Sammanfattning av praktikantrapport om Kunskaps- och Innovationsgrupper – möjligheter för Region Värmland?

Under vårterminen har Simon Fredholm varit praktikant på Region Värmlands Brysselkontor. En del av praktiken har varit att genomföra ett mer djupgående uppgift om ett ämne relevant för praktikplatsen. Arbete har handlat om de så kallade kunskaps och innovationsgrupperna (KI-grupper) vilka kan beskrivas som nätverk för innovation. Nedan följer en sammanfattning av min rapport.

Syftet med rapporten är att undersöka KI-grupper som en möjlig finansieringskälla för regionens innovationsarbete, främst inom den skogliga bioekonomin. Rapporten bygger på strategiska dokument från European Institute of Innovation and Technolology (EIT), kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper) och intervjuer med regionala myndigheter som deltar i KI-grupperna.

Vad är en KI-grupp?

En KI-grupp, även kallad Knowledge and Innovation Community eller KIC, är ett autonomt partnerskap mellan högre utbildningsanstalter, forskningsorganisationer, företag och andra intressenter i innovationsprocessen. De kan också beskrivas som VIP-klubbar för innovation. KI-grupperna ligger under Horisont Europa som är EU:s forsknings- och innovationsprogram. En vanlig organisationsmetod inom Horisont Europa är att EU-kommissionen ingår partnerskap med olika innovationsaktörer. KI-grupper har som mål att få fram finansiellt hållbara industriella ekosystem som etablerar innovationer på marknaden är kopplad till ett specifikt samhällsproblem, till exempel förnybar energi. En KI-grupp måste bestå av minst tre partnerorganisationer etablerade i minst tre medlemsstater, varav minst en högre utbildningsanstalt och ett privat företag ska ingå.

Slutsatser – är KI-grupper något för Region Värmland?

För att ta reda på vad en region skulle kunna få ut av att vara med i en KI-grupp intervjuade jag två regionala tjänstepersoner från Region Uppsala respektive Region Skåne involverade i KI-gruppen EIT Health, en KI-grupp för hälsoområdet. Båda tjänstepersonerna menade att en region har mycket att vinna på att vara med i en KI-grupp. Samarbetet bidrar att öka den regionala tillväxten och attraktionskraften. De menar att det är tillgång till finansiering och partners som stärker den regionala tillväxten​ och skapa värden som svarar mot riktiga behov i den offentliga verksamheten​. De har även upplevt att de har en möjlighet att påverka den europeiska innovationsagendan i en riktning som är gynnsam för deras region. Dessutom anser de att regionala myndigheter har en viktig roll att spela i en KI-grupp främst för att säkerställa gott samarbete som i sin tur leder till mer innovation.

Hela rapporten finns att läsa här.

Norra Mellansverige – en innovationsstark region i Europa

EU-kommissionen har publicerat resultatet av sin European Innovations Scoreboard (EIS) och sin Regional Innovation Scoreboard (RIS) som visar EU:s innovationsnivå på nationell och regional nivå. Syftet med dessa jämförande analyser är att utvärdera medlemsländernas innovationssystem och föreslå rekommendationer till förbättringar.

Innovationsmätningen använder sig av 32 respektive 21 indikatorer uppdelat i fyra kategorier för att mäta innovation. De fyra kategorierna är: (1) institutionella ramverk, (2) investeringar, (3) innovationsaktiviteter och (4) genomslag. EU-länderna och regionerna delas upp i fyra grupper beroende på sina resultat: innovationsledare, innovationsstarka, innovationsmåttliga och innovationssvaga.

Figur 1 visar hur innovationsnivåerna har förändrats mellan 2014 och 2020. Generellt så har innovationsnivåerna gått upp i hela EU Sverige och många av Sveriges regioner är innovationsledare i EU med höga resultat i både den europeiska och regionala innovationsmätningen . Sverige har en innovationsnivå som är mer än 125 % av EU-genomsnittet. I innovationsrapporten över Sverige så bedömer EU-kommissionens att Sveriges främsta styrkor inom innovationsområdet är en hög användning av IT-verktyg, en hög kompetensnivå och ett attraktivt forskningssystem.

Figur 1: Jämförelse av kapaciteten i medlemsländernas Innovationssystemen.
Källa: European Commission 2021 – European Innovation Scoreboard

Norra Mellansverige, NUTS-2 regionen som Värmland tillhör, har också en hög innovationsnivå och klassas som en innovationsstark region – vilket betyder att regionen har en innovationsnivå mellan 100–125 % av EU:s genomsnitt. Från ett europeiskt perspektiv är regionen en mycket god innovationsregion. Däremot, jämför man med resten av Sverige så är Norra Mellansveriges innovationsnivå ca 72 % av den nationella innovationsnivån. Det innebär att regionen har Sveriges lägsta innovationsnivåe. Regionens poäng på indikatorerna visas i figur 2. I figuren går det att utläsa att jämfört med EU-genomsnittet har regionen goda förutsättningar till livslångt lärande, mycket goda digitala färdigheter och många anställda i innovativa företag. De områden där regionen kan bli bättre, alltså de indikatorer som regionen ligger efter i är näringslivet och den offentliga sektorns utgifter till forskning och utveckling (R&D expediture), antalet IKT-specialister och antalet anställningstillfällen i kunskapsintensiva sektorer.

Figur 2: Norra Mellansveriges poäng på innovationsindikatorer.
Källa: European Commission 2021 – Regional Innovation Scoreboard

Läs mer om European Innovation Scoreboard och ladda ner EU-kommissionens rapport här.

Läs mer om den Regional Innovation Scoreboard och ladda ner EU-kommissionens rapport här.

Nya partnerskap inom Horisont Europa

EU-kommissionen har lanserat 11 nya samprogrammerade partnerskap inom Horisont Europa. Samprogrammerade partnerskap innebär ett samarbete mellan EU-kommissionen och privata samt offentliga partners med syfte att adressera ett särskilt samhällsproblem. Partnerskapen kommer stödjas med 8 miljarder euro från Horisont Europa som dels ska användas för att locka ytterligare investeringar.

De nya samprogrammerade partnerskapen är:

  1. Europeiskt partnerskap för det europeiska öppna forskningsmolnet.
  2. Europeiskt partnerskap för artificiell intelligens, data och robotteknik. 
  3. Europeiskt partnerskap för fotonik (ljusbaserad teknik).
  4. Europeiskt partnerskap för rent stål – koldioxidsnål ståltillverkning. 
  5. Det europeiska partnerskapet Tillverkad i Europa. 
  6. Europeiska partnerskapet ”Processes4Planet”.
  7. Europeiskt partnerskap för en människocentrerad hållbart byggd miljö (Built4People). 
  8. Europeiskt partnerskap för vägtransporter med nollutsläpp (2ZERO). 
  9. Europeiskt partnerskap för uppkopplad, samverkande och automatiserad mobilitet. 
  10. Europeiskt partnerskap för batterier: Mot en konkurrenskraftig europeisk värdekedja för industribatterier. 
  11. Europeiskt partnerskap för utsläppsfri sjöfart. 

Alla 11 partnerskap har stark koppling till EU-kommissionens övergripande politiska mål mot en grön och digital omställning. Målet är även att stärka EU:s konkurrenskraft och tekniska suveränitet som i förlängningen bidrar till fler arbetstillfällen. Partnerskapen kommer att löpa mellan 2021 – 2030.

Läs mer om de samprogrammerade partnerskapen här.

Vi har tidigare rapporterat om Horisont Europa, läs den artikeln här.

EU-kommissionen uppdaterar sin industristrategi

Covid-19 pandemin har påverkat alla delar av samhället och pandemin har uppenbarat sårbarheter i EU:s ekonomi. Som ett svar på Covid-19 pandemin har EU-kommissionen nu uppdaterat den industristrategi som presenterades förra året. Uppdateringen är ett sätt för EU att anpassa industristrategin för att möta de utmaningar som pandemin har uppenbarat. Nya prioriteringar i strategin är bland annat strategisk oberoende och stärkt motståndskraft.

Den uppdaterade industristrategin har tre delar:

  1. Stärka den inre marknadens motståndskraft
  2. Hantera EU:s strategiska beroende
  3. Skynda på den gröna och digitala omställningen.

Den första delen av uppdateringen handlar om att stärka den inre marknadens resiliens. Under pandemin har den fria rörligheten på EU:s inre marknad begränsats. För att bromsa smittspridningen har flera länder stängt sina gränser eller infört restriktioner som har försvårat rörligheten på den inre marknaden. För att stärka den inre marknadens motståndskraft föreslår EU-kommissionen åtgärder för personer, varor och tjänster. EU-kommissionen vill bland annat inrätta ett krisinstrument för den inre marknaden som säkerställer tillgång till viktiga produkter. De föreslår även en förstärkning av tjänstedirektivet som ålägger medlemsländerna att fullgöra sina skyldigheter mot den inre marknaden.

Den andra delen av industristrategin är att stärka EU:s strategiska autonomi. Det är inte bara den inre marknaden som har varit under tryck, även tillgången på viktiga varor från utanför EU har varit ett problem under pandemin. EU-kommissionen vill därför stärka EU:s strategiska oberoende och minska EU:s beroende av utlandet för vissa viktiga produkter. EU-kommissionen har identifierat varor som EU är särskilt beroende av, främst inom råvaruindustrin och hälso- och sjukvårdsindustrin, vars tillgång och produktion bör säkerställas inom EU för att säkra ett strategiskt oberoende. Genom den uppdaterade industristrategin vill EU-kommissionen också främja fler industristrategiska allianser i EU, särskilt inom halvledarteknik samt industriella data, avancerad teknik och molnteknik. Industristrategin har också som mål att samla offentliga resurser för att främja banbrytande innovationer som är särskilt viktiga för EU.

Den sista delen i industristrategin bygger vidare på prioriteringarna från den förra industristrategin men förstärker vikten av att skynda på den gröna och digitala omställningen. Med EU:s återhämtningsplan ”Next Generation EU” finns mer resurser än tidigare att snabba på den gröna och digitala omställningen inom industrin. Bland åtgärderna i den uppdaterade strategin finns ytterligare omställningsmöjligheter i form av partnerskap, enhetliga regelverk för grön och digital omställning, hållbarhetsrådgivare för små och medelstora företag samt investeringar i kompetensutveckling för att stödja omställningarna.

Läs mer om den uppdaterade industristrategin här.

Läs frågor och svar om industristrategin här.

Intresseorganisationen Skogsindustrierna har gjort en analys av den uppdaterade industristrategin, läs deras analys här.

Lyssna på ett inslag från Studio Ett om den nya industristrategin med bland annat EU-minister Hans Dahlgren här.

EU-kommissionen antar den första strategiska planen för Horisont Europa

Den 15 mars presenterade EU-kommissionen den strategiska planen för Horisont Europa för perioden 2021–2024. Horisont Europa är EU:s forsknings- och innovationsprogram med syfte att finansiera forskning och innovation. Den strategiska planen ämnar säkerställa att projekten som finansieras av Horisont Europa bidrar till att uppfylla EU:s prioriteringar: en grön och digital omställning, främja en motståndskraftig union och ekonomi samt ett mer självständigt Europa i världen.

Horisont Europa ska finansiera forsknings- och innovationsinsatser inom tre pelare:

  1. Vetenskaplig spetskompetens: Spetsforskning, integrerade forskningsinfrastrukturer och mobilitet för forskare
  2. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft: Initiativ som direkt adresserar samhällsutmaningar i stort, både globalt och i Europa, inom sex tematiska kluster
  3. Innovativa Europa: Ny teknik och banbrytande samt disruptiva innovationer som etableras i samhället genom samarbeten mellan flera olika aktörer

Att arbeta med en så kallad strategisk plan är ett nytt arbetssätt för EU-kommissionen som hoppas att det ska säkerställa att den forskning som EU finansierar inriktas på utmaningar som är viktigt både för EU och européerna. Den strategiska planen fokuserar på pelare två av Horisont Europa men innehåller aktiviteter och prioriteringar som även är relevanta för pelare ett och tre, för att främja synergier mellan alla komponenter i programmet.

Den strategiska planen inkluderar fyra strategiska riktlinjer som kommer att påverka inriktningen på Horisont Europas insatser de närmsta fyra åren. De fyra riktlinjerna representerar de mest utmanande globala samhällsproblemen:

  1. Främja ett mer självständigt Europa
  2. Återställa Europas ekosystem och biologiska mångfald
  3. Göra Europa till den första digitala och cirkulära ekonomin
  4. Skapa ett mer demokratiskt europeiskt samhälle

En central aspekt av Horisont Europa är att forskningen som finansieras ska vara resultatsdriven och möta samhällsutmaningarna som EU står inför. De fyra strategiska riktlinjerna har därför nära koppling till de sex tematiska klustren som definierar de globala utmaningarna som pelare två ska adressera, se bild 1 nedan.

Bild 1: Horisont Europa med de tre pelarna och de sex tematiska klustren. Källa: EU-kommissionen

Den strategiska planen innehåller också åtta horisontella prioriteringar som ska genomlysa forsknings- och innovationsinsatserna som finansieras av Horisont Europa, till exempel jämställdhet, taxonomi och social innovation. Det kommer till exempel vara ett krav att alla projekt som finansieras av Horisont Europa ska inkludera en jämställdhetsdimension. Horisont Europa har också ett övergripande fokus på globala utmaningar och internationella samarbeten. Dessutom ska programmet främja synergier mellan EU:s andra sektorsprogram.

Horisont Europa är EU:s största sektorsprogram och har en total budget om 95,5 miljarder euro. Prioriteringarna inom den strategiska planen kommer att genomföras genom Horisont Europas arbetsprogram. Arbetsprogrammen är dokumenten som fastslår finansieringsmöjligheterna och de tematiska ämnena för ansökningsomgångarna som öppnar under året som kommer.  Den första ansökningsomgången kommer att öppna under våren 2021 och presenteras under EU:s forsknings- och innovationsdagar 23-24 juni.

Mer information om Horisont Europas strategiska plan 2021 – 2024 finns här.

Ladda ner EU-kommissionens faktablad om den strategiska planen här.

Ladda ner hela den strategiska planen för Horisont Europa här.

Är du nyfiken på Horisont Europa så finns en sammanfattande presentation att ladda ner här.

Ny EU-strategi för klimatanpassning

Den 24 februari antog EU-kommissionen en ny strategi för klimatanpassning. Strategins syfte är att förbereda EU på de konsekvenser som kommer uppstå på grund av klimatförändringarna och stärka EU:s ”klimatresiliens”.

Enligt EU-kommissionen kommer den globala uppvärmningen ha stora konsekvenser för EU:s ekonomi och folkhälsa i framtiden. Redan nu märks effekterna av den globala uppvärmningen och enligt EU-kommissionen förlorar EU redan 12 miljarder euro per år på grund av klimatförändringarna. Till exempel så beräknar EU-kommissionen att jordbruket i Frankrike förlorar 2 miljarder euro per år på grund av torka, något som kommer bli mer vanligt när temperaturen stiger.  Därför menar EU-kommissionen att medlemsländerna måste anpassa sig för att främja ett motståndskraftigt EU som kan stå emot effekterna av den globala uppvärmningen. 

Den nya strategin har tre grenar:

  • Smartare och snabbare klimatanpassning
  • Klimatanpassning i samhällets alla delar och nivåer
  • Utökad internationellt klimatanpassningsarbete.

EU-kommissionen vill bland annat öka kunskapen om klimatet genom mer forskning om klimatet och ekosystemen för att främja en smartare klimatanpassning och därför kommer finansiering för utökad klimatforskning öronmärkas inom ramen för EU:s sektorsprogram. Det ska också bli enklare att sprida resultat genom Climate-ADAPT, en öppen EU-plattform för data om klimatanpassning. Med hjälp av mer tillförlitlig statistik hoppas EU-kommissionen bättre kunna stödja policyutveckling för ökad klimatresiliens på alla nivåer och i alla sektorer av samhället. Kommissionen vill även se att medlemsländernas statsfinanser klimatanpassas för att förbereda länderna på de ekonomiska förluster som klimatförändringarna kommer orsaka. Genom strategin vill EU-kommissionen även utöka sitt internationella arbete för klimatanpassning. Det internationella engagemanget och dialog om klimatanpassning ska stärkas och mer finansiering ska ges till regionala anpassningsstrategier i Afrika och i små önationer under utveckling t.ex. Jamaica och Maldiverna.

Målet med strategin är också att öka regionalt samarbete för mer effektiva klimatanpassningsåtgärder och strategin lyfter regionala och lokala aktörer som viktiga samarbetspartners till EU-institutionerna i klimatanpassningsarbetet. EU-kommissionen vill fungera som stöd till regioner och kommuner genom att tillhandahålla tillförlitlig statistik, vara ett bollplank vid utveckling av regionala och lokala anpassningsåtgärder samt bistå med finansiering till klimatanpassningsarbete. Till exempel vill kommissionen att det ska det gå att söka EU-stöd för att samla in och utveckla lokal klimatstatistik, utveckla lokala anpassningsåtgärder och utjämna socioekonomiska skillnader som uppstår på grund av klimatförändringarna. Regionala aktörer föreslås också ges större inflytande i hur klimatanpassningsåtgärderna utformas genom ökad dialog och samverkan med t.ex. Regionkommittén och Borgmästaravtalet för klimat och energi . Dessutom, då klimatförändringarna inte är regionspecifika, menar kommissionen att interregionalt samarbete och utbyte av idéer är viktigt för att hela EU ska kunna klimatanpassas.

Läs en sammanfattning av den föreslagna strategin här.

Frågor och svar till EU-kommissionens nya klimatanpassningsstrategi finns här

Hela strategin finns att läsa på engelska här.


EU lanserar en ny plan mot cancer

I samband med Världscancerdagen presenterade EU en ny plan mot cancer. Planen är ett politiskt åtagande för att minska cancersjukdomarna i EU och en viktig byggsten i arbetet att främja en hälsounion. EU kommer att öronmärka 4 miljarder euro för arbetet med den nya planen mot cancer, varav 1,25 miljarder euro kommer att komma från EU4Health som är det nya sektorsprogrammet för insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Under 2020 drabbades 2,7 miljoner människor i EU av cancer och antalet cancerfall beräknas öka med 24% fram till 2035, för att bli den vanligaste dödsorsaken i EU. Detta är en utveckling som EU vill förhindra och därför lanseras nu den nya planen mot cancer. Planen tar sin utgångspunkt i forskning, innovation och ny teknik och är en strategi för att främja förebyggande åtgärder, behandling och vård av cancer. För att främja forskning och innovation kommer ett nytt europeiska kunskapscentrum om cancer att inrättas, med syfte att samordna cancerrelaterade initiativ på EU-nivå. 

Planen mot cancer ämnar hantera hela sjukdomsförloppet, från förebyggande åtgärder till att öka livskvaliteten för både patienter och de som överlever en cancerdiagnos. Planen bygger på fyra åtgärdsområden vilka inkluderar totalt tio flaggskepsinitiativ och tillhörande kompletterande åtgärder. De fyra åtgärdsområden är:

  1. Förebyggande åtgärder för att motverka de främsta riskfaktorerna, till exempel tobak- och alkoholkonsumtion samt miljöföroreningar.
  2. Förbättra tidig upptäckt och diagnos av cancer. EU ämnar bland annat stödja medlemsländerna för att öka screeningen av bröst-, livmoderhals-, tjock- och ändtarmscancer genom att presentera ett nytt EU-program för cancerscreening. 
  3. Främja diagnos och behandling genom att motverka ojämlik cancervård och förbättra tillgången till läkemedel. Ett jämlikhetsregister för cancer kommer att inrättas för att identifiera skillnader och ojämlikheter i cancervård mellan medlemsländer och regioner. 
  4. Förbättrad livskvalitet för patienter och canceröverlevare. För att åstadkomma detta kommer EU bland annat att lansera initiativet ”Bättre liv för cancerpatienter”. 

Mer information om EU:s nya cancerplan finns här

Besök hemsidan för EU:s plan mot cancer här.

Vårens upplaga av ”På gång inom EU” är publicerad

SKR:s styrelse har antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. I tillägg har SKR även publicerat vårens upplaga av rapporten ”På gång inom EU”. I den senaste upplagan går det att läsa om EU:s återhämtningsplan och långtidsbudget 2021 – 2027, EU:s gröna giv samt EU:s nya initiativ på hälsoområdet. 

På gång inom EU ges ut av SKR två gånger per år med syfte att diskutera de viktigaste EU-frågorna som påverkar regional och kommunal nivå. I vårens upplaga går det att läsa om EU:s strategiska arbete framöver, till exempel genomförandet av EU:s återhämtningsplan, konferensen om Europas framtid och EU:s genomförande av Agenda 2030. 

På gång inom EU presenterar också de viktigaste EU-frågorna inom ett flertal områden, t.ex. digitalisering, klimat- och miljö, regional utveckling samt hälso- och sjukvårdsområdet. Det går bland annat att läsa om utvecklingen av den digitala inre marknaden, sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 och det nya sektorsprogrammet ”EU för hälsa”. 

SKR:s styrelse har också antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. De prioriterade frågorna är:

  1. EU:s migrations- och asylpakt.
  2. Den sociala dimensionen av EU genom en rättvis och inkluderande återhämtning för alla.
  3. Översyn av statsstödsregler och riktlinjer.
  4. EU:s avloppsdirektiv – bättre hänsyn till lokala förutsättningar.
  5. Ett klimatneutralt EU 2050.
  6. Mobilitet och infrastruktur.
  7. Horisont Europa.
  8. EU-kommissionens förslag till förordning om gemensam utvärdering av medicinsk teknik.

Vårens upplaga av På gång inom EU går att läsa här.

Mer information om SKR:s prioriterade EU-frågor 2021 finns här

”Verktygslåda” ska underlätta genomförandet av den gröna given

För att förverkliga målen som ryms inom ramen för den gröna given har EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG REGIO) tagit fram en manual som nationella och regionala myndigheter kan använda sig av för att använda de sammanhållningspolitiska medlen i omställningsarbetet.

Tanken med manualen är att den ska fungera som en verktygslåda för regionala och nationella myndigheters arbete med att genomföra prioriteringarna och målen inom ramen för den gröna given. Framförallt betonas det hur sammanhållningspolitiken kan användas för att skapa de systemförändringar som måste ske för att EU ska kunna genomföra en grön omställning. Exempelvis går det att ta del av exempel på hur de sammanhållningspolitiska medlen kan öka klimatambitionerna i planeringen av partnerskap och EU-program under 2021-2027.

I manualen finns det förslag och idéer kring hur återhämtningen från pandemin kan kombineras med gröna satsningar i linje med den gröna given. Dessutom nämns vikten av att skapa visioner för framtiden liksom att definiera dessa i mål och åtgärder som viktigt, men också att identifiera sektorer som berörs av den egna verksamheten och hur dessa kan kombineras med gröna mål och prioriteringar. 

Andra områden som lyfts fram i manualen är behovet av innovation i olika former. Bland annat finns en lista över vad som kännetecknar social, teknisk, affärsmässig samt politisk innovation, kombinerat med exempel på innovationer inom respektive område. För att hantera övergången till en grönare ekonomi presenteras också olika förhållningssätt och principer som kan användas för att säkerställa en rättvis omställning, exempelvis genom att identifiera geografiska områden som tros drabbas extra hårt av övergången till mer hållbara jobb och tjänster.

Manualen är utarbetad för att stödja förvaltande myndigheter på regional och nationell nivå i deras arbete med programmeringen av de sammanhållningspolitiska fonderna. Förhoppningen är att myndigheterna ska kunna använda de sammanhållningspolitiska medlen för att stärka och påskynda omställningsarbetet inom en rad olika sektorer, förslagsvis genom att arbeta fram övergripande och flexibla ramar som kan underlätta för regionala och lokala miljö- och klimatmål.

Manualen i sin helhet går att finna här.

Handlingsplanen för hållbar och smart mobilitet är presenterad

I linje med den gröna given och målet om en grön omställning i transportsektorn har EU-kommissionen lagt fram en ny strategi för hållbar och smart mobilitet. Strategin kompletteras även med en handlingsplan bestående av 82 punkter som ligger till grund för omställningen i transportsektorn under kommande år.

Det är inom ramen för den gröna given som den nya handlingsplanen för smart och hållbar mobilitet presenteras. Strategin ska utgöra grunden för en mer motståndskraftig, grön och digital omställning av transportsektorn, med sikte på att sänka transportsektorns utsläpp med 90 % fram till och med 2050. Vikt läggs även vid att försöka skapa ett tillgängligt, säkert och prisvärt transportsystem i hela EU.

Strategin innehåller mål uppdelade efter årtal under de kommande 30 åren. Vid 2030 vill kommissionen exempelvis se 30 miljoner utsläppsfria bilar på Europas vägar, 100 klimatneutrala städer, fler transporter via höghastighetsjärnvägar, automatiserade transportslag och utsläppsfria fartyg på marknaden. Utsläppsfria flygplan och lufttransporter bör enligt strategin kunna lanseras på marknaden vid år 2035. Vidare ska EU vid år 2050 ha en fordonsflotta som till stora delar är utsläppsfri, fler transporter via järnväg samt ett hållbart och smart transeuropeiskt transportnät (TEN-T).

För att förverkliga strategin har det utformats 82 stycken punkter som inom ramen för tio utpekade områden, så kallade ”flaggskepp”, ska fungera som verktyg för strategins genomförande. Dessa innefattar åtgärder som bland annat främjar koldioxidsnåla bränslen, utsläppsfria fordon, smart mobilitet inom och mellan städer, miljöanpassade godstransporter samt insatser för att öka säkerheten och minska antalet dödsfall i trafiken.

Fler exempel på åtgärder som föreslås är satsningar som ska stärka EU:s inre marknad genom investeringar i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Dessutom läggs vikt vid att utveckla förarlösa transportsystem och artificiell intelligens inom ramen för transportsektorn. Kommissionen betonar att strategin måste säkerställa en rättvis mobilitet för alla, där EU:s alla regioner ges rätt förutsättningar och verktyg för att göra transporter tillgängliga och prismässigt överkomliga – särskilt i regioner präglade av stora landsbygdsområden.

Läs mer om handlingsplanen och dess förslag till åtgärder här.

Frågor och svar om den nya handlingsplanen återfinns här.