Okategoriserade – Region Värmland European Office

Frankrike tar fram nya prioriteringar inför ordförandeskapet

Den 7 januari inledde Frankrikes president Emmanuel Macron officiellt det franska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Ordförandeskapet i rådet roterar var sjätte månad mellan EU:s medlemsländer. Ordförandelandet ska se till att EU-samarbetet fortgår, leder sammanträden i rådet samt företräder Europeiska unionens råd mot de andra EU:s institutionerna. Det franska ordförandeskapet kommer arbeta efter tre ledord: återhämtning, styrka och tillhörighet.

Frankrikes ordförandeskap i Europeiska unionens råd pågår mellan den 1 januari och den 30 juni. I samband med detta har Frankrikes president, Emmanuel Macron, tagit fram tre prioriteringar. Frankrike ska bidra till EU:s roll som global aktör och utöka samarbetet med tredje länder. Vidare ska Frankrike leda förhandlingarna av det stora klimatpaketet, Fit-For-55, som ligger till grund för att EU ska uppnå sitt klimatneutralitetsmål. Frankrike kommer även ha fokus på sociala frågor under ordförandeskapet, bland annat minimilöner samt lönetransperens.

Under ordförandeskapet ska Frankrike prioritera:

En återhämtning som ska bidra till den gröna och digitala omställningen i Europa
Försvara och främja europeiska värderingar och intressen
Bidra till utvecklingen av en gemensam europeisk vision genom att satsa på kultur, värderingar och historia

Frankrikes ordförandeskap är ett av tre ordförandeskap som ingår i ett trioprogram tillsammans med de medlemsländer som tar över ordförandeskapet efter Frankrike, Tjeckien hösten 2022 följt av Sverige våren 2023. Länderna ska biträda samt stötta varandra och tillsammans har de tagit fram följande prioriteringar för de kommande 18 månaderna:

Skydda medborgarnas frihet
Utveckla en ny tillväxt- och investeringsmodell för Europa
Skydda den europeiska befolkningens hälsa genom ett grönare och mer jämlikt samhälle
Europa som en global aktör

I det 18 månaders trioprogrammet har länderna även satt långsiktiga mål, bland annat en starkare rättsstatsprincip, ett framgångsrikt genomförande av återhämtningsplanen samt en starkare inre marknad. Trion menar även att hälso- och sjukvårdssystemen kommer vara prioriterat på grund av de utmaningar som covid-19 pandemin fört med sig.

Vad händer nu?
I samband med Frankrikes ordförandeskap planeras närmare 400 evenemang genomföras i Frankrike och i resten av EU. Frankrike kommer arrangera politiska möten, ett kulturellt program samt evenemang öppna för allmänheten. Frankrike har även lanserat ett nytt två-euromynt.

Läs mer om det Frankrikes ordförandeskap i Europeiska unionens råd här.

Läs mer om trioprogrammet mellan Frankrike, Tjeckien och Sverige här.

Det nya Bauhausinitiativet

I januari 2021 lanserade EU-kommissionen det nya Bauhausinitiativet, ett initiativ med syfte att förändra EU:s livsmiljöer med utgångspunkt i hållbarhet, estetik och inkludering. Bauhausinitiativet är EU-kommissionens initiativ som ska sammanföra perspektiv från vetenskapens och teknikens värld med konstens och kulturens för att skapa vackra, hållbara och inkluderande platser och produkter.

Region Värmland European Office rapporterade om Bauhausinitiativet i mars då initiativet var i den första utvecklingsfasen, länk till den artikeln finns nedan. Under den första fasen samlade EU-kommissionen in nära två tusen exempel och idéer på projekt från medborgare, konstnärer och ingenjörer. Baserat på utvecklingsfasen, bestämde EU-kommissionen att Bauhausinitiativet ska innehålla fyra tematiska områden:

Återkoppla till naturen
Återfå en känsla av tillhörighet
Prioritera människor och platser med störst behov
Bidra till en mer långsiktig och integrerat tänkande inom industriella ekosystemet

I september startade andra fasen av initiativet och fem småskaliga projekt inom initiativet har inletts. Dessa projekt kommer övervakas och följas noga för att ta del av lärdomar och bidra att initiativets prioriteringar fortsätter att utvecklas. Dessutom ska EU-kommissionen sprida kunskap och tillgängliggöra projektidéer och prototyper från initiativet som är användbara för aktörer inom EU och tredje länder.

Vad händer nu?
Den tredje och sista fasen påbörjas i januari 2023 och ska fokusera på att utveckla de idéer och åtgärder som har vuxit fram under de två första faserna. EU-kommissionen ska även nå en bredare publik och kartlägga de mest användbara idéerna genom att dela upp kunskap mellan de medverkande aktörerna.

EU-kommissionen publicerar utlysningar relaterade till Bauhausinitiativet inom relevanta EU-instrument. Det nya Bauhausinitiativet finansieras av EU-kommissionen genom Horisont Europa, LIFE samt den europeiska regionalfonden. Regioner, kommuner och andra aktörer kan ansöka om att bli samarbetspartner till Bauhausinitiativet. EU-kommissionen söker kontinuerligt aktörer som kan vara en initiativtagare till idéer och projekt.

Region Värmland European Office har tidigare rapporterat om Bauhausinitativet, läs den artikeln här.

Läs mer om och ansök att bli samarbetspartner här.

Läs mer om Bauhausinitiativet på EU-kommissionens hemsida här.

Frågor och svar från EU-kommissionen om Bauhausinitiativet finns här.

Den nationella kontakten för Bauhausinitiativet är Boverket. Läs mer här.

Ny resolution för vuxenlärande

Den 29 november antog EU:s utbildningsministrar en ny resolution för vuxnas lärande som ska bidra till ökad anställningsbarhet och minska arbetslöshet. Den ska gälla fram till 2030 och understryker de kompetenser som behövs på den europeiska arbetsmarknaden.

I måndags träffades EU:s utbildningsministrar för att diskutera och fastställa ett nytt förslag om en icke-bindande agenda för vuxenutbildning. Förslaget fokuserar på ett livslångt lärande och vuxenutbildning som ska bidra till att de kompetenser och färdigheter som behövs på arbetsmarknaden uppfylls. Dessutom, för att underlätta och möjliggöra den digitala och gröna omställningen samt bidra till EU:s ekonomiska återhämtning har utbildningsministrarna tagit fram en resolution. Resolutionen är frivillig för EU:s medlemsländer att följa. Den behandlar följande förslag:

Ömsesidigt lärande där medlemsländerna drar lärdom av god praxis
Ministerrådets arbetsgrupp för vuxenutbildning ska fortsätta med samråd
EU:s medlemsländer ska genom kontinuerliga utbildningsinsatser uppmuntra vuxnas lärande
Delaktiga medlemsländer ska utföra validering av informellt lärande

Enligt EU-kommissionen anses bristande utbildning vara en förklaring till varför arbetslösheten är så hög i Europa. En femtedel av arbetslösa mellan 20–64 år i Europa har endast en grundskoleexamen. I Sverige ligger arbetslösheten för de som endast har grundskoleutbildning på 21,9 procent medan i EU ligger den på 13,4 procent. Den totala arbetslösheten i Sverige ligger på 8,3 procent och 7,1 procent i EU.

Vad händer nu?
Utbildningsfrågor Sverige beslutas främst på nationell nivå och Sverige står bakom förslaget. Sverige ska tillsammans med andra medlemsländer se till att tillgången till utbildning inom arbetslivet ökar eftersom det är avgörande för arbetsmarknaden.

Läs mer om nyheten på Europaportalen här.

Läs slutsatserna från Ministerrådet här.

EU-kommissionen föreslår nya regler för resor inom EU

Den 25 november föreslog EU-kommissionen en uppdatering av reglerna för säker och fri rörlighet i EU. Reglerna infördes som ett svar på covid-19 pandemin och behöver nu ändras på grund av en ökad vaccinationsgrad och EU:s insats med digitala vaccinationsbeviset.

Sedan sommaren har vaccinationsgraden i EU ökat och fler än 650 miljoner vaccinationsintyg har begärts ut från EU:s invånare. Dessutom har den epidemiologiska situationen i EU utvecklats och medlemsstaterna har tagit ytterligare åtgärder exempelvis inom administrering av ”boostervaccin”. EU-kommissionen menar att alla dessa faktorer bidrar till att reglerna kring resor inom EU behöver uppdateras och har föreslagit följande åtgärder:

De personer som har ett giltigt vaccinationsintyg ska inte behöva omfattas av restriktioner vid resa till annat EU-land.
Vaccinationsintyget bör gälla i 9 månader i stället för 6 månader baserad på EU:s smittskyddsmyndighets (ECDC) riktlinjer om ”boostervaccin”.
EU:s trafikljuskarta för resor inom EU anpassas. Kartan har ett informationssyfte men ska även bidra till samordning för områden med låg samt hög risk för smittspridning.
Undantag från en del restriktioner för vissa gränspendlare, barn under 12 år samt nödvändiga resenärer på grund av den höga vaccinationsgraden i EU.
Förenklat ”nödbroms”-förfarande, alltså ett förenklat och mer operativt tillvägagångssätt som syftar till att fördröja spridningen av nya covid-19 varianter.

Vad händer nu?
EU-kommissionens förslag har skickats till Ministerrådet som nu ska diskutera frågorna innan de kan anta rekommendationerna. EU-kommissionen föreslår att ändringarna bör ske från och med den 10 januari 2022.

Läs mer om EU-kommissionens förslag här.

Läs frågor och svar här.

EU-kommissionens arbetsprogram för 2022

Den 19 oktober presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram inför det kommande året. Arbetsprogrammet innehåller 42 nya initiativ som bygger på sex övergripande ambitioner.

EU-kommissionen antar årligen ett arbetsprogram med planerade initiativ och prioriteringar som informerar allmänheten, Europaparlamentet och Rådet om EU-kommissionens prioriteringar för det kommande året. Arbetsprogrammet inför 2022 baseras på EU-kommissionens politiska riktlinjer och lärdomar från covid-19 pandemin. I år uppmärksammar arbetsprogrammet den gröna och digitala omställningen samt understryker EU:s roll som en global aktör.

Arbetsprogrammet bygger på sex övergripande prioriteringar från EU-kommissionen:

Den europeiska gröna given som EU-kommissionen kommer att arbeta för med målet att bli den första klimatneutrala kontinent till 2050. Utöver Fit for 55-paket kommer EU-kommissionen föreslå ett regelverk för certifiering av koldioxidupptag samt stärka rätten att reparera produkter istället för att ersätta de vilket ska främja den cirkulära ekonomin. De finansiella resurserna kommer bli mer tillgängliga samt gröna obligationer ska spela en viktigare roll i EU:s återhämtning.
Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern handlar om EU-kommissionens arbete för att genomföra EU:s digitala omställning fram till 2030. EU-kommissionen vill säkerställa en likvärdig kunskapsnivå och prioriterar att öka den digitala kompetensen inom skolor och högre utbildning
En ekonomi för människor är den tredje ambitionen där EU-kommissionen kommer att följa upp handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Kommissionen menar att det är en vägledning för att skapa bra jobb, rättvisa arbetsvillkor och bättre balans mellan arbete och privatliv. Inom det här området ligger förslag att stärka de sociala skyddsnäten genom att ta fram ett initiativ om tillräckliga minimilöner.
Ett starkare Europa i världen omfattar EU:s roll som en global aktör och EU-kommissionen vill stärka globala partnerskapen för att främja handeln och investeringar.
Främjande av en europeisk livsstil är en ambition som möjliggörs genom att EU-kommissionen förslagit att 2022 ska bli Europaåret för ungdomar. Det nya initiativet ALMA ska även hjälpa unga européer att få ett nödvändigt socialt stöd för att jobba eller studera utomlands. EU-kommissionen planerar även att lägga fram en EU-strategi för universitetet som ett förslag att göra det transnationella samarbetet inom högre utbildning djupare och mer hållbart. Vidare kommer kommissionen att lägga fram en europeisk vårdstrategi för att förbättra vården. Den europeiska hälsounionen kommer ytterligare byggas upp genom en översyn av lagstiftningen om läkemedel för barn och sällsynta sjukdomar samt en ny rekommendation om cancerscreening som ska främja livräddande cancerscreeningar och tidiga diagnoser.
Satsning på demokrati i Europa handlar om att EU-kommissionen ska ta fram ett nytt initiativ om kompetensflykt och hantering av utmaningar som är förknippade med befolkningsminskningen.

Vad händer nu?
EU-kommissionen kommer samarbeta med Europaparlamentet och Rådet för att se över gemensamma lagstiftningsprioriteringar. Europaparlamentet och Rådet ska båda vara eniga om att ta snabba åtgärder för prioriteringarna. EU-kommissionen fortsätter stödja arbetet tillsammans med medlemsländerna för att säkerställa att de nya och befintliga EU-prioriteringar genomförs.

Läs mer om EU-kommissionens pressmeddelande om arbetsprogrammet här.

Läs hela EU-kommissionens arbetsprogram här.

Europeiska Regionkommittén varnar: pandemin har orsakat ett underskott på 180 miljarder euro bland EU:s regioner.

Den 12 oktober publicerade Europeiska Regionkommittén (ReK) sin årliga regionala och lokala barometer. I rapporten varnar Regionkommittén att EU:s återhämtning äventyras på grund av att nationella regeringar inte har samarbetat med kommuner och regioner när de har tagit fram investeringsstrategier för hur medel från EU ska användas för återhämtning på lokal nivå. Dessutom har pandemin skapat ett underskott på 180 miljarder euro bland EU:s regioner och kommuner vilket i kombination med att EU-medel inte riktas dit kommuner och regioner anser att de behövs kan bristen på koordinering leda till fler problem.

Barometern ger en överblick av hur EU:s regioner och kommuner påverkas socialt, ekonomiskt och på ett hälsorelaterat plan av krisen. All fakta och slutsatser kompletteras av en opinionsundersökning som riktar sig till lokala och regionala politiker i EU:s 27 medlemsstater. Den andra årsrapporten omfattar en av de största opinionsundersökningar och ger bild av politikers åsikter när det gäller kvaliteten på förbindelsen mellan lokala och regionala myndigheter och nationella regeringar samt EU.

De viktigaste slutsatserna från den regionala och lokala barometern är:

De regionala och lokala finanserna är i risk eftersom myndigheterna bär bördan av att tillhandahålla välfärds-, hälso- och sjukvårdstjänster för sina invånare. På grund av pandemin har intäkterna minskat och kostnaderna ökat för den offentliga sektorn skapat ett underskott på 180 miljarder euro i EU:s kommuner och regioner.
EU:s återhämning och miljömål riskerar att försenas eller missas när regionerna inte inkluderas i de nationella återhämtningsplanerna. Risken är hög att målen för återhämtning inte uppnås på grund av att strategierna inte tar hänsyn till samhällets behov, mångfald och skillnad som finns på den regional och kommunal nivå.
I stadsområden är det 44% som har nätverk med hög kapacitet till skillnad från landsbygden som ligger på 20%. Den digital klyfta som finns mellan landsbygd och stad riskerar att försämra återhämtningen och människor riskerar hamna efter i EU:s digitala omställning.
Risken för fattigdom på grund av covid-19 har ökat kraftigt bland de personer som har drabbats mest av covid-19 pandemin. Det är framför allt bland ungdomar och lågutbildad som levnadsvillkoren har försämrats. Regionkommittén menar att EU måste agera för att åstadkomma en rättvisare återhämning för att ingen grupp ska hamna på efterkälken i återhämtningen.
Regionkommittén menar till sist att regionala och lokala politiker bör ha mer inflytande på EU-områden som ekonomi, social rättvisa, klimatförändring och miljö.

Vad händer nu?

Den årliga regionala och lokala barometern kompletteras genom ett politiskt beslut av de 329 ledamöterna i den Europeiska Regionkommittén.

Läs mer om Europeiska Regionkommitténs regionala och lokala barometer här.

Läs hela rapporten här.

2022 blir Europaåret för ungdomar

Under State of the European Union-talet meddelande EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen att 2022 blir europaåret för ungdomar. Den 14 oktober antog kommissionen det formella förslaget och ska nu arbeta för att ge ungdomar fler och bättre möjligheter. Syftet med Europaåret är att lyfta fram ett visst tema, stimulera till debatt och förändra attityder. 2021 är Europaåret för järnväg.

Enligt EU-kommissionens ungdomsrapport drabbades ungdomars utbildning, sysselsättning och psykiska hälsa hårt av covid-19 pandemin. EU-kommissionen menar att ungdomars vision, engagemang och deltagande behövs för att bygga ett bättre Europa. “Vi måste lyssna på ungdomarna”, sade von der Leyen.

Tillsammans med Europaparlamentet, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter, berörda parter och ungdomarna ska EU-kommissionen:

Uppmärksamma och stödja den generation som har påverkats mest under pandemin och ge dem nytt hopp, ny kraft och framtidstro. EU-kommissionen vill belysa hur den gröna och den digitala omställningen kan erbjuda nya perspektiv och möjligheter.
Engagera ungdomar som har sämre förutsättningar, är från utsatta grupper eller från avlägsna områden att bli aktiva medborgare och agera för en positiv förändring.
Främja möjligheter som EU:s politik står för och stödja ungdomars personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling.
Hämta inspiration från unga människors handlingar, visioner och insikter för att stärka det gemensamma EU-projektet med hjälp av konferensen om Europas framtid.

Vad händer nu?

Kommissionen håller nu på att utforma ett aktivitetsprogram och alla berörda parter kommer att kunna lämna in idéer och förslag. Under kommande dagar ska EU-kommissionen lansera en särskild undersökning på ungdomsportalen. Parlamentet och rådet ska nu diskutera förslaget och man hoppas sedan att aktiviteter kan inledas i januari 2022.

Läs mer om Europaåret för ungdomar här.

Läs mer om EU-kommissionens ungdomsrapport här.

Ungdomsportalen hittar ni här.

EU-kommissionen lanserar ett nytt initiativ för en hälsosammare Europa

EU-kommissionen har nu lanserat en kampanj för att främja ett hälsosammare livsstil för EU-invånarna. Kampanjen, HealthyLifeStyle4All, är ett initiativ med syfte att främja en hälsosammare kost och involvera fler idrottsaktiviteter på nationell, europeisk och internationell nivå.

Den två-åriga kampanjen HealthyLifeStyle4All (HL4A) är ett nytt initiativ från kommissionen som ska koppla en aktiv livsstil till hälso- och livsmedelspolitiken. EU-kommissionen menar att det finns ett stort behov av en hälsosammare livsstil bland EU:s medborgare. Den senaste Eurobarometerundersökningen från 2018 visar att nästan hälften av alla invånare i EU aldrig ägnar sig åt idrottsaktiviteter, en siffra som gradvis har ökat under de senaste åren. Undersökningen visar även att endast en av sju européer äldre än 15 år äter minst fem portioner frukt och grönsaker dagligen.

Kampanjen har tre mål:

Öka medvetenheten kring en hälsosam livsstil över generationsgränserna
Göra det lättare för underrepresenterade grupper i samhället att ta del av idrottsaktiviteter och en hälsosam kost som ett sätt att öka inkludering och minska diskriminering
Främja en övergripande strategi för alla politikområden som kopplar samman livsmedel, hälsa, välbefinnande och idrott.

Kommissionen ska ta fram flera åtgärder som ska stödja kampanjen. EU-kommissionen ska bland annat öka finansiering som går till projekt som stödjer en hälsosammare livsstil, exempelvis inom Erasmus+. Horisont Europa och EU4Health. Kommissionen vill även lansera en ny app för cancerprevention med syfte att öka medvetenheten och för att förebygga cancer genom en hälsosammare livsstil.

Initiativet HealthyLifeStyle4All (HL4A) riktar sig till både offentliga och privata aktörer, bland annat kommuner, regioner och myndigheter.

Läs mer om EU-kommissionens kampanj HealthyLifeStyle4All här.

EU-kommissionen presenterar ny handlingsplan för att främja en sysselsättningsskapande återhämtning

Den 4 mars presenterade EU-kommissionen en ny handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Syftet med planen är att främja en rättvis, inkluderande och motståndskraftig socio-ekonomisk återhämtning från pandemin samt att stärka EU:s sociala dimension genom att fokusera på att skapa arbetstillfällen och kompetens för framtiden. Planen innehåller framförallt aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (förkortat Ease).

EU-kommissionen menar att Europas sociala regelverk behöver uppdateras och att regelverket kan stärkas i samband med återhämtningen från pandemin. Den nya handlingsplanen inkluderar konkreta, gemensamma åtgärder som ska genomföras av EU och medlemsländerna, i samverkan med arbetsmarknadens parter och civilsamhället. Handlingsplanen föreslår också tre överordnade mål för EU gällande sysselsättning, kompetens och social trygghet, vilka ska genomföras fram till 2030:

Minst 78 % av befolkningen i åldern 20–64 år ska ha jobb.
Minst 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år.
Antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning ska minska med minst 15 miljoner.

Huvudåtgärden i kommissionens plan är en rekommendation till alla medlemsländer att implementera effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (Ease). Rekommendationen innehåller konkret vägledning om politiska åtgärder för arbetsmarknaden samt finansieringsmöjligheter genom Europeiska socialfonden+ och Faciliteten för återhämtning och resiliens. Bidragen ska användas för att förenkla övergången från pandemins ekonomiska nödåtgärder till åtgärder för återhämtning. Ease ska också bidra till övergången till en digital och grön ekonomi.

Ease rekommendationer omfattar tre komponenter:

Anställningsincitament och stöd till företagande.
Möjligheter till kompetenshöjning och omskolning.
Ökat stöd från arbetsförmedlingarna.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter presenterades på EU-toppmötet 2017 i Göteborg och ämnar förbättra förhållanden på EU:s arbetsmarknad med fokus på tre områden: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social trygghet och social integration . Den 8–9 maj kommer Portugal, som är ordförandeland i Ministerrådet, anordna en konferens kallad Porto Social Summit. Syftet med konferensen är att ytterligare stärka och förnya mobiliseringen för Europas sociala dimension, vilket är en prioriterad fråga för det Portugisiska ordförandeskapet.

EU-kommissionen har tidigare lagt fram flera förslag inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Däribland stöd till ungdomssysselsättning och minimilöner. EU-kommissionen har också presenterat flera strategier som en del i att stärka den sociala pelaren, bland annat Jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025, EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025 och EU:s strategiska ram för romer och Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.

Läs mer om handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter här.

Ladda ner EU-kommissionens faktablad om Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter här.

Ladda ner EU-kommissionens faktablad om Effektivt aktivt stöd för sysselsättning (Ease) här.

Besök EU-kommissionens hemsida för den europeiska pelaren för sociala rättigheter här.

EU gör framsteg gällande andelen förnybar el

En ny rapport från Europeiska miljöbyrån visar att EU gör framsteg gällande andelen förnybar el. Produktionen av förnybar el har nämligen fördubblats sedan 2005 och förnybar el representerar nu 34% av all el som produceras i EU.

Den ökade andelen förnybar el har haft flera positiva effekter på miljön, bl.a. minskade växthusgasutsläpp samt minskad övergödning och försurning. Trots den positiva utvecklingen varnar Europeiska miljöbyrån för att en snabbare omställning av elsektorn krävs framöver.

Elsektorn orsakar ungefär en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp i EU och den största delen av elektriciteten i EU, ungefär 38%, produceras fortfarande av fossila bränslen.

Den gröna given slår fast att EU ska vara klimatneutralt 2050 och förhandlingar pågår mellan Ministerrådet och EU-parlamentet om den nya klimatlagen som innehåller skärpta klimatmål för 2030. Ministerrådet har enats om att växthusgasutsläppen måste minska med 55% till år 2030 (jämfört med 1990-års nivår) men EU-parlamentet vill att minskningen ska vara 60%.

Europeiska miljöbyrån slår fast att en förstärkning av klimatmålen kräver en ännu snabbare övergången till förnybar el. Andelen förnybar el i EU behöver öka från dagens 34% till 70% 2030 och till mer än 80% 2050 för att målen ska nås. Så trots den positiva utvecklingen sedan 2005 måste den förnybara elens andel av EU:s elproduktion fördubblas ytterligare en gång, på bara tio år, för att EU ska nå de nya klimatmålen.

Läs hela rapporten här.