 55% år 2030 (jämfört med 1990-års nivåer). 

Fit for 55 (Redo för 55) kompletterar klimatlagen och är ett lagstiftningspaket som ska säkerställa att EU verkligen lyckas minska koldioxidutsläppen med 55% till 2030. Paketet innehåller både nya initiativ samt revideringar av ett flertal befintliga direktiv för att uppdatera dess innehåll. Ett urval av innehållet i Fit for 55 presenteras här:

  • Justering av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). EU-kommissionen föreslår bland annat att det totala utsläppstaket ska sänkas, att den årliga minskningstakten ska öka samt att flygtrafik/luftfart och sjöfart ska inkluderas i systemet (de har tidigare undantagits från ETS). Dessutom föreslås ett nytt separat utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader.
  • Ett helt nytt förslag är den så kallade koldioxidjusteringsmekanismen. Dess syfte är att sätta ett koldioxidpris på importer av ett urval produkter, när de importeras till EU. Mekanismen ska motverka att koldioxidintensiv produktion flyttar från EU:s medlemsländer men även att EU:s utsläppsminskningar bidrar till att utsläppen minskar globalt genom att industri utanför EU uppmuntras minska sina utsläpp.
  • Revidering av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF). Ett övergripande EU-mål för ”koldioxidupptagning” genom naturliga kolsänkor föreslås, motsvarande 310 miljoner ton koldioxidutsläpp fram till 2030, med ytterligare skärpningar efter 2031. Målet är att EU senast 2035 ska nå klimatneutralitet inom markanvändning, skogsbruk och jordbruk.
  • Revidering av direktivet om förnybar energi för att höja målet om hur mycket av EU:s energikonsumtion som ska vara förnybar till 2030, från 32% till 40%. Det föreslås även särskilda delmål för användning av förnybar energi för transporter, uppvärmning och kylning, byggnader och industri. Revideringen innehåller även skärpta hållbarhetskriterier för bioenergi.
  • Revidering av energieffektivitetsdirektivet med syfte att energianvändningen i EU ska minska, utsläppen begränsas och energifattigdom motverkas. Kommissionen föreslår bland annat ett mer ambitiöst bindande årligt mål för att minska energianvändningen på EU-nivå och att den offentliga sektorn ska ta täten i ”renoveringsvågen” och renovera 3% av sitt byggnadsbestånd varje år.
  • På transportområdet föreslås bland annat skärpta krav på koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar med målsättningen att alla nyregistrerade personbilar i EU ska vara helt utsläppsfria efter 2035. För att möjliggöra detta revideras även direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen och EU:s medlemsländer blir skyldiga att skynda på utbyggnaden av laddnings- och tankstationer (laddning av elbilar och tankning av vätgas).

Den 16 juli presenterade EU-kommissionen även den nya Skogsstrategin. Den uppdaterade strategin är i sig inte en del av Fit for 55 men har nära koppling till klimatlagen, Fit for 55 och EU:s strategi för biologisk mångfald.

Skogsstrategins huvudsyfte är att förbättra EU-skogarnas kvalitet, kvantitet och motståndskraft mot klimatförändringar. Strategin har stort fokus på att främja skydd, ”återställning” och utvidgning av skogar i EU för att bekämpa klimatförändringar, upptagning av koldioxid och motverka förlusten av biologisk mångfald. Men strategin belyser också skogens viktiga roll för landsbygds- och regional utveckling och vikten att utveckla en hållbar skoglig bioekonomi. 

Gällande bioekonomi framhåller strategin vikten att utveckla ”långlivade” träprodukter (produkter med lång livscykel så som möbler och byggnader), hållbart nyttjande av träbaserade resurser för bioenergi, främjande av ekoturism samt kompetensutveckling för personer som arbetar inom bioekonomin. Strategin innehåller även satsningar på forskning och innovation samt marknadsföring av nya material och produkter som ersätter fossilbaserade motsvarigheter.

Vad är nästa steg i lagstiftningsprocessen?

Fit for 55 kommer börja behandlas av Rådet och Europaparlamentet i höst. Givet paketets stora omfattning och innehåll kommer det troligtvis att ta lång tid, uppemot flera år för vissa förslag, innan samtliga delar av Fit for 55 är färdigförhandlade. Vi kommer definitivt att återkomma till innehållet i Fit for 55 i artiklar på nyhetsbloggen framöver.

Läs mer om Fit for 55 här.

Läs mer om Skogsstrategin här.

EU-kommissionens hemsida om den gröna given finns här.

Tio lärdomar från pandemin

18 månader efter Covid-19 bröt ut i Europa så presentar EU-kommissionen en rapport med 10 lärdomar från pandemin. Generellt så menar EU-kommissionen att EU går stärkt ur krisen genom de erfarenheter från hälsosektorn, europeiskt samarbete och beredskapsplanering som krisen tvingat fram. Rapporten innehållande lärdomar är ett första steg i ett längre arbete i att utvärdera EU:s agerande innan, under och efter pandemin.  EU-kommissionen hoppas också att lärdomarna från krisen kan stärka det förebyggande arbetet mot folkhälsokriser i EU och i medlemsländerna så att de samlade insatserna blir mer effektiva om en ny kris uppstår i framtiden.  

EU-kommissionens tio lärdomar från pandemin är:

  1. Det behövs ett globalt övervakningssystem för pandemiinformation.
  2. EU bör utse en europeisk chefsepidemiolog.
  3. EU-kommissionen bör ta fram en årlig rapport över medlemsstaternas beredskapsnivå.
  4. Det bör inrättas en ram för ett europeiskt undantagstillstånd.
  5. Den Europeiska hälsounionen bör antas snabbt.
  6. Europa behöver en myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser.
  7. Mer klinisk forskning bör främjas genom en europeisk plattform för kliniska multicenterprövningar.
  8. Mer stöd bör ges till medlemsländerna för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens resiliens.
  9.  Pandemiförebyggande, pandemiberedskap och pandemiinsatser bör främjas genom att stärka det globala samarbetet och WHO.
  10. EU behöver en mer samordnad strategi som motverkar desinformation.  

Rapporten kommer ligga till grund för Europeiska rådets möte i juni. EU-kommissionen kommer också att presentera konkreta förslag utifrån lärdomarna under hösten.

Läs mer om EU-kommissionens tio lärdomar från Covid-19 pandemin här.

Nya partnerskap inom Horisont Europa

EU-kommissionen har lanserat 11 nya samprogrammerade partnerskap inom Horisont Europa. Samprogrammerade partnerskap innebär ett samarbete mellan EU-kommissionen och privata samt offentliga partners med syfte att adressera ett särskilt samhällsproblem. Partnerskapen kommer stödjas med 8 miljarder euro från Horisont Europa som dels ska användas för att locka ytterligare investeringar.

De nya samprogrammerade partnerskapen är:

  1. Europeiskt partnerskap för det europeiska öppna forskningsmolnet.
  2. Europeiskt partnerskap för artificiell intelligens, data och robotteknik. 
  3. Europeiskt partnerskap för fotonik (ljusbaserad teknik).
  4. Europeiskt partnerskap för rent stål – koldioxidsnål ståltillverkning. 
  5. Det europeiska partnerskapet Tillverkad i Europa. 
  6. Europeiska partnerskapet ”Processes4Planet”.
  7. Europeiskt partnerskap för en människocentrerad hållbart byggd miljö (Built4People). 
  8. Europeiskt partnerskap för vägtransporter med nollutsläpp (2ZERO). 
  9. Europeiskt partnerskap för uppkopplad, samverkande och automatiserad mobilitet. 
  10. Europeiskt partnerskap för batterier: Mot en konkurrenskraftig europeisk värdekedja för industribatterier. 
  11. Europeiskt partnerskap för utsläppsfri sjöfart. 

Alla 11 partnerskap har stark koppling till EU-kommissionens övergripande politiska mål mot en grön och digital omställning. Målet är även att stärka EU:s konkurrenskraft och tekniska suveränitet som i förlängningen bidrar till fler arbetstillfällen. Partnerskapen kommer att löpa mellan 2021 – 2030.

Läs mer om de samprogrammerade partnerskapen här.

Vi har tidigare rapporterat om Horisont Europa, läs den artikeln här.

EU-kommissionen lägger fram ny strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning

EU-kommissionen har presenterat en strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning för 2021–2030 . Huvudmålsättningen med strategin är att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i EU:s medlems- och partnerländer. Strategin ska se till att personer med funktionsnedsättning enklare ska kunna delta i samhället på lika villkor, både inom och utanför EU:s gränser. Strategin är också en del av EU-kommissionens ambition att skapa en jämlikhetsunion.

Strategin innehåller tre målsättningar:

  1. EU-rättigheter: Personer med funktionsnedsättning ska ha ökad fri rörlighet och ska få det enklare att delta i det politiska livet.
  2. Självständigt boende och självständighet: Öka tillgången till och förenkla sociala tjänster, till exempel genom att undanröja hinder i kollektivtrafiken, så att personer med funktionsnedsättning kan få ökad självständighet.
  3. Ickediskriminering och lika möjligheter: Större skydd för personer med funktionsnedsättning mot diskriminering och våld genom att säkerställa lika möjligheter till rättslig prövning.

EU-kommissionen planerar att arbeta nära medlemsländerna för att uppnå sina mål. För att förverkliga målsättningarna kommer en plattform för samarbete mellan nationella myndigheter och organisationer för personer med funktionsnedsättning lanseras. Kommissionen vill att dessa grupper ska arbeta tillsammans för att målen ska uppnås mer effektivt.

För att förbättra möjligheterna för EU-medborgare med funktionsnedsättning utanför EU:s gränser kommer EU-kommissionen ta en aktiv roll globalt för att främja funktionshindrade EU-medborgares rättigheter utomlands. En del av strategin fokuserar även på att EU-kommissionen genom tekniskt bistånd, finansiella instrument och forum kommer arbeta mer aktivt för att partnerländer ska genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Tillsammans med Jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025 (som vi har rapporterat om tidigare), EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025 och EU:s strategiska ram för romer är Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 en del i EU-kommissionens ambition att bygga en jämlikhetsunion.

Läs mer on strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning här.

Strategin går att läsa i sin helhet här.