EU:s nya klimatlag – hur påverkar den regional och lokal nivå?

Den 21 april nådde Europaparlamentet och Ministerrådet en preliminär överenskommelse om en europeisk klimatlag. Syftet med lagen är att staka ut EU:s väg mot klimatneutralitet 2050. Regionerna och kommunerna har pekats ut som viktiga aktörer i att nå klimatneutralitet. För att få en bild av hur klimatlagen kan komma att påverka regionerna och kommunerna är syftet med den här artikeln att en kort introduktion till klimatlagen för att sedan undersöka regionala perspektiv på klimatlagen från Regionkommittén.

EU:s klimatlag är en lagstiftning som ska säkerställa att EU kan bli klimatneutral till 2050. Lagen är en reglering, den högsta nivån av lagstiftning i EU, som binder alla medlemsländer och EU-intuitioner till att bli klimatneutrala till 2050.

Klimatlagen har fyra mål:

  • Lägga en ekonomisk och socialt hållbar grund för klimatneutralitet år 2050
  • Upprätta mätsystem för att följa upp resultaten av klimatarbetet
  • Skapa finansiell förutsägbarhet för investerare och andra ekonomiska aktörer
  • Se till att omställningen till klimatneutralitet är oåterkallelig

Klimatlagen ska se till att all EU-politik bidrar till målet om klimatneutralitet och att alla politikområden bidrar till att målet nås 2050. Dessutom ska klimatlagen göra omställningen till klimatneutralitet oåterkallelig och att klimatneutralitet inte är beroende av politiska förändringar. Lagen innehåller också ett antal åtgärder för att följa upp resultaten och vart femte år ska framstegen utvärderas av EU-kommissionen. Det som fått mest uppmärksamhet är delmålet för utsläppsreduktion för 2030 som har höjts från 40 % till 55 % jämfört med 1990 nivåer. 

En ytterligare faktor som har uppmärksammats är om utsläppsminskningen verkligen är 55 %. Som lagstiftningen ser ut nu så ålägger sig EU att minska utsläppen till 52,8 % jämfört med 1990 nivåer plus ytterligare 4,2 % som beräknas tas upp genom kolsänkor.

Nästa steg är att EU-kommissionen ska sammanställa Europaparlamentet och Ministerrådets ändringar till förslaget, som ingår i den preliminära överenskommelsen från den 21 april, och sedan ska Europaparlamentet och Ministerrådet rösta igenom förslaget. Efter det kommer EU-kommissionen arbeta med fler lagstiftningar, samt revidera befintliga lagstiftningar, som ska bidra till 55 % målet. Det åtgärdspaketet kallas ”Fit for 55” eller ”I form för 55” och innehåller en rad nya direktiv, delegerade akter och andra förslag med syfte att se till att 55 % målet nås 2030.

Hur påverkar klimatlagen regioner och kommuner?

Ambitionen är att klimatlagen ska innehålla nya och ambitiösa mål som sätter ett ökat tryck på EU att ställa om. Klimatlagen kommer däremot inte innehålla detaljstyrning, exakt hur omställningen genomförs kommer bestämmas lokalt och kommuner och regioner spelar en central roll i omställningen eftersom ”lösningarna” ofta uppfinns och implementeras på lokal och regional nivå.

Ett regionalt perspektiv på klimatlagen ges av Regionkommittén som leds av region- och kommunpolitiker. Regionkommitténs uppgift är att utvärdera hur kommissionens förslag påverkar EU:s regioner och eventuellt föreslå förändringar.

Den här artikeln fokuserar på två politiska rekommendationer som Regionkommittén har lyft gällande klimatlagen:

  1. De lokala och regionala aktörerna bör inkluderas i planeringen av de nationella energi- och klimatplanerna.
  2. Regionkommittén varnar för att kommissionens användande av delegerade akter för att införliva klimatlagen.

Regionkommitténs största kritik mot klimatlagen är att den inte tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar i medlemsländerna, vilka i hög grad kommer påverka hur väl klimatlagen kan införlivas i EU:s regioner. Ansvaret för genomförande av klimat-, miljö- och energilagstiftning vilar ofta på regional och lokal nivå i EU:s medlemsländer och Regionkommittén menar att vikten av flernivåstyre behöver erkännas tydligare och att kommuner och regioner behöver involveras på ett tydligare sätt i implementeringen av klimatlagen.

Regionkommittén menar även att EU-kommissionens vidare arbete med klimatlagen, genom delegerade akter för att förändra både nya och befintliga regelverk, kommer att försvåra implementeringen av de åtgärder som klimatlagen kräver. Delegerade akter är verktyg i lagstiftningsprocessen som EU-kommissionen själva kan använda sig av för att förändra regelverk, vilket ger Europaparlamentet och Ministerrådet mindre inflytande i processen. Regionkommittén menar att de delegerade akterna beslutas på en nivå som är för långt ifrån lokala och regionala aktörer, vilket gör att lagstiftningen blir sämre anpassad efter lokala förhållanden. Det kan exempelvis gälla lokala aktörer och privatpersoner som är mycket viktiga i den decentraliserade produktionen av energi, aktörer som ofta påverkas mest av lokala myndigheter och makthavare.

Det finns alltså anledning att som region och kommun hålla ett extra öga på hur EU utformar de kommande delegerade akterna i åtgärdspaketet Fit for 55. Regionkommittén har identifierat en risk att lokala förhållanden inte kommer tas hänsyn till när EU-kommissionen använder sig av delegerade akter för att införliva åtgärdspaketet. Som region kan det vara bra att vara aktiv i de kommande samråden för att se till att de regionala förutsättningarna has i åtanke i det kommande klimatarbetet.

Läs mer om EU:s klimatlag här.

Läs Regionkommitténs synpunkter på klimatlagen här.


Nyfiken på Region Värmlands internationella arbete?

Region Värmland är med i flera olika transnationella nätverk. Genom nätverken samarbetar regionen med andra europeiska regioner, bland annat när vi svarar på konsultationer från EU-kommissionen eller söker partners till EU-projekt.

Ett sådant nätverk är Committee of Maritime and Peripheral Regions (CPMR), och dess Östersjökommission, som både regionpolitiker och tjänstepersoner från Värmland arbetar genom. I Östersjökommissionens (BSC) senaste nyhetsutskick intervjuas Ola Persson (C), Regionråd Region Värmland och berättar om Region Värmlands viktigaste frågor och prioriteringar. Dessutom talar han om hur Region Värmland arbetar internationellt för att påverka EU:s transportpolitik. I samma nyhetsbrev skriver även Region Värmlands Camilla Tellås om det kommande Interregprogrammet för Sverige-Norge.

Ladda ner nyhetsbrevet och läs intervjun med Ola Persson och om Interreg Sverige-Norge här.


Regioner drar ett tungt lass med pandemin – men involveras inte i planeringen av återhämtningen

Under våren pågår intensivt arbete i EU:s medlemsländer för att ta fram planerna för återhämtning och resiliens, som styr hur medlemsländerna ämnar använda de EU-medel som tillgängliggörs genom Faciliteten för återhämtning och resiliens. Nu höjs röster från bland annat Regionkommittén att regioner och kommuner måste få mer inflytande i planeringsarbetet och framtagandet av de nationella planerna.

Den 22-26 mars organiserade EU-kommissionen och nätverket European Network for Rural Development (ENRD) en ”Vision för landsbygden”, en flerdagars-konferens för att diskutera EU:s långsiktiga vision för landsbygden. Under veckan organiserades även flera event i Regionkommittén, bland annat möttes medlemmarna i NAT-kommissionen och diskuterade hur pandemin har förstärkt redan existerande problem på den europeiska landsbygden. NAT-kommissionen menar att landsbygden har påverkats särskilt hårt av pandemin och att tillgången till samhällstjänster ytterligare minskat i dessa områden som en följd av pandemin. Därför menar NAT-kommissionen att återhämtningsplanerna måste fokusera på att främja hållbar utveckling och tillväxt på landsbygden och inkludera åtgärder som motverkar att klyftorna mellan stad och land växer som en effekt av COVID 19. Dessutom vill NAT-kommissionen se att medlemsstaterna lyssnar mer på regionala och lokala intressenter.

Ytterligare kritik kommer från Samanhållningsalliansen (Cohesion Alliance), en sammanslutning av 12 000 partners och nätverk (bland annat AER och CPMR där Region Värmland är medlem) som vill se en starkare samanhållningspolitik i EU. Samanhållningsalliansen menar att lokala och regionala myndigheter är de som tvingats hantera konsekvenserna av Covid-19 pandemin men att de trots detta inte är tillräckligt delaktiga i planeringen av återhämtningsåtgärderna som kommer att finansieras av Faciliteten för återhämning och resiliens. För att landsbygden inte ska hamna på efterkälken efter pandemin vill både NAT-kommissionen och Sammanhållningsalliansen att regioner och kommuner blir mer involverad på nationell nivå i planering och beslutsfattande av återhämtningsplanerna som medlemsländerna nu tar fram för att få medel från Faciliteten för återhämning och resiliens.

EU:s återhämtningspaket, Next Generation EU, är ett 750 miljarder euro stort återhämtningspaket från EU. Majoriteten av budgeten i Next Generation EU är öronmärkt till den nya Faciliteten för återhämtning och resiliens och Sverige väntas få ca 41 miljarder kronor från faciliteten. Medel från faciliteten ska distribueras av medlemsstaterna baserat på nationella planer för återhämtning och resiliens.

Läs mer om Next Generation EU och Faciliteten för återhämtning och resiliens här.

Läs mer om kritiken från Regionkommittén och Kommissionen för Naturresurser (NAT) här.

Läs mer om kritiken från Samanhållningsalliansen här

Europeiska Veckan för Regioner och Städer organiseras den 11-14 oktober 2021

Den 11 till 14 oktober 2021 anordnar Europeiska Kommissionen och Regionkommittén den 19:e upplagan av Europeiska Veckan för Regioner och Städer (EWRC) under rubriken ”Tillsammans för Återhämtning”. Under en kick-off den 28 januari 2021 presenterades de fyra ämnen som kommer att vara i centrum för konferensen: grön omställning, samanhållning, digital omställning och medborgardeltagande.

Syftet med EWRC är att skapa ett forum för diskussioner om regioner och städers gemensamma utmaningar. EWRC ska även bidra till ökat utbyte av metoder, ökat samarbete mellan regioner och städer och ökat fokus på debatten om EU:s sammanhållningspolitik. Flera olika aktörer deltar i konferensen; städer, regioner, privata aktörer, internationella organisationer och EU:s institutioner.

Europeiska Veckan för Regioner och Städer är en av de största konferenserna med fokus på EU:s sammanhållningspolitik som organiseras varje år. Under 2021 kommer seminarierna som organiseras även ha stort fokus på grön och digital omställning samt medborgarengagemang för att främja en inkluderande och rättvis återhämtning.

2020 deltog mer än 12 000 personer i de 500 olika seminarierna som organiserades om EU:s sammanhållningspolitik. Precis som under 2020 kommer EWRC huvudsakligen att organiseras på distans under 2021.

Om din organisation är intresserad av att organisera ett officiellt partnerevent under EWRC så är ansökningsomgången öppen fram till den 26 mars.

Mer information om EWRC 2021 finns här.

Hela kick-offen från den 28 januari 2021 går att se här och en kortare presentation från mötet finns här.


Sverige tilldelas €95 miljoner av EU som kompensation för Brexit

Det är genom den så kallade ”Brexitjusteringsreserven” (Brexit Adjustment Reserve) som Sverige väntas tilldelas 95 miljoner euro, förutsatt att Europaparlamentet och Ministerrådet godkänner EU-kommissionens förslag. Finansieringen ska gå till de regioner, företag och ekonomiska sektorer som drabbas hårdast av Brexit.

Syftet med Brexitjusteringsreserven (fortsättningsvis reserven) är att kompensera EU:s medlemsländer för effekterna av Storbritanniens utträde ur EU. Reserven ska ge ekonomiskt stöd till de sektorer, företag, regioner och lokalsamhällen som drabbas hårdast av Brexit. Reserven har en totalbudget om 5 miljarder euro, varav Sverige föreslås tilldelas 95 miljoner euro. 

Alla EU:s medlemsländer kommer att tilldelas finansiering genom reserven och medlen kommer att utbetalas i två omgångar, en utbetalning under 2021 och en under 2024. Utbetalningen som ska äga rum under 2021 fördelas med hjälp av en fördelningsmekanism som baseras på nationell statistik inom två områden; mängden fisk som medlemslandet fångar i Storbritanniens ”exklusiva ekonomiska zon” (fiskevatten) samt handelsvolymen (för varor och tjänster) mellan medlemslandet och Storbritannien. Utbetalningen 2024 kommer att gå till individuella fall som är i behov av ytterligare kompensation. 

De medlemsländer som kommer att få mest medel per invånare genom reserven inkluderar Irland, Nederländerna, Tyskland, Belgien och Danmark men Sverige får även förhållandevis stor del av reserven. Sverige får t.ex. 9 euro per invånare i kompensation för handelsvolymen och 0,6 euro per invånare i kompensation för hur fiskesektorn påverkas. 

Nätverket CPMR har presenterat en analys av instrumentet som bland annat framhäver att dess huvudsyfte är att mildra de negativa konsekvenserna av Brexit på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU samt att reserven ska fokusera på investeringar i de regioner och lokala samhällen som drabbas värst av Brexit. Därför menar CPMR att medlemsstaterna bör föra en dialog med regioner och kommuner om hur medlen ska användas. 

Just nu pågår förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet (medlemsstaterna) om EU-kommissionens förslag gällande Brexitjusteringsreserven. När en överenskommelse nåtts mellan Europaparlamentet och rådet kan lagstiftningen träda i kraft och medlen börja utbetalas.

Läs mer om Brexitjusteringsreserven här.

Läs CPMR:s analys av Brexitjusteringsreserven här

Rapport från Sveregs webbinarium om EU:s framtida transportpolitik

Den 5 februari 2021 organiserades ett webbinarium av de svenska stads- och regionkontoren tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Webbinariet handlade om EU:s framtida transportpolitik och hur den påverkar regionerna. På webbinariet presenterades både europeiska och regionala perspektiv av representanter från bland annat EU-kommissionen, Europaparlamentet och Sveriges olika regioner. Ämnen som diskuterades var bland annat biobränslen som hållbara alternativ till fossila bränslen, det Transeuropeiska Transportnätet TEN-T som en viktig del av regionernas konkurrenskraft och cykelinfrastruktur som en effektiv miljöinvestering i storstadsregionerna. 

Elisabeth Werner från EU-kommissionens generaldirektorat för mobilitet (DG Move) inledde genom att presentera EU-kommissionens strategi för den framtida transportpolitiken. Werner talade om att främja utvecklingen av autonoma fordon, att införa prisincitament för bränslen som viktiga åtgärder för att nå strategins mål och om Återhämtningsfonden Next Generation EU som en viktigt instrument för den gröna omställningen. Werner nämnde biobränslen som en del av EU:s transportstrategi. Från kommissionens sida ses biobränslen som hållbara alternativ till fossila bränslen framför allt inom flyg och sjöfart där andra hållbara alternativ saknas. För vägtransporter lyfter EU-kommissionen snarare el och vätgas som framtidens drivmedel, men påpekar att kommissionen är öppen för flera tekniska lösningar som bidrar till att uppfylla transportstrategins mål.

Europaparlamentariker Johan Danielsson (S) talade om revideringen av det transeuropeiska transportnätet TEN-T och gav sin syn på EU:s framtida transportpolitik. Danielsson påpekade att vi måste ha fullt fokus på transportsektorn om vi ska blir klimatneutralt till 2050, då det är den enda sektorn där utsläppen inte minskat. Danielsson framhöll vikten av flera typer av transportsätt genom fler terminaler för att underlätta transporter av gods. Dessutom påpekade Danielsson att den svenska synen på biobränslen skiljer sig från den europeiska. Den svenska hållningen är att biobränslen är en hållbar investering medan övriga Europa fortfarande ifrågasätter biobränslens hållbarhet. 

Representanter från regionerna framhöll vikten av transportinfrastruktur för konkurrenskraft, handelsförbindelser och möjlighet att nå den gröna givens mål. Likt Johan Danielsson ser regionerna också fördelar med att möjliggöra både gods- och persontransporter med flera olika typer av transportsätt. Storstadsregionerna lyfte också cykelinfrastruktur som ett underskattat område i EU och påpekade att ett ökat cyklande minskar utsläpp och buller samt ökar folkhälsan. 

En mer omfattande återrapportering av webbinariet går att läsa här

Se en sammanfattning av EU:s strategi för smart och hållbar mobilitet här

Vårens upplaga av ”På gång inom EU” är publicerad

SKR:s styrelse har antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. I tillägg har SKR även publicerat vårens upplaga av rapporten ”På gång inom EU”. I den senaste upplagan går det att läsa om EU:s återhämtningsplan och långtidsbudget 2021 – 2027, EU:s gröna giv samt EU:s nya initiativ på hälsoområdet. 

På gång inom EU ges ut av SKR två gånger per år med syfte att diskutera de viktigaste EU-frågorna som påverkar regional och kommunal nivå. I vårens upplaga går det att läsa om EU:s strategiska arbete framöver, till exempel genomförandet av EU:s återhämtningsplan, konferensen om Europas framtid och EU:s genomförande av Agenda 2030. 

På gång inom EU presenterar också de viktigaste EU-frågorna inom ett flertal områden, t.ex. digitalisering, klimat- och miljö, regional utveckling samt hälso- och sjukvårdsområdet. Det går bland annat att läsa om utvecklingen av den digitala inre marknaden, sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 och det nya sektorsprogrammet ”EU för hälsa”. 

SKR:s styrelse har också antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. De prioriterade frågorna är:

  1. EU:s migrations- och asylpakt.
  2. Den sociala dimensionen av EU genom en rättvis och inkluderande återhämtning för alla.
  3. Översyn av statsstödsregler och riktlinjer.
  4. EU:s avloppsdirektiv – bättre hänsyn till lokala förutsättningar.
  5. Ett klimatneutralt EU 2050.
  6. Mobilitet och infrastruktur.
  7. Horisont Europa.
  8. EU-kommissionens förslag till förordning om gemensam utvärdering av medicinsk teknik.

Vårens upplaga av På gång inom EU går att läsa här.

Mer information om SKR:s prioriterade EU-frågor 2021 finns här

”Verktygslåda” ska underlätta genomförandet av den gröna given

För att förverkliga målen som ryms inom ramen för den gröna given har EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG REGIO) tagit fram en manual som nationella och regionala myndigheter kan använda sig av för att använda de sammanhållningspolitiska medlen i omställningsarbetet.

Tanken med manualen är att den ska fungera som en verktygslåda för regionala och nationella myndigheters arbete med att genomföra prioriteringarna och målen inom ramen för den gröna given. Framförallt betonas det hur sammanhållningspolitiken kan användas för att skapa de systemförändringar som måste ske för att EU ska kunna genomföra en grön omställning. Exempelvis går det att ta del av exempel på hur de sammanhållningspolitiska medlen kan öka klimatambitionerna i planeringen av partnerskap och EU-program under 2021-2027.

I manualen finns det förslag och idéer kring hur återhämtningen från pandemin kan kombineras med gröna satsningar i linje med den gröna given. Dessutom nämns vikten av att skapa visioner för framtiden liksom att definiera dessa i mål och åtgärder som viktigt, men också att identifiera sektorer som berörs av den egna verksamheten och hur dessa kan kombineras med gröna mål och prioriteringar. 

Andra områden som lyfts fram i manualen är behovet av innovation i olika former. Bland annat finns en lista över vad som kännetecknar social, teknisk, affärsmässig samt politisk innovation, kombinerat med exempel på innovationer inom respektive område. För att hantera övergången till en grönare ekonomi presenteras också olika förhållningssätt och principer som kan användas för att säkerställa en rättvis omställning, exempelvis genom att identifiera geografiska områden som tros drabbas extra hårt av övergången till mer hållbara jobb och tjänster.

Manualen är utarbetad för att stödja förvaltande myndigheter på regional och nationell nivå i deras arbete med programmeringen av de sammanhållningspolitiska fonderna. Förhoppningen är att myndigheterna ska kunna använda de sammanhållningspolitiska medlen för att stärka och påskynda omställningsarbetet inom en rad olika sektorer, förslagsvis genom att arbeta fram övergripande och flexibla ramar som kan underlätta för regionala och lokala miljö- och klimatmål.

Manualen i sin helhet går att finna här.

Förslag till nationell strategi för Horisont Europa 2021-2027

Vinnova har i samarbete med Energimyndigheten, Formas, Rymdstyrelsen, Forte och Vetenskapsrådet släppt en ny rapport där de presenterar ett förslag till ny nationell strategi för Horisont Europa under kommande budgetperiod 2021-2027.

Horisont Europa, som är EU:s ramprogram för forskning och innovation, har moderniserats inför EU:s kommande budgetperiod 2021-2027. Det övergripande syftet är att stärka insatser för innovation och forskning, vilket i sin tur kan bana väg för samverkan mellan länder och olika aktörers möjligheter att ta fram vetenskapligt underbyggd kunskap och innovativa lösningar. Programmets totala budget föreslås uppgå till 81 miljarder euro och programmet bygger vidare på det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020.

Det är med anledning av lanseringen av det nya Horisont Europa som Vinnova tillsammans med ovan nämnda myndigheter har, på uppdrag av regeringen, sammanfattat ett förslag till nationell strategi för programmet. Rapporten presenterar ett strategiförslag som tar avstamp i fem ambitioner: världsklass när det gäller forskningskvalitet och innovationskraft, kunskap och kapacitet som säkerställer hållbar utveckling, effektiv delning av resurser och data, internationellt attraktiva aktörer och miljöer samt ökat inflytande på den europeiska forsknings- och innovationspolitiken. 

De fem ambitionerna kompletteras med elva förslag till strategiska mål och åtgärder som beskriver hur ambitionerna kan förverkligas och upprätthållas. Inför en kommande nationell strategi utrycks exempelvis behovet av ett ökat svenskt deltagande i programmet, vilket föreslås kunna underlättas om aktörer tar fram handlingsplaner för sitt eget deltagande i Horisont Europa. Detta bör dessutom kompletteras med insatser som tillgängliggör bättre information om programmet och dess möjligheter. Överlag bör även det nationella arbetet med Horisont Europa präglas av bättre uppföljning och utvärdering enligt rapporten.

Ett annat område som betonas är behovet av bättre samordning mellan nationella satsningar och program. Här föreslår rapporten att nationella program inom ramen för forskning, innovation och samverkan i högre utsträckning bör skapa synergier med Horisont Europa, men också stärka påverkansarbetet samt de insatser som kan kopplas till ramprogrammet. Bland förslagen nämns även möjligheten att ta till vara på de svenska nätverk som finns på plats i Bryssel, vilka kan fungera som brygga mellan svenska aktiviteter och Horisont Europa.

Den 10 februari organiserar Vinnova även ett webinarium för att lansera Horisont Europa där diskussionerna kommer att fokusera på Horisont Europa som ett politiskt instrument samt på förslaget till Sveriges strategi för deltagande i programmet.

Läs mer om rapportens förslag till nationell strategi för Horisont Europa här. Läs mer och anmäl dig till Vinnovas lanseringskonferens om Horisont Europa här.

Nya initiativ tillägnade förbättrad integration och inkludering

För att främja integration av personer med migrantbakgrund har EU-kommissionen presenterat en ny handlingsplan för integration och inkludering för perioden 2021–2027. Det övergripande syftet är att undanröja hinder som försvårar nyanländas integration i det europeiska samhället.

Den nya handlingsplanen bygger vidare på utvärderingar av en liknande handlingsplan som presenterades under 2016. I det nya förslaget till handlingsplan formuleras en grundprincip som bygger på att en inkluderande integration förutsätter ansträngningar från både individens och samhällets sida, vilket i sin tur påverkat utformningen av de förslag som nu presenteras. Bland annat läggs stor vikt vid att nyanlända får rätt verktyg och stöd för att kunna bidra till samhället.

En lyckad integration och inkludering betonas även som viktigt när det gäller att skapa sammanhållning kombinerat med en stark ekonomisk utveckling för Europas lokalsamhällen, liksom för Europa i sin helhet. EU-kommisionären med ansvar för inrikesfrågor, Ylva Johansson, beskriver den nya handlingsplanen som en viktig del i de förslag till migrations- och asylpakt som EU-kommissionen presenterade i september.

Några av de viktigaste insatserna i handlingsplanen berör utbildning och nyanländas möjligheter att få ett arbete. Exempelvis ska EU-medel kunna bidra till insatser som underlättar för att identifiera nyanlända med färdigheter som har stor nytta för samhället, kombinerat med en tidig språkundervisning. Särskilt ses integreringen av nyanlända kvinnor som en extra viktig fråga för integrationen och alla människors möjligheter att nå sin fulla potential.

Ytterligare exempel på insatser är ett ökat fokus på att säkerställa tillgången till hälso- och sjukvård, både i form av psykisk och fysisk hälsa, för nya medborgare med migrantbakgrund. Exempelvis genom att medlemsländerna blir bättre på att erbjuda information om de rättigheter varje person har till vård. Dessutom vill EU-kommissionen se ett främjande av lämpliga boenden till rimliga priser, där medel via Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Asyl- och migrationsfonden och InvestEU ska kunna användas. Medlen ska även förebygga segregation och diskriminering på bostadsmarknaden.

För att förverkliga målen inom ramen för den nya handlingsplanen vill EU-kommissionen se att EU-medel kombineras med partnerskap mellan EU, migranter, näringsliv och arbetsmarknadens parter, civilsamhälle samt lokala och regionala myndigheter. Tanken är även att detta sammantaget ska stärka och stödja medlemsländerna i sitt arbete med att utforma nationella planer för integration och inkludering.

Läs mer om den nya handlingsplanen här.