Satsning från kommissionen på bättre och mer inkluderande volontärarbete för unga

I början av januari lanserade kommissionen ett av de första initiativen för Europaåret för ungdomar 2022, en satsning på ungas möjligheter till volontärarbete. Med detta förslag vill man underlätta för unga och få fler att engagera sig i gränsöverskridande volontärarbete.

Kommissionen ser ett flertal fördelar med ökat volontärarbete bland unga, både för individen och för samhället. Att arbeta som volontär är en form av kompetensutveckling och ger unga människor möjlighet till personlig utveckling. Enligt kommissionen är volontärarbete inte bara utvecklande för individen utan även positivt för samhället i stort. Kommissionen menar även gränsöverskridande volontärarbete bland unga bidrar till ett mer inkluderande och solidariskt Europa. Det finns även ett växande intresse bland unga européer att arbeta som volontärer, vilket kommissionen uppmärksammar med detta förslag.

Kommissionen har flera mål med förslaget. Det ska bidra till att fler inkluderas och att kvaliteten höjs på de volontärsmöjligheter som finns idag. Arbetet som volontär ska bli tryggare, mer rättvist och hållbart. Förslaget kommer att främja innovation till alternativa upplägg och former som finns för volontärarbete samt fler digitala möjligheter till volontärarbete. Dessutom är det ett större fokus på projekt och verksamheter som arbetar med klimat- och miljörelaterade utmaningar. De uppdaterade målsättningarna bygger på kunskap och erfarenheter från Europeiska solidaritetskåren, ett sektorsprogram som arbetar med gränsöverskridande volontärarbete, samt från lärdomar om volontärarbete som har framkommit under Covid-19-pandemin. Det är medlemsländerna och andra aktörer som ska säkerställa att volontärarbete blir möjligt för alla, även för de med sämre förutsättningar.

För Värmland har förslaget en tydlig koppling till insatsområdena i Värmlandsstrategin, bland annat ”Förbättra livsvillkoren” och ”Höja kompetensen”. Mer specifikt är förslaget kopplat till målen att förbättra den sociala sammanhållningen, öka utbildnings- och kompetensnivå samt bättre kompetensmatchning.

Vad händer nu?
Förslaget från kommissionen måste nu antas av alla medlemsländer. Åtgärderna är tänkta att implementeras med hjälp av verktyg som finns i EU:s ungdomsstrategi och sektorsprogram, bland andra Erasmus+ samt Europeiska solidaritetskåren. Även om förslaget ännu inte är antaget av alla medlemsländer än finns det medel att söka för att genomföra projekt kopplat till ungas möjligheter till volontärarbete utomlands. Programmet Europeiska solidaritetskåren har exempelvis en total budget på 138 miljoner att dela ut under 2022 till individer som vill genomföra utbyten och till organisationer som tar emot volontärer.

Läs mer om förslaget här.  

Lär mer om Europeiska solidaritetskåren på Region Värmland European Office hemsida här.

Frankrike tar fram nya prioriteringar inför ordförandeskapet

Den 7 januari inledde Frankrikes president Emmanuel Macron officiellt det franska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Ordförandeskapet i rådet roterar var sjätte månad mellan EU:s medlemsländer. Ordförandelandet ska se till att EU-samarbetet fortgår, leder sammanträden i rådet samt företräder Europeiska unionens råd mot de andra EU:s institutionerna. Det franska ordförandeskapet kommer arbeta efter tre ledord: återhämtning, styrka och tillhörighet.

Frankrikes ordförandeskap i Europeiska unionens råd pågår mellan den 1 januari och den 30 juni. I samband med detta har Frankrikes president, Emmanuel Macron, tagit fram tre prioriteringar. Frankrike ska bidra till EU:s roll som global aktör och utöka samarbetet med tredje länder. Vidare ska Frankrike leda förhandlingarna av det stora klimatpaketet, Fit-For-55, som ligger till grund för att EU ska uppnå sitt klimatneutralitetsmål. Frankrike kommer även ha fokus på sociala frågor under ordförandeskapet, bland annat minimilöner samt lönetransperens.

Under ordförandeskapet ska Frankrike prioritera:

  • En återhämtning som ska bidra till den gröna och digitala omställningen i Europa
  • Försvara och främja europeiska värderingar och intressen
  • Bidra till utvecklingen av en gemensam europeisk vision genom att satsa på kultur, värderingar och historia

Frankrikes ordförandeskap är ett av tre ordförandeskap som ingår i ett trioprogram tillsammans med de medlemsländer som tar över ordförandeskapet efter Frankrike, Tjeckien hösten 2022 följt av Sverige våren 2023. Länderna ska biträda samt stötta varandra och tillsammans har de tagit fram följande prioriteringar för de kommande 18 månaderna:

  • Skydda medborgarnas frihet
  • Utveckla en ny tillväxt- och investeringsmodell för Europa
  • Skydda den europeiska befolkningens hälsa genom ett grönare och mer jämlikt samhälle
  • Europa som en global aktör

I det 18 månaders trioprogrammet har länderna även satt långsiktiga mål, bland annat en starkare rättsstatsprincip, ett framgångsrikt genomförande av återhämtningsplanen samt en starkare inre marknad. Trion menar även att hälso- och sjukvårdssystemen kommer vara prioriterat på grund av de utmaningar som covid-19 pandemin fört med sig.

Vad händer nu?
I samband med Frankrikes ordförandeskap planeras närmare 400 evenemang genomföras i Frankrike och i resten av EU. Frankrike kommer arrangera politiska möten, ett kulturellt program samt evenemang öppna för allmänheten. Frankrike har även lanserat ett nytt två-euromynt.

Läs mer om det Frankrikes ordförandeskap i Europeiska unionens råd här.

Läs mer om trioprogrammet mellan Frankrike, Tjeckien och Sverige här.

Det nya Bauhausinitiativet

I januari 2021 lanserade EU-kommissionen det nya Bauhausinitiativet, ett initiativ med syfte att förändra EU:s livsmiljöer med utgångspunkt i hållbarhet, estetik och inkludering. Bauhausinitiativet är EU-kommissionens initiativ som ska sammanföra perspektiv från vetenskapens och teknikens värld med konstens och kulturens för att skapa vackra, hållbara och inkluderande platser och produkter.

Region Värmland European Office rapporterade om Bauhausinitiativet i mars då initiativet var i den första utvecklingsfasen, länk till den artikeln finns nedan. Under den första fasen samlade EU-kommissionen in nära två tusen exempel och idéer på projekt från medborgare, konstnärer och ingenjörer. Baserat på utvecklingsfasen, bestämde EU-kommissionen att Bauhausinitiativet ska innehålla fyra tematiska områden:

  • Återkoppla till naturen
  • Återfå en känsla av tillhörighet
  • Prioritera människor och platser med störst behov
  • Bidra till en mer långsiktig och integrerat tänkande inom industriella ekosystemet

I september startade andra fasen av initiativet och fem småskaliga projekt inom initiativet har inletts. Dessa projekt kommer övervakas och följas noga för att ta del av lärdomar och bidra att initiativets prioriteringar fortsätter att utvecklas. Dessutom ska EU-kommissionen sprida kunskap och tillgängliggöra projektidéer och prototyper från initiativet som är användbara för aktörer inom EU och tredje länder.  

Vad händer nu?
Den tredje och sista fasen påbörjas i januari 2023 och ska fokusera på att utveckla de idéer och åtgärder som har vuxit fram under de två första faserna. EU-kommissionen ska även nå en bredare publik och kartlägga de mest användbara idéerna genom att dela upp kunskap mellan de medverkande aktörerna.

EU-kommissionen publicerar utlysningar relaterade till Bauhausinitiativet inom relevanta EU-instrument. Det nya Bauhausinitiativet finansieras av EU-kommissionen genom Horisont Europa, LIFE samt den europeiska regionalfonden. Regioner, kommuner och andra aktörer kan ansöka om att bli samarbetspartner till Bauhausinitiativet. EU-kommissionen söker kontinuerligt aktörer som kan vara en initiativtagare till idéer och projekt.

Region Värmland European Office har tidigare rapporterat om Bauhausinitativet, läs den artikeln här.

Läs mer om och ansök att bli samarbetspartner här.

Läs mer om Bauhausinitiativet på EU-kommissionens hemsida här.

Frågor och svar från EU-kommissionen om Bauhausinitiativet finns här.

Den nationella kontakten för Bauhausinitiativet är Boverket. Läs mer här.

Nytt partnerskap mellan EU och BIC

Den 30 november lanserades ett två miljarder euro partnerskap mellan Europeiska unionen och Bio-Based Industries Consortium (BIC). Partnerskapet, Circular Bio-based Europe Joint Undertaking (CBE JU), ska främja cirkulära biobaserade industrier i Europa och bidra till EU:s gröna omställning.

Enligt BIC kommer det nya partnerskapet med EU vara en viktig funktion för den gröna omställningen och syftet med partnerskapet ska vara att främja en konkurrenskraftig bioekonomi fram till 2031. Partnerskapet ska bidra till övergången till en cirkulär bioekonomi samt bistå i utveckling av teknologier för hållbara produktionsprocesser. Inom partnerskapet kommer det vara möjligt att medverka i projekt med syfte att stärka ekonomin, främja innovation och stimulera samarbete i och mellan de europeiska regionerna.

Partnerskapet har följande tre huvudmål:

  • Driva fram innovation och utveckling av biobaserade innovativa lösningar
  • Öka marknadsdistributionen av befintliga och innovativa biobaserade lösningar
  • Se till att det finns en hög miljöprestanda hos biobaserade industrisystem

Vad innebär detta för Region Värmland?
Partnerskapet trädde kraft i slutet av november och under nästa år kommer agendan för det årliga arbetsprogrammet antas. Eftersom Region Värmland arbetar aktivt med en omställning till cirkulär biobaserad ekonomi, har regionen möjlighet att ta del av partnerskapet och medverka i utlysningar relaterade till exempelvis skoglig bioekonomi. Region Värmland arbetar redan med Biobased Industries Consortium (BIC) kring den skogliga bioekonomin. Just nu arbetar regionen med att ta fram en databas över vilka regionala företags-, projekt- och innovationsstöd som finns att tillgå i Värmland. Databasen kommer att finns tillgänglig på BBI JU:s hemsida för företag som är intresserade av att etablera sig i regionen.

Läs mer om lanseringen av Circular Bio-Based Europe Joint Undertaking (CBE JU) här.

Ny resolution för vuxenlärande

Den 29 november antog EU:s utbildningsministrar en ny resolution för vuxnas lärande som ska bidra till ökad anställningsbarhet och minska arbetslöshet. Den ska gälla fram till 2030 och understryker de kompetenser som behövs på den europeiska arbetsmarknaden.

I måndags träffades EU:s utbildningsministrar för att diskutera och fastställa ett nytt förslag om en icke-bindande agenda för vuxenutbildning. Förslaget fokuserar på ett livslångt lärande och vuxenutbildning som ska bidra till att de kompetenser och färdigheter som behövs på arbetsmarknaden uppfylls.  Dessutom, för att underlätta och möjliggöra den digitala och gröna omställningen samt bidra till EU:s ekonomiska återhämtning har utbildningsministrarna tagit fram en resolution. Resolutionen är frivillig för EU:s medlemsländer att följa. Den behandlar följande förslag:

  • Ömsesidigt lärande där medlemsländerna drar lärdom av god praxis
  • Ministerrådets arbetsgrupp för vuxenutbildning ska fortsätta med samråd
  • EU:s medlemsländer ska genom kontinuerliga utbildningsinsatser uppmuntra vuxnas lärande
  • Delaktiga medlemsländer ska utföra validering av informellt lärande

Enligt EU-kommissionen anses bristande utbildning vara en förklaring till varför arbetslösheten är så hög i Europa. En femtedel av arbetslösa mellan 20–64 år i Europa har endast en grundskoleexamen. I Sverige ligger arbetslösheten för de som endast har grundskoleutbildning på 21,9 procent medan i EU ligger den på 13,4 procent. Den totala arbetslösheten i Sverige ligger på 8,3 procent och 7,1 procent i EU.

Vad händer nu?
Utbildningsfrågor Sverige beslutas främst på nationell nivå och Sverige står bakom förslaget. Sverige ska tillsammans med andra medlemsländer se till att tillgången till utbildning inom arbetslivet ökar eftersom det är avgörande för arbetsmarknaden.

Läs mer om nyheten på Europaportalen här.

Läs slutsatserna från Ministerrådet här.

Nya initiativ för forskning och innovation i Europa

Den 26 november antog ministerrådet en rekommendation om en ny europeisk pakt för forskning och innovation. Ministerrådet antog även slutsatser angående den framtida styrningen av det europeiska forskningsområdet (ERA). 

Kommissionen har arbetat med det europeiska området för forskning och innovation sedan 2000 inom ramen för Lissabonstrategin för att ta itu med fragmenteringen av EU:s forsknings- och innovationssystem. Pakten är nya visioner och prioriteringar för forskning och innovation i EU. Den innehåller ömsesidiga europeiska värden och principer där fri vetenskaplig forskning samt rörlighet för forskare prioriteras. Syftet med pakten är att stärka EU:s ledarskap och spetskompetens inom forskning och innovation. Detta ska uppnås genom ett ökat engagemang och deltagande av europeiska regioner och medborgare i vetenskapligt arbete. Därför ingår även 16 gemensamt prioriterande områden för åtgärder som främjar öppen tillgång till data och forskning. Pakten rymmer 20 frivilliga åtgärder för de kommande tre åren. EU-kommissionen ska främja attraktiva och hållbara forskningskarriärer samt, bidra till att vetenskapen förs närmare medborgarna. Pakten visar EU:s ambition att reformera samt samordna stödet för forskning och innovation mellan medlemsstaterna.

Vad händer nu?
De åtgärder som fastställs i pakten utgör en ram för det europeiska forskningsområdet efter 2024. En expertgrupp bestående av företrädare från kommissionen och medlemsstaterna ska inrättas i början av 2022 för att bidra till det framtida forumet för det europeiska forskningsområdet.

Läs mer om pakten för forskning och innovation samt det europeiska forskningsområdet här.

Ta del av agendan här. Faktabladet hittar ni här.

EU-kommissionen föreslår nya regler för resor inom EU

Den 25 november föreslog EU-kommissionen en uppdatering av reglerna för säker och fri rörlighet i EU. Reglerna infördes som ett svar på covid-19 pandemin och behöver nu ändras på grund av en ökad vaccinationsgrad och EU:s insats med digitala vaccinationsbeviset.

Sedan sommaren har vaccinationsgraden i EU ökat och fler än 650 miljoner vaccinationsintyg har begärts ut från EU:s invånare. Dessutom har den epidemiologiska situationen i EU utvecklats och medlemsstaterna har tagit ytterligare åtgärder exempelvis inom administrering av ”boostervaccin”. EU-kommissionen menar att alla dessa faktorer bidrar till att reglerna kring resor inom EU behöver uppdateras och har föreslagit följande åtgärder:

  • De personer som har ett giltigt vaccinationsintyg ska inte behöva omfattas av restriktioner vid resa till annat EU-land.
  • Vaccinationsintyget bör gälla i 9 månader i stället för 6 månader baserad på EU:s smittskyddsmyndighets (ECDC) riktlinjer om ”boostervaccin”.
  • EU:s trafikljuskarta för resor inom EU anpassas. Kartan har ett informationssyfte men ska även bidra till samordning för områden med låg samt hög risk för smittspridning.
  • Undantag från en del restriktioner för vissa gränspendlare, barn under 12 år samt nödvändiga resenärer på grund av den höga vaccinationsgraden i EU.
  • Förenklat ”nödbroms”-förfarande, alltså ett förenklat och mer operativt tillvägagångssätt som syftar till att fördröja spridningen av nya covid-19 varianter.

Vad händer nu?
EU-kommissionens förslag har skickats till Ministerrådet som nu ska diskutera frågorna innan de kan anta rekommendationerna. EU-kommissionen föreslår att ändringarna bör ske från och med den 10 januari 2022.

Läs mer om EU-kommissionens förslag här.

Läs frågor och svar här.

Index för digital ekonomi och samhälle 2021

Den 12 november publicerade EU-kommissionen sitt årliga index för digital ekonomi och samhälle (DESI). Indexet är en mätning av EU:s medlemsländers digitala framsteg och konkurrenskraft. Sverige ligger på tredje plats i rangordningen i EU, strax efter Danmark och Finland.

I rapporten framgår det att alla EU:s medlemsländer har gjort framsteg vad det gäller digitalisering efter covid-19 pandemin. Dock meddelar EU-kommissionen att det fortfarande är stora klyftor i EU mellan medlemsländerna. I samband med Europas digitala decennium, behöver medlemsländerna anstränga sig mer för att uppnå de mål som är uppsatta av kommissionen fram till 2030 inom digitaliseringsområdet.

Sammanfattning av Sverige i DESI

  • Sveriges digitala utveckling har varit positiv och landets humankapital inom digitalisering är på andra plats i EU. 72% av befolkningen har en grundläggande digital kompetens, samt 46% har mer än grundläggande digital kompetens.
  • När det gäller uppkoppling ligger Sverige på femte plats men behöver påskynda tillgänglighet och tilldelning vad det gäller pionjärband för 5G.
  • De svenska företagen har en god integrerad digital teknik och landet ligger på en tredje plats i EU dock håller tillväxttakten på att bromsa till skillnad från andra EU-länder som fortsätter göra framsteg.
  • Slutligen är den digitala mognaden i befolkningen, offentlig sektor och företag på en hög nivå. Sverige placeras på plats 5 i rangordningen av digitala offentliga tjänster i EU. Enligt rapporten behöver Sverige bli bättre på att möjliggöra användandet av e-identifiering över gränserna.

Bakgrund
Varje år publicerar EU-kommissionen resultaten från indexet för digital ekonomi och samhället. Indexet mäter EU:s framsteg inom ett flertal områden vad gäller den digitala konkurrenskraften, bland andra humankapital, bredbandsuppkoppling samt företagens integration av digital teknik och digitala offentliga tjänster.

Läs mer om EU-kommissionens index för digital ekonomi och samhälle här.

EU:s ekonomiska höstprognos 2021

Den 11 november publicerade EU-kommissionen den ekonomiska höstprognosen för 2021. I prognosen visar det sig att EU:s ekonomiska återhämning går snabbare än väntat. Dock är inflationen hög och oron för ytterligare covid-19 restriktioner kvarstår.

Den ekonomiska återhämtningen i EU visar en markant ökning i medlemsländernas BNP-tillväxt och det förutses en BNP-uppgång på 5 procent i EU-ekonomin i år. Dock kvarstår ett flertal orosmoln, bland annat nya restriktioner på grund av ökad smittspridning, speciellt i medlemsländer där vaccinationsgraden är låg. Vidare drivs inflationen av de ökade energipriserna.

EU-kommissionen räknar med en 5 procent tillväxt i år, 4,3 procent 2022 och 2,5 procent 2023 i EU-ekonomin. Sveriges ekonomi har inte påverkats lika mycket av covid-19 pandemin som andra EU-länder och enligt prognosen beräknas Sveriges tillväxt vara 3,9 procent i år, följt av 3,5 procent 2022 samt 1,7 procent 2023.

Arbetsmarknaden i EU har även förbättras när restriktionerna lyftes. Under andra kvartalet 2021 skapades 1,5 miljoner nya arbetstillfällen i EU. I augusti låg arbetslösheten i EU på 6,8%, vilket är strax över nivån som var i slutet av 2019. I Sverige beräknar EU-kommissionen att arbetslösheten minskar från 8,2 procent 2021 till 6,7 procent år 2023.

Bakgrund
EU-kommissionens ekonomiska prognos är baserad på ett antal tekniska antaganden som berör växelkurser, räntor och råvarupriser. Kommissionen publicerar två utförliga prognoser varje vår och höst samt två interimsprognoser varje vinter och sommar. Den ekonomiska vinterprognosen 2022 ska uppdatera BNP- och inflationsberäkningarna och kommer läggas fram i februari 2022.

Läs mer om EU-kommissionens höstprognos i ett pressmeddelande här.

Läs hela höstprognosen i ett dokument här.

EU-kommissionens tre digitala arbetsprogram

Den 10 november antog EU-kommissionen tre nya arbetsprogram inom programmet för ett digitalt Europa. Syftet med arbetsprogrammen är att de ska främja den digitala omställningen och inkluderar bland annat satsningar på cybersäkerhetsmetoder samt digitala innovationsknutpunkter. Arbetsprogrammen får nästan två miljarder euro i finansiering.

De nya arbetsprogrammen ska bidra till att målen i EU:s digitala decennium, EU-kommissionens vision för ett digitaliserat europeiskt samhälle, ska uppnås senast 2030. Kommissionens huvudarbetsprogram omfattar höga investeringar inom artificiell intelligens (AI), molnteknik och dataområden samt avancerade digitala färdigheter. I samband med lanseringen av arbetsprogrammet för det digitala Europa, offentliggjorde kommissionen ytterligare två delarbetsprogram som ska fokusera på cybersäkerhetsmetoder samt ett nät av europeiska digitala innovationsknutpunkter.

För att uppnå målen i arbetsprogrammet för digitala Europa föreslår EU-kommissionen att investeringar görs inom följande områden:

  • Gemensamma dataområden som underlättar datautbyte över gränserna för företag och offentliga sektorn.
  • Testanläggningar för AI-baserade lösningar som ska hantera viktiga samhällsutmaningar, exempelvis klimatförändring och hållbar hälso- och sjukvård.
  • Kurser på avancerad nivå i avancerad digital teknik för att öka kompetensen för små och medelstora företag i Europa.

Utöver dessa satsningar inkluderar delarbetsprogrammet för cybersäkerhet finansiering av utvecklingen och användningen av kunskaper inom cybersäkerhetsnivån. Programmet kommer omfatta investeringar i uppbyggnad av cybersäkerhetsutrustning, verktyg och datainfrastruktur. Det kommer även inrättas ett nät av europeiska digitala innovationsknutpunkter som ska erbjuda tillgång till testning av teknik samt ger stöd till den digitala omställningen av förvaltningar på regional och lokal nivå.

Vad händer nu?
Ansökningsomgången inom programmet för ett digitalt Europa offentliggörs i slutet av november. Det tillkommer även ett flertal ansökningsomgångar under 2022. Regioner och andra aktörer som arbetar med den digitala omställningen har möjlighet att ansöka om medel för projekt.

Läs mer om programmet för ett digitalt Europa här.

Region Värmland European Office har tidigare rapporterat om EU:s digitala decennium, läs den artikeln här.