Höstens upplaga av SKL:s ”På gång inom EU” har publicerats

Den 9 september publicerade SKL höstens upplaga av skriften ”På gång inom EU”, med texter som syftar till att lyfta aktuella EU-frågor och hur de i sin tur påverkar svenska kommuner och regioner.

I höstens upplaga av ”På gång inom EU” finns SKL:s prioriterade EU-frågor för 2019 listade och vilka aktiviteter som planeras för att främja respektive intresse. Det handlar bland annat om EU:s framtida långtidsbudget 2021-2027, En kraftfull och utvecklad sammanhållningspolitik efter 2020, Den sociala dimensionen av EU, Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU, EU:s vattendirektiv, Lokalt och regionalt arbete för en cirkulär ekonomi med minskad plastanvändning i Europa, Mobilitet och infrastruktur samt Horisont Europa.

Det första kapitlet i skriften fokuserar särskilt på den nya mandatperioden i EU 2019-2024 och beskriver både den nya EU-kommissionen och Europaparlamentet. Vidare betonar det andra kapitlet EU:s framtid och styrning. Regional utveckling och samarbete står i fokus för det tredje kapitlet i skriften.

Läs höstens upplaga av ”På gång inom EU” här

Tre nya utlysningar inom sektorsprogrammet COSME

COSME är EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag. Det finns nu utlysningar för tre program som är inriktade på klusterpartnerskap och internationalisering av kluster med sista ansökningsdag den 30 oktober.

Programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (COSME) syftar till att ge stöd och hjälp till små och medelstora företag. Programstrukturen utgörs av fyra huvuddelar inom vilka företag kan erhålla stöd genom att förbättra tillgången till marknader, förbättra tillgången till kapital, främja entreprenörskap och förbättra ramvillkor. COSME har därigenom en mycket tydlig koppling till Värmlandsstrategins område Fler och starkare företag.

En av de fyra huvuddelarna avser klusterinternationaliseringsprogram för små och medelstora företag (SME) och har följande mål:

  • Intensifiera samarbete mellan kluster och affärsnätverk över gränser och eventuellt över sektoriella gränser.
  • Främja de europeiska strategiska klusterpartnerskapen för att bli internationella och leda internationellt klustersamarbete inom områden av strategiskt intresse gentemot tredje länder utanför Europa.
  • Att bättre stödja små och medelstora företag i den globala konkurrensen.

Genom att följa dessa mål kommer programmet att utveckla en gemensam internationell strategi som stödjer små och medelstora företags internationalisering utanför Europa och inom nya tematiska områden. De tre utlysningarna som huvudområdet avser listas nedan och samtliga inriktningar har sista ansökningsdatum den 30 oktober.

Projekt för Clusters Go International – Stöd för förberedande åtgärder för upprättande och utformning av nya europeiska strategiska klusterpartnerskap för Going International.

Projekt för Clusters Go International – Stöd för första implementering, testning och vidareutveckling av europeiska strategiska klusterpartnerskap Going International

Projekt för Cluster Go International – Jordobservationsdata och applikationer

Länk till ansökningsomgången 2019

Länk till arbetsprogram för 2019

Föreslagna portföljer i den nya kommissionen har presenterats

Den 10 september presenterade den tillträdande EU-kommissionsordföranden, Ursula von der Leyen, vilka portföljer kommissionärerna föreslås ansvara för under de kommande fem åren. Ylva Johansson, Sveriges arbetsmarknadsminister, föreslås ansvara för portföljen för Inrikes frågor.

EU-kommissionen har ett stort inflytande eftersom det är den enda EU-institutionen med befogenhet att föreslå nya lagar. Lagförslag skickas sedan vidare till Europaparlamentet och ministerrådet som bearbetar texterna och beslutar om förslagen ska bli till EU-lagar. Kommissionen har således ett stort inflytande över hur EU-länderna ska styras.

Det är sedan tidigare känt att den svenska regeringen nominerar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som Sveriges nya EU-kommissionär. Under tisdagen stod det klart att Johansson föreslås få ansvar för Inrikes frågor. Portföljen innebär bland annat ett ansvar för Schengenfrågor och frågor som rör gränskontroller. Det förväntas bli omfattande förhandlingar på detta området eftersom migration varit en stor fråga inom EU de senaste åren.

Ytterligare föreslagna portföljer som presenterades under gårdagen och som är av särskilt intresse för Region Värmlands arbete samt regional och lokal nivå är:

Ansvar för Sammanhållning och reformer: Elisa Ferreira (Portugal)

Ansvar för Miljö och hav: Virginijus Sinkevičius (Litauen)

Ansvar för En europeisk grön giv och Klimatpolitiken: Frans Timmermans (Nederländerna). Timmermans blir även en av tre verkställande vice ordföranden.

Ansvar för Jämlikhet: Helena Dalli (Malta)

Ansvar för Transport: Rovana Plumb (Rumänien)

Ansvar för Innovation och ungdom: Mariya Gabriel (Bulgarien)

Ansvar för Sysselsättning: Nicolas Schmit (Luxemburg)

Ansvar för Jordbruk: Janusz Wojciechowski (Polen)

Ansvar för Värderingar och öppenhet: Věra Jourová (Tjeckien). Jourová blir även en av fem vice ordföranden.

Ansvar för Inrikes frågor: Ylva Joansson (Sverige)

Den nya organisationen föreslås bygga på en struktur av åtta vice ordföranden, varav tre verkställande vice ordföranden och fem vice ordföranden.

Nästkommande steg i processen är att samtliga kommissionärer ska godkännas av Europaparlamentet genom utskottsförhör följt av en omröstning, vilket sker i slutet av oktober. Därefter förväntas den nya kommissionen tillträda den 1 november.

Läs mer om de nominerade kommissionärerna här

Sommarens upplaga av EU-kommissionens magasin om regional- och stadspolitik, Panorama, har publicerats

I det senaste numret av Panorama inkluderas bland annat artiklar om EU-kommissionens pilotprogram för regioner i industriell omställning, där Norra Mellansverige får skräddarsytt stöd från kommissionen. Andra intressanta artiklar innehåller reflektioner om sammanhållningspolitikens betydelse och EU:s investeringar i riskförebyggande.

På grund av övergången till en koldioxidsnål ekonomi, tekniska förändringar och globalisering arbetar EU med flertalet regionala pilotprogram för att kunna distribuera fördelarna jämnt och säkra att en industriell omställning är funktionell för alla, oavsett vart en bor. I den senaste upplagan av Panorama ägnas en längre artikel åt att belysa hur Europa behöver stärka regioners förutsättningar för modernisering och innovation genom investeringar i ny teknik. Norra Mellansverige, där Värmland, Dalarna och Gävleborg ingår,  är en av regionerna som deltar i pilotprogrammet och får stöd av EU-kommissionen för att arbeta med industriell omställning.

I avsnittet ”Med dina egna ord” finns reflektioner från Constanze Krehl och Jan Olbrycht, båda EU-parlamentsledamöter i utskottet för regional utveckling (REGI). Krehl betonar vikten av att dra lärdom från sammanhållningspolitikens förflutna och att anpassa den efter nutidens och framtidens utmaningar. Olbrycht argumenterar för att det är ofördelaktigt att begränsa sammanhållningspolitiken till dess ursprungliga syfte och att det är angeläget att belysa den mångdimensionella betydelsen av området.

Vidare inkluderar det 69:e numret av Panorama en text om EU:s investeringar i riskförebyggande. Texten lyfter fram hur sammanhållningspolitiken skyddar miljontals människor genom investeringar i förebyggande av skogsbränder, hantering av översvämningar och motstånd mot andra katastrofer.

Läs det senaste numret av Panorama här

EU-kommissionens nya ordförande presenterar programförklaring

Under juli månad valdes Ursula von der Leyen av EU-parlamentet till ny ordförande för EU-kommissionen. von der Leyen blir således den första kvinnan att inneha ordförandeposten. Om allt går enligt tidsplanen kommer den tillträdande kommissionen ersätta den avgående från och med den 1 november. 

I samband med att von der Leyen valdes till ny ordförande för kommissionen presenterades en programförklaring som innehåller riktlinjer och prioriteringar för perioden 2019 – 2024. Ambitionen är bland annat att Europa ska bli den första klimatneutrala världsdelen och leda övergången till en ny digital värld. Programförklaringens prioriteringar avser sex övergripande ambitioner:

  • En europeisk grön satsning
  • En ekonomi för människor
  • Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern
  • Skydd av den europeiska livsstilen
  • Ett starkare Europa i världen
  • En ny satsning på demokrati i Europa

Ursula von der Leyen arbetar efter att uppnå en jämn fördelning av kvinnor och män i den nya gruppen av kommissionärer. Den svenska regeringen har nominerat arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som ny EU-kommissionär. Listan med de nominerade kommissionsledamöterna måste godkännas av Europaparlamentet i sin helhet och kommissionärerna utses sedan av Europeiska rådet, innan de därefter kan tillträda på sina poster. Om allt följer planeringen förväntas von der Leyen och den nya kommissionen tillträda den 1 november.

Läs hela programförklaringen här

Kommissionen lanserar ett samråd om Digitala Europas utformning

Utvecklingen av det nya programmet för ett Digitalt Europa fortgår. Nu öppnar Kommissionen ett samråd där intressenter kan göra sina röster hörda och påverka utformningen av programmets två första år. 

Sektorsprogrammet Digitala Europa planeras för tillfället av Kommissionen och innefattar investeringar på 9,2 miljarder euro under perioden 2021 – 2027. Under perioden kommer programmet att investera i digitala teknologier som kan utgöra stora skillnader för Europas medborgare och företag. Programmet främjar innovativa digitala teknologier och arbetar efter fem särskilda nyckelområden:

  • Superdatorer
  • Artificiell Intelligens
  • Cybersäkerhet
  • Avancerad digital kompetens
  • Säkerställa en bred användning och etablering av digital teknik i ekonomin och samhället, i linje med Europas hållbara mål och värderingar.

Programmets mål är att stärka Europas konkurrenskraft i den globala digitala ekonomin och att höja den teknologiska självständigheten. Digitala Europa skapar en unik möjlighet för EU att investera i nödvändiga digitala kapaciteter, något som en enskild medlemsstat inte kan implementera på egen hand. Som en del av programmets utformning efterfrågar nu Kommissionen vad samhällen och företag i Europa bedömer som de viktigaste punkterna för programmets utformning. Därför har ett samråd lanserats online där intressenter, inklusive regionala och lokala aktörer, kan göra sina röster hörda. Ta chansen att påverka programmet innan samrådet stänger den 25 oktober.

Resultaten kommer att sammanställas till ett utkast som sedan finns att tillgå online. Underlaget kommer sedan att forma arbetsprogrammet och ansökningsomgångar för programmets två första år (2021 – 2022).

Läs mer om samrådet här och svara på enkäten här

Läs mer om programmet för ett Digitalt Europa här

 

EU-länderna gör framsteg på det digitala området efter strategiskt riktade investeringar och kraftfulla digitala strategier

En ny rapport visar att Europas digitala ekonomi är på väg framåt, men att den digitala omvandlingen måste ske snabbare för att EU inte ska tappa mark i jämförelse med övriga världen.

EU-kommissionen presenterade den 11 juni resultatet av en kartläggning av den digitala ekonomin och det digitala samhället (Desi) i EU. Rapporten syftar till att belysa hur Europa har utvecklats digitalt och hur konkurrenskraftiga medlemsstaterna är på det digitala området.

EU-kommissionen började utarbeta en plan för en inre digital marknad i slutet av 2014. Tanken var att ta fram en långsiktig strategi som skulle stimulera den digitala miljön i EU och ta itu med den rättsliga osäkerhet som den digitala sfären har präglats av. Sedan initiativet lanserades har EU kommit överens om 28 lagförslag och 35 digitala fri- och rättigheter för att skapa bättre förutsättningar för medlemsländerna att utvecklas digitalt.

Årets kartläggning visar att trots framsteg och förbättringar i EU så måste den digitala utvecklingen påskyndas för att EU ska kunna konkurrera med övriga världen. EU:s kommissionär för den digitala ekonomin och det digitala samhället, Mariya Gabriel, menar att det digitala samarbetet måste utökas. Framförallt är åtgärder som säkerhetsställer att alla EU-medborgare har tillgång till digital kompetens nödvändiga för att utvecklingen ska fortskrida och skapa välstånd i Europa.

Rapporten belyser följande utveckling gällande den digitala ekonomin och det digitala samhället i EU:

  • Internetanslutningen är bättre men inte bra nog. Det återfinns en stor efterfrågan på allt snabbare bredband i EU.
  • Över en tredjedel av de aktiva på arbetsmarknaden saknar grundläggande digital kompetens. Endast 31% klarar av avancerad internetanvändning. Sverige ligger tillsammans med bland annat Finland högst upp i mätningarna på detta området.
  • Antalet internetanvändare ökar. 83% av EU:s befolkning använder internet minst en gång i veckan.
  • Trots mer digitala företag så minskar e-handeln. Endast 17% av de små- och medelstora företagen säljer sina varor och tjänster på nätet.
  • Skillnaderna mellan EU-länderna har minskat när det gäller digitala offentliga tjänster. Denna sektorn förväntas öka genom utvecklingar inom e-hälsoområdet, vilket brysselkontoret rapporterade om tidigare i år.
  • De digitalt konkurrenskraftigaste länderna i EU är också ledande när det gäller kvinnligt deltagande i den digitala ekonomin. Sverige placerar sig i topp även här.

Läs rapporten i sin helhet här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.