Reportage från konferensen ”Ett hållbart Europa 2030, från mål till resultat”.

De hållbara utvecklingsmålen är verkligen högt upp på agendan i EU. Ambitionen är solklar och forskningsresultaten är tydliga. Men kan EU leverera det som krävs?

Den 8 april anordnade EU-kommissionens tankesmedja, European Political Strategy Centre (EPSC) en konferens om ett hållbart Europa, vilken vi på Region Värmlands Brysselkontor bevakade. Konferensen, som gick under beteckningen ”high-level conference” gästades av många framstående namn från både politiken, akademien och näringslivet.

FN:s generalsekreterare, António Guterres inledde via videolänk med att konstatera att Europa spelar en nyckelroll för att nå de hållbara utvecklingsmålen. Uttalandet befäste den röda tråden för konferensen; Europa är världsledande på hållbar utveckling och alla talare var överens om vikten av de hållbara utvecklingsmålen, men vägen till en hållbar värld tycks vara krokig och dessutom ta lång tid.

EU-kommissionens förste vice-ordförande Frans Timmermans kommunicerade att hållbar utveckling inte är ett val, utan ett måste. Timmermans fortsatte med att poängtera att utmaningarna vi står inför inte är ett höger-vänsterproblem, utan ett universellt problem, samt att omställningen till hållbarhet måste förankras på det sociala planet, vilket bl.a. visas av framväxten av de gula västarna i Frankrike. Han menade också att ”EU kan vara stor i stora frågor genom att reglera i smått”, ex. genom plaststrategin som bl.a. handlar om sugrör och plastbestick. Vid frågan om hur nästa EU-kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Timmermans att kommissionens nästa ordförande bör ta personligt ansvar för målen, och se till att kommissionärerna blir ansvariga att tillgodose att målen uppfylls inom ramen för sitt ansvarsområde.

Jyrki Katainen, även han vice-ordförande av EU-kommissionen, valde att fokusera sitt anförande på fyra punkter. Den cirkulära ekonomin, där Katainen konstaterade att omställningen inte kommer att ske om inte ekonomin är den primära drivkraften. Artificiell intelligens (AI); säker och effektiv intelligens kan bidra starkt till de hållbara utvecklingsmålen inom sektorer som jordbruk, hälsa och skydd för miljön. Modernisera utbildningen, anpassa utbildningsystemen och kompetenser efter dagens teknologi, framför allt AI. Fiskal hållbarhet, för att genomgå en hållbar omställning krävs uppbackning från en hållbar ekonomi. Vid frågan om hur nästa kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Katainen att skapandet av en konkret åtgärdsplan för den cirkulära ekonomin och en kontinuerlig etablering av AI i samhället är de viktigaste utgångspunkterna.

Alexander Stubb, vice-ordförande i europeiska investeringsbanken levererade tre konkreta policyrekommendationer; EU bör fokusera på klimatet och hållbarhet, omfamna den digitala revolutionen, särskilt AI, och sprida europeiska värden och multilateralism, dvs att flera länder samarbetar mot samma mål. Jeffrey Sachs, professor och ansvarig för hållbar utveckling vid Columbia University i New York bidrog med ett färgstarkt resonemang. ”Europa är den enda platsen i världen där man verkligen förstår vad hållbar utveckling innebär”. Sachs förespråkade att EU borde gå i bräschen för hållbarhet genom att öka sin budget för att investera mer i hållbar utveckling, införa tuffare regleringar, samt tala med en starkare gemensam röst i utrikespolitiken.

Marianne Thyssen, kommissionär för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden, avslutade konferensen med att konstatera att EU är världsledande på hållbar utveckling, och tänker fortsätta vara världsledande, så att vi lämnar planeten i ett bra skick till nästkommande generationer.

Här kan ni läsa mer om konferensen.

 

 

 

Annonser

EU-kommissionen presenterar ny investeringsplattform för innovativ teknologi för att minska koldioxidutsläpp

Ytterligare 10 miljarder euro till ett klimatneutralt Europa; EU-kommissionen kommer under 2020 att lansera det första investeringsprogrammet med direkt anknytning till strategin om ett klimatneutralt Europa 2050.  

I slutet av februari presenterade EU-kommissionen ett nytt investeringsprogram, med namnet ”Innovationsfonden”. Programmet kommer att ha en budget på över 10 miljarder euro. Programmet är det första finansieringsinstrumentet som lanseras med koppling till EU:s strategi om ett klimatneutralt Europa 2050.

EU:s kommissionär för klimatåtgärder och energi, Miguel Arias Cañete, menar att målet med innovationsfonden är att fortsätta bygga ett modernt, klimatneutralt och energieffektivt Europa, som uppnår sociala, industriella och miljömässiga utmaningar både nu och i framtiden.

Innovationsfonden kommer att finansiera tekniska innovationer som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Programmet är inte sektorspecifikt utan syftar till att öka den globala konkurrenskraften hos innovativa företag i Europa, med syfte att föra ny europeisk innovativ teknik ut på marknaden.

EU-kommissionen vill försäkra sig om att Europa behåller sin ledarposition gällande klimatsmarta innovationer, för att möjliggöra att EU kan öka exporten av hållbara affärsmodeller, produkter och klimatsmart teknik, vilket kommer att ha god effekt på både klimatet och ekonomin i EU. Den nya Innovationsfonden är ett initiativ som ska bidra till att detta mål nås.

EU-kommissionen ämnar lansera den första ansökningsomgången för programmet under 2020, med kontinuerliga ansökningsomgångar fram till 2030. EU-kommissionen uppmuntrar synergier mellan Innovationsfonden och ett flertal andra program och fonder, t.ex. sammanhållningspolitiken, Horisont Europa och InvestEU.

Innovationsfondens budget har kopplingar till EU:s utsläppshandelssystem. Delar av budgeten kommer att finansieras av de 450 miljoner utsläppsrätter som ska auktioneras ut mellan 2020 – 2030. Därmed kommer programmets totala budget att variera något beroende på koldioxidpriset.

Läs mer om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens faktablad om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Omställningen till en cirkulär ekonomi på god väg: EU-kommissionen har sjösatt samtliga åtgärder på bara tre år

Inför EU-kommissionen årliga konferens om cirkulär ekonomi presenterades en ”framstegsrapport” om hur implementeringen av paketet om cirkulär ekonomi fortgår. Enligt kommission är ”den cirkulära ekonomin nu en global trend som inte går att vända”.

EU-kommissionen offentliggjorde den 4 mars sin rapport om genomförandet av åtgärder inom handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Samtliga 54 åtgärder, vilka antogs i december 2015, har genomförts eller är på god väg att genomföras i skrivande stund. Framstegsrapporten presenterades i samband med EU-kommissionens årliga konferens för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin, som organiserades i Bryssel 6-7 mars.

Rapporten presenterar de resultat som har uppnått hittills och vilka åtgärder som EU-kommissionen identifierar som väsentliga för en framtida klimatneutral och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. Framstegsrapporten visar att kommissionens handlingsplan har påskyndat omställningen till en cirkulär ekonomi i EU. Antalet sysselsatta i ”cirkulära sektorer” har t.ex. ökat. 2016 var antalet sysselsatta 6% högre inom dessa sektorer jämfört med 2012. Andra framsteg är att satsningarna på cirkulär ekonomi har bidragit till att skapa nya affärsmöjligheter och utvecklat nya marknader. Rapporten visar bland annat att cirkulära verksamheter generade 147 miljarder euro i mervärde under 2016.

Några av de åtgärder som EU-kommissionen har genomfört, och som kommissionen poängterar som centrala för den cirkulära ekonomin är:

  • EU:s strategi för plast, som är världens första heltäckande plaststrategi, och som innehåller förslag om hur EU bl.a. ska minska förbrukningen av engångsartiklar i plast
  • Satsningar på forskning- och innovation, samt stöd till industrin för anpassning till en cirkulär ekonomi. Under 2016 – 2020 har EU mobiliserat ca 10 miljarder euro till omställningen mot en cirkulär ekonomi
  • Moderniserade avfallshanteringssystem med nya mål för återvinning, som ska förbättra omvandling av avfall till resurser.

EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen, som ansvarar för sysselsättning, investeringar, tillväxt och konkurrenskraft, menar att Europa besitter en enorm potential för en företagsam omställning inom ramen för hållbar utveckling. Det är dock viktigt att se till att det arbete som har inletts på EU-nivå påskyndas, för att Europa ska kunna dra så stor nytta som möjligt av omställningen till en cirkulär ekonomi.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs EU-kommissionens rapport här.

EU-kommissionen presenterar diskussionsunderlag för ett hållbart EU 2030

EU tar tätposition för en hållbarare värld. I ett omfattande diskussionsunderlag framförs vilka utmaningar EU står inför, vad som gjorts och möjliga framtidsscenarier.

Den 30:e januari offentliggjorde EU-kommissionen ett diskussionsunderlag för ett hållbart EU 2030. Syftet med diskussionsunderlaget är att tillhandahålla information om allvarligheten av de utmaningar som EU och resten av världen står inför. Underlaget knyter an till EU:s avsikt att följa upp FN:s mål för hållbar utveckling och därtill även Parisavtalet angående klimatförändringar.

Innehållsmässigt berörs ett flertal horisontella områden såsom forskning, digitalisering och utbildning utifrån den pågående strukturomvandlingen i EU, där en övergång från linjär till cirkulär ekonomi är den centrala politiska utgångspunkten för diskussionen. Dessa områden betraktas som avgörande för övergången till ett hållbart samhälle, och vad för planet vi lämnar till nästföljande generationer.

I underlaget framförs också tre realistiska framtidsscenarier vilka syftar till att stimulera diskussionen om hur EU ska följa upp målen för hållbar utveckling. Scenarierna som presenteras är rent illustrativa, då de avser att entusiasmera samtalen och tänkandet kring ett hållbart EU 2030.

Scenarierna är:

  • EU formulerar en övergripande strategi för hållbar utveckling som ska vägleda EU och medlemsstaterna. Samtidigt utvecklar medlemsländerna nationella strategier för hållbar utveckling och framsteg mäts på EU-nivå.
  • EU-kommissionen fortsätter att integrera hållbar utveckling i samtliga politiska initiativ, men tvingar inte medlemsstaterna till åtgärder.
  • Ett ökat fokus på hållbar utveckling i EU:s ”yttre åtgärder”, t.ex. utvecklingsbistånd och EU:s handelspolitik, men begränsade åtgärder internt.

Diskussionsunderlaget är en uppföljning till Jean-Claude Junckers tal angående tillståndet i unionen år 2017 och visar på EU:s fokus på hållbar utveckling, som numera är inkluderat i samtliga politiska initiativ.

Läs diskussionsunderlaget här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.