Konferensen om Europas Framtid – en framtida medborgarrörelse eller ett verkningslöst initiativ för de redan EU-invigda?

Det pratas mycket om Europas framtid just nu. Hur kommer EU att se ut efter pandemin? Kommer EU kunna hantera klimatförändringarna? Klarar sig EU utan Storbritannien? Det diskuteras också hur EU:s struktur bör se ut i framtiden. För att svara på det har EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet startat ett initiativ för att lyssna till EU:s medborgare och få deras åsikt om vad EU ska vara i framtiden. Initiativet kallas ”Konferensen för Europas Framtid”.

EU:s institutioner ser initiativet, som inte är en konferens utan en pågående dialog och debatt, som en möjlighet för EU:s medborgare att vara med att påverka EU:s politiska riktning för de kommande åren. Initiativet har välkomnats av flera, men samtidigt finns många kritiker som menar att konferensen snarare är ett spel för gallerierna och en övning som inte kommer påverka EU:s framtid nämnvärt. Frågan som kommer att undersökas vidare i texten nedan är alltså om en medborgardialog i form av en konferens om EU:s framtid verkligen kommer forma riktningen för EU?

Bakgrunden till konferensen är ett förslag från Frankrikes president Emanuel Macron som 2019 föreslog att Europaparlamentet borde anordna en konferens för EU:s invånare om EU:s framtid1. Den idéen plockades upp av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och den 10 mars i år kunde EU-kommissionen presentera en gemensam förklaring från EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet om en konferens om Europas framtid.

Konferensen är tänkt att vara en paneuropeisk medborgardialog med syfte att samla in tankar, idéer och åsikter från EU:s medborgare om EU:s framtid. Konkret ska konferensen innehålla fysiska och digitala forum där EU:s medborgare ska kunna komma med inlägg. På europeisk nivå kommer det att anordnas medborgarpaneler och EU-kommissionen uppmanar även nationella, regionala och lokala aktörer att anordna dialoger och komma med bidrag till konferensen. Representanter från EU-kommissionen har särskilt lyft fram regioner och kommuner som viktiga aktörer i att forma det framtida EU och att det kommer finnas stora möjligheter för lokala aktörer att anordna medborgarsamtal på sin ort. Nästa år, när konferensen avslutas, ska en återkopplingsmekanism samla in alla förslag och omvandla medborgarnas förslag till konkreta rekommendationer till EU.

En del instanser, till exempel Regionkommittén, har frågat sig varför EU har tagit initiativet till en konferens om Europas framtid och några har riktat kritik mot konferensen. En förklaring till varför konferensen anordnas kan ligga i att EU länge kritiserats av vissa för att ha ett demokratiskt underskott och att EU:s befolkning är dåligt representerade på EU-nivå, bland annat på grund av det låga valdeltagandet i EU-valen2. En konferens för Europas framtid som utgår från medborgarnas deltagande kan vara ett sätt för EU att ytterligare förbättra förankringen hos medborgarna och motverka det demokratiska underskottet. Samtidigt finns det risk för att konferensen blir en dialog mellan EU-institutionerna och en mindre skara organisationer och myndigheter redan insatta i EU-politik snarare än av dialog med EU:s medborgare. Ordföranden för Regionkommitéen (ReK), Apostolos Tzitzikostas, har uttalat sig om konferensen och välkomnar initiativet. Apostolos trycker på att konferensen verkligen måste nå ut till EU:s medborgare, framför allt de unga, och lyssna på vad de har att säga och han varnar för att konferensen inte får bli en ytlig övning från Bryssel utan verklig förankring hos medborgarna

Dessutom är inte alla helt övertygade om att konferensen kommer ha en verklig effekt på EU:s framtid. Lars Danielsson, Sveriges EU-ambassadör, säger i en intervju med Sieps podcast3 att han är tveksam till att konferensen kommer att ha en beständig effekt på EU:s framtid. Han menar att den radikala ekonomiska politik som nu drivs på EU-nivå i skuggan av Covid-19 pandemin kommer ha en större betydelse för hur det framtida EU-samarbetet kommer se ut. Här syftar Danielsson på EU:s gemensamma upplåning till återhämtningsfonden för pandemin. Genom den gemensamma upplåningen har medlemsländer fått en ökad insyn i andra medlemsländers budgetar och dessutom större möjlighet att kräva ekonomiska reformer i andra medlemsländer. Danielsson menar att den ökade kontrollen av varandras budgetar är helt nytt för EU och kommer ha en större inverkan på hur EU kommer att fungera i framtiden än konferensen.

Konferensen har även fått kritik för att dagordningen, organisationen och målsättningen inte är helt klart. European Policy Center (EPC) har gjort en detaljerad analys av förslaget och konstaterar att det finns flera fallgropar4. Till att börja med är ledningsstrukturen, där ansvaret för konferensen är delat mellan tre EU-insitutioner, för oklar och spretig. Med en oklar ledningsstruktur riskerar konkreta medborgarförslag från konferensen att reduceras till otillräckliga åtgärder som innehåller den minsta gemensamma policynämnaren mellan institutionerna. EPC varnar också för att den öppna agendan med liten eller ingen struktur kan leda till att resultatet av konferensen blir ett sammelsurium av inlägg och åsikter istället för svar på konkreta frågeställningar. Dessutom finns inget åtagande från EU:s sida att medborgardialogen ska mynna ut i faktiska åtgärder utan bara rekommendationer utan förbindelse att följa eller respektera dem. Det ger EU-institutionerna stor flexibilitet i implementeringen av resultatet för att forma framtidens EU. 

Konferensen om Europas Framtid är kritiserad och det är omdebatterat hur mycket den faktiskt kommer att forma EU:s fortsatta utveckling. Men om slutordet ska landa i en lite positiv ton så ger konferensen EU:s medborgare en chans att ta del av och delta i EU-debatten. Arbetet i EU har stor påverkan på lokal och regional nivå och genom att anordna lokala medborgardialoger har regionerna och kommunerna chans att bättre förstå hur medborgarna ser på EU och göra deras röster hörda hela vägen till Bryssel.   

Läs mer om Konferensen om Europas Framtid här.

Ladda ner EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådets gemensamma förklaring här.


Sverige tilldelas €95 miljoner av EU som kompensation för Brexit

Det är genom den så kallade ”Brexitjusteringsreserven” (Brexit Adjustment Reserve) som Sverige väntas tilldelas 95 miljoner euro, förutsatt att Europaparlamentet och Ministerrådet godkänner EU-kommissionens förslag. Finansieringen ska gå till de regioner, företag och ekonomiska sektorer som drabbas hårdast av Brexit.

Syftet med Brexitjusteringsreserven (fortsättningsvis reserven) är att kompensera EU:s medlemsländer för effekterna av Storbritanniens utträde ur EU. Reserven ska ge ekonomiskt stöd till de sektorer, företag, regioner och lokalsamhällen som drabbas hårdast av Brexit. Reserven har en totalbudget om 5 miljarder euro, varav Sverige föreslås tilldelas 95 miljoner euro. 

Alla EU:s medlemsländer kommer att tilldelas finansiering genom reserven och medlen kommer att utbetalas i två omgångar, en utbetalning under 2021 och en under 2024. Utbetalningen som ska äga rum under 2021 fördelas med hjälp av en fördelningsmekanism som baseras på nationell statistik inom två områden; mängden fisk som medlemslandet fångar i Storbritanniens ”exklusiva ekonomiska zon” (fiskevatten) samt handelsvolymen (för varor och tjänster) mellan medlemslandet och Storbritannien. Utbetalningen 2024 kommer att gå till individuella fall som är i behov av ytterligare kompensation. 

De medlemsländer som kommer att få mest medel per invånare genom reserven inkluderar Irland, Nederländerna, Tyskland, Belgien och Danmark men Sverige får även förhållandevis stor del av reserven. Sverige får t.ex. 9 euro per invånare i kompensation för handelsvolymen och 0,6 euro per invånare i kompensation för hur fiskesektorn påverkas. 

Nätverket CPMR har presenterat en analys av instrumentet som bland annat framhäver att dess huvudsyfte är att mildra de negativa konsekvenserna av Brexit på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU samt att reserven ska fokusera på investeringar i de regioner och lokala samhällen som drabbas värst av Brexit. Därför menar CPMR att medlemsstaterna bör föra en dialog med regioner och kommuner om hur medlen ska användas. 

Just nu pågår förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet (medlemsstaterna) om EU-kommissionens förslag gällande Brexitjusteringsreserven. När en överenskommelse nåtts mellan Europaparlamentet och rådet kan lagstiftningen träda i kraft och medlen börja utbetalas.

Läs mer om Brexitjusteringsreserven här.

Läs CPMR:s analys av Brexitjusteringsreserven här

Toppmöte slutade i enighet kring kommande långtidsbudget

Efter förra veckans toppmöte står det klart att EU:s medlemsländer har enats om kommande långtidsbudget, coronafonden Next Generation EU samt ett nytt ambitiöst klimatmål för 2030 motsvarande 55 % minskning av utsläppen från 1990 års nivåer.

Arbetet med att slutgiltigt enas om EU:s kommande långtidsbudget och den nya coronafonden har dragit ut på tiden till följd av invändningar från Polen och Ungern. Kritiken från de båda länderna har baserats på en ny mekanism som möjliggör att EU kan dra in EU-stöd till länder som inte följer grundläggande demokratiska principer. De båda länderna har hotat med att använda sina respektive veton för att försöka påverka mekanismen i en för dem mer fördelaktig riktning.

Under toppmötet lyckades dock medlemsländerna nå en kompromiss som tagits fram under det tyska ordförandeskapet i rådet. Kompromissen innebär att mekanismen finns kvar, men innehåller ett förtydligande om dess funktion, att den ska granskas av EU-domstolen innan den blir verklighet samt att det är EU-ledarna i rådet som avgör huruvida ett stöd bör dras in eller ej. Att länderna lyckats nå en kompromiss innebär att processen att sjösätta en ny EU-budget från och med årsskiftet är ett steg närmare att förverkligas, vilket dock även kräver EU-parlamentets godkännande.

Toppmötet hade även andra frågor på sin agenda. En av dessa var frågan om vilket utsläppsmålmål EU bör sträva efter fram till och med år 2030. EU-kommissionens ursprungliga förslag motsvarande en minskning på 40 % utifrån 1990 års nivåer. Efter påtryckningar från både EU-parlamentet och vissa medlemsländer förslog kommissionen under september att målet bör skruvas upp till en 55 procentig minskning, vilket medlemsländerna ställde sig bakom under toppmötet. Nu väntar förhandlingar mellan ministerrådet och EU-parlamentet innan målet antas formellt.

Läs mer om toppmötet och mekanismen om rättsstatens principer här.

Läs mer om utsläppsmålet för 2030 här.

Svensk vattenkraft och bioenergi riskerar att inte klassas som hållbar

EU-kommissionen har som en del i arbetet med den gröna given lanserat en lista över miljömässigt hållbara investeringar. Listan får nu omfattande kritik då den riskerar att definiera stora delar av det svenska energisystemet som icke hållbart.

EU:s lista över miljömässigt hållbara investeringar, som även går under namnet ”Taxonomin”, är en förordning vars syfte är att skapa en gemensam europeisk definition och ett ramverk för vad som betraktas som hållbara bolag och verksamheter. Förhoppningen är att detta ska underlätta och stimulera för gröna investeringar inom sektorer med stor betydelse för miljön och klimatet. Taxonomiförordningens innehåll kan sammanfattas i dessa punkter:

  • Ett klassificeringssystem som bedömer den miljömässiga hållbarheten i ett bolag eller en investering
  • En ny standard för gröna obligationer
  • Riktlinjer för investeringar tillägnade lägre utsläpp
  • Bättre vägledning till företag när det gäller att redovisa klimatpåverkan

Ministerrådet och EU-parlamentet gav grönt ljus till förordningen redan i våras, varpå EU-kommissionen under hösten fortsatt med att formulera de sista detaljerna i förslaget. Sedan den 20 november är förordningen ute på remiss vilket bidragit till stor debatt och kritik från många svenska politiker och branscher. Detta beror på kommissionens beslut att inte inkludera vattenkraft och biobaserad energi som förnybara energikällor, vilket i förlängningen innebär att stora delar av det svenska energisystemet kan komma att betraktas som icke hållbart och därmed undgå viktiga investeringar.

Finansmarkandsminister Per Bolund (MP), liksom en mängd andra svenska politiker, riktar skarp kritik gentemot förslaget då det riskerar att motverka gröna investeringar i för Sverige viktiga energislag. Branschen, i form av både olika energibolag liksom skogssektorn, har även gått ut med hård kritik och uppmanar nu regeringen att agera och stoppa kommissionens förslag till kriterier. Specifikt inom skogssektorn uttrycks en oro över de konsekvenser som de nya kriterierna kan tänkas ha när det gäller synen på svenskt skogsbruk, samtidigt som viktiga investeringar och tillväxtpotential riskerar att gå om intet.

Förordningen är ute på remiss fram till och med den 18 december. Finansmarknadsministern uppmanar alla berörda aktörer till att ta chansen och påverka den slutgiltiga utformningen av förordningen genom att lämna remissvar, samtidigt som regeringen avser att påverka kommissionen i en riktning där dessa kriterier även inkluderar vattenkraft och bioenergi. Under våren 2021 kommer ett formellt beslut att fattas om den nya taxonomiförordningen.

Mer information om taxonomiförordningen och kritiken kring den går bland annat att läsa hos Sveriges Radio och Dagens Industri.

Länk till remissrundan finns här.

Överenskommelse nådd om återhämtningspaketet React-EU

EU-kommissionen, Europaparlamentet och medlemsländerna i rådet har genom trepartssamtal nått en överenskommelse om återhämtningspaketet React-EU. Paketet förstärker de sammanhållningspolitiska medlen med 47,5 miljarder euro som en del i återhämtningen från coronapandemin.

React-EU är en del av återhämtningsfonden Next Generation EU som EU-kommissionen presenterade tidigare i våras och som kommer förstärka den ordinarie långtidsbudgeten under programperiodens första år. Nu har medlemsländerna i rådet tillsammans med kommissionen och EU-parlamentet nått en slutgiltig överenskommelse om React-EU, vars syfte är att förstärka de sammanhållningspolitiska medlen och mobilisera resurser som kan användas i EU:s ekonomiska och sociala återhämtning efter coronapandemin.

React-EU innebär en förlängning av nuvarande Regionalfonden och Socialfonden och föreslås få en total budget om 47,5 miljarder euro. Sveriges föreslagna anslag från REACT-EU är cirka 3,3 miljarder kronor. React-EU bygger på ”investeringsinitiativen mot effekter av coronaviruset” (CRII och CRII+) som genomfördes inom ramen för sammanhållningspolitiken under våren 2020 för att tackla pandemins ekonomiska och sociala effekter.  

Kompromissen innebär bland annat att medlemsländerna får total flexibilitet att besluta om hur fördelningen av dessa medel ska fördelas inom ramen för Regionalfonden och Socialfonden. Medlen kommer dessutom inte fördelas efter regionkategori då syftet är att React-EU ska kunna skjuta till medel till regionerna där de behövs som mest. Samtidigt kommer EU:s medfinansiering av investeringar att uppgå till 100 % och insatser och projekt kommer att vara stödberättigande retroaktivt från och med den 1 februari 2020, vilket även inkluderar verksamheter som slutförts i enlighet med CRII och CRII+. Slutdatumet för stödberättigande utgifter är den 31 december 2023.

Ytterligare exempel på kompromissens innehåll är att det kommer att vara möjligt att avsätta medel till redan existerande gränsöverskridande samarbetsprogram. Dessutom kommer 70 % av de nationella anslagen för 2021 att fördelas utifrån de samhällsekonomiska effekterna i respektive medlemsland, ländernas relativa välstånd samt nivån på ungdomsarbetslösheten. När det gäller medlen inom ramen för React-EU kommer kraven på tillämpning av förhandsvillkor, tematisk koncentration och prestationsramar att slopas för att underlätta snabba och smidiga mobiliseringar av investeringar.

React-EU föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Ansökningar om programändringar och nya särskilda program väntas kunna ske under första kvartalet 2021. Innan dess ska både EU-kommissionen och EU-parlamentet formellt anta förordningen om kommande budgetram, vilket i sin tur inbegriper React-EU. Läs mer om överenskommelsen här. 

EU-kommissionen presenterar historisk jämlikhetsstrategi för hbtqi-personers rättigheter

För första gången någonsin har EU-kommissionen lagt fram en ny jämlikhetsstrategi tillägnad hbtqi-personers rättigheter. Syftet med strategin är att motverka diskriminering och stärka hbtqi-personers rättigheter i hela EU.

I det tal som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll i september om tillståndet i unionen klargjorde hon att inskränkningar som sker gentemot homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoners (hbtqi) rättigheter inte hör hemma i den europeiska unionen. För att säkra dessa personers möjligheter att leva sina liv utan diskriminering tillkännagav von der Leyen under sitt tal att EU-kommissionen inom kort skulle presentera en ny jämlikhetsstrategi avsedd för hbtqi-personers rättigheter. Strategin, som är den först i sitt slag, presenterades av kommissionen i torsdags, den 12 november.

Strategin uppmärksammar det faktum att ungefär 43 % av EU:s hbtqi-personer upplever diskriminering. För att motverka detta innehåller strategin en rad av politiska förslag och rättsliga åtgärder som riktar in sig på att bekämpa den ojämlikhet och de problem som hbtqi-personer möter i sin vardag. I strategin föreslås bland annat att EU-listan över brott även ska omfatta hatbrott, inklusive homofobisk hatpropaganda, och att lagstiftningen om ömsesidigt erkännande av föräldraskap i gränsöverskridande situationer påskyndas.

Strategin är indelad efter fyra pelare: åtgärder mot diskriminering, sörja för trygghet, skydda regnbågsfamiljers rättigheter samt lika möjligheter för hbtqi-personer i världen. Sammantaget innehåller dessa pelare bland annat rättsliga förslag som ska skydda individer från diskriminering i olika sammanhang, exempelvis inom ramen för arbetsliv och sysselsättning. EU-kommissionen planerar även att lägga fram ett ramverk som ska förebygga fördomar och diskriminering kopplat till användandet av artificiell intelligens.

Fler åtgärder som strategin innehåller är förslag om ökad trygghet. Här vill kommissionen, utöver att inkludera hatbrott och hatpropaganda i EU-listan för brott, skapa finansieringsmöjligheter som tillägnas initiativ var syfte är att förebygga hatbrott, hatpropaganda och våld. Man vill även genom ny EU-lagstiftning se till att regnbågsfamiljer erkänns och ingår i det som kallas ömsesidigt föräldraskap, vilket skulle underlätta för dessa familjers rörelse över EU:s inre gränser.

Strategin ska också ses som en grund för att uppdatera de nationella handlingsplaner och program som respektive medlemsland har beträffande hbtqi-personers rättigheter. Tanken är att detta ska skapa incitament för att målen för strategin uppfylls, samtidigt som länderna själva tar till egna åtgärder som stärker hbtqi-personers rätt att leva sina liv utan diskriminering.

Läs mer om den nya jämlikhetsstrategin för hbtqi-personers rättigheter här.

Genombrott i förhandlingarna om nästa långtidsbudget

Under tisdagen, den 10 november, blev det klart att förhandlare från rådet och EU-parlamentet nått en överenskommelse om kommande långtidsbudget för perioden 2021-2027 och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU.

Brysselkontoret har sedan tidigare rapporterat om den överenskommelse som fattades mellan EU:s stats- och regeringschefer under toppmötet i Bryssel under sommaren, där en kompromiss slöts om EU:s kommande långtidsbudget och det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU. Förhandlingarna har sedan fortsatt mellan rådet och EU-parlamentet, eftersom både rådet och parlamentet måste godkänna budgetförslaget. Förhandlingarna resulterade i tisdags i en preliminär överenskommelse om ny långtidsbudget och Next Generation EU.  

De krav som EU-parlamentets förhandlare drivit i förhandlingarna har innefattat en önskan om större budget till flera olika EU-program, bland annat inom ramen för forskning, klimat- och miljö, digitalisering samt försvars- och gränsfrågor. Detta har i den nya överenskommelsen hörsammats då rådets förhandlare gått med på 15 miljarder euro extra till bland annat EU-programmen Horisont Europa, EU4Health och Erasmus+. Dessa 15 miljarder euro kompletterar därmed det finanspaket på 1824,3 miljarder euro som förslaget till långtidsbudget och Next Generation EU utgör sedan tidigare.

Andra förändringar som den nya överenskommelsen innefattar är en ökad flexibilitet i långtidsbudgeten som kan användas för att reagera på oväntade och oförutsedda behov. Dessutom ska EU:s budgetmyndighet få ökad insyn när det gäller att bevaka inkomster som sker via Next Generation EU. EU-parlamentets förhandlare har även lyckats få in nya skrivningar som höjer ambitionerna för ökad biologisk mångfald, liksom bättre övervakning av utgifter kopplade till miljö- och klimat samt jämställdhet.

Innan långtidsbudgeten och Next Generation EU kan röstas igenom och förverkligas ska medlemsländerna liksom EU-parlamentet godkänna den nya överenskommelsen och dess olika delar. Det tyska ordförandeskapet i rådet manar nu alla inblandade aktörer till ett snabbt och ansvarsfullt agerande för att så snabbt som möjligt godkänna nästa långtidsbudget och Next Generation EU.

Läs mer om Rådets och EU-parlamentets överenskommelse här.

En 55-procentig minskning av EU:s utsläpp till 2030 – förslag från EU-kommissionen

I linje med den gröna given och ambitionen om ett klimatneutralt EU år 2050 presenterade EU-kommissionen den 17 september ett uppdaterat och mer ambitiöst förslag till utsläppsmål. Målet innebär att EU:s utsläpp bör minska med minst 55 % fram till 2030. 

Kommissionens ursprungliga förslag till utsläppsmål motsvarande en minskning på 40 % av utsläppen till 2030. I en nyligen genomförd konsekvensbedömning, i kombination med kritik som framförts från Europaparlamentet om att kommissionens ambitioner är för låga, har kommissionen gjort bedömningen att ett utsläppsmål på 55 % är rimligt och praktiskt genomförbart. Bedömningen har gjorts utifrån faktorer baserade på samhälle, miljö och ekonomi.

Det nya utsläppsmålet innebär också att EU:s klimatlag, som presenterades i början på mars 2020, justeras med det nya 55-procentiga målet. Dessutom uppmanar EU-kommissionen Ministerrådet och Europaparlamentet att godkänna det nya målet så det kan harmoniseras med EU:s hållning och åtaganden kopplat till Parisavtalet. 

I samband med att förslaget offentliggjordes den 17 september kunde kommissionen även presentera ett lagförslag som ska bana väg för att utsläppsmålet ska uppfyllas, en översyn av EU:s handel med utsläppsrätter, politiska förslag och åtgärder för att främja resurseffektivitet och förnybar energi samt striktare ramar gällande utsläpp från vägfordon. Kommissionen har även genomfört en bedömning av EU-ländernas nationella energi- och klimatplaner som visar att EU är på god väg att uppnå det nuvarande målet på 40 % minskade utsläpp till 2030, mycket tack vare investeringar i förnybar energi.

EU-kommissionen framhäver även att det nya klimatmålet är en viktig del i EU:s återhämtning från coronapandemin. Genom klimatlagen är förhoppningen att incitament ska skapas för att mer resurser läggs på att utveckla en resurseffektiv ekonomi, ökad innovation, större konkurrenskraft samt skapandet av nya gröna arbetstillfällen. Dessa investeringar ska i sin tur också stimuleras genom det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU.

Läs mer om det nya förslaget här.

Frågor och svar om det nya förslaget finns här.

Sommarens EU-toppmöte – överenskommelse i rådet om ny långtidsbudget och Next Generation EU

Under EU-toppmötet i Bryssel den 17-21 juli lyckades EU:s stats- och regeringschefer att nå en kompromiss och överenskommelse om förslagen till ny långtidsbudget och det återhämtningsinstrument som Brysselkontoret rapporterat om sedan tidigare – Next Generation EU.

Next Generation EU (NGEU) och förslaget till ny långtidsbudget för perioden 2021-2027 utgör den återhämtningsplan som EU-kommissionen presenterade i maj. Tanken är att budgeten i kombination med NGEU ska mobilisera resurser som kan ta i tu med de omedelbara ekonomiska och sociala effekter som krisen för med sig i EU:s medlemsländer, återstarta ekonomin samt möjliggöra hållbara investeringar inför framtiden.

I den kompromiss som slöts mellan EU-ländernas ledare under toppmötet är det främst fördelningen av lån respektive bidrag inom ramen för NGEU som skiljer sig jämfört med förslaget som lades fram i maj. Istället för 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån kommer instrumentet bestå av 390 miljarder i bidrag respektive 360 miljarder i lån. Innehållsmässigt kommer dock NGEU vara relativt likt det ursprungliga förslaget.

När det gäller långtidsbudgeten för 2021-2027 enades man under toppmötet om en budget motsvarande 1074,3 miljarder euro, vilket är något mindre än ursprungsförslaget på 1100 miljarder euro. I jämförelse med innevarande budgetperiod föreslås bland annat en något mindre budget tillägnad sammanhållningspolitiken, vilket dock till viss del kompenseras av tillfälliga medel inom ramen för NGEU.

Andra förändringar som kom till i samband med toppmötet är tre nya ekonomiska instrument som ska dämpa negativa ekonomiska effekter vid oförutsedda händelser. Detta inkluderar dels ett nytt instrument som ska hejda de negativa effekter som Brexit kan tänkas ha på vissa medlemsländer och sektorer, en ny fond som ska stödja arbetstagare i samband med uppsägningar och omstruktureringar som går att koppla till följder av globalisering samt en reserv som ska kunna omsätta medel och insatser i händelse av kris i eller utanför EU.

Innan långtidsbudgeten och Next Genereation EU (NGEU) kan bli verklighet ska dock EU-parlamentet godkänna Europeiska rådets överenskommelse. I nuläget har EU-parlamentet klargjort att förslaget till långtidsbudget inte kommer godkännas i sin nuvarande form. Bland annat hänvisar man till neddragningar i posten för miljö- och klimat som en anledning till detta. Förhoppningen är att diskussionerna mellan Rådet och EU-parlamentet ska kunna slutföras under oktober månad.

Läs mer om de viktigaste resultaten från EU-toppmötet här.

Läs mer om Next Generation EU här.

Läs mer om långtidsbudgeten för 2021-2027 här.  

Svenska regeringar brister i förankringen av EU-politik

Enligt en ny rapport från Lunds universitet brister svenska regeringar i förankringen av EU-politik hos myndigheter, organisationer och andra intressenter. Viktiga synpunkter uteblir och skapar enligt rapportförfattaren ett demokratiskt underskott.

När EU-kommissionen presenterar förslag och planer i Bryssel sammanfattar regeringen så kallade faktapromemorior kring de förslag som är relevanta och av intresse. Dessa innefattar enklare beskrivningar av respektive förslag, samtidigt som de används för att ge relevanta intressenter möjligheten att bidra med synpunkter. Rapporten har analyserat 2200 promemorior från olika departement sedan år 2001.

Rapporten visar att svenska regeringar i två tredjedelar av fallen valt att inte hämta in några synpunkter alls, samtidigt som det är få fall där det anges att samråd har skett. Statsrådsberedningen, under ledning av statsministern, är det departementet som brister mest när det gäller att hämta in synpunkter kring faktapromemoriorna. Där saknar 97 % av promemoriorna inbjudan till samråd.

Trenden över tid är även den negativ och rapportförfattaren Maria Strömvik menar att Sveriges förankring av EU-politiken minskat kontinuerligt under de åren landet varit med i EU. I de fall där samråd skett är det dessutom allt oftare enbart myndigheter som bjuds in till samråd, medan andra aktörer lämnas utanför.

Granskningen kan ses som problematisk då samråd och remissvar kan ses som en del av det grundlagsfästa krav som finns i Sverige, där regering och riksdag förpliktat sig att inhämta åsikter från myndigheter, kommuner och andra relevanta aktörer. Det finns inga strikta krav på att regeringen måste hämta in synpunkter i samband med ny EU-politik, vilket Maria Strömvik menar är viktigt att ändra på för att motverka ett demokratiskt underskott.

Läs mer i artikeln här.

Rapporten i sin helhet återfinns här.