Konferensen om Europas Framtid – en framtida medborgarrörelse eller ett verkningslöst initiativ för de redan EU-invigda?

Det pratas mycket om Europas framtid just nu. Hur kommer EU att se ut efter pandemin? Kommer EU kunna hantera klimatförändringarna? Klarar sig EU utan Storbritannien? Det diskuteras också hur EU:s struktur bör se ut i framtiden. För att svara på det har EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet startat ett initiativ för att lyssna till EU:s medborgare och få deras åsikt om vad EU ska vara i framtiden. Initiativet kallas ”Konferensen för Europas Framtid”.

EU:s institutioner ser initiativet, som inte är en konferens utan en pågående dialog och debatt, som en möjlighet för EU:s medborgare att vara med att påverka EU:s politiska riktning för de kommande åren. Initiativet har välkomnats av flera, men samtidigt finns många kritiker som menar att konferensen snarare är ett spel för gallerierna och en övning som inte kommer påverka EU:s framtid nämnvärt. Frågan som kommer att undersökas vidare i texten nedan är alltså om en medborgardialog i form av en konferens om EU:s framtid verkligen kommer forma riktningen för EU?

Bakgrunden till konferensen är ett förslag från Frankrikes president Emanuel Macron som 2019 föreslog att Europaparlamentet borde anordna en konferens för EU:s invånare om EU:s framtid1. Den idéen plockades upp av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och den 10 mars i år kunde EU-kommissionen presentera en gemensam förklaring från EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet om en konferens om Europas framtid.

Konferensen är tänkt att vara en paneuropeisk medborgardialog med syfte att samla in tankar, idéer och åsikter från EU:s medborgare om EU:s framtid. Konkret ska konferensen innehålla fysiska och digitala forum där EU:s medborgare ska kunna komma med inlägg. På europeisk nivå kommer det att anordnas medborgarpaneler och EU-kommissionen uppmanar även nationella, regionala och lokala aktörer att anordna dialoger och komma med bidrag till konferensen. Representanter från EU-kommissionen har särskilt lyft fram regioner och kommuner som viktiga aktörer i att forma det framtida EU och att det kommer finnas stora möjligheter för lokala aktörer att anordna medborgarsamtal på sin ort. Nästa år, när konferensen avslutas, ska en återkopplingsmekanism samla in alla förslag och omvandla medborgarnas förslag till konkreta rekommendationer till EU.

En del instanser, till exempel Regionkommittén, har frågat sig varför EU har tagit initiativet till en konferens om Europas framtid och några har riktat kritik mot konferensen. En förklaring till varför konferensen anordnas kan ligga i att EU länge kritiserats av vissa för att ha ett demokratiskt underskott och att EU:s befolkning är dåligt representerade på EU-nivå, bland annat på grund av det låga valdeltagandet i EU-valen2. En konferens för Europas framtid som utgår från medborgarnas deltagande kan vara ett sätt för EU att ytterligare förbättra förankringen hos medborgarna och motverka det demokratiska underskottet. Samtidigt finns det risk för att konferensen blir en dialog mellan EU-institutionerna och en mindre skara organisationer och myndigheter redan insatta i EU-politik snarare än av dialog med EU:s medborgare. Ordföranden för Regionkommitéen (ReK), Apostolos Tzitzikostas, har uttalat sig om konferensen och välkomnar initiativet. Apostolos trycker på att konferensen verkligen måste nå ut till EU:s medborgare, framför allt de unga, och lyssna på vad de har att säga och han varnar för att konferensen inte får bli en ytlig övning från Bryssel utan verklig förankring hos medborgarna

Dessutom är inte alla helt övertygade om att konferensen kommer ha en verklig effekt på EU:s framtid. Lars Danielsson, Sveriges EU-ambassadör, säger i en intervju med Sieps podcast3 att han är tveksam till att konferensen kommer att ha en beständig effekt på EU:s framtid. Han menar att den radikala ekonomiska politik som nu drivs på EU-nivå i skuggan av Covid-19 pandemin kommer ha en större betydelse för hur det framtida EU-samarbetet kommer se ut. Här syftar Danielsson på EU:s gemensamma upplåning till återhämtningsfonden för pandemin. Genom den gemensamma upplåningen har medlemsländer fått en ökad insyn i andra medlemsländers budgetar och dessutom större möjlighet att kräva ekonomiska reformer i andra medlemsländer. Danielsson menar att den ökade kontrollen av varandras budgetar är helt nytt för EU och kommer ha en större inverkan på hur EU kommer att fungera i framtiden än konferensen.

Konferensen har även fått kritik för att dagordningen, organisationen och målsättningen inte är helt klart. European Policy Center (EPC) har gjort en detaljerad analys av förslaget och konstaterar att det finns flera fallgropar4. Till att börja med är ledningsstrukturen, där ansvaret för konferensen är delat mellan tre EU-insitutioner, för oklar och spretig. Med en oklar ledningsstruktur riskerar konkreta medborgarförslag från konferensen att reduceras till otillräckliga åtgärder som innehåller den minsta gemensamma policynämnaren mellan institutionerna. EPC varnar också för att den öppna agendan med liten eller ingen struktur kan leda till att resultatet av konferensen blir ett sammelsurium av inlägg och åsikter istället för svar på konkreta frågeställningar. Dessutom finns inget åtagande från EU:s sida att medborgardialogen ska mynna ut i faktiska åtgärder utan bara rekommendationer utan förbindelse att följa eller respektera dem. Det ger EU-institutionerna stor flexibilitet i implementeringen av resultatet för att forma framtidens EU. 

Konferensen om Europas Framtid är kritiserad och det är omdebatterat hur mycket den faktiskt kommer att forma EU:s fortsatta utveckling. Men om slutordet ska landa i en lite positiv ton så ger konferensen EU:s medborgare en chans att ta del av och delta i EU-debatten. Arbetet i EU har stor påverkan på lokal och regional nivå och genom att anordna lokala medborgardialoger har regionerna och kommunerna chans att bättre förstå hur medborgarna ser på EU och göra deras röster hörda hela vägen till Bryssel.   

Läs mer om Konferensen om Europas Framtid här.

Ladda ner EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådets gemensamma förklaring här.


EU-kommissionen antar den första strategiska planen för Horisont Europa

Den 15 mars presenterade EU-kommissionen den strategiska planen för Horisont Europa för perioden 2021–2024. Horisont Europa är EU:s forsknings- och innovationsprogram med syfte att finansiera forskning och innovation. Den strategiska planen ämnar säkerställa att projekten som finansieras av Horisont Europa bidrar till att uppfylla EU:s prioriteringar: en grön och digital omställning, främja en motståndskraftig union och ekonomi samt ett mer självständigt Europa i världen.

Horisont Europa ska finansiera forsknings- och innovationsinsatser inom tre pelare:

  1. Vetenskaplig spetskompetens: Spetsforskning, integrerade forskningsinfrastrukturer och mobilitet för forskare
  2. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft: Initiativ som direkt adresserar samhällsutmaningar i stort, både globalt och i Europa, inom sex tematiska kluster
  3. Innovativa Europa: Ny teknik och banbrytande samt disruptiva innovationer som etableras i samhället genom samarbeten mellan flera olika aktörer

Att arbeta med en så kallad strategisk plan är ett nytt arbetssätt för EU-kommissionen som hoppas att det ska säkerställa att den forskning som EU finansierar inriktas på utmaningar som är viktigt både för EU och européerna. Den strategiska planen fokuserar på pelare två av Horisont Europa men innehåller aktiviteter och prioriteringar som även är relevanta för pelare ett och tre, för att främja synergier mellan alla komponenter i programmet.

Den strategiska planen inkluderar fyra strategiska riktlinjer som kommer att påverka inriktningen på Horisont Europas insatser de närmsta fyra åren. De fyra riktlinjerna representerar de mest utmanande globala samhällsproblemen:

  1. Främja ett mer självständigt Europa
  2. Återställa Europas ekosystem och biologiska mångfald
  3. Göra Europa till den första digitala och cirkulära ekonomin
  4. Skapa ett mer demokratiskt europeiskt samhälle

En central aspekt av Horisont Europa är att forskningen som finansieras ska vara resultatsdriven och möta samhällsutmaningarna som EU står inför. De fyra strategiska riktlinjerna har därför nära koppling till de sex tematiska klustren som definierar de globala utmaningarna som pelare två ska adressera, se bild 1 nedan.

Bild 1: Horisont Europa med de tre pelarna och de sex tematiska klustren. Källa: EU-kommissionen

Den strategiska planen innehåller också åtta horisontella prioriteringar som ska genomlysa forsknings- och innovationsinsatserna som finansieras av Horisont Europa, till exempel jämställdhet, taxonomi och social innovation. Det kommer till exempel vara ett krav att alla projekt som finansieras av Horisont Europa ska inkludera en jämställdhetsdimension. Horisont Europa har också ett övergripande fokus på globala utmaningar och internationella samarbeten. Dessutom ska programmet främja synergier mellan EU:s andra sektorsprogram.

Horisont Europa är EU:s största sektorsprogram och har en total budget om 95,5 miljarder euro. Prioriteringarna inom den strategiska planen kommer att genomföras genom Horisont Europas arbetsprogram. Arbetsprogrammen är dokumenten som fastslår finansieringsmöjligheterna och de tematiska ämnena för ansökningsomgångarna som öppnar under året som kommer.  Den första ansökningsomgången kommer att öppna under våren 2021 och presenteras under EU:s forsknings- och innovationsdagar 23-24 juni.

Mer information om Horisont Europas strategiska plan 2021 – 2024 finns här.

Ladda ner EU-kommissionens faktablad om den strategiska planen här.

Ladda ner hela den strategiska planen för Horisont Europa här.

Är du nyfiken på Horisont Europa så finns en sammanfattande presentation att ladda ner här.

EU-kommissionen vill se mer insyn i lönesättningen

Den 4 mars presenterade EU-kommissionen ett förslag till ett direktiv för att öka insynen i lönesättningen i medlemsländerna. Syftet med direktivet är att öka medvetenheten om lönevillkoren i EU och säkerställa att kvinnor och män i EU får lika lön för lika arbete.

Förslaget innehåller flera åtgärder:

  • Ökad insyn i lönesättning
  • Rätt till löneinformation
  • Offentlig statistik om löneskillnader
  • Gemensam lönebedömning

Insyn i lönesättningen för arbetssökande innebär bland annat att lönenivån för en utannonserad tjänst ska presenteras redan i platsannonsen. Rätt till information om lönenivåerna i organisationen för anställda betyder att lönestatistik ska finnas tillgänglig för alla arbetstagare. Arbetsgivare med fler än 250 anställda ska dessutom offentliggöra löneskillnaden mellan män och kvinnor. Internt ska arbetstagare få tillgång till ytterligare statistik som visar på löneskillnader mellan personer som utför samma eller likvärdigt arbete. Om en lönerapportering visar på en löneskillnad på över 5 %, som inte kan motiveras genom könsneutrala faktorer, måste arbetsgivare göra en gemensam lönebedömning i samarbete med arbetstagarrepresentanter för att minska löneskillnader.

Dessutom ska rättsskyddet stärkas för de som blivit utsatta för lönediskriminering. Bland annat ska det finnas möjlighet till ersättning om en arbetstagare utsatts för könsdiskriminering vid lönesättning. Vid en prövning föreslås bevisbördan ligga på arbetsgivaren och inte på arbetstagaren.

Insynen i lönesättningen ska gälla alla privata och offentliga arbetsgivare och även icke-statliga organisationer. Alla typer av arbetsformer innefattas av förslaget, även deltidsanställningar, visstidsanställningar och anställningar genom bemanningsföretag.

Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och Ministerrådet genom det ordinarie lagstiftningsförfarande innan det kan godkännas. Då förslaget gäller ett direktiv är det menat att EU-kommissionens förslag ska införlivas i nationell lagstiftning. Om förslaget godkänns har medlemsstaterna två år på sig att införliva förslaget i sin nationella lagstiftning.

Läs mer om förslaget här.

Läs Frågor och Svar om förslaget här.

Se EU:s förfarande och läs hela förslaget här.

Ett digitalt Europa år 2030

Den 9 mars lade EU-kommissionen fram sin vision för ett digitalt Europa år 2030. Visionen innehåller mål och vägar som ska bidra till den digital omställningen i EU och stärka den digitala kompetensen bland EU:s industri, medborgare och offentliga institutioner.

Huvuddelen av visionen kallas den ”Digitala Kompassen” som innehåller fyra konkreta mål:

  • En digitalt kompetent befolkning och en högkvalificerad digital yrkeskår
  • Säker, högpresterande och hållbar digital infrastruktur
  • Digital omställning av företag
  • Digitalisering av offentliga tjänster

Bland annat innebär målen att minst 80 % av alla vuxna i EU ska ha grundläggande digitala färdigheter innan år 2030. Det ska finnas fler IKT-specialister inom EU och fler kvinnor ska söka sig till yrket för en mer jämlik bransch. EU:s digitala infrastruktur ska också stärkas genom utbyggnad av 5G-nät som ska täcka alla befolkade områden. EU-kommissionen vill att företag i större utsträckning ska använda AI, molntjänster och stordata i sin verksamhet. Dessutom ska alla offentliga tjänster vara tillgängliga digitalt och minst 80 % av medborgarna ska ha tillgång och använda e-identifiering.

Utöver detta vill EU-kommissionen att visionen bidrar till att stärka digitala rättigheter och principer för européer, utöka den pan-europeiska digitala infrastrukturen samt ingå i fler internationellt digitala samarbeten. Det föreslås att målen ska övervakas av en central förvaltningsmekanism till vilken medlemsländerna rapporterar deras digitala utveckling.

Den nya digitala visionen är ett komplement till EU-kommissionens tidigare strategi för att forma EU:s digitala framtid.

Läs mer om Europas digitala decennium här.

Läs mer om EU-kommissionens strategi för att forma EU:s digitala framtid här.

Ny statistik visar att Covid-19 pandemin drabbar kvinnor hårdare än män

Den 1 mars publicerade Europaparlamentet ny statistik som belyser hur Covid-19 pandemin har påverkat kvinnor i EU. Statistiken visar bland annat att pandemin har slagit hårdast mot branscher som domineras av kvinnor och att våld mot kvinnor ökat under pandemin.

Servicesektorn är den sektor som har drabbats hårdast av pandemin. Europaparlamentets statistik från 2020 visar att 84 % av kvinnorna på EU:s arbetsmarknad arbetar i ett serviceyrke, inom till exempel vård-, handel-, turism- och hotellbranschen. Vårdarbetare är särskilt utsatta och av de 49 miljoner vårdarbetare inom EU som har exponerats för Covid-19 är 76 % kvinnor. I tillägg arbetar en högre andel kvinnor deltid samt inom den informella ekonomin, vilket är yrken som inte åtnjuter samma lagliga skydd och sämre rätt till sjukvård, sjukfrånvaro och arbetslöshetsersättning. Utöver detta visar en undersökning från Eurofound att fler kvinnor än män upplever att pandemin har gjort det svårare att balansera familje- och arbetsliv.

Statistiken visar också att våld mot kvinnor och utnyttjande av kvinnor och flickor har ökat under pandemin. 50 kvinnor dör varje vecka i EU på grund av våld i hemmet och den här siffran har ökat under pandemin. Samtidigt upplever många kvinnor och flickor att det har blivit svårare att söka hjälp under pandemin.

Som en konsekvens av pandemin varnar nu Eurofound att könskillnader i EU kan öka och Eurofound uppmanar medlemsländerna att hålla ett extra öga på effekterna av pandemin på jämställheten. Dessutom föreslår de att fler åtgärder för att skydda jämställdheten bör implementeras, till exempel att ge föräldrar mer tid att ta hand om sina barn vid en eventuell ny nedstängning genom flexiblare arbetstider och mer tillåtande förhållningsregler kring familje- och arbetsliv.

Se Europaparlamentets statistik här.

Ladda ner Eurofounds rapport om kvinnor och en jämlik arbetsmarknad här.

Vi har tidigare skrivit om Covid-19 pandemins effekter på könsskillnader i EU, läs mer här.

EU-kommissionen presenterar ny handlingsplan för att främja en sysselsättningsskapande återhämtning

Den 4 mars presenterade EU-kommissionen en ny handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Syftet med planen är att främja en rättvis, inkluderande och motståndskraftig socio-ekonomisk återhämtning från pandemin samt att stärka EU:s sociala dimension genom att fokusera på att skapa arbetstillfällen och kompetens för framtiden. Planen innehåller framförallt aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (förkortat Ease).

EU-kommissionen menar att Europas sociala regelverk behöver uppdateras och att regelverket kan stärkas i samband med återhämtningen från pandemin. Den nya handlingsplanen inkluderar konkreta, gemensamma åtgärder som ska genomföras av EU och medlemsländerna, i samverkan med arbetsmarknadens parter och civilsamhället. Handlingsplanen föreslår också tre överordnade mål för EU gällande sysselsättning, kompetens och social trygghet, vilka ska genomföras fram till 2030:

  1. Minst 78 % av befolkningen i åldern 20–64 år ska ha jobb.
  2. Minst 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år.
  3. Antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning ska minska med minst 15 miljoner.

Huvudåtgärden i kommissionens plan är en rekommendation till alla medlemsländer att implementera effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (Ease). Rekommendationen innehåller konkret vägledning om politiska åtgärder för arbetsmarknaden samt finansieringsmöjligheter genom Europeiska socialfonden+ och Faciliteten för återhämtning och resiliens. Bidragen ska användas för att förenkla övergången från pandemins ekonomiska nödåtgärder till åtgärder för återhämtning. Ease ska också bidra till övergången till en digital och grön ekonomi.

Ease rekommendationer omfattar tre komponenter:

  1. Anställningsincitament och stöd till företagande.
  2. Möjligheter till kompetenshöjning och omskolning.
  3. Ökat stöd från arbetsförmedlingarna.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter presenterades på EU-toppmötet 2017 i Göteborg och ämnar förbättra förhållanden på EU:s arbetsmarknad med fokus på tre områden: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social trygghet och social integration . Den 8–9 maj kommer Portugal, som är ordförandeland i Ministerrådet, anordna en konferens kallad Porto Social Summit. Syftet med konferensen är att ytterligare stärka och förnya mobiliseringen för Europas sociala dimension, vilket är en prioriterad fråga för det Portugisiska ordförandeskapet.

EU-kommissionen har tidigare lagt fram flera förslag inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Däribland stöd till ungdomssysselsättning och minimilöner. EU-kommissionen har också presenterat flera strategier som en del i att stärka den sociala pelaren, bland annat Jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025, EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025 och EU:s strategiska ram för romer och Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.

Läs mer om handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter här.

Ladda ner EU-kommissionens faktablad om Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter här.

Ladda ner EU-kommissionens faktablad om Effektivt aktivt stöd för sysselsättning (Ease) här.

Besök EU-kommissionens hemsida för den europeiska pelaren för sociala rättigheter här.


EU-kommissionen lägger fram ny strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning

EU-kommissionen har presenterat en strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning för 2021–2030 . Huvudmålsättningen med strategin är att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i EU:s medlems- och partnerländer. Strategin ska se till att personer med funktionsnedsättning enklare ska kunna delta i samhället på lika villkor, både inom och utanför EU:s gränser. Strategin är också en del av EU-kommissionens ambition att skapa en jämlikhetsunion.

Strategin innehåller tre målsättningar:

  1. EU-rättigheter: Personer med funktionsnedsättning ska ha ökad fri rörlighet och ska få det enklare att delta i det politiska livet.
  2. Självständigt boende och självständighet: Öka tillgången till och förenkla sociala tjänster, till exempel genom att undanröja hinder i kollektivtrafiken, så att personer med funktionsnedsättning kan få ökad självständighet.
  3. Ickediskriminering och lika möjligheter: Större skydd för personer med funktionsnedsättning mot diskriminering och våld genom att säkerställa lika möjligheter till rättslig prövning.

EU-kommissionen planerar att arbeta nära medlemsländerna för att uppnå sina mål. För att förverkliga målsättningarna kommer en plattform för samarbete mellan nationella myndigheter och organisationer för personer med funktionsnedsättning lanseras. Kommissionen vill att dessa grupper ska arbeta tillsammans för att målen ska uppnås mer effektivt.

För att förbättra möjligheterna för EU-medborgare med funktionsnedsättning utanför EU:s gränser kommer EU-kommissionen ta en aktiv roll globalt för att främja funktionshindrade EU-medborgares rättigheter utomlands. En del av strategin fokuserar även på att EU-kommissionen genom tekniskt bistånd, finansiella instrument och forum kommer arbeta mer aktivt för att partnerländer ska genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Tillsammans med Jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025 (som vi har rapporterat om tidigare), EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025 och EU:s strategiska ram för romer är Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 en del i EU-kommissionens ambition att bygga en jämlikhetsunion.

Läs mer on strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning här.

Strategin går att läsa i sin helhet här.


Ta chansen att bidra till den nya designrörelsen ”Ett Nytt Europeisk Bauhaus”!

Som en del av den gröna given vill EU-kommissionen inspirera till en ny designrörelse som omformulerar EU:s levnadsmiljöer. Desginrörelsen ska kallas ”Ett Nytt Europeisk Bauhaus”. Tanken med den nya europeiska Bauhaus är att introducera en ny filosofi för design, stadsplanering och arkitektur som fokuserar på hållbarhet, tilltalande estetik och inkludering i linje med målen uppsatta i den gröna given. Just nu är initiativet i designfasen och det finns stora möjligheter att påverka vad det nya europeiska Bauhaus ska innebära. 

Det nya europeiska Bauhaus är tänkt att vara en konst- och desginrörelse som ska definiera hur EU:s framtida stadsmiljöer utformas för att vara hållbara, estetiskt tilltalande och inkluderande. Initiativet kommer lanseras i tre faser: design, leverans och spridning. Just nu är projektet i designfasen och EU-kommissionen vill få in exempel och designförslag som representerar de tre dimensionerna (hållbarhet, estetik och inkludering) som den nya Bauhaus är tänkt att vara. Som ett resultat kommer fem pilotprojekt att finansieras i ”leverans-fasen”, vilket innebär att fem platser i EU kommer att väljas ut för att förverkliga den nya Bauhaus. Det går att bidra med exempel på designer, idéer, artiklar, uppsatser, problem eller andra uttryck som relaterar till hållbar, estetisk och inkluderande design. Alla kan bidra till projektet oavsett bakgrund eller yrke. För organisationer går det även att bli en partner till initiativet och ta del av nätverket kring den nya designfilosofin.

Inspirationen till det nya Bauhaus kommer från konst- och designrörelsen Bauhaus som var en designskola som grundades 1919 i den tyska staden Weimar. Tankarna som introducerades med Bauhaus var en kombination av konst med funktionell design genom tvärkulturella uttryck och metoder. Bauhaus var inte begränsad till ett designområde utan var en designstil som användes i arkitektur, stadsplanering, industri- och textildesign där form kombinerades med massproduktion. Bauhaus karaktäriseras av klass- och historielös design där funktion står i centrum.

Läs mer om den nya europeiska Bauhausrörelsen här.

Läs EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens debattinlägg om den nya Bauhausrörelsen här.

Bidra med inlägg till rörelsen här.


Ny EU-strategi för klimatanpassning

Den 24 februari antog EU-kommissionen en ny strategi för klimatanpassning. Strategins syfte är att förbereda EU på de konsekvenser som kommer uppstå på grund av klimatförändringarna och stärka EU:s ”klimatresiliens”.

Enligt EU-kommissionen kommer den globala uppvärmningen ha stora konsekvenser för EU:s ekonomi och folkhälsa i framtiden. Redan nu märks effekterna av den globala uppvärmningen och enligt EU-kommissionen förlorar EU redan 12 miljarder euro per år på grund av klimatförändringarna. Till exempel så beräknar EU-kommissionen att jordbruket i Frankrike förlorar 2 miljarder euro per år på grund av torka, något som kommer bli mer vanligt när temperaturen stiger.  Därför menar EU-kommissionen att medlemsländerna måste anpassa sig för att främja ett motståndskraftigt EU som kan stå emot effekterna av den globala uppvärmningen. 

Den nya strategin har tre grenar:

  • Smartare och snabbare klimatanpassning
  • Klimatanpassning i samhällets alla delar och nivåer
  • Utökad internationellt klimatanpassningsarbete.

EU-kommissionen vill bland annat öka kunskapen om klimatet genom mer forskning om klimatet och ekosystemen för att främja en smartare klimatanpassning och därför kommer finansiering för utökad klimatforskning öronmärkas inom ramen för EU:s sektorsprogram. Det ska också bli enklare att sprida resultat genom Climate-ADAPT, en öppen EU-plattform för data om klimatanpassning. Med hjälp av mer tillförlitlig statistik hoppas EU-kommissionen bättre kunna stödja policyutveckling för ökad klimatresiliens på alla nivåer och i alla sektorer av samhället. Kommissionen vill även se att medlemsländernas statsfinanser klimatanpassas för att förbereda länderna på de ekonomiska förluster som klimatförändringarna kommer orsaka. Genom strategin vill EU-kommissionen även utöka sitt internationella arbete för klimatanpassning. Det internationella engagemanget och dialog om klimatanpassning ska stärkas och mer finansiering ska ges till regionala anpassningsstrategier i Afrika och i små önationer under utveckling t.ex. Jamaica och Maldiverna.

Målet med strategin är också att öka regionalt samarbete för mer effektiva klimatanpassningsåtgärder och strategin lyfter regionala och lokala aktörer som viktiga samarbetspartners till EU-institutionerna i klimatanpassningsarbetet. EU-kommissionen vill fungera som stöd till regioner och kommuner genom att tillhandahålla tillförlitlig statistik, vara ett bollplank vid utveckling av regionala och lokala anpassningsåtgärder samt bistå med finansiering till klimatanpassningsarbete. Till exempel vill kommissionen att det ska det gå att söka EU-stöd för att samla in och utveckla lokal klimatstatistik, utveckla lokala anpassningsåtgärder och utjämna socioekonomiska skillnader som uppstår på grund av klimatförändringarna. Regionala aktörer föreslås också ges större inflytande i hur klimatanpassningsåtgärderna utformas genom ökad dialog och samverkan med t.ex. Regionkommittén och Borgmästaravtalet för klimat och energi . Dessutom, då klimatförändringarna inte är regionspecifika, menar kommissionen att interregionalt samarbete och utbyte av idéer är viktigt för att hela EU ska kunna klimatanpassas.

Läs en sammanfattning av den föreslagna strategin här.

Frågor och svar till EU-kommissionens nya klimatanpassningsstrategi finns här

Hela strategin finns att läsa på engelska här.


Ny studie analyserar effekten av Covid-19 på EU:s kultursektor

Det är Utskottet för kultur och utbildning (CULT) i Europaparlamentet som har tagit initiativ till en rapport som analyserar vilken effekt Covid-19 har haft på kultursektorn. Rapporten slår fast att Covid-19 har slagit särskilt hårt mot kulturen för att sektorn karaktäriseras av låg motståndskraft, bräckliga arbetsstrukturer och osäkra inkomstkällor. Krisen har även belyst hur osäkra arbetsförhållande kulturarbetare har i flera medlemsländer. Särskilt drabbad är besöksberoende verksamheter som teater och kulturarv. Men allt är inte negativt. Enligt rapporten har den ökade efterfrågan på digital kultur haft en viss positiv effekt på kultursektorn. Dessutom lyfts regionerna fram som en viktig del i återuppbyggnaden av kulturen.

I rapporten lyfts nedstängningen av samhället och de strikta restriktionerna som kom på plats i många medlemsländer när samhällena öppnades upp som orsakerna till att kultursektorn har drabbats hårt av pandemin. I mars 2020 stängdes stora delar av Europa ned och all icke-nödvändig verksamhet lades på is, däribland all kulturutövning. Efter nedstängningen har kulturen haft det fortsatt kämpigt. Även om det fanns en större möjlighet att utöva kultur när samhället öppnade upp så var omfattningen mycket begränsad på grund av strikta restriktioner kring offentliga sammankomster. När efterfrågan på konst och kultur sjönk ledde det till att en stor andel kulturföretag gick i konkurs och kulturarbetarna förlorade sina jobb.

Krisen har dock inte bara haft negativa effekter på kultursektorn. I rapporten konstateras det till exempel att pandemin har inneburit en ökad digital konsumtion av kultur. En ökad digitalisering lyfts fram som en positiv effekt då det kan öka kultursektorns lönsamhet, arbetstrygghet och motståndskraft. När kulturarbetare har tvingats anpassa sig till det rådande världsläget har många sett till att kompetensutveckla, ökat sitt tvärsektoriella samarbete och utveckla nya affärsmodeller. I förlängningen tros detta öka kultursektorns motståndskraft mot framtida kriser.

Rapporten lyfter också fram regionerna som viktiga aktörer i återhämtningen av kultursektorn. I rapporten efterfrågas det ett ökat regionalt fokus på digital kultur och internationella möjligheter. Genom ökad digitalisering och gemensamma plattformar för internationell samverkan kan regionerna se till att kultursektorn återhämtas och frodas efter pandemin. Regionerna uppmanas också att utveckla en strategi för regionalt kultursamarbete, att främja tvärsektoriella samarbeten och uppmärksamma kulturens roll i det regionala tillväxtarbetet.

Rapporten finns att läsa här.