EU-kommissionen presenterar ny handlingsplan för att främja en sysselsättningsskapande återhämtning

Den 4 mars presenterade EU-kommissionen en ny handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Syftet med planen är att främja en rättvis, inkluderande och motståndskraftig socio-ekonomisk återhämtning från pandemin samt att stärka EU:s sociala dimension genom att fokusera på att skapa arbetstillfällen och kompetens för framtiden. Planen innehåller framförallt aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (förkortat Ease).

EU-kommissionen menar att Europas sociala regelverk behöver uppdateras och att regelverket kan stärkas i samband med återhämtningen från pandemin. Den nya handlingsplanen inkluderar konkreta, gemensamma åtgärder som ska genomföras av EU och medlemsländerna, i samverkan med arbetsmarknadens parter och civilsamhället. Handlingsplanen föreslår också tre överordnade mål för EU gällande sysselsättning, kompetens och social trygghet, vilka ska genomföras fram till 2030:

1. Minst 78 % av befolkningen i åldern 20–64 år ska ha jobb.
2. Minst 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år.
3. Antalet personer som riskerar fattigdom eller social utestängning ska minska med minst 15 miljoner.

Huvudåtgärden i kommissionens plan är en rekommendation till alla medlemsländer att implementera effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (Ease). Rekommendationen innehåller konkret vägledning om politiska åtgärder för arbetsmarknaden samt finansieringsmöjligheter genom Europeiska socialfonden+ och Faciliteten för återhämtning och resiliens. Bidragen ska användas för att förenkla övergången från pandemins ekonomiska nödåtgärder till åtgärder för återhämtning. Ease ska också bidra till övergången till en digital och grön ekonomi.

Ease rekommendationer omfattar tre komponenter:

1. Anställningsincitament och stöd till företagande.
2. Möjligheter till kompetenshöjning och omskolning.
3. Ökat stöd från arbetsförmedlingarna.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter presenterades på EU-toppmötet 2017 i Göteborg och ämnar förbättra förhållanden på EU:s arbetsmarknad med fokus på tre områden: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social trygghet och social integration . Den 8–9 maj kommer Portugal, som är ordförandeland i Ministerrådet, anordna en konferens kallad Porto Social Summit. Syftet med konferensen är att ytterligare stärka och förnya mobiliseringen för Europas sociala dimension, vilket är en prioriterad fråga för det Portugisiska ordförandeskapet.

EU-kommissionen har tidigare lagt fram flera förslag inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Däribland stöd till ungdomssysselsättning och minimilöner. EU-kommissionen har också presenterat flera strategier som en del i att stärka den sociala pelaren, bland annat Jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025, EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025 och EU:s strategiska ram för romer och Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.

Läs mer om handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter här.

Ladda ner EU-kommissionens faktablad om Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter här.

Ladda ner EU-kommissionens faktablad om Effektivt aktivt stöd för sysselsättning (Ease) här.

Besök EU-kommissionens hemsida för den europeiska pelaren för sociala rättigheter här.

---

EU gör framsteg gällande andelen förnybar el

En ny rapport från Europeiska miljöbyrån visar att EU gör framsteg gällande andelen förnybar el. Produktionen av förnybar el har nämligen fördubblats sedan 2005 och förnybar el representerar nu 34% av all el som produceras i EU. 

Den ökade andelen förnybar el har haft flera positiva effekter på miljön, bl.a. minskade växthusgasutsläpp samt minskad övergödning och försurning. Trots den positiva utvecklingen varnar Europeiska miljöbyrån för att en snabbare omställning av elsektorn krävs framöver. 

Elsektorn orsakar ungefär en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp i EU och den största delen av elektriciteten i EU, ungefär 38%, produceras fortfarande av fossila bränslen.

Den gröna given slår fast att EU ska vara klimatneutralt 2050 och förhandlingar pågår mellan Ministerrådet och EU-parlamentet om den nya klimatlagen som innehåller skärpta klimatmål för 2030. Ministerrådet har enats om att växthusgasutsläppen måste minska med 55% till år 2030 (jämfört med 1990-års nivår) men EU-parlamentet vill att minskningen ska vara 60%. 

Europeiska miljöbyrån slår fast att en förstärkning av klimatmålen kräver en ännu snabbare övergången till förnybar el. Andelen förnybar el i EU behöver öka från dagens 34% till 70% 2030 och till mer än 80% 2050 för att målen ska nås. Så trots den positiva utvecklingen sedan 2005 måste den förnybara elens andel av EU:s elproduktion fördubblas ytterligare en gång, på bara tio år, för att EU ska nå de nya klimatmålen. 

Läs hela rapporten här. 

Toppmöte slutade i enighet kring kommande långtidsbudget

Efter förra veckans toppmöte står det klart att EU:s medlemsländer har enats om kommande långtidsbudget, coronafonden Next Generation EU samt ett nytt ambitiöst klimatmål för 2030 motsvarande 55 % minskning av utsläppen från 1990 års nivåer.

Arbetet med att slutgiltigt enas om EU:s kommande långtidsbudget och den nya coronafonden har dragit ut på tiden till följd av invändningar från Polen och Ungern. Kritiken från de båda länderna har baserats på en ny mekanism som möjliggör att EU kan dra in EU-stöd till länder som inte följer grundläggande demokratiska principer. De båda länderna har hotat med att använda sina respektive veton för att försöka påverka mekanismen i en för dem mer fördelaktig riktning.

Under toppmötet lyckades dock medlemsländerna nå en kompromiss som tagits fram under det tyska ordförandeskapet i rådet. Kompromissen innebär att mekanismen finns kvar, men innehåller ett förtydligande om dess funktion, att den ska granskas av EU-domstolen innan den blir verklighet samt att det är EU-ledarna i rådet som avgör huruvida ett stöd bör dras in eller ej. Att länderna lyckats nå en kompromiss innebär att processen att sjösätta en ny EU-budget från och med årsskiftet är ett steg närmare att förverkligas, vilket dock även kräver EU-parlamentets godkännande.

Toppmötet hade även andra frågor på sin agenda. En av dessa var frågan om vilket utsläppsmålmål EU bör sträva efter fram till och med år 2030. EU-kommissionens ursprungliga förslag motsvarande en minskning på 40 % utifrån 1990 års nivåer. Efter påtryckningar från både EU-parlamentet och vissa medlemsländer förslog kommissionen under september att målet bör skruvas upp till en 55 procentig minskning, vilket medlemsländerna ställde sig bakom under toppmötet. Nu väntar förhandlingar mellan ministerrådet och EU-parlamentet innan målet antas formellt.

Läs mer om toppmötet och mekanismen om rättsstatens principer här.

Läs mer om utsläppsmålet för 2030 här.

SveReg webbinarium om den gröna given 25 januari 2021

De svenska stads- och regionkontoren (SveReg), och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i Bryssel bjuder in till ett webbinarium om den europeiska gröna given den 25 januari kl. 13.30.  Webbinariet har titeln ”Den europeiska gröna given – EU:s nya ledstjärna?”

I seminariets första del deltar Daniel Mes, från kommissionär Frans Timmermans kabinett, Europaparlamentariker Jytte Guteland (S) samt Arvid Palmkvist, klimatråd vid Sveriges ständiga representation vid EU. I seminariets andra del diskuterar SKR och representanter för de svenska stad-. och regionkontoren i Bryssel vilka delar av den gröna given som är mest relevanta för kommuner och regioner.

Syftet med seminariet är att belysa: 

• Hur påverkar EU:s ambitiösare klimatpolitik Sveriges kommuner och regioner? 
• Hur samverkar den gröna given med Parisavtalet samt Agenda 2030 och de globala utvecklingsmålen? 
• Hur fungerar den gröna given som en hållbar tillväxtstrategi och vilka områden omfattas? 

För mer information och registrering, se här. 

”Verktygslåda” ska underlätta genomförandet av den gröna given

För att förverkliga målen som ryms inom ramen för den gröna given har EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG REGIO) tagit fram en manual som nationella och regionala myndigheter kan använda sig av för att använda de sammanhållningspolitiska medlen i omställningsarbetet.

Tanken med manualen är att den ska fungera som en verktygslåda för regionala och nationella myndigheters arbete med att genomföra prioriteringarna och målen inom ramen för den gröna given. Framförallt betonas det hur sammanhållningspolitiken kan användas för att skapa de systemförändringar som måste ske för att EU ska kunna genomföra en grön omställning. Exempelvis går det att ta del av exempel på hur de sammanhållningspolitiska medlen kan öka klimatambitionerna i planeringen av partnerskap och EU-program under 2021-2027.

I manualen finns det förslag och idéer kring hur återhämtningen från pandemin kan kombineras med gröna satsningar i linje med den gröna given. Dessutom nämns vikten av att skapa visioner för framtiden liksom att definiera dessa i mål och åtgärder som viktigt, men också att identifiera sektorer som berörs av den egna verksamheten och hur dessa kan kombineras med gröna mål och prioriteringar. 

Andra områden som lyfts fram i manualen är behovet av innovation i olika former. Bland annat finns en lista över vad som kännetecknar social, teknisk, affärsmässig samt politisk innovation, kombinerat med exempel på innovationer inom respektive område. För att hantera övergången till en grönare ekonomi presenteras också olika förhållningssätt och principer som kan användas för att säkerställa en rättvis omställning, exempelvis genom att identifiera geografiska områden som tros drabbas extra hårt av övergången till mer hållbara jobb och tjänster.

Manualen är utarbetad för att stödja förvaltande myndigheter på regional och nationell nivå i deras arbete med programmeringen av de sammanhållningspolitiska fonderna. Förhoppningen är att myndigheterna ska kunna använda de sammanhållningspolitiska medlen för att stärka och påskynda omställningsarbetet inom en rad olika sektorer, förslagsvis genom att arbeta fram övergripande och flexibla ramar som kan underlätta för regionala och lokala miljö- och klimatmål.

Manualen i sin helhet går att finna här.

Handlingsplanen för hållbar och smart mobilitet är presenterad

I linje med den gröna given och målet om en grön omställning i transportsektorn har EU-kommissionen lagt fram en ny strategi för hållbar och smart mobilitet. Strategin kompletteras även med en handlingsplan bestående av 82 punkter som ligger till grund för omställningen i transportsektorn under kommande år.

Det är inom ramen för den gröna given som den nya handlingsplanen för smart och hållbar mobilitet presenteras. Strategin ska utgöra grunden för en mer motståndskraftig, grön och digital omställning av transportsektorn, med sikte på att sänka transportsektorns utsläpp med 90 % fram till och med 2050. Vikt läggs även vid att försöka skapa ett tillgängligt, säkert och prisvärt transportsystem i hela EU.

Strategin innehåller mål uppdelade efter årtal under de kommande 30 åren. Vid 2030 vill kommissionen exempelvis se 30 miljoner utsläppsfria bilar på Europas vägar, 100 klimatneutrala städer, fler transporter via höghastighetsjärnvägar, automatiserade transportslag och utsläppsfria fartyg på marknaden. Utsläppsfria flygplan och lufttransporter bör enligt strategin kunna lanseras på marknaden vid år 2035. Vidare ska EU vid år 2050 ha en fordonsflotta som till stora delar är utsläppsfri, fler transporter via järnväg samt ett hållbart och smart transeuropeiskt transportnät (TEN-T).

För att förverkliga strategin har det utformats 82 stycken punkter som inom ramen för tio utpekade områden, så kallade ”flaggskepp”, ska fungera som verktyg för strategins genomförande. Dessa innefattar åtgärder som bland annat främjar koldioxidsnåla bränslen, utsläppsfria fordon, smart mobilitet inom och mellan städer, miljöanpassade godstransporter samt insatser för att öka säkerheten och minska antalet dödsfall i trafiken.

Fler exempel på åtgärder som föreslås är satsningar som ska stärka EU:s inre marknad genom investeringar i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Dessutom läggs vikt vid att utveckla förarlösa transportsystem och artificiell intelligens inom ramen för transportsektorn. Kommissionen betonar att strategin måste säkerställa en rättvis mobilitet för alla, där EU:s alla regioner ges rätt förutsättningar och verktyg för att göra transporter tillgängliga och prismässigt överkomliga – särskilt i regioner präglade av stora landsbygdsområden.

Läs mer om handlingsplanen och dess förslag till åtgärder här.

Frågor och svar om den nya handlingsplanen återfinns här.

Ny handlingsplan ska främja motståndskraftiga demokratier

För att stärka EU:s demokratier och skapa större egenmakt hos medborgarna har EU-kommissionen presenterat en ny handlingsplan för demokrati. Handlingsplanen har också till syfte att motverka ökande extremism och det upplevda avståndet mellan väljare och folkvalda.  

För att möta utmaningar med ökande extremism och minskat förtroende gentemot folkvalda innehåller den nya handlingsplanen åtgärder och nya regelverk inriktade på fria och rättvisa val, bevarandet av medias oberoende ställning men också insatser för att motverka desinformation. Kommissionen vill även skydda journalisters säkerhet genom ett nytt initiativ som motverka rättegångsmissbruk. Handlingsplanen är indelad i tre delar, dessa är:

• Främja fria och rättvisa val
• Stärkande av mediernas frihet och mångfald
• Motverka desinformation

Inom ramen för fria och rättvisa val vill EU-kommissionen se lagstiftning som säkerställer öppenhet kring betald politisk reklam. Dessutom ska de regler som reglerar finansieringen av europeiska partier ses över, kombinerat med en ny mekanism som ska möjliggöra snabba informationsutbyten inom och mellan medlemsstaterna som berör valintegritet. För att främja EU-medborgarnas demokratiska engagemang vill kommissionen se att medel via programmet Kreativa Europa ska kunna användas till åtgärder inriktade på ökat demokratisk deltagande.

För att stärka mediernas frihet föreslår handlingsplanen en ny rekommendation om journalisters säkerhet, med betoning på kvinnliga journalisters säkerhet, som ska motverka attacker, våld samt fysiska hot och näthot. I ett ytterligare initiativ vill kommissionen utveckla samarbetet med medlemsländerna när det gäller att samordna och rikta stöd och insatser till journalister både i och utanför EU.

Den tredje och sista punkten, om motverkandet av desinformation, innefattar nya initiativ som ska minimera risken för utländsk inblandning av desinformation i sociala medier och andra demokratiska plattformar. I en kommande EU-lag om digitala tjänster hoppas kommissionen även att det ska kunna komma en ny samreglering på plats, vars syfte är att kunna kräva ansvarsutkrävande från sociala medieplattformar i samband med spridningen av desinformation.  

Läs mer om EU-kommissionens handlingsplan för demokrati här.  

Förslag till nationell strategi för Horisont Europa 2021-2027

Vinnova har i samarbete med Energimyndigheten, Formas, Rymdstyrelsen, Forte och Vetenskapsrådet släppt en ny rapport där de presenterar ett förslag till ny nationell strategi för Horisont Europa under kommande budgetperiod 2021-2027.

Horisont Europa, som är EU:s ramprogram för forskning och innovation, har moderniserats inför EU:s kommande budgetperiod 2021-2027. Det övergripande syftet är att stärka insatser för innovation och forskning, vilket i sin tur kan bana väg för samverkan mellan länder och olika aktörers möjligheter att ta fram vetenskapligt underbyggd kunskap och innovativa lösningar. Programmets totala budget föreslås uppgå till 81 miljarder euro och programmet bygger vidare på det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020.

Det är med anledning av lanseringen av det nya Horisont Europa som Vinnova tillsammans med ovan nämnda myndigheter har, på uppdrag av regeringen, sammanfattat ett förslag till nationell strategi för programmet. Rapporten presenterar ett strategiförslag som tar avstamp i fem ambitioner: världsklass när det gäller forskningskvalitet och innovationskraft, kunskap och kapacitet som säkerställer hållbar utveckling, effektiv delning av resurser och data, internationellt attraktiva aktörer och miljöer samt ökat inflytande på den europeiska forsknings- och innovationspolitiken. 

De fem ambitionerna kompletteras med elva förslag till strategiska mål och åtgärder som beskriver hur ambitionerna kan förverkligas och upprätthållas. Inför en kommande nationell strategi utrycks exempelvis behovet av ett ökat svenskt deltagande i programmet, vilket föreslås kunna underlättas om aktörer tar fram handlingsplaner för sitt eget deltagande i Horisont Europa. Detta bör dessutom kompletteras med insatser som tillgängliggör bättre information om programmet och dess möjligheter. Överlag bör även det nationella arbetet med Horisont Europa präglas av bättre uppföljning och utvärdering enligt rapporten.

Ett annat område som betonas är behovet av bättre samordning mellan nationella satsningar och program. Här föreslår rapporten att nationella program inom ramen för forskning, innovation och samverkan i högre utsträckning bör skapa synergier med Horisont Europa, men också stärka påverkansarbetet samt de insatser som kan kopplas till ramprogrammet. Bland förslagen nämns även möjligheten att ta till vara på de svenska nätverk som finns på plats i Bryssel, vilka kan fungera som brygga mellan svenska aktiviteter och Horisont Europa.

Den 10 februari organiserar Vinnova även ett webinarium för att lansera Horisont Europa där diskussionerna kommer att fokusera på Horisont Europa som ett politiskt instrument samt på förslaget till Sveriges strategi för deltagande i programmet.

Läs mer om rapportens förslag till nationell strategi för Horisont Europa här. Läs mer och anmäl dig till Vinnovas lanseringskonferens om Horisont Europa här.

Svensk vattenkraft och bioenergi riskerar att inte klassas som hållbar

EU-kommissionen har som en del i arbetet med den gröna given lanserat en lista över miljömässigt hållbara investeringar. Listan får nu omfattande kritik då den riskerar att definiera stora delar av det svenska energisystemet som icke hållbart.

EU:s lista över miljömässigt hållbara investeringar, som även går under namnet ”Taxonomin”, är en förordning vars syfte är att skapa en gemensam europeisk definition och ett ramverk för vad som betraktas som hållbara bolag och verksamheter. Förhoppningen är att detta ska underlätta och stimulera för gröna investeringar inom sektorer med stor betydelse för miljön och klimatet. Taxonomiförordningens innehåll kan sammanfattas i dessa punkter:

• Ett klassificeringssystem som bedömer den miljömässiga hållbarheten i ett bolag eller en investering
• En ny standard för gröna obligationer
• Riktlinjer för investeringar tillägnade lägre utsläpp
• Bättre vägledning till företag när det gäller att redovisa klimatpåverkan

Ministerrådet och EU-parlamentet gav grönt ljus till förordningen redan i våras, varpå EU-kommissionen under hösten fortsatt med att formulera de sista detaljerna i förslaget. Sedan den 20 november är förordningen ute på remiss vilket bidragit till stor debatt och kritik från många svenska politiker och branscher. Detta beror på kommissionens beslut att inte inkludera vattenkraft och biobaserad energi som förnybara energikällor, vilket i förlängningen innebär att stora delar av det svenska energisystemet kan komma att betraktas som icke hållbart och därmed undgå viktiga investeringar.

Finansmarkandsminister Per Bolund (MP), liksom en mängd andra svenska politiker, riktar skarp kritik gentemot förslaget då det riskerar att motverka gröna investeringar i för Sverige viktiga energislag. Branschen, i form av både olika energibolag liksom skogssektorn, har även gått ut med hård kritik och uppmanar nu regeringen att agera och stoppa kommissionens förslag till kriterier. Specifikt inom skogssektorn uttrycks en oro över de konsekvenser som de nya kriterierna kan tänkas ha när det gäller synen på svenskt skogsbruk, samtidigt som viktiga investeringar och tillväxtpotential riskerar att gå om intet.

Förordningen är ute på remiss fram till och med den 18 december. Finansmarknadsministern uppmanar alla berörda aktörer till att ta chansen och påverka den slutgiltiga utformningen av förordningen genom att lämna remissvar, samtidigt som regeringen avser att påverka kommissionen i en riktning där dessa kriterier även inkluderar vattenkraft och bioenergi. Under våren 2021 kommer ett formellt beslut att fattas om den nya taxonomiförordningen.

Mer information om taxonomiförordningen och kritiken kring den går bland annat att läsa hos Sveriges Radio och Dagens Industri.

Länk till remissrundan finns här.

Havsbaserad energi ska bana väg för ett klimatneutralt EU år 2050

I linje med EU:s mål om en klimatneutral union vid 2050 har EU-kommissionen presenterat en ny strategi för ökad havsbaserad energi, främjandet av ny teknik, större utbyggnad av vindkraft i havsområden samt mobilisering av investeringar för hållbar energi.

För att EU ska nå målet om klimatneutralitet år 2050 bedömer EU-kommissionen att det kommer behöva göras stora investeringar på uppemot 800 miljarder euro. I detta ingår bland annat att bygga ut den havsbaserade vindkraften i EU från nuvarande 12 GW till 60 GW senast år 2030, samt till 300 GW vid år 2050. Därtill uppmärksammas behovet av ökade satsningar på havsenergi, liksom andra energikällor såsom flytande vindkraft och solenergi.

Utöver att påskynda utvecklingen av ovan nämnda energislag kommer strategin även syfta till att ta tillvara på den tillväxtpotential som finns inom energisektorn. Genom ökade investeringar är förhoppningen att skapa ledande EU-företag inom sektorn, samtidigt som en ökad tillväxt kan kombineras med mål om skyddad miljö, fiskets betydelse och en ökad biologisk mångfald.

För att underlätta omställningen till havsbaserad förnybar energi uppmanar EU-kommissionen medlemsstaterna till gränsöverskridande samarbeten som skyndar på planeringen och samordningen av utbyggnaden av dessa energislag. Exempelvis ska EU:s kustländer införliva målen om hållbar havsbaserad energi i de handlingsplaner som ska lämnas in till EU-kommissionen i mars 2021. Dessutom planerar kommissionen att införa ett nytt regelverk som ska stötta utbyggnaden av havsbaserade energinät.   

För att mobilisera de resurser som krävs för att ställa om energisektorn, inklusive utbyggnaden av havsbaserad energi, kommer kommissionen introducera en uppdaterad rättslig ram kopplat till denna omställning. Exempelvis planeras en översyn av de riktlinjer som finns för statligt stöd till miljöskydd och energi och av direktivet om förnybar energi, med målet att underlätta för en resurseffektiv utbyggnad av havsbaserad energi.

Då behovet av medel är stort uppmanar EU-kommissionen medlemsländerna till att använda Faciliteten för återhämtning och resiliens för att stödja utbyggnaden av den havsbaserade energisektorn. Dessutom ses InvestEU och Horisont Europa som två ytterliga källor till medel som kan fylla en viktig roll i att mobilisera resurser. Strategin betonar även behovet av ökad tillverkningskapacitet, bättre hamnstruktur och insatser för ökad och relevant kompetens i förhållande till satsningarna på havsbaserad förnybar energi.

Läs mer om den nya strategin för havsbaserad energi här.