Ren mobilitet: Europaparlamentet antar ny standard gällande koldioxidutsläpp för bilar och skåpbilar

De nya standarderna innebär att koldioxidutsläppen från nya bilar år 2030 ska vara 37.5% lägre, och utsläppen från nya vans 31% lägre jämfört med 2021.

Det rår ingen tvekan om EU:s beslutsamhet gällande klimatet. Europaparlamentet har antagit nya regler för att minska föroreningar och förbättra luftkvalitén. Reglerna, vilka sätter en ny standard för koldioxidutsläpp, är ett stort kliv mot att modernisera den europeiska rörligheten, fasa ut fossila bränslen och på lång sikt bli en klimatneutral kontinent.

De nya standarderna välkomnas av EU-kommissionen och är en del av ren-mobilitetpaketet (clean mobility package), vilket är i linje med strategin om ett klimatneutralt EU 2050 och Parisavtalet. Kommissionären för klimat och energi, Miguel Arias Cañete menar att reglerna kommer ge industrin incitament till nytänkande och stärka EU:s ledaskap när det gäller klimatvänliga fordon. Junckerkommissionens energiunion är på god väg att bli verklighet.

Vidare kommunicerar EU-kommissionen att ren-mobilitetpaketet även omfattar etableringen av ett förstärkt marknadsövervakningssystem, vilket kommer tillgodose att produktionen och etableringen av nya fordon sker på ett hållbart sätt och överensstämmer med testresultat och riktlinjer som godkänts för bilindustrin. Kommissionen avser även att stödja kostnadseffektiva och koldioxidsnåla lösningar genom bland annat regler om användandet av miljötekniska innovationer.

För att reglerna ska kunna göras gällande behöver ministerrådet ratificera förslaget.

Läs mer om de nya standarderna för koldioxidutsläpp här.

Annonser

Nya regler för el-marknaden: De sista pusselbitarna om paketet ”Ren energi för alla européer” är på plats

Konsumenten i fokus när Europaparlamentet antog nya regler om el-marknadens design, vilka fullbordar förhandlingarna om energipaketet: Clean Energy for All Europeans.

Den 26 mars antog Europaparlamentet nya regler gällande el-marknadens utformning, ett beslut som välkomnas av EU-kommissionen. Reglerna är ett viktigt steg för både EU och medlemsstaterna för att uppnå en konkurrenskraftig övergång till ren energi i Europa. ”Ren energi för alla européer” följer upp EU:s åtaganden om 2030-strategin och parisavtalet.

Europaparlamentets beslut rör; nya regler och direktiv till el-marknaden, bestämmelser om riskberedskap inom elsektorn, och en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACER). EU är genom antagandet av dessa regler på god väg att fullborda ren-energipaketet, och på rätt spår när det gäller utfasningen av fossila bränslen i vår ekonomi.

Konkret innebär Europaparlamentets godkännande av reglerna att EU:s energimarknad blir mer anpassad och lämplig för framtiden. Konsumenterna placeras i centrum av den nya marknadsdesignen, vilken beskrivs som mindre centraliserad och mer inkluderande. EU har som ambition att elektricitet ska kunna röra sig fritt, och på så sätt nå de områden där det behövs som mest.

Enligt kommissionären för energi och klimat, Miguel Arias Cañete är ”Ren energi för alla européer” ett stort kliv mot att skapa en energiunion, där Europas medborgare står i centrum. Den nya designen visar på EU:s ambitioner att vara världsledande inom ramen för hållbar energiproduktion.

Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att ministerrådet godkänner det nya bestämmelserna, och om så är fallet träder de nya reglerna i kraft från och med 1 januari 2020.

Läs mer om ”Clean Energy for All Europeans” här.

 

Nya överenskommelser om Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU

Intensiva förhandlingar gällande programförslagen för nästa budgetperiod pågår mellan Europaparlamentet och Ministerrådet. Nu har överenskommelser nåtts gällande tre viktiga program; Horisont Europa, Invest EU och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

EU:s institutioner har ambitionen att slutföra så mycket som möjligt av förhandlingarna gällande nästa programperiod innan EU-valet den 26 maj. Nu har Ministerrådet och Europaparlamentet enats om överenskommelser gällande tre viktiga program; en förlängning av ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, en förlängning av Fonden för ett sammanlänkat Europa och det helt nya sektorsprogrammet InvestEU. Huvuddragen i överenskommelserna presenteras nedan.

Horisont Europa

Horisont Europa kommer att vara EU:s flaggskeppsprogram för att stödja forskning och innovation under 2021 – 2027. Programmet är en förlängning av det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020 och bygger på tre pelare; vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, samt innovativa Europa.

Vetenskaplig spetskompetens kommer att stödja grundforskning av hög kvalitet, för att stärka EU:s vetenskapliga ledarskap. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft kommer att stödja utveckling av industriteknik samt ett antal definierade samhällsutmaningar gällande t.ex. hälsa, kultur och inkluderande samhällen, digitala frågor och industri, samt bioekonomi, klimat och energi. Inom den andra pelaren ingår även ett nytt förslag om finansiering till ”missions”, eller uppdrag som det även kallas. Dessa uppdrag kommer att vara tvärsektoriella och kommer att styra inriktningen på olika utlysningar gällande flera teman. Några teman för uppdragen är cancer, koldioxidneutrala och smarta städer samt klimatförändringar. Innovativa Europa kommer att fokusera på banbrytande innovation samt inrättandet av det Europeiska innovationsrådet.

Rådet och Europaparlamentet har ändrat kommissionens förslag på ett flertal områden, bland annat så har man förstärkt bestämmelserna för breddning av deltagande i Horisont Europa, för att främja för aktörer från framförallt de nyare medlemsstaterna att delta i programmet.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

Likt det nuvarande programmet så kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa även under nästa programperiod att finansiera projekt inom det digitala området, transport och energi.

Gällande digitalisering och mer specifikt digital konnektivitiet, syftar programmet till att bidra till den digitala omvandlingen av EU:s ekonomier och samhällen. Programmet ska bidra till att EU kommer tillrätta med utmaningar kopplade till behovet av tillgång till tillförlitliga nät med hög eller mycket hög kapacitet. Framtida projekt inom det här området ska bidra till den digitala inre marknaden och prioritet kommer att ges till projekt som leder till ytterligare områdestäckning för hushåll.

Inom transportområdet ska programmet främja driftskompatibla och multimodala nät, med fokus på att utveckla och modernisera vägar, inre vattenvägar och järnvägar, samt främja trygg och säker rörlighet. De transeuropeiska transportnätverken (TEN-T) ska utvecklas, med fokus på gränsöverskridande projekt med ett tydligt europeiskt mervärde. Programmet ska också säkerhetsställa att infrastruktur som ska förbättra den militära rörligheten i EU även uppfyller civila behov.

Gällande energiområdet ska programmet bidra till en fortsatt integrering av den europeiska energimarknaden med syfte att bl.a. bidra till koldioxidminskningar och säkra försörjningstryggheten. Programmet kommer också att finansiera gränsöverskridande projekt inom förnybar energi.

InvestEU

InvestEU är, som vi tidigare har rapporterat, ett nytt sektorsprogram som ska koncentrera alla EU-instrument kopplade till lån och garantier i ett program. Huvuddelen av programmet är fortsättningen på Fonden för strategiska investeringar (EFSI) som samfinansieras av EU-budgeten och Europeiska Investeringsbanken (EIB). InvestEU kommer också att samla totalt 14 finansieringsinstrument som idag återfinns i olika sektorsprogram, bland andra inom Horisont 2020, COSME och Erasmus+.

Programmet ska finansiera investeringar inom främst fyra områden:

  • Hållbar infrastruktur
  • Forskning, innovation och digitalisering
  • Små och medelstora företag
  • Sociala investeringar och kompetens.

Överenskommelsen mellan Ministerrådet och Europaparlamentet innehåller bland annat bestämmelser om att EU:s medlemsstater kommer att ha möjlighet att föra över en del av medlen inom sammanhållningspolitiken till InvestEU. Överenskommelsen innehåller även bestämmelser gällande hur InvestEU ska styras. Bland annat föreslås programmet få en styrelse, med representanter från EU-kommissionen, EIB och andra genomförandepartners. Programmet kommer också att ha en rådgivande nämnd, där bland annat Regionkommittén kommer att ha en ledamot, med syfte att ge råd till EU-kommissionen och styrelsen om programmets implementering.

Nästa steg i förhandlingarna

För samtliga program som diskuteras ovan kommer förhandlingarna att återupptas med det nyvalda Europaparlamentet, med utgångspunkt i överenskommelserna som har nåtts gällande programmen. Förhoppningarna är att förhandlingarna kan slutföras så snart som möjligt efter att det nya Europaparlamentet är på plats.

Överenskommelserna som har nåtts gällande programmen innehåller inte budgetrelaterade bestämmelser, då dessa förhandlingar måste ta hänsyn till resultaten av de parallella förhandlingarna gällande den övergripande budgetramen för 2021 – 2027.

Läs mer om överenskommelsen om Horisont Europa här.

Läs mer om överenskommelsen om Fonden för ett sammanlänkat Europa här.  

Läs mer om överenskommelsen om InvestEU här.

 

Nya studier analyserar sammanhållningspolitiken

Europaparlamentet har beställt två rapporter om implementeringen av sammanhållningspolitiken 2014 – 2020; en gällande den tematiska koncentrationen och en om satsningar på jämställdhet.

Med anledning av nästkommande programperiod har utskottet för regional utveckling i Europaparlamentet beställt två rapporter gällande jämställdhet och tematisk koncentration i implementeringen av sammanhållningspolitiken 2014 – 2020, vilka nu har publicerats. Rapporterna presenteras närmare nedan.

Rapport om jämställdhet och sammanhållningspolitiken

Rapporten om jämställdhet, ”Gender Dimension of the EU Cohesion Policy” avser att introducera nya ingångar till diskussionen om jämställdhet och icke-diskriminering inför den kommande programperioden. Konkret knyter studien an till hur jämställdhet i stadiet av planering, implementering och uppföljning har inkorporerats i Europeiska Socialfonden (ESF) och Europeiska Regionala utvecklingsfonden (ERUF). Rapporten innehåller även åtta landspecifika fallstudier, där Sverige är ett av de länder som har analyserats. Bland annat framgår att Sverige är ett av de medlemsländer som visar högst engagemang på politisk och operativ nivå när det gäller jämställdhet.

Baserat på resultatet av studien föreslår författarna bland annat att det för nästkommande programperiod bör införas obligatoriska krav på jämställdhet inom samtliga av EU:s operationella program. Dessutom menar författarna att det finns ett behov av ett starkt politiskt åtagande gällande jämställdhet på samtliga politiska nivåer i EU (Europeisk, nationell och regional nivå).

Rapport om den tematiska koncentrationen i sammanhållningspolitiken

Rapporten om tematisk koncentration, ”Territorial Needs and Ring-fencing Requirements: Experience with Implementation in ERDF and ESF”, syftar till att granska implementeringen av de europeiska struktur och investeringsfonderna (ESIF), där ERUF och ESF ingår, gällande EU:s krav på öronmärkt finansiering till vissa politiska områden.

Av de 11 tematiska områdena i rapporten är det tema 8, ”främja hållbar sysselsättning med hög kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet”, och tema 9, ”främja social inkludering, samt bekämpa fattigdom och diskriminering”, som är de områden som i genomsnitt blivit mest prioriterade av EU:s medlemsstater. Sverige ligger lägre än den genomsnittliga siffran gällande tema 8 och 9, men betydligt starkare inom tema 2 och 3, vilka handlar om att förbättra informations- och kommunikationsteknik och konkurrenskraften hos små och medelstora företag.

I rapporten framgår bland annat att kraven på öronmärkta medel, som fördelas mellan de 11 tematiska områden, inte har spelat en avgörande roll för de investeringsval som gjorts, men att de ändå har säkerställt att fler resurser allokeras till sociala prioriteringar inom sammanhållningspolitiken. För nästa programperiod (2021 – 2027) betonar rapporten vikten av ett flexibelt regelverk, som tillåter att de operationella programmen anpassas till regionala och territoriella behov och förutsättningar. Därtill understryks behovet av att skapa synergier mellan ERUF och ESF som en viktig aspekt inför nästkommande programperiod.

Läs rapporten om jämställdhet inom sammanhållningspolitiken här.

Läs rapporten om tematisk koncentration av sammanhållningspolitiska medel här.

Regionkommittén söker lokala- och regionala politiker för att inrätta ett forum för integrationsfrågor

Regionkommittén trappar upp arbetet kring integration genom att presentera ett förslag och en ”intressekoll” om att skapa ett integrationsforum för lokala- och regionala politiker.

Integrationsfrågor är alltjämt ett prioriterat område för Regionkommittén. Kommittén föreslår därför att skapa ett politiskt forum som syftar till att EU:s regional- och lokalpolitiker tillsammans kan utveckla förslag om EU:s policys, agenda och finansiering angående integrationen av migranter. Följaktligen söker nu Regionkommittén efter lokala och regionala politiker som är intresserade av att vara en del av integrationsforumet.

Initiativet avser även att regionala- och lokala politiker runt om i Europa ska kunna utbyta erfarenheter och utveckla nya kunskaper kring integration. Regionkommittén menar också att forumet är till för att politiker ska kunna belysa fördelar och möjligheter med integration. Utöver kunskapsutbyten avser initiativet även att samla information om EU:s finansiella instrument om integration och hanteringen av integrationen efter 2020.

Initiativet kommer genomföras i samarbete med EU-kommissionen och ett flertal europeiska nätverk såsom, Council of European Municipalities and Regions (CEMR) och Assembly of European Regions (AER). Den officiella lanseringen av forumet beräknas till den 10 april 2019 då Regionkommittén sammanträder i Bryssel. Fram till dess önskar Regionkommittén få input om intresserade regioners prioriterade frågor och utmaningar.

Läs mer och besvara intresseformuläret här.

EU ökar takten gällande innovation: Två miljarder euro till europeiska innovationsrådet

EU-kommissionen storsatsar med en ökad finansieringsnivå för innovationsrådet, för att placera Europa i framkant när det gäller avancerad teknik och konkurrenskraftiga innovationer.

Inrättandet av det europeiska innovationsrådet är på god väg. Sedan 2017 implementeras europeiska innovationsrådet i en pilotfas och hittills har 1276 innovativa projekt delfinansierats med 730 miljoner euro. EU-kommissionen ökar nu takten kring initiativet och den 18 mars presenterades en intensifierad plan för dess finansiering och aktiviteter för 2019-2020. Innovationsrådet ska vara helt realiserat inför nästkommande programperiod 2021-2027, där det kommer att integreras inom ramen för EU:s nästkommande forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa.

Innovationsrådet syftar till att skapa ett europeiskt innovationssystem som ska göra EU:s företagare konkurrenskraftigare på marknaden. Tekniken blir alltjämt mer avancerad och EU-kommissionen ämnar se till att europeiska vetenskapliga upptäckter stimuleras och omvandlas till företag, vilket gör att de kan expandera i en högre grad och placera EU i framkant när det gäller innovation.

I kommissionens pressmeddelande poängteras ett antal viktiga steg för de två återstående åren för innovationsrådets pilotfas:

  • Ytterligare två miljarder euro för att stimulera innovationskedjan, däribland nämns två delprojekt: Pathfinder-projektet – vilket avser att stödja avancerad teknik från forskning. Och Accelerator-finansiering – för att stödja nystartade små- och medelstora företag att ta sina affärsidéerna till nya nivåer.
  • Inrätta en rådgivande nämnd med 15-20 innovationsledare, rådet ska övervaka projekt och verka för att det framtida innovationsrådet kan arbeta globalt.
  • Inrätta en enhet med programansvariga experter, vilka kommer att ge projektsupport på heltid.
  • En presentation av ytterligare 68 innovativa små- och medelstora företag som har valts ut, vilka kommer få ta del av 120 miljoner euro inom ramen för pilotfasen.

EU-kommissionen har föreslagit att det europeiska innovationsrådet tillges 10 miljarder euro inom Horisont Europas nästa programperiod 2021-2027.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Faktablad om innovationsrådet här.

Ny rapport belyser hur det regionala utvecklingsarbetet kan växlas upp med EU-medel 2021 – 2027

I rapporten ”Nya förutsättningar för regional utveckling”, presenterar forsknings- och innovationsnätverket för de svenska region- och stadskontoren i Bryssel den föreslagna långtidsbudgeten och dess delar med bäring på forsknings- och innovationsarbete.

I skrivande stund pågår förhandlingar inom och mellan de lagstiftande församlingarna gällande EU:s nästa långtidsbudget. Rapporten sammanfattar EU-kommissionens förslag till långtidsbudget och presenterar de viktigaste förändringarna från ett regionalt och lokalt forsknings- och innovationsperspektiv, med fokus på förslagen gällande bl.a. Regionalfonden, Horisont Europa, Digitala Europa och InvestEU.

Rapporten har tagits fram av handläggarna med ansvar för bevakning av forsknings- och innovationsfrågor, som arbetar på de svenska regionernas Brysselkontor. Rapporten diskuterar bl.a: 

  • En växande betydelse för smart specialisering i nästa programperiod
  • Från förhandsvillkor gällande smart specialisering till nödvändiga villkor
  • Förslag gällande finansiering för interregionala innovationsinvesteringar
  • Horisont Europa, med fokus på de delar av programmet som har koppling till regionalt utvecklingsarbete
  • Stöd till små- och medelstora företag samt kluster i nästa programperiod
  • Hur man kan samordna satsningar från europeisk, nationell och regional nivå.

Läs rapporten i sin helhet här.