Fit for 55 och ny Skogsstrategi

Den 14 juli presenterade EU-kommissionen det stora lagstiftningspaketet Fit for 55 och den 16 juli presenterades den nya Skogsstrategin som gäller fram till 2030. Innehållet i Fit for 55 och Skogsstrategin är intressant för både regional och lokal nivå och kommer att påverka EU:s arbete på klimat-, energi- och transportområdena under lång tid framöver.

Under våren 2021 enades Europaparlamentet och Rådet om EU:s nya klimatlag som ska säkerställa att EU når klimatneutralitet 2050. Lagen innehåller ett antal åtgärder men den åtgärd som fått mest uppmärksamhet är att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 55% år 2030 (jämfört med 1990-års nivåer). 

Fit for 55 (Redo för 55) kompletterar klimatlagen och är ett lagstiftningspaket som ska säkerställa att EU verkligen lyckas minska koldioxidutsläppen med 55% till 2030. Paketet innehåller både nya initiativ samt revideringar av ett flertal befintliga direktiv för att uppdatera dess innehåll. Ett urval av innehållet i Fit for 55 presenteras här:

  • Justering av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). EU-kommissionen föreslår bland annat att det totala utsläppstaket ska sänkas, att den årliga minskningstakten ska öka samt att flygtrafik/luftfart och sjöfart ska inkluderas i systemet (de har tidigare undantagits från ETS). Dessutom föreslås ett nytt separat utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader.
  • Ett helt nytt förslag är den så kallade koldioxidjusteringsmekanismen. Dess syfte är att sätta ett koldioxidpris på importer av ett urval produkter, när de importeras till EU. Mekanismen ska motverka att koldioxidintensiv produktion flyttar från EU:s medlemsländer men även att EU:s utsläppsminskningar bidrar till att utsläppen minskar globalt genom att industri utanför EU uppmuntras minska sina utsläpp.
  • Revidering av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF). Ett övergripande EU-mål för ”koldioxidupptagning” genom naturliga kolsänkor föreslås, motsvarande 310 miljoner ton koldioxidutsläpp fram till 2030, med ytterligare skärpningar efter 2031. Målet är att EU senast 2035 ska nå klimatneutralitet inom markanvändning, skogsbruk och jordbruk.
  • Revidering av direktivet om förnybar energi för att höja målet om hur mycket av EU:s energikonsumtion som ska vara förnybar till 2030, från 32% till 40%. Det föreslås även särskilda delmål för användning av förnybar energi för transporter, uppvärmning och kylning, byggnader och industri. Revideringen innehåller även skärpta hållbarhetskriterier för bioenergi.
  • Revidering av energieffektivitetsdirektivet med syfte att energianvändningen i EU ska minska, utsläppen begränsas och energifattigdom motverkas. Kommissionen föreslår bland annat ett mer ambitiöst bindande årligt mål för att minska energianvändningen på EU-nivå och att den offentliga sektorn ska ta täten i ”renoveringsvågen” och renovera 3% av sitt byggnadsbestånd varje år.
  • På transportområdet föreslås bland annat skärpta krav på koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar med målsättningen att alla nyregistrerade personbilar i EU ska vara helt utsläppsfria efter 2035. För att möjliggöra detta revideras även direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen och EU:s medlemsländer blir skyldiga att skynda på utbyggnaden av laddnings- och tankstationer (laddning av elbilar och tankning av vätgas).

Den 16 juli presenterade EU-kommissionen även den nya Skogsstrategin. Den uppdaterade strategin är i sig inte en del av Fit for 55 men har nära koppling till klimatlagen, Fit for 55 och EU:s strategi för biologisk mångfald.

Skogsstrategins huvudsyfte är att förbättra EU-skogarnas kvalitet, kvantitet och motståndskraft mot klimatförändringar. Strategin har stort fokus på att främja skydd, ”återställning” och utvidgning av skogar i EU för att bekämpa klimatförändringar, upptagning av koldioxid och motverka förlusten av biologisk mångfald. Men strategin belyser också skogens viktiga roll för landsbygds- och regional utveckling och vikten att utveckla en hållbar skoglig bioekonomi. 

Gällande bioekonomi framhåller strategin vikten att utveckla ”långlivade” träprodukter (produkter med lång livscykel så som möbler och byggnader), hållbart nyttjande av träbaserade resurser för bioenergi, främjande av ekoturism samt kompetensutveckling för personer som arbetar inom bioekonomin. Strategin innehåller även satsningar på forskning och innovation samt marknadsföring av nya material och produkter som ersätter fossilbaserade motsvarigheter.

Vad är nästa steg i lagstiftningsprocessen?

Fit for 55 kommer börja behandlas av Rådet och Europaparlamentet i höst. Givet paketets stora omfattning och innehåll kommer det troligtvis att ta lång tid, uppemot flera år för vissa förslag, innan samtliga delar av Fit for 55 är färdigförhandlade. Vi kommer definitivt att återkomma till innehållet i Fit for 55 i artiklar på nyhetsbloggen framöver.

Läs mer om Fit for 55 här.

Läs mer om Skogsstrategin här.

EU-kommissionens hemsida om den gröna given finns här.

FN:s globala mål i fokus – hur har EU utvecklats de senaste fem åren?

FN:s Agenda 2030 har under flera år bidragit till att forma både europeiskt och regionalt policyarbete mot hållbar utveckling och tillväxt. Nu har Eurostat, den europeiska myndighet som bevakar statistik inom EU, publicerat en rapport som utvärderar EU:s framsteg de senaste fem åren mot att uppnå FN:s globala mål. EU har gjort betydande framsteg för att säkerställa fredliga och inkluderande samhällen (mål 16), ingen fattigdom (mål 1) och god hälsa och välbefinnande (mål 3). Viss tillbakagång observeras inom ekosystem och biologisk mångfald (mål 15) och hållbar energi för alla (mål 7).

Agenda 2030 består av 17 globala mål som antogs av FN:s generalförsamling i september 2015 och är resultatet av ett arbete som pågått i nära 30 år inom FN. Hållbar utveckling är även inbäddat i EU:s fördrag och EU-kommissionens nuvarande politiska riktlinjer är utformad för att uppnå målen i Agenda 2030.

Eurostat har utvärderat utvecklingen på EU-nivå genom att använda ett dataset besående av kvantitativa indikatorer från den senaste femårsperioden. Dessa indikatorer beskriver olika faktorer kopplade till de globala målen. Analysen innehåller även ett kapitel om Covid-19 pandemin och dess effekt på framsteg mot hållbarhetsmålen. Dessutom har EU-kommissionens forskningscentrum Joint Research Centre (JRC) föreslagit indikatorer som kan användas för att mäta framstegen på regional nivå.

Eurostat har delat in utvecklingen av de globala målen i fyra kategorier.

  1. Betydande framsteg
  2. Vissa framsteg
  3. Viss tillbakagång
  4. Betydande tillbakagång

I korthet kan sägas att EU gör framsteg mot en majoritet av FN:s globala mål. Figur ett visar Eurostats bedömning hur 15 av de 17 globala målen har utvecklats i EU.

Bildkälla: (C) Europeiska Unionen. Sustainable development in the European Union — Monitoring report on progress towards the SDGs in an EU context — 2021.

Eurostat menar att EU har gjort betydande framsteg för att säkerställa fredliga och inkluderande samhällen (mål 16), ingen fattigdom (mål 1) och god hälsa och välbefinnande (mål 3). Indikatorerna för mål 16 visar att EU har färre mord och överfall samtidigt som medborgare upplever att kriminalitet, våld och vandalism har minskat. Indikatorerna för mål 1 visar att allt fler klarar att tillgodose sina basala behov. Indikatorerna för mål 3 visar ett EU:s medborgare har en mer hälsosam livsstil samtidigt som externa faktorer som luft-, vatten- och ljudföroreningar har minskat. Bättre förebyggande åtgärder och behandlingsmetoder för många sjukdomar har även bidragit till att dödligheten i EU har minskat de senaste fem åren.

Vissa framsteg har gjorts gällande implementering av tio av de globala målen, bland andra ingen hunger (mål 2), god utbildning (mål 4) och jämställdhet (mål 5).

Viss tillbakagång observeras inom ekosystem och biologisk mångfald (mål 15) och hållbar energi för alla (mål 7). Indikatorerna för mål 15 visar på en viss tillbakagång genom ohållbar landanvändning som minskat biologiska mångfald. Samtidigt har en viss förbättring skett inom mål 15 genom fler skyddade skogsområden. Indikatorerna för mål 7 visar att energikonsumtionen i EU har ökat. Samtidigt har andelen hållbara energikällor ökat, dock inte i den takt som behövs för att nå EU:s mål på 32 % hållbara energikällor innan år 2030. Enligt Eurostat är dock den sammantagna bedömningen att en viss tillbakagång har gjorts gällande mål 7. Rent vatten och sanitet för alla (mål 6) samt hav och marina resurser (mål 14) har inte utvärderats i Eurostats rapport. Eurostat ser ingen betydande tillbakagång för något av målen.

Någon utvärdering av utvecklingen mot FN:s globala mål på regional nivå finns inte än, men arbete pågår att ta fram en metodologi för just det syftet. Joint Research Center (JRC), EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum, har publicerat en rapport som föreslår ett antal indikatorer tillgängliga på regional nivå som skulle kunna användas för att mäta framsteg mot de globala målen.

Ladda ner Eurostats rapport om EU:s framsteg mot FN:s globala mål här.

Ladda ner JRC:s artikel om indikatorer för att övervaka framsteg mot FN:s globala mål på regional nivå här.

Regionkommittén har kommenterat hur FN:s globala mål kan ligga till grund för återhämtningen från pandemin, läs mer här.

EU-kommissionen presenterar ett åtgärdspaket för hållbara investeringar

För att främja fler investeringar i hållbara verksamheter har EU-kommissionen den 21 april antagit ett åtgärdspaket som ska kanalisera investeringar som bidrar till EU:s miljömål. Åtgärdspaketet är också ett steg i att bli en global standardsättare för hållbara finansieringar. För Värmland har klimattaxonomin varit särskilt viktigt och regionen har aktivt följt och påverkat dess utformning.

Åtgärdspaketet består av tre delar:

  • En delegerad rättsakt* om EU:s klimattaxonomi – en gemensam lagstiftning som definierar vilka verksamheter som bidrar till klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar.
  • Ett förslag till direktiv om företagens hållbarhetsredovisning – ett regelverk som ställer krav på EU:s företag att redovisa hållbarhetsinformation likt en ekonomisk redovisning.  
  • Ytterligare sex delegerade rättsakter för att främja ett hållbarhetsperspektiv i investeringsrådgivning – förslagen ska uppmuntra företag att bli mer hållbara och främja företag som redan har gjort en hållbar omställning.

Åtgärdspaketet för hållbara investeringar är en del av den gröna given och ska stimulera företag att ändra sina affärsmodeller mot hållbara verksamheter. Taxonomin kommer att påverka större samt börsnoterade företag vilket innefattar ca 40 % av företagen i EU. Tillsammans står de för 80 % av EU:s produktion av växthusgaser att påverkas av de nya reglerna. Samma företag påverkas av hållbarhetsredovisningsdirektivet vilket betyder att närmare 50 000 företag behöver redovisa hållbarhetsinformation.

För Värmland har klimattaxonomin varit särskilt viktig. I förslagets första utkast hade EU-kommissionen klassat bioenergi som en ”övergångsaktivitet”, alltså en verksamhet som skulle tillåtas på kort sikt för att sedan fasas ut. Region Värmland höll inte alls med EU-kommissionen om detta och svarade på det samråd om taxonomin som EU-kommissionen öppnade i november 2020.

Som svar på EU-kommissionens samråd skrev Region Värmland ett positionspapper. Huvudargument för det positionspappret är att biomassa och biobränslen från skogen inte bör ses som övergångsaktivitet utan är hållbara och behövs för att EU ska nå koldioxidneutralitet år 2050. Region Värmland menar att skogen är en förutsättning för en cirkulära och fossilfria ekonom då biomassa från skogen kan ersätta de fossila källor som används idag. Att klassa bioenergi som en ”övergångsaktivitet” är i förlängningen också att klassa de produkter som produceras av skogen som övergångsprodukter, alltså kartong och papper som kan ersätta material producerade från fossila källor. Dessutom påpekade Region Värmland att Sveriges energiförsörjning förlitar sig på tillgång till biomassa som annars skulle gå till spillo. I Sverige används inte hela träd till bioenergi, utan restprodukter från produktion av timmer och pappersmassa, till exempel spån, flis och bark, som annars inte skulle brukas.

Region Värmland var inte de enda som hade synpunkter på det första förslaget till taxonomin. EU-kommissionen mottog fler än 40 000 svar på samrådet. Detta verkar ha haft effekt och i det förslag som presenterades den 21 april är de tidigare krav som ställts på bioenergi och skogliga produkter är borttaga. Enligt taxonomin definieras nu biomassa som förnybar. För Värmland betyder det att regionen kan fortsätta investera skogen och bioekonomin.

Läs mer om åtgärdspaketet för hållbara investeringar här.

Ladda ner ett faktablad om åtgärdspaketet här.

Läs en fördjupande artikel om Region Värmlands arbete med taxonomin här.

Ladda ner Region Värmlands positionspapper om klimattaxonomin här.

*En delegerad akt används av EU-kommissionen för att uppdatera ett existerande regelverk för att hänga med i utvecklingen av en sektor utan att förändra lagstiftningen.

Rekommendationer för europeisk forskning och innovation i ny rapport

EU-kommissionen presenterade en ny rapport den 27 maj som mäter resultaten av forskning och innovation i EU. Rapporten visar ett EU är ledande när det gäller vetenskapsproduktion men att större vikt på bör läggas vid grön omställning och teknisk kompetens.

Rapporten behandlar vetenskap, innovation och forskning i EU genom att analysera euroepiska resultat inom ramen för forskning- och innovationsområdet, liksom synergierna mellan dessa. Rapporten försöker också identifiera vilka ”motorer” som driver på innovations- och forskningsutvecklingen i syfte att skapa underlag för beslutsfattare, forskare, innovatörer och analytiker inom finanssektorn. Senast en liknande rapport gavs ut var 2018.

Innovation och forskning lyfts fram som viktiga faktorer till en jämlik och hållbar tillväxt i EU:s samtliga länder, regioner och städer. Det poängteras särskilt att mindre utvecklade regioner måste ha goda möjligheter och förutsättningar till innovationsskapande för att inte hamna på efterkälken. Framåt bör även innovations- och forskningspolitiken i EU främja en ökad kompetens hos den europeiska befolkningen när det gäller tekniska innovationer, vilket i förläningen innebär ekonomiskt värdeskapande i form av både jobb och sysselsättning.

Utöver att rusta EU för utvecklingen av digitala och tekniska innovationer anses den gröna omställningen och hållbar tillväxt ha fortsatt stor potential inom ramen för forskning och innovation. Enligt rapporten är EU redan ledande på detta område, men det behövs samtidigt mer ansträngningar som kan säkra hållbara och marknadsmässiga lösningar som kan underlätta klimatomställningen. Rapporten innehåller rekommendationer som kan fördelas på tre huvudområden:

  • Forskning och innovation för ett säkert och rättvist utrymme för mänskligheten.
  • Forskning och innovation för ett globalt ledarskap.
  • Forskning och innovation för ekonomiska och samhälleliga effekter.

Tanken är att rekommendationerna ska kunna skapa underlag för en utveckling där forskning och innovation möter upp EU:s mål om grön och hållbar utveckling, samtidigt som detta integreras med EU:s initiativ och strategier i strävan efter ett rättvist, klimatneutralt, digitalt och konkurrenskraftigt Europa.

Läs mer om rapporten och dess rekommendationer här.

Kommissionen presenterar ”Den europeiska gröna given”

EU-kommissionen presenterade under onsdagen ”Den gröna given”, som ska leda vägen fram till att Europa ska bli den första klimatneutrala världsdelen genom en grön omställning. Utöver de åtgärder och strategier som presenteras kommer även en klimatlag att läggas fram inom 100 dagar.

Den 11 december lanserade EU-kommissionen ”Den europeiska gröna given”, på engelska kallat ”European Green Deal”, en plan som ska verka för att göra EU:s ekonomi hållbar genom att omvandla klimat- och miljöutmaningar till möjligheter inom alla politikområden och främja en rättvis omställning för alla.

Den europeiska gröna given är en plan som omfattas av att ställa om till en cirkulär ekonomi, hejda klimatförändringarna, skydda den biologiska mångfalden och minska föroreningar. Planen presenterar de investeringar som krävs och vilka finansieringsverktyg som finns tillgängliga. Alla sektorer av ekonomin omfattas av den gröna given, såsom transport, energi, jordbruk, byggnader och industrier.

För att nå ambitionen om att EU senast 2050 ska vara världens första klimatneutrala världsdel kommer ett förslag om en europeisk klimatlag att läggas fram inom 100 dagar. Utöver det kommer även EU-kommissionen att lägga fram följande strategier:

  • Strategi för biologisk mångfald fram till 2030.
  • En ny industristrategi.
  • En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin.
  • En strategi från jord till bord för hållbara livsmedel.
  • Förslag på ett föroreningsfritt Europa.

Stora investeringar är nödvändiga för att uppnå målen inom den europeiska gröna given. En investeringsplan kommer att läggas fram i början av nästa år för att främja ett hållbart Europa och möta finansieringsbehoven. Klimatförändringar och miljöförstöring är en gemensam utmaning men EU-kommissionen betonar att alla regioner och medlemsländer inte har samma utgångsläge. Därför betonas att vikten av att EU främjar en rättvis omställning och ger särskilt stöd till regioner som är beroende av koldioxidintensiv verksamhet.

En ”klimatpakt” kommer också att presenteras i mars 2020 där allmänheten får en röst och roll i att utforma åtgärder, utbyta information, främja gräsrotsverksamhet och utveckla inspirerande lösningar. Det som händer härnäst är att EU-kommissionen uppmanar Europaparlamentet och Europeiska rådet att stödja ambitionen  om en grön giv och således förverkliga den.

Läs hela pressmeddelandet om Den europeiska gröna given här.

Läs mer om Den europeiska gröna given här.

2019 års Regional Competitiveness Index har publicerats

Regional Competitiveness Index är ett verktyg som bevakar och bedömer regioners förmåga att erbjuda attraktiva och hållbara miljöer för företag och invånare. Varje region bedöms enligt en poängskala som baseras på 70 olika indikatorer.

Den 7 oktober publicerade EU-kommissionen 2019 års Regional Competitiveness Index (RCI), vars syfte är att låta regioner bevaka och bedöma sina utvecklingar över tid och även jämföra dess framsteg i förhållande till andra regioner. Indexet uppdateras vart tredje år och utgörs av ett digitalt verktyg som visar på regionernas samlade poäng. Regionernas poäng baseras på 70 indikatorer, såsom korruption, politisk stabilitet och statsskuld, vilket påvisar dess möjlighet att erbjuda attraktiva och hållbara miljöer för företag och invånare.

Resultaten för 2019 presenteras i form av en interaktiv karta och samtliga regioner har ett poängkort som kan jämföras med en annan EU-region. Användare kan således undersöka hur dess regioner förhåller sig inom områden för politisk styrning, infrastruktur, inkludering i digitala nätverk, hälsa, humankapital, arbetsmarknad och innovation.

Starka prestationer återfinns främst i huvudstäder och i regioner med större städer, som exempelvis erhåller fördelar inom ekonomi, bättre anslutning och högre nivåer av humankapital. För 2019 års index är det Stockholm, London och Utrecht som presterat bäst. Norra Mellansverige får 61.78 poäng och hamnar på plats 129 av 268. Regionen presterar särskilt bra inom högre utbildning och livslångt lärande men presterar desto sämre inom marknadsstorlek.

Läs mer om European Regional Competitiveness Index här

Slutsatser om den cirkulära ekonomin antas av Rådet

EU-ländernas miljöministrar har fastställt en strategisk plan för klimatmötet COP25 och uppmanar till ambitiösa insatser inom cirkulär ekonomi för ett hållbart samhälle.

Den 4 oktober sammanträdde EU-ländernas miljöministrar i Luxemburg för att diskutera flertalet viktiga frågor. Mötets huvudsakliga syfte var att fastställa EU:s strategiska plan för klimatmötet COP25 som hålls i Santiago de Chile mellan den 2 och 13 december senare i år.

I  slutsatserna från mötet betonade Rådet att det krävs ytterligare ambitiösa insatser för att möjliggöra en övergång till ett hållbart samhälle. Den cirkulära ekonomin utgör en betydande drivkraft och förutsättning för att minska utsläppen av växthusgaser, värna om planetens gränser och nå FN:s mål för hållbar utveckling.

Rådet uppmanar därför EU-kommissionen att ta fram en ambitiös, långsiktig och strategisk ram och en ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Insatser uppmanas för att främja cirkularitet i hela värdekedjan, framförallt för sektorer med ett konsumentperspektiv såsom textil-, transport-, livsmedels-, bygg- och rivningsbranscherna. Även vikten av fler åtgärder för batterier och plast betonas.

Slutsatserna lyfter fram åtgärder som inkluderar miljöbeskattning, miljöskattereformer och ett utökat producentansvar, som ett sätt för att främja mer hållbara och cirkulära mönster inom produktion och konsumtion.

Läs mer om mötet här

Läs mer om slutsatserna här

 

Sammanfattning av ”The European Week of Regions and Cities”

Under den 7-10 oktober anordnades “The European Week of Regions and Cities”, ett fyradagars-evenemang där regioner och städer står i fokus. Nedan följer en kort summering av några evenemang som Region Värmlands Brysselkontor har bevakat.

How gender equal is your city and region? Where are the women in Europe thriving?

  • Syftet med workshopen var främst att belysa hur jämställdhet mellan könen ser ut inom olika städer i Europa. Det lyftes bland annat genom att visa hur lokala myndigheter kan åstadkomma positiva förändringar genom att integrera ett mer genuskänsligt policyarbete.
  • Sessionens tema behandlade bland annat andelen kvinnor inom offentlig sektor, jämställdhet för minskandet av korruption och ett genusperspektiv på infrastruktur och stadsplanering.
  • En av talarna på workshopen var Lena Wängnerud, professor vid Göteborgs universitet, som talade om jämställdhet i förhållande till korruption. Albert Edman från Umeå kommun höll en presentation om jämställdhet och stadsplanering.

Implementing the Paris Agreement: EU cities and regions in energy transition

  • Sessionens mål var inriktat på att diskutera vilka utmaningar som uppstår i samband med en klimatvänlig och hållbar övergång. Det som betonades särskilt under paneldiskussionen var vikten av samarbete, att alla nivåer av styrning måste involveras och att man lyssnar på det som händer på ”gatorna”.
  • En del steg framåt i processen presenterades och innefattade bland annat: stoppa investeringar i fossila bränslen, starta en bank för miljön och att inrätta en pakt som säkerställer de jobb som riskerar försvinna vid en hållbar övergång.
  • Bland talarna fanns bland annat Jerzy Buzek, som är ordförande för ITRE-utskottet i Europaparlamentet. Klimataktivitsten Sarah Zamoum representerade organisationen Rise for Climate Belgium.

Monitoring Regional Smart Specialisation Strategies

  • Evenemanget syftade till att olika regioner delade sina erfarenheter gällande utvärdering av smart specialisering och därigenom lägga grund för ett samarbete inom området. Presentationerna som hölls var inriktade på att ge en kort introduktion till hur respektive region arbetar med övervakning och utvärdering av sina smarta specialiseringsstrategier och vilka utmaningar som uppstått längs vägen.
  • Strategierna skiljde sig mellan de olika regionerna men det fanns en del gemensamma utmaningar inom området. Vilka typer av indikatorer som bör inräknas i strategierna och begränsade resurser var återkommande utmaningar som lyftes i presentationerna.
  • Ingrid Jansson från Region Värmlands Brysselkontor presenterade den utvärderingsmodell som har utvecklats i Norra Mellansverige och andra goda exempel presenterades från Emilia-Romagna, Navarra och Tampere.

Om du vill veta mer om vilka evenemang Region Värmland European Office har bevakat eller har önskemål om en mer detaljerad rapport, kontakta Cecilia Nilsson på europeanoffice@regionvarmland.se

Läs mer om The European Week of Cities and Regions här

Reportage från konferensen ”Ett hållbart Europa 2030, från mål till resultat”.

De hållbara utvecklingsmålen är verkligen högt upp på agendan i EU. Ambitionen är solklar och forskningsresultaten är tydliga. Men kan EU leverera det som krävs?

Den 8 april anordnade EU-kommissionens tankesmedja, European Political Strategy Centre (EPSC) en konferens om ett hållbart Europa, vilken vi på Region Värmlands Brysselkontor bevakade. Konferensen, som gick under beteckningen ”high-level conference” gästades av många framstående namn från både politiken, akademien och näringslivet.

FN:s generalsekreterare, António Guterres inledde via videolänk med att konstatera att Europa spelar en nyckelroll för att nå de hållbara utvecklingsmålen. Uttalandet befäste den röda tråden för konferensen; Europa är världsledande på hållbar utveckling och alla talare var överens om vikten av de hållbara utvecklingsmålen, men vägen till en hållbar värld tycks vara krokig och dessutom ta lång tid.

EU-kommissionens förste vice-ordförande Frans Timmermans kommunicerade att hållbar utveckling inte är ett val, utan ett måste. Timmermans fortsatte med att poängtera att utmaningarna vi står inför inte är ett höger-vänsterproblem, utan ett universellt problem, samt att omställningen till hållbarhet måste förankras på det sociala planet, vilket bl.a. visas av framväxten av de gula västarna i Frankrike. Han menade också att ”EU kan vara stor i stora frågor genom att reglera i smått”, ex. genom plaststrategin som bl.a. handlar om sugrör och plastbestick. Vid frågan om hur nästa EU-kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Timmermans att kommissionens nästa ordförande bör ta personligt ansvar för målen, och se till att kommissionärerna blir ansvariga att tillgodose att målen uppfylls inom ramen för sitt ansvarsområde.

Jyrki Katainen, även han vice-ordförande av EU-kommissionen, valde att fokusera sitt anförande på fyra punkter. Den cirkulära ekonomin, där Katainen konstaterade att omställningen inte kommer att ske om inte ekonomin är den primära drivkraften. Artificiell intelligens (AI); säker och effektiv intelligens kan bidra starkt till de hållbara utvecklingsmålen inom sektorer som jordbruk, hälsa och skydd för miljön. Modernisera utbildningen, anpassa utbildningsystemen och kompetenser efter dagens teknologi, framför allt AI. Fiskal hållbarhet, för att genomgå en hållbar omställning krävs uppbackning från en hållbar ekonomi. Vid frågan om hur nästa kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Katainen att skapandet av en konkret åtgärdsplan för den cirkulära ekonomin och en kontinuerlig etablering av AI i samhället är de viktigaste utgångspunkterna.

Alexander Stubb, vice-ordförande i europeiska investeringsbanken levererade tre konkreta policyrekommendationer; EU bör fokusera på klimatet och hållbarhet, omfamna den digitala revolutionen, särskilt AI, och sprida europeiska värden och multilateralism, dvs att flera länder samarbetar mot samma mål. Jeffrey Sachs, professor och ansvarig för hållbar utveckling vid Columbia University i New York bidrog med ett färgstarkt resonemang. ”Europa är den enda platsen i världen där man verkligen förstår vad hållbar utveckling innebär”. Sachs förespråkade att EU borde gå i bräschen för hållbarhet genom att öka sin budget för att investera mer i hållbar utveckling, införa tuffare regleringar, samt tala med en starkare gemensam röst i utrikespolitiken.

Marianne Thyssen, kommissionär för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden, avslutade konferensen med att konstatera att EU är världsledande på hållbar utveckling, och tänker fortsätta vara världsledande, så att vi lämnar planeten i ett bra skick till nästkommande generationer.

Här kan ni läsa mer om konferensen.

 

 

 

EU-kommissionen presenterar ny investeringsplattform för innovativ teknologi för att minska koldioxidutsläpp

Ytterligare 10 miljarder euro till ett klimatneutralt Europa; EU-kommissionen kommer under 2020 att lansera det första investeringsprogrammet med direkt anknytning till strategin om ett klimatneutralt Europa 2050.  

I slutet av februari presenterade EU-kommissionen ett nytt investeringsprogram, med namnet ”Innovationsfonden”. Programmet kommer att ha en budget på över 10 miljarder euro. Programmet är det första finansieringsinstrumentet som lanseras med koppling till EU:s strategi om ett klimatneutralt Europa 2050.

EU:s kommissionär för klimatåtgärder och energi, Miguel Arias Cañete, menar att målet med innovationsfonden är att fortsätta bygga ett modernt, klimatneutralt och energieffektivt Europa, som uppnår sociala, industriella och miljömässiga utmaningar både nu och i framtiden.

Innovationsfonden kommer att finansiera tekniska innovationer som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Programmet är inte sektorspecifikt utan syftar till att öka den globala konkurrenskraften hos innovativa företag i Europa, med syfte att föra ny europeisk innovativ teknik ut på marknaden.

EU-kommissionen vill försäkra sig om att Europa behåller sin ledarposition gällande klimatsmarta innovationer, för att möjliggöra att EU kan öka exporten av hållbara affärsmodeller, produkter och klimatsmart teknik, vilket kommer att ha god effekt på både klimatet och ekonomin i EU. Den nya Innovationsfonden är ett initiativ som ska bidra till att detta mål nås.

EU-kommissionen ämnar lansera den första ansökningsomgången för programmet under 2020, med kontinuerliga ansökningsomgångar fram till 2030. EU-kommissionen uppmuntrar synergier mellan Innovationsfonden och ett flertal andra program och fonder, t.ex. sammanhållningspolitiken, Horisont Europa och InvestEU.

Innovationsfondens budget har kopplingar till EU:s utsläppshandelssystem. Delar av budgeten kommer att finansieras av de 450 miljoner utsläppsrätter som ska auktioneras ut mellan 2020 – 2030. Därmed kommer programmets totala budget att variera något beroende på koldioxidpriset.

Läs mer om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens faktablad om Innovationsfonden här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.