EU-länderna gör framsteg på det digitala området efter strategiskt riktade investeringar och kraftfulla digitala strategier

En ny rapport visar att Europas digitala ekonomi är på väg framåt, men att den digitala omvandlingen måste ske snabbare för att EU inte ska tappa mark i jämförelse med övriga världen.

EU-kommissionen presenterade den 11 juni resultatet av en kartläggning av den digitala ekonomin och det digitala samhället (Desi) i EU. Rapporten syftar till att belysa hur Europa har utvecklats digitalt och hur konkurrenskraftiga medlemsstaterna är på det digitala området.

EU-kommissionen började utarbeta en plan för en inre digital marknad i slutet av 2014. Tanken var att ta fram en långsiktig strategi som skulle stimulera den digitala miljön i EU och ta itu med den rättsliga osäkerhet som den digitala sfären har präglats av. Sedan initiativet lanserades har EU kommit överens om 28 lagförslag och 35 digitala fri- och rättigheter för att skapa bättre förutsättningar för medlemsländerna att utvecklas digitalt.

Årets kartläggning visar att trots framsteg och förbättringar i EU så måste den digitala utvecklingen påskyndas för att EU ska kunna konkurrera med övriga världen. EU:s kommissionär för den digitala ekonomin och det digitala samhället, Mariya Gabriel, menar att det digitala samarbetet måste utökas. Framförallt är åtgärder som säkerhetsställer att alla EU-medborgare har tillgång till digital kompetens nödvändiga för att utvecklingen ska fortskrida och skapa välstånd i Europa.

Rapporten belyser följande utveckling gällande den digitala ekonomin och det digitala samhället i EU:

  • Internetanslutningen är bättre men inte bra nog. Det återfinns en stor efterfrågan på allt snabbare bredband i EU.
  • Över en tredjedel av de aktiva på arbetsmarknaden saknar grundläggande digital kompetens. Endast 31% klarar av avancerad internetanvändning. Sverige ligger tillsammans med bland annat Finland högst upp i mätningarna på detta området.
  • Antalet internetanvändare ökar. 83% av EU:s befolkning använder internet minst en gång i veckan.
  • Trots mer digitala företag så minskar e-handeln. Endast 17% av de små- och medelstora företagen säljer sina varor och tjänster på nätet.
  • Skillnaderna mellan EU-länderna har minskat när det gäller digitala offentliga tjänster. Denna sektorn förväntas öka genom utvecklingar inom e-hälsoområdet, vilket brysselkontoret rapporterade om tidigare i år.
  • De digitalt konkurrenskraftigaste länderna i EU är också ledande när det gäller kvinnligt deltagande i den digitala ekonomin. Sverige placerar sig i topp även här.

Läs rapporten i sin helhet här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Demografiska trender: Vem kommer leva och arbeta i EU år 2060?

EU-kommissionen har publicerat en ny rapport om demografiska trender och framtidsutsikter. EU har under de senaste decennierna präglats av en stark befolkningstillväxt. Den genomsnittliga livslängden ökar. År 2060 är 30% av EU:s befolkning över 65 år, jämfört med 19% idag.

Rapporten presenterades den 4 juni och är framtagen av kommissionens gemensamma forskningscenter (JRC) och Internationella institutet för tillämpad systemanalys (IIASA), och lyfter utmaningarna som en allt åldrande befolkning innebär för Europas framtid.

Europa har under de senaste årtiondena präglats av en kraftig befolkningstillväxt och denna befolkning blir nu äldre och äldre, mindre fertil och mer utbildad. Detta är en utveckling som EU nu måste anpassa sig till. Därför ställer rapporten frågan: vilka kommer att arbeta och leva i Europa i framtiden? Med vad och med vilka kunskaper?

Det är självklart omöjligt att spå framtiden men JRC och IIASA har gjort sitt bästa och presenterar nu resultaten av den studie de genomfört där de har undersökt områden såsom migration, fertilitet, dödlighet, kunskap och arbetsmarknad.

Rapporten målar en bild om ett EU med en åldrande befolkning och en mindre arbetskraft vilket innebär att arbetstagarna i Europa kommer att behöva försörja allt fler i framtiden, vilket väntas ge upphov till socioekonomiska påfrestningar. Dock kommer arbetskraften att vara bättre utbildad. 59% av EU:s arbetskraft, år 2060, kommer att ha genomfört eftergymnasial utbildning jämfört med 35% idag. De traditionella välfärdssystemen som återfinns i Europa idag kommer utsättas för en hel del utmaningar.

JRC och IIASA menar att bilden som framträder av studien är tydlig: EU måste öka arbetskraftsdeltagandet och få en allt större andel av den arbetsföra befolkningen i arbete. Det är ett absolut måste för att lindra utvecklingen. Vidare uttrycks att varken mer invandring eller högre fertilitet räcker för att möta framtidens utmaningar. Intressant nog påpekas även att en ytterligare högre befolkningstillväxt inte skulle åtgärda problemen, utan att det krävs omfattande strukturella investeringar i balansen mellan arbete och fritid, bland annat förskoleverksamheter, skatteincitament och familjevänliga arbeten.

I studien benämns arbetsdeltagandets fördelning i Sverige som ett mycket bra exempel och land att efterfölja. Den arbetsföra befolkningen i Sverige är mycket hög, med framför allt många fler kvinnor i arbete än i övriga EU, vilket på aggregerad nivå skulle kunna kompensera för den problematik som en äldre befolkning medför.

Läs rapporten om demografiska trender här.

Praktikantrapport: En cirkulär och hållbar bioekonomi i EU

Under hösten 2018 och våren 2019 har EU:s åtagande gällande klimatet och att ställa om till en hållbar och cirkulär ekonomi intensifierats. EU-kommissionen har presenterat en rad strategier och det finns en tydlig gemensam nämnare för omställningen: Bioekonomi.

Bioekonomi är även ett prioriterat område för Region Värmland, vilket bland annat fastslås i regionens smarta specialiseringsstrategi och i det utpekade strategiområdet ”bioekonomi, klimat och energi”. Praktikantrapporten för vårterminen 2019 innehåller därför en kartläggning som redogör för EU:s nya strategier och policy som inverkar på bioekonomiområdet, vad det finns för statistik om bioekonomi på europeisk nivå och vilka finansieringsinstrument som kan användas för att finansiera EU-projekt kopplat till bioekonomin.

I rapportens första kapitel presenteras de strategier och policys som är relevanta för utvecklingen av bioekonomin. Bland annat återfinns presentationer av EU:s uppdaterade bioekonomistrategi, strategin om ett klimatneutralt EU 2050 och LULUCF-förordningen.

Med anledning av SCB:s framtagande av bioekonomistatistik i Sverige, på uppdrag av det svenska regionala bioekonominätverket, presenterar kapitel två en undersökning om vad för data det finns om bioekonomi på EU-nivå.

I rapportens sista kapitel presenteras ett gediget finansieringsavsnitt. Avsnittet delas upp utefter EU:s budgetperioder och redogör för de finansieringsmöjligheter som finns i den pågående budgetperioden 2014 – 2020 och hur finansieringsmöjligheterna för 2021 – 2027 förväntas se ut. Klart står att utvecklingen i EU är fördelaktig för Region Värmland.

Läs rapporten: En cirkulär och hållbar bioekonomi i EU

EU-kommissionen har presenterat landspecifika rekommendationer till Sverige för 2019

Sverige är i behov av att utjämna makroekonomiska obalanser, ta itu med bostadsbristen och öka investeringarna i transportinfrastruktur. 

Som en del av den europeiska planeringsterminen presenterade EU-kommissionen den 5 juni landspecifika rekommendationer till Sverige för 2019. Rekommendationerna tar sin utgångspunkt i kommissionens landrapport som Brysselkontoret rapporterade om tidigare i år. Kommissionens rekommendationer ämnar fungera som vägledning för medlemsländerna och syftar till att stimulera åtgärder för att ta itu med ekonomiska och sociala utmaningar. Ett tydligt mål med rekommendationerna är att utjämna de regionala skillnaderna i Europa och nå en allt starkare union.

I landrapporten från tidigare i år framgick att Sverige borde fokusera sammanhållningspolitiska medel under 2021-2027 på att minska regionala skillnader genom att fokusera på innovationskapacitet, konkurrenskraft och kompetensbrist. Tillika framgår det i den landspecifika rapporten som nu publicerats att det råder makroekonomiska obalanser i Sverige. Dessa obalanser härleds till bland annat instabilitet på bostadsmarknaden och hög skuldsättning bland hushållen, vilken ökat med 5,5% under 2018 och motsvarar 88% av BNP samt 186% av hushållens disponibla inkomst. Dessa siffror är oroväckande och bland de högsta i EU, hushållens skuldsättning kopplas till det faktum att det i Sverige har skapats ett klimat där bolånefinansierade bostadsköp gynnas. Vidare återfinns en arbetskraftsbrist i sektorer såsom byggbranschen, utbildning- och IT-sektorn. Enligt kommissionen krävs det omfattande investeringar för att främja utbudet av specialiserad arbetskraft, bland annat i digitala kompetenser.

Vidare behöver Sverige investera mer i transportinfrastruktur för att underlätta rörligheten för arbetskraften, den regionala sammanhållningen och den långsiktiga tillväxten i hela landet. Inom ramen för transportinfrastruktur belyser rapporten att Sverige bör prioritera järnvägsnätet, för att så småningom övergå till godstrafik från väg till järnväg. Vidare identifierar kommissionen att Sverige bör stimulera insatser för att skapa ett bättre och mer gynnsamt innovationsklimat där både små som stora företag kan växa. Ett annat område som kommissionen understryker är penningtvätt och påpekar brister i regelverket med hänvisningar till bland annat penningtvättsskandalen som nyligen uppdagats i media.

EU-kommissionen rekommenderar därmed att Sverige vidtar följande åtgärder under 2019-2020:

  • Åtgärda hushållens höga skuldsättning genom att stegvis begränsa avdragsmöjligheterna för ränteutgifter för bolån, alternativt genom att höja fastighetsskatten. Sverige bör också främja investeringar i bostadsbyggandet, detta genom att främst fokusera på strukturella hinder för byggandet. Effektivisera bostadsmarknaden genom exempelvis en mer flexibel hyressättning och en bättre översyn av kapitalvinstbeskattningen.
  • Fokusera den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på att rusta upp infrastruktur och hållbara transporter, särskilt järnvägen. Öka investeringar i utbildning och högre kompetenser, samt i forskning och innovation, med hänsyn till regionala skillnader.
  • Sverige bör säkerställa en effektiv övervakning och implementering av regelverket mot penningtvätt.

Nästa steg i den europeiska planeringsterminen är att rekommendationerna ska behandlas av ministerrådet. Ansvaret att implementera EU-kommissionens rekommendationer tillskrivs varje medlemsstat. Kommissionen uppmanar dock alla medlemsstaters regeringar att genomföra rekommendationerna fullt ut.

Läs EU-kommissionens landspecifika rekommendationer här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

 

 

Europeiska nätverk går samman för att främja interregionala innovationsinvesteringar

Europeiska nätverk där Region Värmland ingår har i samförstånd formulerat ett resolut positionspapper om interregionala innovationsinvesteringar inom ramen för nästkommande långtidsbudget, 2021-2027.

Sju europeiska nätverk har i samförstånd formulerat ett positionspapper för att belysa värdet av interregionala innovationsinvesteringar (även kallat komponent 5). Region Värmland är medlem i fyra av nätverken som tagit fram pappret; Vanguardinitiativet, European Regions Research and Innovation Network (ERRIN), Assembly of European Regions (AER) och Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe (CPMR).

Komponent 5 presenterades av EU-kommissionen som en del av förslaget för Interreg 2021 – 2027, och syftar till att finansiera interregional samverkan baserad på smart specialisering. Ambitionen är att det nya instrumentet, genom kommersialisering och utökning av interregionala innovationsprojekt, ska stimulera utveckling av europeiska värdekedjor för att möta samhällsutmaningar genom tematiskt samarbete över gränser. Komponent 5 föreslås finansiera två typer av investeringar, dels investeringar i interregionala innovationsprojekt, dels stöd till utvecklingen av värdekedjor i mindre utvecklade regioner. EU-kommissionens förslag inbegriper att komponent 5 tillskrivs en budget på 970 miljoner euro.

Rådet och Europaparlamentet har ställt sig bakom förslaget med komponent 5, och samtliga EU-institutioner är överens om dess värde för att stärka europeisk och regional utveckling. Institutionerna är dock oeniga om var initiativet ska placeras. Som tidigare nämnt föreslår EU-kommissionens att komponent 5 finansieras inom ramen för Interreg, vilket även Europaparlamentet ställt sig bakom, medans ministerrådet nått en kompromiss om att lägga initiativet inom ramen för europeiska regionalfonden.

I det nya positionspappret argumenterar AER, Vanguardinitiativet och CPMR med flera för att bevara de viktigaste huvuddragen av komponent 5, oavsett om initiativet kommer att finansieras inom ramen för Interreg eller regionalfonden. Nätverken uppmanar EU:s institutioner att tillskriva minst 970 miljoner euro till de interregionala innovationsinvesteringar inom den nästkommande fleråriga budgetramen. För att kunna förverkliga komponent 5:s målsättning argumenterar nätverken för att följande element ska ingå i förslaget oavsett var det hamnar i regelverket:

  • Interregionalitet: Det är av stort europeiskt mervärde att projekten inom ramen för komponent 5 baseras på interregional samverkan kopplat till smart specialisering, och tillåter för samarbeten mellan regioner i hela Europa.
  • Budget: Med tanke på komponent 5:s ambitioner och en tidsperiod på sju år är en budget på 970 miljoner euro ett absolut minimum.
  • Direkt förvaltning: Förvaltningen av komponent 5 bör utformas så att det på ett effektivt sätt kan allokera resurser dit de behövs. Nätverken menar att direkt förvaltning är att föredra då det innebär att EU-kommissionen _förvaltar budgeten och beslutar om tilldelning av medel samt övervakning av verksamheten. Direkt förvaltning är att föredra då det förenklar implementeringen och enklare etablerar synergier mellan projekt som finansieras inom andra program, exempelvis Horisont Europa. Det förenklar även statsstödsregler. Samtidigt måste det finnas en tydlig regional förankring i komponentens styrning.
  • Öppen för tredjeländer: På grundval av ömsesidig nytta bör samarbetet vara öppet för partners från tredje land som delar EU:s värderingar.

Den gemensamma skrivelsen har utöver de sju initiativtagande nätverken fått stöd av 17 S3-partnerskap i Europa.

Läs den gemensamma positionen här.

 

Europaparlamentsvalet: Resultat & trender

För första gången någonsin ökade valdeltagandet i EU-valet. 50,97% av röstberättigade i EU har sagt sitt. 

Som Brysselkontoret återkommande rapporterat om, var det den 23-26 maj val till Europaparlamentet. Ett val, som i Sverige har genomsyrats av ett hårt debattklimat med många turer om vad EU inte bör syssla med, snarare än vad politikerna vill åstadkomma. Trots det, ökade valdeltagandet i Sverige från att ha varit 51% 2014, till 55% 2019. Av 7 576 917 röstberättigade i Sverige röstade 4 187 848 personer i valet.

Sveriges 20 mandat fördelas enligt följande, med politiska grupper inom parantes:

  • Socialdemokraterna 23,48% – 5 mandat (S&D)
  • Moderaterna 16,83% – 4 mandat (EPP)
  • Sverigedemokraterna 15,34% – 3 mandat (ECR)
  • Centerpartiet 10,78% – 2 mandat (ALDE)
  • Kristdemokraterna 8,62% – 2 mandat (EPP)
  • Miljöpartiet 11,52% – 2 mandat (De gröna/EFA)
  • Liberalerna 4.13% – 1 mandat (ALDE)
  • Vänsterpartiet 6,80% – 1 mandat (GUE/NGL)

Utefter politiska grupperingar i Europaparlamentet tilldelas EPP flest svenska mandat (6). Om Storbritannien lämnar EU, tilldelas Sverige 1 mandat till, vilket kommer tillfalla Miljöpartiet, som då får 3 mandat.

På europeisk nivå tappar de traditionellt starkaste politiska grupperingarna, EPP och S&D flest platser i parlamentet. S&D går från 186 till 153 mandat, EPP går från 217 till 179 mandat. De gröna ökar från 52 till 69 mandat, och ALDE ökar kraftigt från 68 till 105 mandat. De konservativa (ECR) minskar från 76 till 63 mandat, och vänstern (GUE/NGL) minskar från 52 till 38 mandat. Högerkanten ökar betydligt. Populister (EFD) ökar från 41 till 54 mandat, och nationalister (ENF) ökar från 37 till 58 mandat. Fördelningen enligt ovan utgår från hur de politiska grupperingarna som fanns i Europaparlamentet såg ut efter valet 2014. Detta kan komma att förändras då det nyvalda Europaparlamentet tillträder och grupperingarna för 2019-2024 ska fastställas.

Fördelningen av mandaten innebär att ingen grupp får majoritet, utan det kommer krävas, likt i det förra valet, en större koalition och en hel del överenskommelser. Som en följd av valresultatet, finns det fog att anta att de mindre grupperingarna, på grund av att de större politiska grupperna minskar, får mer möjlighet att påverka beslutsprocessen.

Resultatet på aggregerad nivå (EU-nivå) återspeglar inte resultatet i Sverige. De stora vinnarna i Europa är De gröna och ALDE. Trots det tappar Miljöpartiet från 4 till 2 (3) mandat, och Liberalerna tappar 1 mandat, medans Centerpartiet ökar med 1. Moderaterna återfår sitt fjärde mandat, vilket man tappade vid 2014 års val. De stora förlorarna i Europa, S&D och EPP gick relativt bra i Sverige. Socialdemokraterna behåller sina 5 platser. Dock åker feministiskt initiativ (FI) ur parlamentet, FI satt i S&D i Europaparlamentet.

Trots ett högre valdeltagande i Europa än på länge, skiljer sig deltagandet mycket från land till land. Belgien tar förstaplatsen med ett valdeltagande på 88,47%, medans Slovakien intar sistaplatsen med ett deltagande på 22,74%. I Belgien är det dock obligatoriskt att gå och rösta och det hölls samtidigt regional- och federalt val. En tydlig trend är att valdeltagandet är genomgående lägre i Östeuropa, medans det i Väst -och Sydeuropa är ett något högre valdeltagande än EU-genomsnittet. Av de nordiska länderna är valdeltagandet som högst i Danmark med 66%.

Vad det blir för typ av Europaparlament återstår nu att se. Närmast kommer parlamentet att träffas i början av juni för att välja talman och vilka kommittéer Europaparlamentet ska bestå av. Vidare ska en ordförande till EU-kommissionen väljas, hur processen kring det kommer gå till är inte helt klart. Enligt EU-fördraget ska medlemsstaterna (rådet) nominera en kandidat till presidentposten, och i nomineringen ta valresultatet i beaktning. Därtill måste Europaparlamentet godkänna kandidaten för att den ska kunna bli ny ordförande för EU-kommissionen. Av praxisskäl och i enighet med förra valet har de politiska grupperna i parlamentet utsett varsin toppkandidat, på EU-språk ”Spitzenkandidat”, till ordförandeposten. Det finns dock motsättningar i EU huruvida detta system kommer användas eller inte. Av allt att döma lär det bli lite av en dragkamp mellan institutionerna. En ny EU-kommission ska vara på plats den 1 november.

Läs om valresultatet här.

Läs om viktiga datum och eftervalsprocessen här.

 

 

Det svenska ESF-rådet har fått i uppdrag att utarbeta det nästkommande nationella programmet för Socialfonden 2021-2027

Omvärldsanalys ska effektivisera insatserna inom det svenska socialfondsprogrammet.

Regeringen har gett i uppdrag till det svenska ESF-rådet att ta fram Sveriges nästkommande nationella program för Socialfonden, 2021-2027. I uppdraget föreskrivs att regionala strategier och handlingsplaner ska tas i beaktning i framställningen av programmet. ESF-rådet har till den 1 april 2020 på sig att lämna ett förslag på hur Socialfonden kan koordineras inom ramen för nästa programperiod.

SKL har med anledning av uppdraget påbörjat en dialog med ESF-rådet om hur Sveriges regioners intressen kan tillvaratas i nästkommande nationella program. Enligt SKL är vikten av ett regionalt förankrat program vitalt för att möta de behov som finns på regional och lokal nivå i Sverige. Behovet av ett flexibelt socialfondsprogram, som genom synergier med bland annat regionalfonden understryks i hög grad i regeringens uppdragsbeskrivning till ESF-rådet.

I regeringens uppdrag återfinns även att ESF-rådet i framtagandet av programförslaget ska genomföra en omvärldsanalys, vilken ska inbegripa bland annat strategiska ställningstaganden inom ramen för sammanhållningspolitiken. Omvärldsanalysen ska redovisas senast 1 oktober 2019.

Läs mer om regeringens uppdrag till ESF-rådet här.