Förlängd ansökningstid av European Entrepreneurial Region Award 2021-2022

Projektet Europeiska Entreprenörsregioner (EER) bjuder nu in regioner och städer till att ansöka om att få utmärkelsen ’European Entrepreneurial Region Award’. Denna gång är coronavirusets inverkan på det europeiska entreprenörskapet i centrum för ansökningsomgången. 

Normalt sett brukar EER dela ut utmärkelsen en gång per år till tre regioner eller städer som kan uppvisa innovativa och smarta näringslivsstrategier och policys för entreprenörskap, med syfte att stödja små och medelstora företag (SME:s). Men i kontexten av coronaviruset och dess effekter på företagen samt den gröna och digitala omställningen i näringslivet, har EER förlängt nuvarande ansökningsomgång till att omfatta både 2021 och 2022.

Genom att förlänga ansökningsomgången kommer sammanlagt sex stycken städer och regioner bli aktuella för utmärkelsen. Som en följd av coronaviruset bedömer EER att EU:s ekonomiska politik kommer behöva läggas om för att stödja bland annat återuppbyggandet av SME:s, liksom satsningar på ett mer resilient och motståndskraftigt näringsliv som kan möta den digitala och grön omställning. Förhoppningen är därmed att vinnarna av tävlingen kan vara med och bidra till detta viktiga arbete med sina exempel.

Alla regioner, stora som små, kan delta med sin ansökan till European Entrepreneurial Award 2021 – 2022. Centralt för ansökan denna gång är att beakta coronaviruset effekter på SME:s och entreprenörskap – detta genom att dela med sig av strategier och metoder som kan stötta en social och ekonomisk återhämtning i näringslivet efter krisen. Sista dag för ansökan är den 28 oktober 2020 och utmärkelsen är en chans till medial exponering kombinerat med nya möjligheter till interregional samverkan.

Läs mer om ansökan, EER och utmärkelsen här.

Forum för bioekonomi

Den 21 april anordnade Skogsindustrierna ett webbsänt seminarium med inbjudna gäster från skogsbranschen och politiken som lyfte högaktuella ämnen kopplat till den cirkulära bioekonomin. Ett av diskussionsämnena var bland annat skogssektorns roll och potential i EU:s gröna giv.

Ett av tre teman som avhandlades under seminariet berörde hur coronaviruset och dess effekter inverkar på skogsindustrin. Än så länge bedöms skogsnäringen ha klarat sig relativt väl genom krisen, samtidigt som det också sker exempelvis korttidspermitteringar inom branschen. Dessutom har åtgärderna som införts till följd av viruset inneburit att transporter delvis blivit svårare och dyrare, samtidigt som vissa produkter saknar efterfrågan i nuläget. Politiskt läggs nu också vikt vid att säkerställa varuflöden och fortsatt export och import.

Seminariet gav även en inblick i den pågående Skogsutredningen, vars syfte är att utreda möjligheter till stärkt äganderätt, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Då direktiven illustrerar den målkonflikt som finns kring skogen, fick riksdagsledamöter från Miljöpartiet, Centerpartiet och Moderaterna möjligheten att ge sin syn på dessa konflikter. I slutet av 2020 ska utredningen presentera sina förslag för hur skogens olika intressen ska kunna kombineras och avvägas gentemot varandra.

Det avslutande temat för seminariet behandlade hur den gröna given kommer inverka på den svenska skogssektorn och vilken roll den svenska skogsnäringen kommer att ha i genomförandet av en grön omställning. Argument som lades fram till skogens fördel är dess förmåga att bidra till tillväxt samtidigt som den leder till lägre utsläpp samt förnybara produkter och material. Sammantaget identifierades mycket i den gröna given som har stor inverkan på svensk skogsnäring, vilket belyser behovet av att vara med och påverka dess innehåll och implementering i ett tidigt skede.

Inspelningen från seminariet går att hitta här.

En sammanfattande rapport om seminariet går även att läsa via länken här.

Vinterns upplaga av EU-kommissionens magasin om regional- och stadspolitik, Panorama, har publicerats

Panoramas senaste upplaga handlar bland annat om ESI-fondernas viktigaste implementeringsresultat, Portugals satsningar på en mer innovativ och hållbar ekonomi, höjdpunkterna från European Week of Regions and Cities och medieprogrammet YOUTH4REGIONS.

I den senaste upplagan av Panorama lyfts de viktigaste resultaten som framkommit ur EU-kommissionens strategiska rapport om ESI-fonderna, som publicerades i december 2019. Rapporten ger en uppdaterad överblick om implementeringen av EU:s struktur- och investeringsfonder fram till slutet av 2018, baserat på medlemsstaternas framstegsrapporter.

Vinterns upplaga av Panorama fokuserar särskilt på hur Portugal främjar en mer innovativ och hållbar ekonomi. Efter att ha genomgått en ekonomisk återhämtning sedan skuldkrisen 2010-2014 har Portugal kommit på rätt väg igen med hjälp av EU-stöd, strukturreformer och en växande turistindustri. Avsnittet handlar om hur Portugal skapar tillväxt, strävar efter en grön ekonomi och hur klimatförändringar hanteras. Dessa ämnen lyfts särskilt i två intervjuer med företrädare för innovativa projekt.

I ett av avsnitten görs en tillbakablick till höstens upplaga av ”European Week of Regions and Cities” (EWRC). Temaveckan hade rekordmånga deltagare från 70 länder och det fanns många möjligheter att få delta i workshops, debatter, utställningar och nätverkstillfällen. 2020 års upplaga av ERWC kommer att äga rum under den 12-15 oktober.

Avslutningsvis lyfts även två artiklar som skrivits av unga journalister som deltagit i ”YOUTH4REGIONS” bloggtävling. Medieprogrammet stödjer den nästkommande generationens journalister som intresserar sig särskilt för regionalpolitik och uppmuntrar unga européer att lyfta EU-finansierade projekt.

Läs den senaste upplagan av Panorama här.

Cellcomb i Säffle får EU-medel från Europeiska innovationsrådet

EU-kommissionen implementerar sedan 2017 pilotfasen av europeiska innovationsrådet (European Innovation Council – EIC). Den 5 december presenterade kommissionen nyheten att 75 små- och medelstora företag i EU tilldelas €278 miljoner genom EIC. Ett av företagen som erhåller finansiering är Cellcomb från Säffle.

Europeiska innovationsrådet syftar till att stödja innovation, entreprenörer, små och medelstora företag samt forskare i deras arbete med att skala upp nya, banbrytande innovationer. Detta görs genom att samla finansiering, strategisk rådgivning samt möjligheter att skapa nätverk inom ett samlat ramverk. EIC ska bidra till att identifiera och snabbt finansiera riskfyllda innovationer med stor potential för att skapa helt nya marknader. Det ska ge direkt stöd till innovatörer genom två huvudsakliga finansieringsinstrument:

    1. Ett för tidiga stadier i processen (Pathfinder), och
    2. Ett för utveckling och marknadslansering (Accelerator).

I den största finansieringsrundan hittills för Europeiska innovationsrådets instrument Accelerator har 75 nystartade företag och små och medelstora företag valts ut. På listan över företag som valts ut för finansiering finns det värmländska företaget Cellcomb från Säffle. Detta är första finansieringsrundan där ”blandad finansiering” erbjuds, där en mycket högre finansieringsnivå tillåts och sträcker sig upp till 17,5 miljoner euro per företag. Den blandade finansieringen innebär att företagen kan få både ett bidrag och en direkt kapitalinvestering.

Företagen som valts ut för stöd från EIC Accelarator-piloten kommer från 15 medlemsländer och ytterligare fem associerade länder. De länder som erhållit det mest omfattande stödet är Frankrike, Israel, Schweiz och Tyskland. Efterfrågan på blandad finansiering har visat sig stark och indikerar att den nya finansieringsmodellen och samarbetet med EU är attraktivt för företag.

Bortom det ekonomiska stödet kommer det även finnas coaching, nätverk och accelerationstjänster för företagen att tillgå inom initiativet. EU-kommissionen har dessutom föreslagit att upprätta ett permanent EIC som en del av nästa forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa.

Ta del av listan över företag som valts ut för finansiering här.

Läs mer om EIC-piloten här.

Läs hela artikeln här.

Yttrande om aktivt och hälsosamt åldrande har antagits av den europeiska regionkommittén

Den europeiska regionkommittén (ReK) antog i oktober ett yttrande om aktivt och hälsosamt åldrande. Yttrandet har tillkommit på initiativ av Birgitta Sacrédeus, regionråd i Region Dalarna och ledamot i Regionkommittén. ReK betonar att det finns ett behov av förebyggande åtgärder och att ny teknik fyller en viktig funktion för att säkerställa ett aktivt och hälsosamt åldrande bland EU:s medborgare.

Samtliga EU-länder står inför problemet med en åldrande befolkning och 2080 beräknas andelen personer över 80 år i befolkningen öka från 5,5 % till 12,7 %. De lokala och regionala myndigheterna är av stor vikt när det handlar om att främja innovation, så äldre människor kan delta i samhället utan diskriminering och leva trygga liv av hög kvalitet.

ReK efterlyser en fast förankring av det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande i EU:s politiska prioriteringar efter 2020, som ska ha nära koppling till den digitala marknaden, målen för hållbar utveckling på hälsoområdet och den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Förtroendevalda på lokal och regional nivå efterlyser ett kraftfullt folkhälsoprogram och en prioriterad behandling i budgeten av hälsofrämjande åtgärder, förebyggande av sjukdomar och minskning av ojämlikheterna i hälsa inom ramen för EU:s forskningsprogram för perioden efter 2020.

Medlemsstater och dess regioner uppmanas av ReK att reflektera över hur hälsovårdsyrket kan göras mer attraktivt för att åtgärda bristen på arbetskraft. Kommittén föreslår ett inrättande av ett Erasmus+-program för hälso- och sjukvårdspersonal. Enligt det antagna yttrandet rekommenderas det att kommissionen samlar insatser likt detta ReK initiativ om aktivt och hälsosamt åldrande för att säkerställa effektiv samordning och insatser.

Läs hela artikeln här.

Höstens upplaga av EU-kommissionens magasin om regional- och stadspolitik, Panorama, har publicerats

I det senaste numret av Panorama finns artiklar om Regional Competitiveness Index och framsteg i investeringar för program inom sammanhållningspolitiken. Det finns även avsnitt där Danmark och Portugal lyfts fram som goda exempel på innovativa medlemsländer.

En längre artikel uppmärksammar verktyget ”Regional Competitiveness Index” (RCI), som de senaste tio åren har mätt konkurrenskraften i de 268 regioner som ingår i NUTS-2 nivån. Mätningen visar på 11 komponenter som relaterar till hållbar utveckling, produktivitet och välmående. Den senaste upplagan lanserades under the European Week of Regions and Cities förra veckan och visar att Stockholm, London och Utrecht är regionerna som presterar bäst.

I september lanserade kommissionen data över framsteg i investeringar för program inom sammanhållningspolitiken mellan 2014-2020. Artikeln presenterar data som visar på framsteg i fonder, länder, teman och individuella program. 81% av det totala beloppet har investerats i beviljade projekt, medan faktiska utbetalningar till projekt har stigit till 29,4 % eller 143 miljarder euro, av den totala budgeten. Hur framgångsrika medlemsstaterna är i förhållande till dess investeringar och även hur medel spenderas varierar.

Vidare ägnas ett större uppslag åt att belysa hur Danmarks investeringar i en innovativ framtid påverkar den höga levnadsstandarden. Satsningarna avser bland annat utbildning, cirkulär ekonomi och modeller för energi- och resurseffektivitet. En av texterna handlar även om att Danmark lanserat en reform för affärsfrämjande. Avslutningsvis handlar en artikel om hur Portugals regioner har utvecklat och förbättrat sina strategier inom smart specialisering. En viktig faktor till framstegen som lyfts fram är regionernas sätt att vara proaktiva och når ut till entreprenörer.

Läs mer om Regional Competitiveness Index här

Läs det senaste numret av Panorama här

Sammanfattning av ”The European Week of Regions and Cities”

Under den 7-10 oktober anordnades “The European Week of Regions and Cities”, ett fyradagars-evenemang där regioner och städer står i fokus. Nedan följer en kort summering av några evenemang som Region Värmlands Brysselkontor har bevakat.

How gender equal is your city and region? Where are the women in Europe thriving?

  • Syftet med workshopen var främst att belysa hur jämställdhet mellan könen ser ut inom olika städer i Europa. Det lyftes bland annat genom att visa hur lokala myndigheter kan åstadkomma positiva förändringar genom att integrera ett mer genuskänsligt policyarbete.
  • Sessionens tema behandlade bland annat andelen kvinnor inom offentlig sektor, jämställdhet för minskandet av korruption och ett genusperspektiv på infrastruktur och stadsplanering.
  • En av talarna på workshopen var Lena Wängnerud, professor vid Göteborgs universitet, som talade om jämställdhet i förhållande till korruption. Albert Edman från Umeå kommun höll en presentation om jämställdhet och stadsplanering.

Implementing the Paris Agreement: EU cities and regions in energy transition

  • Sessionens mål var inriktat på att diskutera vilka utmaningar som uppstår i samband med en klimatvänlig och hållbar övergång. Det som betonades särskilt under paneldiskussionen var vikten av samarbete, att alla nivåer av styrning måste involveras och att man lyssnar på det som händer på ”gatorna”.
  • En del steg framåt i processen presenterades och innefattade bland annat: stoppa investeringar i fossila bränslen, starta en bank för miljön och att inrätta en pakt som säkerställer de jobb som riskerar försvinna vid en hållbar övergång.
  • Bland talarna fanns bland annat Jerzy Buzek, som är ordförande för ITRE-utskottet i Europaparlamentet. Klimataktivitsten Sarah Zamoum representerade organisationen Rise for Climate Belgium.

Monitoring Regional Smart Specialisation Strategies

  • Evenemanget syftade till att olika regioner delade sina erfarenheter gällande utvärdering av smart specialisering och därigenom lägga grund för ett samarbete inom området. Presentationerna som hölls var inriktade på att ge en kort introduktion till hur respektive region arbetar med övervakning och utvärdering av sina smarta specialiseringsstrategier och vilka utmaningar som uppstått längs vägen.
  • Strategierna skiljde sig mellan de olika regionerna men det fanns en del gemensamma utmaningar inom området. Vilka typer av indikatorer som bör inräknas i strategierna och begränsade resurser var återkommande utmaningar som lyftes i presentationerna.
  • Ingrid Jansson från Region Värmlands Brysselkontor presenterade den utvärderingsmodell som har utvecklats i Norra Mellansverige och andra goda exempel presenterades från Emilia-Romagna, Navarra och Tampere.

Om du vill veta mer om vilka evenemang Region Värmland European Office har bevakat eller har önskemål om en mer detaljerad rapport, kontakta Cecilia Nilsson på europeanoffice@regionvarmland.se

Läs mer om The European Week of Cities and Regions här