Regioner i industriell omvandling: EU-kommissionen har presenterat de första resultaten pilotprojektet där Norra Mellansverige deltar

Norra Mellansverige tilldelas 300 000 euro för att ställa om till en koldioxidsnål och resurseffektiv cirkulär ekonomi.

Norra Mellansverige, där Värmland, Dalarna och Gävleborg ingår, har sedan början av 2018 deltagit i ett pilotprojekt lanserat av EU-kommissionen för att genomgå en industriell omvandling. Projektet syftar till att hjälpa regioner att utveckla nya tillvägagångssätt för att stimulera tillväxt och en ökad produktivitet utifrån smarta specialiseringsstrategier för att bättre kunna tackla både industriella och samhällsförändringar.

Norra Mellansverige har i partnerskap med EU-kommissionen identifierat behovet av att etablera en facilitet som ska fokusera på resurseffektiva och koldioxidsnåla lösningar för att skapa ett öppet innovationsklimat i Norra Mellansverige. Detta för att klara övergången till en utsläppssnål och cirkulär ekonomi. Faciliteten, som går under betäckningen ”Transition Lab” ska koordinera lösningar så att aktörer, särskilt små- och medelstora företag, från de tre regionerna på ett gynnsamt sätt kan anpassa sig och bidra till ett hållbart och cirkulärt Europa. EU-kommissionen meddelade den 8 maj att Norra Mellansverige beviljats medel på 300 000 euro för att genomföra projektet.

Konkret ska laboratoriet samla Norra Mellansveriges regioner, kluster, lärosäten och innovationsparker för att organisera workshops och meningsutbyten, för att gemensamt identifiera utmaningar kopplade till omställningen till en resurseffektiv och koldioxidsnål cirkulär ekonomi. Parallellt med laboratoriets verksamhet kommer det även att lanseras ”innovationscheckar” som syftar till att kick-starta samarbeten mellan näringsliv, lärosäten och offentliga aktörer, för att mobilisera resurser och åtgärda de utmaningar som identifierats.

EU:s kommissionär för regionalpolitik, Corina Cretu, menar att de resultat som pilotprojekten hittills har genererat är positiva och att alla EU:s regioner bör inspireras av resultaten i framtiden. Det är viktigt att identifiera regionala styrkor och utmaningar och strategiskt rikta resurser till dessa områden för att utvecklas inom den internationella ekonomin.

Enligt Cretu kommer EU-kommissionen att analysera resultaten av pilotprojekten, för att utveckla underlag och stöd som kan bidra till en industriell omvandling i större skala runt om i Europa inom ramen för sammanhållningspolitiken i nästa programperiod. Det kommer totalt att finnas över 90 miljarder euro i sammanhållningspolitiska medel 2021 – 2027 som kan allokeras för att åtgärda de utmaningar som respektive region identifierar.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs rapporten om de första resultaten här.

Sverige på åttondeplats i en lägesrapport av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020

Vinnova har presenterat en lägesrapport över det svenska deltagandet i Horisont 2020. Svenska små- och medelstora företag är särdeles framgångsrika inom Horisont 2020:s delprogram för industriellt ledarskap. Men det finns stora regionala skillnader över deltagandet i Horisont 2020. Enbart 0,5% av de beviljade medlen i Sverige går till Värmland.

Sveriges myndighet för forskning och innovation, Vinnova, har publicerat en rapport om Sveriges deltagande i EU:s program Horisont 2020. Rapporten baseras på den kontinuerliga data som EU-kommissionen publicerar utefter programmets utlysningar. Sverige placerar sig på åttonde plats i EU när det gäller totala beviljade medel, samma placering som 2017.

Organisationer i Sverige har beviljats medel på ca. 1.3 miljarder euro, vilket i procent motsvarar 3,5 av Horisont 2020:s utlysta medel. Under perioden 2014 – 2018 har det i Sverige påbörjats 1953 projekt, och svenskt deltagande finns i 2961 projekt. De flesta av dessa projekt återfinns geografiskt i storstadsregionerna, vilka även inbegriper de största universiteten, och således de största forsknings- och innovationsprojekten.

Aktörer från Värmland deltar i 20 projekt, vilket motsvarar 0,7% av Sveriges totala deltaganden. Dessa 20 projekt har finansierats av Horisont 2020 med ca, 6,6 miljoner euro. Av dessa har 5,3 miljoner tilldelats universitet och högskola, 334 000 euro näringslivet och ca 900 000 euro till offentliga organisationer.

I ett mer regionalt perspektiv ser fördelningen för Norra Mellansverige ut enligt följande:

Län	Univ & Högskola	Näringsliv	Forskningsorg	Offentliga org	Övriga	Summa €
Gävleborg	206 875	6 688 100	0	887 105	141 319	7 923 400
Värmland	5 397 067	334 739	0	903 576	0	6 635 383
Dalarna	856 579	270 526	0	2 098 947	0	3 226 052
Data hämtad från: Vinnova Rapport VR 2019:04 s.51

Som tabellen visar, är det kategorin universitet och högskola som fått mest Horisont-medel i Värmland, medan näringslivet dominerar fördelningen i Gävleborg och offentliga organisationer i Dalarna. På aggregerad nivå är Karlstad Universitet den aktör som ensam fått mest finansiering i Norra Mellansverige.

Läs Vinnovas 2018 årsbok av Horisont 2020 här.

Ny rapport om framtidens utmaningar: Globala trender till 2030

Megatrender är på agendan när EU-kommissionens tankesmedja för politisk strategi identifierar framtidens utmaningar.

EU-kommissionens tankesmedja, European Strategy and Political Analysis System (ESPAS), har publicerat en rapport om globala trender och framtidens utmaningar. Rapporten syftar till att identifiera hur Europa bör forma sin politiska strategi för framtidens utmaningar medans man samtidigt tar ansvar för en bättre och mer hållbar värld.

Pågående megatrender såsom en åldrande befolkning, digitalisering och klimatförändringar är den centrala utgångspunkten i rapporten. Hur Europa bemöter och förhåller sig till dessa trender kommer att bli avgörande för hur ”maktspelet” i världen kommer att utvecklas. Enligt rapporten kommer exempelvis Kina att vara den starkaste globala ekonomin 2030, med Europa på en andra plats, dock med upp till fyra gånger så hög köpkraft per invånare jämfört med Kina. Därtill kommer energikonsumtionen globalt att öka med så mycket som 1.7% varje år fram till 2030, där den största ökningen kommer att ske i växande ekonomier, vilket tyder på att utsläppen i världen förväntas öka.

Vidare belyser rapporten att utmaningar utöver megatrender, såsom terrorism, migration och teknologiska framsteg kommer att fortsätta vara svårhanterliga områden. Mänsklig intelligens kommer att utmanas av maskinbaserad intelligens. På migrationsområdet förväntas anledningarna till att människor flyttar på sig bli fler, bland annat nämns klimatmigration som en framtida trend då fler beräknas flytta in till städer.

I rapporten identifieras även ett antal avgörande områden för vårt framtida välbefinnande, någonting som ESPAS kallar ”game-changers”. Det handlar bland annat om att rädda planeten och att Europa måste omfamna och utveckla avancerad teknologi, för att inte riskera att hamna bakom Kina eller USA. Europa bör även vara en ”väktare” av demokrati och jämlikhet och stå upp mot framtida hot mot demokratin, såsom populism och auktoritära regimer.

Läs ESPAS faktablad och inblick i framtiden här.

Läs rapporten i sin helhet här.

Reportage från konferensen ”Ett hållbart Europa 2030, från mål till resultat”.

De hållbara utvecklingsmålen är verkligen högt upp på agendan i EU. Ambitionen är solklar och forskningsresultaten är tydliga. Men kan EU leverera det som krävs?

Den 8 april anordnade EU-kommissionens tankesmedja, European Political Strategy Centre (EPSC) en konferens om ett hållbart Europa, vilken vi på Region Värmlands Brysselkontor bevakade. Konferensen, som gick under beteckningen ”high-level conference” gästades av många framstående namn från både politiken, akademien och näringslivet.

FN:s generalsekreterare, António Guterres inledde via videolänk med att konstatera att Europa spelar en nyckelroll för att nå de hållbara utvecklingsmålen. Uttalandet befäste den röda tråden för konferensen; Europa är världsledande på hållbar utveckling och alla talare var överens om vikten av de hållbara utvecklingsmålen, men vägen till en hållbar värld tycks vara krokig och dessutom ta lång tid.

EU-kommissionens förste vice-ordförande Frans Timmermans kommunicerade att hållbar utveckling inte är ett val, utan ett måste. Timmermans fortsatte med att poängtera att utmaningarna vi står inför inte är ett höger-vänsterproblem, utan ett universellt problem, samt att omställningen till hållbarhet måste förankras på det sociala planet, vilket bl.a. visas av framväxten av de gula västarna i Frankrike. Han menade också att ”EU kan vara stor i stora frågor genom att reglera i smått”, ex. genom plaststrategin som bl.a. handlar om sugrör och plastbestick. Vid frågan om hur nästa EU-kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Timmermans att kommissionens nästa ordförande bör ta personligt ansvar för målen, och se till att kommissionärerna blir ansvariga att tillgodose att målen uppfylls inom ramen för sitt ansvarsområde.

Jyrki Katainen, även han vice-ordförande av EU-kommissionen, valde att fokusera sitt anförande på fyra punkter. Den cirkulära ekonomin, där Katainen konstaterade att omställningen inte kommer att ske om inte ekonomin är den primära drivkraften. Artificiell intelligens (AI); säker och effektiv intelligens kan bidra starkt till de hållbara utvecklingsmålen inom sektorer som jordbruk, hälsa och skydd för miljön. Modernisera utbildningen, anpassa utbildningsystemen och kompetenser efter dagens teknologi, framför allt AI. Fiskal hållbarhet, för att genomgå en hållbar omställning krävs uppbackning från en hållbar ekonomi. Vid frågan om hur nästa kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Katainen att skapandet av en konkret åtgärdsplan för den cirkulära ekonomin och en kontinuerlig etablering av AI i samhället är de viktigaste utgångspunkterna.

Alexander Stubb, vice-ordförande i europeiska investeringsbanken levererade tre konkreta policyrekommendationer; EU bör fokusera på klimatet och hållbarhet, omfamna den digitala revolutionen, särskilt AI, och sprida europeiska värden och multilateralism, dvs att flera länder samarbetar mot samma mål. Jeffrey Sachs, professor och ansvarig för hållbar utveckling vid Columbia University i New York bidrog med ett färgstarkt resonemang. ”Europa är den enda platsen i världen där man verkligen förstår vad hållbar utveckling innebär”. Sachs förespråkade att EU borde gå i bräschen för hållbarhet genom att öka sin budget för att investera mer i hållbar utveckling, införa tuffare regleringar, samt tala med en starkare gemensam röst i utrikespolitiken.

Marianne Thyssen, kommissionär för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden, avslutade konferensen med att konstatera att EU är världsledande på hållbar utveckling, och tänker fortsätta vara världsledande, så att vi lämnar planeten i ett bra skick till nästkommande generationer.

Här kan ni läsa mer om konferensen.

 

 

 

Bäst i klassen: Sverige i topp när EU publicerar Transport Scoreboard

Ny rapport visar att Sverige är bäst i EU på förnybar energi inom transportområdet.

EU-kommissionen har publicerat 2019 års utvärdering av transport inom EU, ”Transport Scoreboard”. I utvärderingen undersöks 30 områden, bland annat järnvägars kvalité, vägsäkerhet och förnybar energi inom transportsektorn. Målet är att hjälpa medlemsstaterna genom att identifiera transport-områden som behöver prioriteras eller omfamnas av ytterligare åtgärder.

Rapporten visar att Sverige toppar resultattavlan före Holland och Österrike. Enligt undersökningen är den gemensamma nämnaren för de tre ländernas framgångar ett stadigt regelverk för investeringar, höga transportsäkerhetsnivåer och god förmåga att förhålla sig till och tolka EU-lagstiftning.

Gällande den inre marknaden presterar Sverige tillsammans med Rumänien och Bulgarien mycket bra när det gäller järnvägssektorns tillgänglighet. Sverige får även toppbetyg när det gäller energiunionen och innovationsområdet. Elbilsmarknadens andel av den totala marknaden, och marknaden för förnybar energi inom ramen för transport, är högst i hela EU.

Men Sverige präglas inte bara av framgångar på transportområden, rapporten identifierar även flera utmaningar. Gällande implementeringen av det så kallade stomnätet inom ramen för transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) halkar Sverige dessvärre efter och ligger under genomsnittet när det gäller vägar och järnvägar. Därtill har Sverige en hel del att förbättra när det gäller kundnöjdhet inom offentliga transporter, där kategorierna järnvägstransport och urban transport visar på en nivå som är under EU:s genomsnitt.

Slutligen så belyser EU-kommissionens rapport, trots goda resultat för Sverige, att transportsektorn fortfarande är tydligt beroende av fossila bränslen, vilket ger upphov till ett behov av ytterligare investeringar inom ramen för hållbara transporter.

Läs EU-kommissionens rapport om transport här.

Läs DG-MOVE:s pressmeddelande här.

 

Nya överenskommelser om Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU

Intensiva förhandlingar gällande programförslagen för nästa budgetperiod pågår mellan Europaparlamentet och Ministerrådet. Nu har överenskommelser nåtts gällande tre viktiga program; Horisont Europa, Invest EU och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

EU:s institutioner har ambitionen att slutföra så mycket som möjligt av förhandlingarna gällande nästa programperiod innan EU-valet den 26 maj. Nu har Ministerrådet och Europaparlamentet enats om överenskommelser gällande tre viktiga program; en förlängning av ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, en förlängning av Fonden för ett sammanlänkat Europa och det helt nya sektorsprogrammet InvestEU. Huvuddragen i överenskommelserna presenteras nedan.

Horisont Europa

Horisont Europa kommer att vara EU:s flaggskeppsprogram för att stödja forskning och innovation under 2021 – 2027. Programmet är en förlängning av det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020 och bygger på tre pelare; vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, samt innovativa Europa.

Vetenskaplig spetskompetens kommer att stödja grundforskning av hög kvalitet, för att stärka EU:s vetenskapliga ledarskap. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft kommer att stödja utveckling av industriteknik samt ett antal definierade samhällsutmaningar gällande t.ex. hälsa, kultur och inkluderande samhällen, digitala frågor och industri, samt bioekonomi, klimat och energi. Inom den andra pelaren ingår även ett nytt förslag om finansiering till ”missions”, eller uppdrag som det även kallas. Dessa uppdrag kommer att vara tvärsektoriella och kommer att styra inriktningen på olika utlysningar gällande flera teman. Några teman för uppdragen är cancer, koldioxidneutrala och smarta städer samt klimatförändringar. Innovativa Europa kommer att fokusera på banbrytande innovation samt inrättandet av det Europeiska innovationsrådet.

Rådet och Europaparlamentet har ändrat kommissionens förslag på ett flertal områden, bland annat så har man förstärkt bestämmelserna för breddning av deltagande i Horisont Europa, för att främja för aktörer från framförallt de nyare medlemsstaterna att delta i programmet.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

Likt det nuvarande programmet så kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa även under nästa programperiod att finansiera projekt inom det digitala området, transport och energi.

Gällande digitalisering och mer specifikt digital konnektivitiet, syftar programmet till att bidra till den digitala omvandlingen av EU:s ekonomier och samhällen. Programmet ska bidra till att EU kommer tillrätta med utmaningar kopplade till behovet av tillgång till tillförlitliga nät med hög eller mycket hög kapacitet. Framtida projekt inom det här området ska bidra till den digitala inre marknaden och prioritet kommer att ges till projekt som leder till ytterligare områdestäckning för hushåll.

Inom transportområdet ska programmet främja driftskompatibla och multimodala nät, med fokus på att utveckla och modernisera vägar, inre vattenvägar och järnvägar, samt främja trygg och säker rörlighet. De transeuropeiska transportnätverken (TEN-T) ska utvecklas, med fokus på gränsöverskridande projekt med ett tydligt europeiskt mervärde. Programmet ska också säkerhetsställa att infrastruktur som ska förbättra den militära rörligheten i EU även uppfyller civila behov.

Gällande energiområdet ska programmet bidra till en fortsatt integrering av den europeiska energimarknaden med syfte att bl.a. bidra till koldioxidminskningar och säkra försörjningstryggheten. Programmet kommer också att finansiera gränsöverskridande projekt inom förnybar energi.

InvestEU

InvestEU är, som vi tidigare har rapporterat, ett nytt sektorsprogram som ska koncentrera alla EU-instrument kopplade till lån och garantier i ett program. Huvuddelen av programmet är fortsättningen på Fonden för strategiska investeringar (EFSI) som samfinansieras av EU-budgeten och Europeiska Investeringsbanken (EIB). InvestEU kommer också att samla totalt 14 finansieringsinstrument som idag återfinns i olika sektorsprogram, bland andra inom Horisont 2020, COSME och Erasmus+.

Programmet ska finansiera investeringar inom främst fyra områden:

• Hållbar infrastruktur
• Forskning, innovation och digitalisering
• Små och medelstora företag
• Sociala investeringar och kompetens.

Överenskommelsen mellan Ministerrådet och Europaparlamentet innehåller bland annat bestämmelser om att EU:s medlemsstater kommer att ha möjlighet att föra över en del av medlen inom sammanhållningspolitiken till InvestEU. Överenskommelsen innehåller även bestämmelser gällande hur InvestEU ska styras. Bland annat föreslås programmet få en styrelse, med representanter från EU-kommissionen, EIB och andra genomförandepartners. Programmet kommer också att ha en rådgivande nämnd, där bland annat Regionkommittén kommer att ha en ledamot, med syfte att ge råd till EU-kommissionen och styrelsen om programmets implementering.

Nästa steg i förhandlingarna

För samtliga program som diskuteras ovan kommer förhandlingarna att återupptas med det nyvalda Europaparlamentet, med utgångspunkt i överenskommelserna som har nåtts gällande programmen. Förhoppningarna är att förhandlingarna kan slutföras så snart som möjligt efter att det nya Europaparlamentet är på plats.

Överenskommelserna som har nåtts gällande programmen innehåller inte budgetrelaterade bestämmelser, då dessa förhandlingar måste ta hänsyn till resultaten av de parallella förhandlingarna gällande den övergripande budgetramen för 2021 – 2027.

Läs mer om överenskommelsen om Horisont Europa här.

Läs mer om överenskommelsen om Fonden för ett sammanlänkat Europa här.  

Läs mer om överenskommelsen om InvestEU här.

 

EU ökar takten gällande innovation: Två miljarder euro till europeiska innovationsrådet

EU-kommissionen storsatsar med en ökad finansieringsnivå för innovationsrådet, för att placera Europa i framkant när det gäller avancerad teknik och konkurrenskraftiga innovationer.

Inrättandet av det europeiska innovationsrådet är på god väg. Sedan 2017 implementeras europeiska innovationsrådet i en pilotfas och hittills har 1276 innovativa projekt delfinansierats med 730 miljoner euro. EU-kommissionen ökar nu takten kring initiativet och den 18 mars presenterades en intensifierad plan för dess finansiering och aktiviteter för 2019-2020. Innovationsrådet ska vara helt realiserat inför nästkommande programperiod 2021-2027, där det kommer att integreras inom ramen för EU:s nästkommande forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa.

Innovationsrådet syftar till att skapa ett europeiskt innovationssystem som ska göra EU:s företagare konkurrenskraftigare på marknaden. Tekniken blir alltjämt mer avancerad och EU-kommissionen ämnar se till att europeiska vetenskapliga upptäckter stimuleras och omvandlas till företag, vilket gör att de kan expandera i en högre grad och placera EU i framkant när det gäller innovation.

I kommissionens pressmeddelande poängteras ett antal viktiga steg för de två återstående åren för innovationsrådets pilotfas:

• Ytterligare två miljarder euro för att stimulera innovationskedjan, däribland nämns två delprojekt: Pathfinder-projektet – vilket avser att stödja avancerad teknik från forskning. Och Accelerator-finansiering – för att stödja nystartade små- och medelstora företag att ta sina affärsidéerna till nya nivåer.
• Inrätta en rådgivande nämnd med 15-20 innovationsledare, rådet ska övervaka projekt och verka för att det framtida innovationsrådet kan arbeta globalt.
• Inrätta en enhet med programansvariga experter, vilka kommer att ge projektsupport på heltid.
• En presentation av ytterligare 68 innovativa små- och medelstora företag som har valts ut, vilka kommer få ta del av 120 miljoner euro inom ramen för pilotfasen.

EU-kommissionen har föreslagit att det europeiska innovationsrådet tillges 10 miljarder euro inom Horisont Europas nästa programperiod 2021-2027.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Faktablad om innovationsrådet här.