Sveriges återhämtningsplan – satsningar gällande utbildning och omställning, demografiska utmaningar samt tillväxt och bostadsbyggande

I juni 2021 lämnade Sverige in sin återhämtningsplan för Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) till EU. Planen innehåller en ansökan om 34 miljarder kronor som ska investeras i Sveriges ekonomi för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Detta är den sista artikeln i Brysselkontorets artikelserie som tittar närmare på återhämtningsplanens fokusområden. I denna artikel fokuserar vi på områdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande” för att ge en bild av vilka typer av satsningar som Sveriges regering har valt att prioritera inom dessa områden.  

Vi har tidigare rapporterat om fokusområdena grön återhämtning och om digitalisering. De sista fokusområdena för den här artikelserien är utbildning och omställning, bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen samt investeringar för tillväxt och bostadsbyggande. Återhämtningsplanen måste enligt EU-kommissionen utgå från sex pelare som adresserar konsekvenser av Covid-19 men även andra samhällsutmaningar. Utifrån pelarna har regeringen föreslagit ett antal reformer och investeringar som ska bidra till återhämtning. Satsningarna som täcks i denna artikel är starkt kopplade till tre pelarna.  Dessa är:

  • smart, hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt (pelare tre),
  • social och regional sammanhållning (pelare fyra) samt
  • hälsa, ekonomisk, social och institutionell motståndskraft (pelare fem).

Sverige har fått ett antal landspecifika rekommendationer av EU-kommissionen både år 2019 och 2020 gällande de tre områdena. I korthet handlar rekommendationerna om kortsiktiga krisåtgärder, ekonomisk återhämtning och hälso- och sjukvårdens resiliens; att främja innovation, utbildning, färdighetsutveckling och investeringar; samt stimulera bostadsinvesteringar och hantera risker kopplade till hushållens höga skuldsättning. Mer om dessa nedan i sammandragen av varje investering.

Figur ett visar fördelningen över investeringarna för de tre områdena i återhämtningsplanen. Totalt investerar regeringen 12,7 miljarder. Störst andel får Äldreomsorgslyftet följt av investeringar för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande. Nedan följer ett sammandrag av alla investeringar nämnda ovan.  

Figur 1: Fördelning av medel inom fokusområdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande”.
Källa: Sveriges återhämtningsplan (2021) 

Sveriges investeringar för inom fokusområdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande”

Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande – Investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande 

Dessa investeringar är införda för att adressera den bostadsbrist som finns i Sverige, särskilt på hyres- och studentbostäder, i storstadsområdena och i områden med hög befolkningstillväxt. Stödet är också till för att stimulera byggbranschen i lågkonjunkturen som orsakats av pandemin. Bostäderna som finansieras genom stödet kommer att ha en generellt lägre hyra jämfört med liknande nyproduktion. Regeringen bedömer att investeringar i bostäder gynnar tillväxten i stort genom att främja rörligheten på arbetsmarknaden och för studerande. I hus som byggs med stödet och som har mer än 10 bostäder ska var åttonde bostad hyras ut till målgrupper som har svårt att träda in på bostadsmarknaden. Det är Länsstyrelserna och Boverket som ansvarar för implementeringen av stödet.

Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen – Äldreomsorgslyftet

Äldreomsorgslyftet innebär att ny och befintlig personal ges möjlighet att genomgå utbildning till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Både äldreomsorgspersonal samt första linjens chefer ska kunna studera under betald arbetstid. Äldreomsorgslyftet får 4,58 miljarder genom RRF.

Det svenska pensionssystemet skapades utifrån den medellivslängd som gällde i mitten av 1990-talet och en antagen pensionsålder om 65 år. Sedan dess har medellivslängden ökat med närmare tre år. Den demografiska utvecklingen med fler pensionärer är en utmaning för välfärden och kompetensförsörjningen inom vård och omsorg. Målet med satsningen är höjda pensioner, god kompetensförsörjning och fler karriärvägar inom vård och omsorg. Socialstyrelsen har fått uppdraget att betala ut statsbidrag till kommuner och regioner för den tid som personalen studerar och även informera om vilka utbildningar som ger rätt till stöd.

Utbildning och omställning – Resurser för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och högskolor

Hösten 2020 sökte sig rekordmånga personer till utbildningar på högskolor och universitet. Regeringen menar att det delvis beror det på den konjunkturnedgång som orsakats av Covid-19 pandemin. När arbetslösheten bland personer med gymnasieutbildning som högsta utbildning ökade valde flera att öka sin kompetens genom att vidareutbilda sig. Dessutom finns arbetskraftsbrist i flera yrken till exempel inom vården och IT-sektorn som kräver högskoleexamen. På grund av detta finns ett ökat behov av utbildningsplatser på Sveriges universitet, yrkeshögskolor och vuxenutbildningar. Därför har regeringen valt att använda medlen från Faciliteten för återhämtning och resiliens för att möjliggöra för fler att utbilda sig både inom högskola och universitet samt yrkesvux och yrkeshögskola. Med de nya medlen beräknar regeringen att ca 1,5 miljoner fler kan studera på universitetsnivå mellan 2021–2025, ca 150 000 fler på regionalt yrkesvux mellan 2020–2023 och 190 000 fler på yrkeshögskola mellan 2020–2023. Det kommer även vara fokus på de personer med störst utbildningsbehov, till exempel de som saknar en fullgjord utbildning på gymnasial nivå.

Universiteten får extra medel genom de ordinarie statliga finansieringskanalerna. Myndigheten för Yrkeshögskolor tillsammans med enskilda utbildningssamordnare ansvarar för att koordinera fler platser i regional yrkeshögskolan. Skolverket ansvarar för att betala ut statsbidrag till kommuner för fler yrkesvuxplatser. För regionalt yrkesvux måste tre kommuner lämna in en gemensam bidragsansökan som visar på ett regionalt arbetsmarknadsbehov för utbildningar.

Nästa steg 

Sveriges återhämtningsplan lämnades in till EU-kommissionen den 28 maj för granskning. Inom två månader kommer EU-kommissionen ge sitt utlåtande om planen. Efter det ska planen godkännas av ministerrådet innan den träder i kraft. 

Läs en sammanfattande artikel om Sveriges återhämtningsplan här.  

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.

Läs vår artikel om fokusområdet grön återhämtning här.

Läs vår artikel om fokusområdet digitalisering här.


Norra Mellansverige – en innovationsstark region i Europa

EU-kommissionen har publicerat resultatet av sin European Innovations Scoreboard (EIS) och sin Regional Innovation Scoreboard (RIS) som visar EU:s innovationsnivå på nationell och regional nivå. Syftet med dessa jämförande analyser är att utvärdera medlemsländernas innovationssystem och föreslå rekommendationer till förbättringar.

Innovationsmätningen använder sig av 32 respektive 21 indikatorer uppdelat i fyra kategorier för att mäta innovation. De fyra kategorierna är: (1) institutionella ramverk, (2) investeringar, (3) innovationsaktiviteter och (4) genomslag. EU-länderna och regionerna delas upp i fyra grupper beroende på sina resultat: innovationsledare, innovationsstarka, innovationsmåttliga och innovationssvaga.

Figur 1 visar hur innovationsnivåerna har förändrats mellan 2014 och 2020. Generellt så har innovationsnivåerna gått upp i hela EU Sverige och många av Sveriges regioner är innovationsledare i EU med höga resultat i både den europeiska och regionala innovationsmätningen . Sverige har en innovationsnivå som är mer än 125 % av EU-genomsnittet. I innovationsrapporten över Sverige så bedömer EU-kommissionens att Sveriges främsta styrkor inom innovationsområdet är en hög användning av IT-verktyg, en hög kompetensnivå och ett attraktivt forskningssystem.

Figur 1: Jämförelse av kapaciteten i medlemsländernas Innovationssystemen.
Källa: European Commission 2021 – European Innovation Scoreboard

Norra Mellansverige, NUTS-2 regionen som Värmland tillhör, har också en hög innovationsnivå och klassas som en innovationsstark region – vilket betyder att regionen har en innovationsnivå mellan 100–125 % av EU:s genomsnitt. Från ett europeiskt perspektiv är regionen en mycket god innovationsregion. Däremot, jämför man med resten av Sverige så är Norra Mellansveriges innovationsnivå ca 72 % av den nationella innovationsnivån. Det innebär att regionen har Sveriges lägsta innovationsnivåe. Regionens poäng på indikatorerna visas i figur 2. I figuren går det att utläsa att jämfört med EU-genomsnittet har regionen goda förutsättningar till livslångt lärande, mycket goda digitala färdigheter och många anställda i innovativa företag. De områden där regionen kan bli bättre, alltså de indikatorer som regionen ligger efter i är näringslivet och den offentliga sektorns utgifter till forskning och utveckling (R&D expediture), antalet IKT-specialister och antalet anställningstillfällen i kunskapsintensiva sektorer.

Figur 2: Norra Mellansveriges poäng på innovationsindikatorer.
Källa: European Commission 2021 – Regional Innovation Scoreboard

Läs mer om European Innovation Scoreboard och ladda ner EU-kommissionens rapport här.

Läs mer om den Regional Innovation Scoreboard och ladda ner EU-kommissionens rapport här.

Sveriges återhämtningsplan – fokusområde grön återhämtning

I slutet av maj 2021 lämnade Sverige in sin återhämtningsplan för Faciliteten för återhämtning och resiliens till EU. Planen innehåller en ansökan om 34 miljarder kronor som ska investeras i Sveriges ekonomi för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Den här artikeln tittar närmare på återhämtningsplanens fokusområde ”Grön återhämtning” för att ge en bild av vilka typer av projekt och initiativ som Sveriges regering har valt att prioritera inom det området.

Fokusområde ”Grön återhämtning”

De nationella återhämtningsplanerna är medlemsstaternas ansökan om medel genom Faciliteten för återhämtning och resiliens inom återhämtningspaketet Next Generation EU. Återhämtningsplanerna innehåller att antal investeringar och reformer som ska bidra till återhämtningen av ekonomin. Medlemsstaterna har fått instruktioner från EU-kommissionen om hur dessa planer ska vara utformade då EU-kommissionen vill att åtgärderna ska ligga i linje med deras övriga politiska prioriteringar. Återhämtningsplanerna ska innehålla åtgärder från sex tematiska pelare. Sverige har valt att organisera sin plan i fokusområden som har koppling till en eller flera pelare. Dessutom har EU-kommissionen kommit med landspecifika rekommendationer för återhämtning.

Det första fokusområdet är ”Grön återhämtning”. Fokusområdet har stark koppling till EU-kommissionens pelare ett: grön omställning. Grunden för pelare ett är EU:s gröna giv med miljö- och hållbarhetsmål. Faciliteten för återhämtning och resiliens har som syfte att bidra till den gröna omställningen genom att skapa en hållbar och inkluderande återhämtning från pandemin. Den vägen mot en grön omställning är kantat av ett antal klimatmål. Det första målet en 55 % reduktion av växthusgaser jämfört med 1990 nivåer senast 2030. Det delmålet ska lägga grunden för slutmålet: ett koldioxidneutralt EU år 2050.

I återhämtningsplanerna är medlemsstaterna ålagda att förklara hur planen kommer att bidra till dessa mål. Planen måste visa hur reformer och investeringar bidrar till att koldioxidutsläpp minskar, andelen grön energi ökar, energieffektivitet förbättras och energisystem integreras. Dessutom ska påverkan på marina miljöer, omställning till en cirkulär ekonomi och återuppbyggnad av ekosystem tas i beaktning. Ökad biologisk mångfald är också av stor vikt inom pelare ett. Insatser på klimatområdet ska utgöra minst 37% av medlens användning i medlemsstaternas återhämtningsplaner.

Inom området grön återhämtning har Sverige också fått landspecifika rekommendationer som handlar om att främja innovation, utbildning, färdighetsutveckling och investeringar (rekommendation 2019:2, 2020:2) samt kortsiktiga krisåtgärder, ekonomisk återhämtning och hälso- och sjukvårdens resiliens (rekommendation 2020:1).

Sveriges investeringar för en grön återhämtning

Inom grön återhämtning presenterar regeringen fem olika satsningar till ett totalt värde av 16,3 miljarder kronor. En del av medlen kommer att läggas till budgeten för redan initierade projekt som till exempel klimatklivet och industriklivet. Figur ett visar fördelningen av investeringarna. Sammanfattningsvis kan sägas att de största satsningarna görs genom klimatklivet, industriklivet och energieffektivisering av flerbostadshus som alla tre främst innehåller investeringar i grön teknik och infrastruktur. Det görs även satsningar på fler skyddade naturområden. Till sist görs järnvägssatsningar för att rusta upp 60 km järnväg samt finansiera ett brobyte i Trollhättan och Vänersborg.

Figur 1: Fördelning av medel inom fokusområde ”Grön återhämtning”

Industriklivet

Syftet med industriklivet är att hjälpa industrin med forskning och innovation som bidrar till att Sverige blir koldioxidneutralt 2045. Det målet kräver stora investeringar i teknik som ännu inte finns tillgänglig eller är kommersiellt hållbar. Målgruppen för dessa insatser är framför allt storskaliga industrianläggningar inom industrier kopplat till sektorerna massa och papper, kraftvärme samt biodrivmedel. Industrin kan ansöka om stöd för insatser genom Energimyndigheten, läs mer på deras hemsida här.

Klimatklivet

Klimatklivet är ett initiativ med syfte att stödja kommunala och regionala aktörer att investera i grön teknik. Ny teknik har ofta högre finansiell risk än konventionella produkter och har strängare lånvillkor vilket kan hindra investeringar i grön teknik. Lokala aktörer som företag, myndigheter, kommuner, regioner eller bostadsrättsföreningar kommer kunna ansöka om stöd genom Naturvårdsverket för att komplettera egna medel och investeringar. Energimyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och Länsstyrelserna kommer också att vara involverade i planering och implementering. Typiska projekt som kan finansieras genom Klimatklivet kommer vara inom transporter, industri, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi, t.ex. cykelbanor och laddpunkter för elfordon. Även projekt som involverar biodrivmedel baserat på biomassa, kraftvärmeproduktion och användning av spillvärme kan ansöka om stöd. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida här.

Stöd till energieffektivisering av flerbostadshus

Uppvärmning och nedkylning av flerbostadshus står för ca 40 % av EU:s totala energianvändning och bidrar med ca 35 % av EU:s totala koldioxidutsläpp. Dock är energieffektivisering svårt att uppnå då den samhälleliga nyttan ofta är högre än den privata nyttan i att öka energieffektivisering. Med satsningen hoppas regeringen öka återbruket av material, miljömedvetna materialval och tillvaratagande av bebyggelsens befintliga värden. De flerbostadshus som har den högsta energianvändningen (mer än 100 kWh/m2) kan ansöka om stöd. Länsstyrelserna och Boverket kommer att besluta om ansökningar och betala ut stöd. Stödet riktar sig mot fastighetsägare till flerbostadshus med hyresrätter, bostadsrätter och kooperativa hyresrätter. Även entreprenörer och materialleverantörer i byggsektorn. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med ERUF.

Järnvägssatsning

Regeringen gör flera investeringar i att upprusta Sveriges järnvägsinfrastruktur. Syftet är att flytta transporter från väg till räls. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med ERUF.

Skydd av värdefull natur

Som ett sätt att bevara den biologiska mångfalden och viktiga skogsområden innehåller återhämtningsplanen investeringar i skydd av värdefull natur. För att ett skyddat skogsområde ska kunna inrättas måste det finnas möjligheter för fastighetsägare att få ersättning för förlorade intäkter. Det kommer i så fall att ske på två sätt. Antingen kan staten köpa marken eller betala en intrångsersättning till fastighetsägaren. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med programmet för miljö och klimatpolitik (LIFE).

Nästa steg

Sveriges återhämtningsplan lämnades in till EU-kommissionen den 28 maj för granskning. Inom två månader kommer EU-kommissionen ge sitt utlåtande om planen. Efter det ska planen godkännas av ministerrådet innan den träder i kraft.

Läs en sammanfattande artikel om Sveriges återhämtningsplan här.

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här.

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.


Sveriges återhämtningsplan inlämnad till EU-kommissionen

I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket kallat Next Generation EU för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Sverige har nu lämnat in sin återhämtningsplan till EU för granskning och har ansökt om ca 34 miljarder kronor i bidrag genom RRF. Denna artikel tittar närmare på Sveriges återhämtningsplan.

Next Generation EU är ett återhämtningspaket som ska motverka de negativa ekonomiska effekterna från pandemin. Det omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag och majoriteten av budgeten kommer att göras tillgänglig för medlemsländerna genom den så kallade Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Till skillnad från andra medlemsländer har Sverige valt att bara ta del av bidragsdelen. För att ta del av medel från RRF måste medlemsländerna ta fram nationella återhämtningsplaner som beskriver hur medlen ska användas och vilka reformer som ska genomföras för att bidra till målen i planen.

Hur återhämtningsplanerna ska vara utformade styrs till stor del av EU-kommissionen. De nationella återhämtningsplanerna ska ha en tydlig koppling till den europeiska planeringsterminen, EU-kommissionens landspecifika rekommendationer och EU:s tillväxtstrategi för 2021. Den europeiska planeringsterminen har som mål att främja bland annat en grön och digital omställning. I den europeiska terminen ingår EU-kommissionens landspecifika rekommendationer över samhällsutmaningar som respektive medlemsland bör lösa. I Sveriges fall har EU-kommissionen bl.a. rekommenderat investeringar i utbildning och färdighetsutveckling, hållbara transporter samt hälso- och sjukvårdssystemets resiliens. EU:s tillväxtstrategi 2021 har fokus på hållbarhet, produktivitet, jämlikhet och makroekonomisk stabilitet. Alla dessa faktorer måste vara inkluderade i de nationella återhämtningsplanerna.

Utmaningar för Sverige

Återhämtningsplanerna ska alltså ta i beaktning både europeiska prioriteringar och landspecifika samhällsutmaningar. I Sveriges återhämtningsplan beskrivs hur pandemin har påverkat landets ekonomi. Arbetslösheten har ökat kraftigt, framför allt bland unga (15–24 år) och låg 2020 på 8,3 % enligt SCB. De restriktioner som införts för att bromsa smittspridningen har begränsat den fria rörligheten på den inre marknaden. Detta är särskilt drabbande för Sverige där värdet av exporten motsvarar nästan halva BNP. Stor osäkerhet på världsmarknaden bidrar också till att företag är mindre benägna att investera vilket bidrar till att tillväxten dämpas. För kommuner och regioner har de demografiska utmaningarna tillsammans med påfrestningarna på regionernas hälso- och sjukvårdssystem varit störst. Det finns även regionala skillnader i arbetslöshet där Stockholm har drabbats värst av pandemin.

Återhämtningsplanens struktur och innehåll

Återhämtningsplanen måste enligt EU-kommissionen utgå från sex pelare inom vilka Sverige har föreslagit ett antal reformer och investeringar som ska bidra till återhämtning.

  1. Grön omställning

De nationella återhämtningsplanerna ska bidra till den gröna given och att EU ska bli koldioxidneutralt 2050. Med hjälp av RRF ska Sverige bidra till det målet genom att bland annat investera i hållbara transporter, energieffektivisering av flerbostadshus och ny grön teknik. Sveriges återhämtningsplan har fokuserat på investering i grön teknik för industrin och investeringar i järnvägen för att flytta transporter från väg till räls. Totalt investeras 16,3 miljarder inom pelaren för grön omställning.

  1. Digital omställning

Sverige har redan en av EU:s högsta digitaliseringsgrad. I återhämtningsplanen har Sverige valt att fokusera på ytterligare utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning för att påskynda den digitala omställningen i samhället. En fjärdedel, omkring 8,5 miljarder, av medlen från RRF går till att främja digitalisering.

  1. Smart, hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt

Den här pelaren är kopplad till att stimulera ekonomin för att ta Sverige ur lågkonjunkturen som uppstod på grund av pandemin. Sveriges strategi uttryckt i återhämtningsplanen är att ha en aktiv finanspolitik med ökad offentlig konsumtion, offentliga investeringar samt transfereringar och sänkta skatter för hushåll med låg inkomst. Investeringarna i utbildning bidrar till målet att ha en inkluderande tillväxt. Ökade möjligheter till utbildning och byte av yrkesinriktning är något som är särskilt viktigt för att öka kunskapsnivåer och kompetens bland utrikes födda. En annan del av Sveriges återhämtningsplan är det så kallade Äldreomsorgslyftet. Målet är att få ökad kompetens och kvalitet på Sveriges äldreomsorg. Äldreomsorgslyftet får 4,58 miljarder kronor genom RRF.

  1. Social och regional sammanhållning

Den här pelaren ska bidra till att minska regionala skillnader. Återhämtningsplanen innehåller ett särskilt landsbygdspaket som ska stimulera livskraftiga landsbygder genom gröna jobb och företag på landsbygden. I pelaren investeras 2 miljarder i snabbare bredbandsutbyggnad, 1,5 miljarder i pålitlig järnvägsinfrastruktur och 0,93 miljarder till fler platser i regionernas yrkesvux-utbildningar.

  1. Hälsa, ekonomisk, social och institutionell motståndskraft

Den här delen av planen ska bidra till att hälso- och sjukvårdssystemen är väl fungerande och effektiva. En viktig del är investeringar i fler utbildningsplatser för undersköterskor. Inom pelaren ingår också reformer för att öka den institutionella motståndskraften genom reformer som motverkar penningtvätt och finansiering av terrorism.

  1. Politik för nästa generation

Inom den sjätte pelaren ligger barn och unga i fokus. Återhämtningsplanen innehåller åtgärder som bidrar till att kompetens och utbildningsnivå upprätthålls inom utbildningssektorn. Flera av de tidigare nämnda åtgärderna innehåller element av den sjätte pelaren, t.ex. ökad digitalisering som bidrar till att fler kan ta del av utbildning på distans. Den gröna omställningen bidrar också till kommande generationers välfärd. I programmet läggs det fram ökat statsstöd till kommunerna för utbildningsverksamhet. De medlen ligger dock utanför RRF och endast intentionen till ökat statsstöd är en del av återhämtningspaketet.

Insatser på regional och kommunal nivå

Sveriges återhämtningsplan innehåller flera insatser som kommer att påverka regional och kommunal nivå. I korthet får kommuner och regioner ökat statsstöd och riktade infrastrukturinvesteringar. Under de kommande veckorna kommer vi att publicera fler artiklar som avhandlar Sveriges återhämtningsplan och som går djupare in på de delar av programmet som är av särskilt intresse för kommuner och regioner, till exempel:

  • Klimatklivet, ett initiativ med klimatinvesteringar på kommunal och regional nivå, t.ex. cykelbanor och laddningsinfrastruktur.
  • Äldreomsorgslyftet som innebär investeringar i äldreomsorgen för att öka personalens kunskap och kompetens.
  • Ökat statsstöd till barnomsorg och utbildningsverksamhet.
  • Snabbare bredbandsutbyggnad genom 2 miljarder för ökad räckvidd och pålitlighet i bredbandsnätet.
  • Fler utbildningsplatser i regional yrkesvux, framför allt för undersköterskor.
  • Ett landsbygdspaket som ska stimulera en livskraftig landsbygd genom gröna jobb och företag.

Nästa steg

Alla reformer och investeringar som beskrivs i återhämtningsplanen ska implementeras senast 2026. I nästa steg i processen ska EU-kommissionen granska återhämtningsplanen och inom två månader ge sitt utlåtande. Efter det måste planen godkännas av ministerrådet.

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här.

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.

Vi har tidigare rapporterat om Faciliteten för återhämtning och resiliens läs den artikeln här.

Index för social utveckling i EU 2020

Resultatet av EU:s sociala utvecklingsindex (EU-SPI) har presenterats för EU:s regioner. EU-SPI bygger på tre olika komponenter: grundläggande mänskliga behov, välfärd och möjligheter som samlas till ett index. Norra Mellansverige är en av de regioner som har högst rankning enligt indexet.

EU-SPI har börjat användas av EU-kommissionen för att få ett flerdimensionellt mått på social utveckling i EU. Generellt så brukas BNP användas för att beskriva en regions utvecklingsnivå. Användningen av ekonomiska indikatorer som bruttonationalprodukt (BNP) för att bedöma regionalutveckling har kritiserats för att vara för endimensionellt då det bortser från faktorer som välfärd, miljö och hälsa. Istället för att fokusera helt på ekonomiska indikatorer innehåller EU-SPI tolv komponenter fördelade på tre nivåer av sociala utveckling, se bild 1 nedan. EU-SPI bedömer social utveckling på en skala mellan 0–100.

Alla delindikatorer som ingår i EU-SPI fördelat över de tre nivåerna av social utveckling.

Från 2020 års EU-SPI drar EU-kommissionen ett antal slutsatser om den sociala utvecklingen i EU:

  • De nordeuropeiska länderna har EU:s högsta sociala utvecklingsindex.

De regionerna med högst index finns i Sverige, Danmark och Finland. Sverige har ett socialt utvecklingsindex på 82,4.

  • Ekonomiska faktorer är starkt korrelerade med det sociala utvecklingsindexet.

Ekonomiska mått som BNP är mycket korrelerad med hur högt en region placerar sig i det sociala utvecklingsindexet. Dock betyder det inte att om en region har högst ekonomisk utveckling att en region har högst social utveckling. De regioner med lägst BNP är inte lägst på EU-SPI skalan samtidigt som de med högst BNP inte har högst poäng i SPI-EU.

  • Huvudstadsregionerna är inte alltid de mest socialt utvecklade.

Endast tio av EU:s 27 huvudstäder har medlemslandets högsta sociala utvecklingsindex, inklusive Stockholmsregionen som har lägst EU-SPI nivå av alla Sveriges regioner.

Ett spindeldiagram med poängsättning för alla delindikatorer inom EU-SPI för Norra Mellansverige, Sverige och EU-27.

Norra Mellansverige, regionen som Värmland kategoriseras i, ligger i toppen av listen. Regionen har Sveriges femte högsta index på 82,4. Bild 2 ovan visar de poäng som Norra Mellansverige får på de delindikatorer som EU-SPI består av. Norra Mellansverige har högre nivåer på alla indikatorer jämfört med EU-27 medelvärdet. Regionen ligger på ungefär samma nivåer jämfört med Sveriges på alla delindikatorer.

Läs mer om EU:s sociala utvecklingsindex här.

EU:s nya klimatlag – hur påverkar den regional och lokal nivå?

Den 21 april nådde Europaparlamentet och Ministerrådet en preliminär överenskommelse om en europeisk klimatlag. Syftet med lagen är att staka ut EU:s väg mot klimatneutralitet 2050. Regionerna och kommunerna har pekats ut som viktiga aktörer i att nå klimatneutralitet. För att få en bild av hur klimatlagen kan komma att påverka regionerna och kommunerna är syftet med den här artikeln att en kort introduktion till klimatlagen för att sedan undersöka regionala perspektiv på klimatlagen från Regionkommittén.

EU:s klimatlag är en lagstiftning som ska säkerställa att EU kan bli klimatneutral till 2050. Lagen är en reglering, den högsta nivån av lagstiftning i EU, som binder alla medlemsländer och EU-intuitioner till att bli klimatneutrala till 2050.

Klimatlagen har fyra mål:

  • Lägga en ekonomisk och socialt hållbar grund för klimatneutralitet år 2050
  • Upprätta mätsystem för att följa upp resultaten av klimatarbetet
  • Skapa finansiell förutsägbarhet för investerare och andra ekonomiska aktörer
  • Se till att omställningen till klimatneutralitet är oåterkallelig

Klimatlagen ska se till att all EU-politik bidrar till målet om klimatneutralitet och att alla politikområden bidrar till att målet nås 2050. Dessutom ska klimatlagen göra omställningen till klimatneutralitet oåterkallelig och att klimatneutralitet inte är beroende av politiska förändringar. Lagen innehåller också ett antal åtgärder för att följa upp resultaten och vart femte år ska framstegen utvärderas av EU-kommissionen. Det som fått mest uppmärksamhet är delmålet för utsläppsreduktion för 2030 som har höjts från 40 % till 55 % jämfört med 1990 nivåer. 

En ytterligare faktor som har uppmärksammats är om utsläppsminskningen verkligen är 55 %. Som lagstiftningen ser ut nu så ålägger sig EU att minska utsläppen till 52,8 % jämfört med 1990 nivåer plus ytterligare 4,2 % som beräknas tas upp genom kolsänkor.

Nästa steg är att EU-kommissionen ska sammanställa Europaparlamentet och Ministerrådets ändringar till förslaget, som ingår i den preliminära överenskommelsen från den 21 april, och sedan ska Europaparlamentet och Ministerrådet rösta igenom förslaget. Efter det kommer EU-kommissionen arbeta med fler lagstiftningar, samt revidera befintliga lagstiftningar, som ska bidra till 55 % målet. Det åtgärdspaketet kallas ”Fit for 55” eller ”I form för 55” och innehåller en rad nya direktiv, delegerade akter och andra förslag med syfte att se till att 55 % målet nås 2030.

Hur påverkar klimatlagen regioner och kommuner?

Ambitionen är att klimatlagen ska innehålla nya och ambitiösa mål som sätter ett ökat tryck på EU att ställa om. Klimatlagen kommer däremot inte innehålla detaljstyrning, exakt hur omställningen genomförs kommer bestämmas lokalt och kommuner och regioner spelar en central roll i omställningen eftersom ”lösningarna” ofta uppfinns och implementeras på lokal och regional nivå.

Ett regionalt perspektiv på klimatlagen ges av Regionkommittén som leds av region- och kommunpolitiker. Regionkommitténs uppgift är att utvärdera hur kommissionens förslag påverkar EU:s regioner och eventuellt föreslå förändringar.

Den här artikeln fokuserar på två politiska rekommendationer som Regionkommittén har lyft gällande klimatlagen:

  1. De lokala och regionala aktörerna bör inkluderas i planeringen av de nationella energi- och klimatplanerna.
  2. Regionkommittén varnar för att kommissionens användande av delegerade akter för att införliva klimatlagen.

Regionkommitténs största kritik mot klimatlagen är att den inte tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar i medlemsländerna, vilka i hög grad kommer påverka hur väl klimatlagen kan införlivas i EU:s regioner. Ansvaret för genomförande av klimat-, miljö- och energilagstiftning vilar ofta på regional och lokal nivå i EU:s medlemsländer och Regionkommittén menar att vikten av flernivåstyre behöver erkännas tydligare och att kommuner och regioner behöver involveras på ett tydligare sätt i implementeringen av klimatlagen.

Regionkommittén menar även att EU-kommissionens vidare arbete med klimatlagen, genom delegerade akter för att förändra både nya och befintliga regelverk, kommer att försvåra implementeringen av de åtgärder som klimatlagen kräver. Delegerade akter är verktyg i lagstiftningsprocessen som EU-kommissionen själva kan använda sig av för att förändra regelverk, vilket ger Europaparlamentet och Ministerrådet mindre inflytande i processen. Regionkommittén menar att de delegerade akterna beslutas på en nivå som är för långt ifrån lokala och regionala aktörer, vilket gör att lagstiftningen blir sämre anpassad efter lokala förhållanden. Det kan exempelvis gälla lokala aktörer och privatpersoner som är mycket viktiga i den decentraliserade produktionen av energi, aktörer som ofta påverkas mest av lokala myndigheter och makthavare.

Det finns alltså anledning att som region och kommun hålla ett extra öga på hur EU utformar de kommande delegerade akterna i åtgärdspaketet Fit for 55. Regionkommittén har identifierat en risk att lokala förhållanden inte kommer tas hänsyn till när EU-kommissionen använder sig av delegerade akter för att införliva åtgärdspaketet. Som region kan det vara bra att vara aktiv i de kommande samråden för att se till att de regionala förutsättningarna has i åtanke i det kommande klimatarbetet.

Läs mer om EU:s klimatlag här.

Läs Regionkommitténs synpunkter på klimatlagen här.


Nyfiken på Region Värmlands internationella arbete?

Region Värmland är med i flera olika transnationella nätverk. Genom nätverken samarbetar regionen med andra europeiska regioner, bland annat när vi svarar på konsultationer från EU-kommissionen eller söker partners till EU-projekt.

Ett sådant nätverk är Committee of Maritime and Peripheral Regions (CPMR), och dess Östersjökommission, som både regionpolitiker och tjänstepersoner från Värmland arbetar genom. I Östersjökommissionens (BSC) senaste nyhetsutskick intervjuas Ola Persson (C), Regionråd Region Värmland och berättar om Region Värmlands viktigaste frågor och prioriteringar. Dessutom talar han om hur Region Värmland arbetar internationellt för att påverka EU:s transportpolitik. I samma nyhetsbrev skriver även Region Värmlands Camilla Tellås om det kommande Interregprogrammet för Sverige-Norge.

Ladda ner nyhetsbrevet och läs intervjun med Ola Persson och om Interreg Sverige-Norge här.


Regioner drar ett tungt lass med pandemin – men involveras inte i planeringen av återhämtningen

Under våren pågår intensivt arbete i EU:s medlemsländer för att ta fram planerna för återhämtning och resiliens, som styr hur medlemsländerna ämnar använda de EU-medel som tillgängliggörs genom Faciliteten för återhämtning och resiliens. Nu höjs röster från bland annat Regionkommittén att regioner och kommuner måste få mer inflytande i planeringsarbetet och framtagandet av de nationella planerna.

Den 22-26 mars organiserade EU-kommissionen och nätverket European Network for Rural Development (ENRD) en ”Vision för landsbygden”, en flerdagars-konferens för att diskutera EU:s långsiktiga vision för landsbygden. Under veckan organiserades även flera event i Regionkommittén, bland annat möttes medlemmarna i NAT-kommissionen och diskuterade hur pandemin har förstärkt redan existerande problem på den europeiska landsbygden. NAT-kommissionen menar att landsbygden har påverkats särskilt hårt av pandemin och att tillgången till samhällstjänster ytterligare minskat i dessa områden som en följd av pandemin. Därför menar NAT-kommissionen att återhämtningsplanerna måste fokusera på att främja hållbar utveckling och tillväxt på landsbygden och inkludera åtgärder som motverkar att klyftorna mellan stad och land växer som en effekt av COVID 19. Dessutom vill NAT-kommissionen se att medlemsstaterna lyssnar mer på regionala och lokala intressenter.

Ytterligare kritik kommer från Samanhållningsalliansen (Cohesion Alliance), en sammanslutning av 12 000 partners och nätverk (bland annat AER och CPMR där Region Värmland är medlem) som vill se en starkare samanhållningspolitik i EU. Samanhållningsalliansen menar att lokala och regionala myndigheter är de som tvingats hantera konsekvenserna av Covid-19 pandemin men att de trots detta inte är tillräckligt delaktiga i planeringen av återhämtningsåtgärderna som kommer att finansieras av Faciliteten för återhämning och resiliens. För att landsbygden inte ska hamna på efterkälken efter pandemin vill både NAT-kommissionen och Sammanhållningsalliansen att regioner och kommuner blir mer involverad på nationell nivå i planering och beslutsfattande av återhämtningsplanerna som medlemsländerna nu tar fram för att få medel från Faciliteten för återhämning och resiliens.

EU:s återhämtningspaket, Next Generation EU, är ett 750 miljarder euro stort återhämtningspaket från EU. Majoriteten av budgeten i Next Generation EU är öronmärkt till den nya Faciliteten för återhämtning och resiliens och Sverige väntas få ca 41 miljarder kronor från faciliteten. Medel från faciliteten ska distribueras av medlemsstaterna baserat på nationella planer för återhämtning och resiliens.

Läs mer om Next Generation EU och Faciliteten för återhämtning och resiliens här.

Läs mer om kritiken från Regionkommittén och Kommissionen för Naturresurser (NAT) här.

Läs mer om kritiken från Samanhållningsalliansen här

Europeiska Veckan för Regioner och Städer organiseras den 11-14 oktober 2021

Den 11 till 14 oktober 2021 anordnar Europeiska Kommissionen och Regionkommittén den 19:e upplagan av Europeiska Veckan för Regioner och Städer (EWRC) under rubriken ”Tillsammans för Återhämtning”. Under en kick-off den 28 januari 2021 presenterades de fyra ämnen som kommer att vara i centrum för konferensen: grön omställning, samanhållning, digital omställning och medborgardeltagande.

Syftet med EWRC är att skapa ett forum för diskussioner om regioner och städers gemensamma utmaningar. EWRC ska även bidra till ökat utbyte av metoder, ökat samarbete mellan regioner och städer och ökat fokus på debatten om EU:s sammanhållningspolitik. Flera olika aktörer deltar i konferensen; städer, regioner, privata aktörer, internationella organisationer och EU:s institutioner.

Europeiska Veckan för Regioner och Städer är en av de största konferenserna med fokus på EU:s sammanhållningspolitik som organiseras varje år. Under 2021 kommer seminarierna som organiseras även ha stort fokus på grön och digital omställning samt medborgarengagemang för att främja en inkluderande och rättvis återhämtning.

2020 deltog mer än 12 000 personer i de 500 olika seminarierna som organiserades om EU:s sammanhållningspolitik. Precis som under 2020 kommer EWRC huvudsakligen att organiseras på distans under 2021.

Om din organisation är intresserad av att organisera ett officiellt partnerevent under EWRC så är ansökningsomgången öppen fram till den 26 mars.

Mer information om EWRC 2021 finns här.

Hela kick-offen från den 28 januari 2021 går att se här och en kortare presentation från mötet finns här.


Sverige tilldelas €95 miljoner av EU som kompensation för Brexit

Det är genom den så kallade ”Brexitjusteringsreserven” (Brexit Adjustment Reserve) som Sverige väntas tilldelas 95 miljoner euro, förutsatt att Europaparlamentet och Ministerrådet godkänner EU-kommissionens förslag. Finansieringen ska gå till de regioner, företag och ekonomiska sektorer som drabbas hårdast av Brexit.

Syftet med Brexitjusteringsreserven (fortsättningsvis reserven) är att kompensera EU:s medlemsländer för effekterna av Storbritanniens utträde ur EU. Reserven ska ge ekonomiskt stöd till de sektorer, företag, regioner och lokalsamhällen som drabbas hårdast av Brexit. Reserven har en totalbudget om 5 miljarder euro, varav Sverige föreslås tilldelas 95 miljoner euro. 

Alla EU:s medlemsländer kommer att tilldelas finansiering genom reserven och medlen kommer att utbetalas i två omgångar, en utbetalning under 2021 och en under 2024. Utbetalningen som ska äga rum under 2021 fördelas med hjälp av en fördelningsmekanism som baseras på nationell statistik inom två områden; mängden fisk som medlemslandet fångar i Storbritanniens ”exklusiva ekonomiska zon” (fiskevatten) samt handelsvolymen (för varor och tjänster) mellan medlemslandet och Storbritannien. Utbetalningen 2024 kommer att gå till individuella fall som är i behov av ytterligare kompensation. 

De medlemsländer som kommer att få mest medel per invånare genom reserven inkluderar Irland, Nederländerna, Tyskland, Belgien och Danmark men Sverige får även förhållandevis stor del av reserven. Sverige får t.ex. 9 euro per invånare i kompensation för handelsvolymen och 0,6 euro per invånare i kompensation för hur fiskesektorn påverkas. 

Nätverket CPMR har presenterat en analys av instrumentet som bland annat framhäver att dess huvudsyfte är att mildra de negativa konsekvenserna av Brexit på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU samt att reserven ska fokusera på investeringar i de regioner och lokala samhällen som drabbas värst av Brexit. Därför menar CPMR att medlemsstaterna bör föra en dialog med regioner och kommuner om hur medlen ska användas. 

Just nu pågår förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet (medlemsstaterna) om EU-kommissionens förslag gällande Brexitjusteringsreserven. När en överenskommelse nåtts mellan Europaparlamentet och rådet kan lagstiftningen träda i kraft och medlen börja utbetalas.

Läs mer om Brexitjusteringsreserven här.

Läs CPMR:s analys av Brexitjusteringsreserven här