Regioner i industriell omvandling: EU-kommissionen har presenterat de första resultaten pilotprojektet där Norra Mellansverige deltar

Norra Mellansverige tilldelas 300 000 euro för att ställa om till en koldioxidsnål och resurseffektiv cirkulär ekonomi.

Norra Mellansverige, där Värmland, Dalarna och Gävleborg ingår, har sedan början av 2018 deltagit i ett pilotprojekt lanserat av EU-kommissionen för att genomgå en industriell omvandling. Projektet syftar till att hjälpa regioner att utveckla nya tillvägagångssätt för att stimulera tillväxt och en ökad produktivitet utifrån smarta specialiseringsstrategier för att bättre kunna tackla både industriella och samhällsförändringar.

Norra Mellansverige har i partnerskap med EU-kommissionen identifierat behovet av att etablera en facilitet som ska fokusera på resurseffektiva och koldioxidsnåla lösningar för att skapa ett öppet innovationsklimat i Norra Mellansverige. Detta för att klara övergången till en utsläppssnål och cirkulär ekonomi. Faciliteten, som går under betäckningen ”Transition Lab” ska koordinera lösningar så att aktörer, särskilt små- och medelstora företag, från de tre regionerna på ett gynnsamt sätt kan anpassa sig och bidra till ett hållbart och cirkulärt Europa. EU-kommissionen meddelade den 8 maj att Norra Mellansverige beviljats medel på 300 000 euro för att genomföra projektet.

Konkret ska laboratoriet samla Norra Mellansveriges regioner, kluster, lärosäten och innovationsparker för att organisera workshops och meningsutbyten, för att gemensamt identifiera utmaningar kopplade till omställningen till en resurseffektiv och koldioxidsnål cirkulär ekonomi. Parallellt med laboratoriets verksamhet kommer det även att lanseras ”innovationscheckar” som syftar till att kick-starta samarbeten mellan näringsliv, lärosäten och offentliga aktörer, för att mobilisera resurser och åtgärda de utmaningar som identifierats.

EU:s kommissionär för regionalpolitik, Corina Cretu, menar att de resultat som pilotprojekten hittills har genererat är positiva och att alla EU:s regioner bör inspireras av resultaten i framtiden. Det är viktigt att identifiera regionala styrkor och utmaningar och strategiskt rikta resurser till dessa områden för att utvecklas inom den internationella ekonomin.

Enligt Cretu kommer EU-kommissionen att analysera resultaten av pilotprojekten, för att utveckla underlag och stöd som kan bidra till en industriell omvandling i större skala runt om i Europa inom ramen för sammanhållningspolitiken i nästa programperiod. Det kommer totalt att finnas över 90 miljarder euro i sammanhållningspolitiska medel 2021 – 2027 som kan allokeras för att åtgärda de utmaningar som respektive region identifierar.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs rapporten om de första resultaten här.

Succén med Erasmus+ fortsätter: Nya studier visar att deltagare i programmet blir mer framgångsrika i arbetslivet

Erasmus+ är ett av de mest framgångsrika EU-programmen. Nu visar nya studier att Erasmus+ har haft en avgörande roll för fem miljoner studenter i EU när de tagit sig in på arbetsmarknaden.

EU-kommissionen publicerade den 20 maj resultatet av två oberoende studier av EU:s flaggskeppsprogram gällande utbildning, Erasmus+. Med 77 000 svarande studenter och anställda inom högre utbildningssektorn visar resultaten att Erasmus+ medverkar till att deltagarna bland annat snabbare kommer in på arbetsmarknaden. Därtill medverkar Erasmus+ till att läroinstitut blir mer internationella, innovativa och bättre på att förbereda studenter för arbetsmarknaden.

I EU-kommissionens pressmeddelande kommuniceras de tre mest betydelsefulla slutsatserna:

  • Erasmus+ hjälper studenterna som deltar i programmet att snabbare hitta rätt karriär och få jobb: 80% av deltagarna fick arbete inom tre månader efter sin examen, och 9 av 10 studenter använder kompetenser som de lärt sig under sin utlandsvistelse dagligen på sin arbetsplats.
  • Erasmus+ främjar en känsla av europeisk tillhörighet: Mer än 90% av de svarande yttrar att de blivit bättre på att samverka med människor med olika bakgrund och kultur.
  • Erasmus+ bidrar till digitalisering och social inkludering: Erasmusprogrammet har bland annat bidragit till en digital upprustning av lärosäten och främjat mer innovativa och digitala inlärningsmetoder.

Region Värmlands Brysselkontor rapporterade tidigare i år om det ökade deltagandet i Erasmus+ och studierna som nu presenteras av EU-kommissionen visar ännu en gång framgångarna med Erasmus+programmet.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Sverige på åttondeplats i en lägesrapport av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020

Vinnova har presenterat en lägesrapport över det svenska deltagandet i Horisont 2020. Svenska små- och medelstora företag är särdeles framgångsrika inom Horisont 2020:s delprogram för industriellt ledarskap. Men det finns stora regionala skillnader över deltagandet i Horisont 2020. Enbart 0,5% av de beviljade medlen i Sverige går till Värmland.

Sveriges myndighet för forskning och innovation, Vinnova, har publicerat en rapport om Sveriges deltagande i EU:s program Horisont 2020. Rapporten baseras på den kontinuerliga data som EU-kommissionen publicerar utefter programmets utlysningar. Sverige placerar sig på åttonde plats i EU när det gäller totala beviljade medel, samma placering som 2017.

Organisationer i Sverige har beviljats medel på ca. 1.3 miljarder euro, vilket i procent motsvarar 3,5 av Horisont 2020:s utlysta medel. Under perioden 2014 – 2018 har det i Sverige påbörjats 1953 projekt, och svenskt deltagande finns i 2961 projekt. De flesta av dessa projekt återfinns geografiskt i storstadsregionerna, vilka även inbegriper de största universiteten, och således de största forsknings- och innovationsprojekten.

Aktörer från Värmland deltar i 20 projekt, vilket motsvarar 0,7% av Sveriges totala deltaganden. Dessa 20 projekt har finansierats av Horisont 2020 med ca, 6,6 miljoner euro. Av dessa har 5,3 miljoner tilldelats universitet och högskola, 334 000 euro näringslivet och ca 900 000 euro till offentliga organisationer.

I ett mer regionalt perspektiv ser fördelningen för Norra Mellansverige ut enligt följande:

Län Univ & Högskola Näringsliv Forskningsorg Offentliga org Övriga Summa €
Gävleborg 206 875

 

6 688 100

 

0 887 105

 

141 319

 

7 923 400

 

Värmland 5 397 067

 

334 739 0 903 576

 

0 6 635 383

 

Dalarna 856 579

 

270 526

 

0 2 098 947

 

0 3 226 052

 

Data hämtad från: Vinnova Rapport VR 2019:04 s.51

Som tabellen visar, är det kategorin universitet och högskola som fått mest Horisont-medel i Värmland, medan näringslivet dominerar fördelningen i Gävleborg och offentliga organisationer i Dalarna. På aggregerad nivå är Karlstad Universitet den aktör som ensam fått mest finansiering i Norra Mellansverige.

Läs Vinnovas 2018 årsbok av Horisont 2020 här.

Ny rapport illustrerar hur ESF-medel kan användas för mer inkluderande och digitala samhällen

Digitaliseringen står högt på EU:s agenda och i en ny rapport presenteras goda exempel beträffande digitala åtgärder för ett mer inkluderande Europa.

Den 10 maj publicerade EU-kommissionen en rapport med inspirerande exempel på digitaliseringsprojekt som finansierats av Europeiska Socialfondens (ESF). Rapporten är framtagen av ESF:s transnationella plattform, som är ett transnationellt nätverk av förvaltande myndigheter. Syftet med plattformen är att dela goda exempel och erfarenheter om hur EU:s medlemsstater arbetar med ESF inom olika tematiska områden. Den här rapporten fokuserar särskilt på projekt som syftar till att skapa ett inkluderande digitalt samhälle.

Några av projektexemplen som man kan läsa om i rapporten är:

  • I ett exempel från Italien har man koordinerat finansiering från ESF och Europeiska regionalfonden (ERUF) i ett projekt för att göra italienska skolor mer kompatibla och förberedda för den digitala eran. Det har bland annat handlat om att rusta upp den digitala infrastrukturen i laboratorier, bibliotek och nya klassrum.
  • Ett projekt i Polen har använt ESF-medel för att utbilda 50 åringar och äldre i hur man använder sig av exempelvis internet. Under 2010 saknade nära 13 miljoner polacker grundläggande digitala kompetenser. Inom ramen för projektet utbildades ca. 3000 digitala experter, som därefter organiserade bland annat grundläggande IT-utbildningar.
  • Från Finland finns ett exempel på ett projekt där man genom ESF-medel utbildar migranter i grundläggande digitala kunskaper. Projektet avser bland annat att leda till effektivare språkinlärning, bana väg för studier, enklare ingång på arbetsmarknaden och snabb integrering i det finska samhället.

Rapporten innehåller även rekommendationer för ESF inför den kommande programperioden (2021-2027). Bland annat framgår att digitala kompetenser bör anpassas till individuella, sektoriella och territoriella förutsättningar för att på ett mer effektivt sätt rikta policyåtgärder till mer konkreta områden. Vidare bör digitala kompetenser vara en drivkraft och en central del av strävan efter ett mer inkluderande samhälle.

Läs rapporten i sin helhet här.

EU-kommissionen slår ett slag för hälsan: ny förordning begränsar mängden transfetter

Från och med den 2 april 2021 ska industriellt producerade livsmedelsprodukter innehålla max 2% transfetter.

Den 24 april antog EU-kommissionen en ny förordning som ska begränsa mängden transfetter i livsmedelsprodukter som säljs i EU. Förordningen knyter an till att den vanligaste dödsorsaken i EU är hjärt- och kärlsjukdomar, och avser att tydligt begränsa mängden transfetter och därmed förbättra hälsan i EU.

Transfetter är en speciell typ av fetter som kan produceras industriellt genom att flytande växtoljor delvis härdas. Härdning är en metod som brukas av livsmedelsindustrin för att göra fettet solidare så att produkter kan få önskade egenskaper, exempelvis bli spröda eller fasta. Det ökar även produkternas hållbarhet. Transfetter kan även förekomma naturligt hos djur såsom får, getter och kor.

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att man utifrån sitt dagliga intag konsumerar max 1% transfetter, vilket för en vuxen som konsumerar 2000 kalorier per dag skulle innebära 2.2 gram. Enligt EU-kommissionen ökar risken för att dö av hjärt- och kärlsjukdomar med 20-32% om 2% av det dagliga kaloriintaget kommer från transfetter i jämförelse med andra fetter.

Vidare innebär förordningen att producenterna och de som säljer livsmedelsprodukterna är skyldiga att tydligt redogöra för om, och hur mycket, transfetter produkter innehåller. Reglerna inbegriper endast industriellt producerade transfetter. Det råder med andra ord ett undantag för naturligt/animaliskt förekommande transfetter.

Läs mer om förordningen här.
Läs EU-kommissionens faktablad här.

Ny utlysning för europeiska asyl, migrations- och integrationsfonden, AMIF öppnar i maj

Migrationsverket öppnar ny utlysning för AMIF med tre prioriterade områden.

I mitten på maj öppnar en ny utlysning för EU:s asyl, migrations och integrationsfond (AMIF). Fonden, vars syfte är att bidra till en långsiktig och hållbar migrationspolitik styrs av ett nationellt program, vilket stadgar vad för insatser fonden ämnar åstadkomma. Det svenska programmet avser att underlätta rörligheten över gränser, värna asylrätten, tillvarata och beakta migrationens utvecklingseffekter, och främja en behovsstyrd arbetskraftsinvandring.

Utlysningen är öppen för samtliga av målen som det nationella programmet föreskriver, men utgår från tre prioriterade teman:

  • Vidarebosättning och mottagande av nyanlända
  • Särskilda insatser inom integrationsområdet
  • Samverkan

Utlysningen kommer vara öppen till mitten av september. Mer exakta datum kommer inom kort.

Läs mer om utlysningen här.

EU-kommissionen publicerar politiska rekommendationer för EU:s nästa strategiska agenda

Enighet ger styrka. Det är budskapet som EU-kommissionen framför när EU:s framtid ska utformas i en allt mer osäker omvärld.

Med anledning av EU-toppmötet i Sibiu den 9 maj, och det kommande Europaparlamentsvalet vilket inbegriper ett ledarskapsskifte i EU:s institutioner, så har EU-kommissionen lagt fram politiska rekommendationer för EU:s nästa strategiska agenda 2019-2024.

I pressmeddelandet kommunicerar EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker att det är varje europés plikt att se till att göra dagen, morgondagen och framtiden bättre, och att det görs bäst tillsammans. Vidare belyser Junckerkommissionen att EU tillgodosett sina löften om fred, välfärd och framsteg trots ett decennium av omfattande förändringar och utmaningar.

Kommissionens politiska rekommendationer indelas utefter fem områden, vilka har tagits fram med utgångspunkt i EU:s framsteg och medborgardialoger de senaste åren.

  1. Ett EU som skyddar: Kommissionen vill bland annat fördjupa säkerhets- och försvarssamarbetet.
  2. Ett konkurrenskraftigt EU: Enligt kommissionen behöver EU snabbt modernisera och uppgradera den inre marknaden, öka investeringarna när det gäller digitalisering, forskning- och innovation, samt artificiell intelligens och se till att det sker på ett hållbart sätt med människan i fokus.
  3. Ett rättvist EU: Utveckla den sociala pelaren och utöka samarbetet inom EU för social inkludering och jämlikhet. Därtill bör EU till varje pris tillgodose upprätthållandet av rättsstatsprincipen. Kommissionen kommunicerar även att EU bör inrätta en modern och rättvis skattepolitik.
  4. Ett hållbart EU: EU måste bekämpa klimatförändringarna och rädda miljön, arbeta för förändrade konsumtions- och produktionsmönster och främja omställningen till en grön och cirkulär ekonomi.
  5. Ett inflytelserikt EU: EU ska ta tätposition och bli ledande i världen för att verka för en världsordning med FN i centrum som är baserad på konsekventa och multilaterala regler.

EU-kommissionen vill se ett mer enat, demokratiskt och starkare EU, och kommunicerar att det är dags att vi hanterar framsteg och motgångar på ett enat sätt. När det gäller den nästkommande strategiska agendan för EU, så är det respektive lands- och statschefer som tillsammans, i egenskap av det Europeiska rådet, beslutar om EU:s riktlinjer. Diskussionerna i rådet kommer ta sin utgångspunkt i EU-kommissionens politiska rekommendationer.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs EU-kommissionens politiska rekommendationer här.