EU-länderna gör framsteg på det digitala området efter strategiskt riktade investeringar och kraftfulla digitala strategier

En ny rapport visar att Europas digitala ekonomi är på väg framåt, men att den digitala omvandlingen måste ske snabbare för att EU inte ska tappa mark i jämförelse med övriga världen.

EU-kommissionen presenterade den 11 juni resultatet av en kartläggning av den digitala ekonomin och det digitala samhället (Desi) i EU. Rapporten syftar till att belysa hur Europa har utvecklats digitalt och hur konkurrenskraftiga medlemsstaterna är på det digitala området.

EU-kommissionen började utarbeta en plan för en inre digital marknad i slutet av 2014. Tanken var att ta fram en långsiktig strategi som skulle stimulera den digitala miljön i EU och ta itu med den rättsliga osäkerhet som den digitala sfären har präglats av. Sedan initiativet lanserades har EU kommit överens om 28 lagförslag och 35 digitala fri- och rättigheter för att skapa bättre förutsättningar för medlemsländerna att utvecklas digitalt.

Årets kartläggning visar att trots framsteg och förbättringar i EU så måste den digitala utvecklingen påskyndas för att EU ska kunna konkurrera med övriga världen. EU:s kommissionär för den digitala ekonomin och det digitala samhället, Mariya Gabriel, menar att det digitala samarbetet måste utökas. Framförallt är åtgärder som säkerhetsställer att alla EU-medborgare har tillgång till digital kompetens nödvändiga för att utvecklingen ska fortskrida och skapa välstånd i Europa.

Rapporten belyser följande utveckling gällande den digitala ekonomin och det digitala samhället i EU:

  • Internetanslutningen är bättre men inte bra nog. Det återfinns en stor efterfrågan på allt snabbare bredband i EU.
  • Över en tredjedel av de aktiva på arbetsmarknaden saknar grundläggande digital kompetens. Endast 31% klarar av avancerad internetanvändning. Sverige ligger tillsammans med bland annat Finland högst upp i mätningarna på detta området.
  • Antalet internetanvändare ökar. 83% av EU:s befolkning använder internet minst en gång i veckan.
  • Trots mer digitala företag så minskar e-handeln. Endast 17% av de små- och medelstora företagen säljer sina varor och tjänster på nätet.
  • Skillnaderna mellan EU-länderna har minskat när det gäller digitala offentliga tjänster. Denna sektorn förväntas öka genom utvecklingar inom e-hälsoområdet, vilket brysselkontoret rapporterade om tidigare i år.
  • De digitalt konkurrenskraftigaste länderna i EU är också ledande när det gäller kvinnligt deltagande i den digitala ekonomin. Sverige placerar sig i topp även här.

Läs rapporten i sin helhet här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Ny rapport illustrerar hur ESF-medel kan användas för mer inkluderande och digitala samhällen

Digitaliseringen står högt på EU:s agenda och i en ny rapport presenteras goda exempel beträffande digitala åtgärder för ett mer inkluderande Europa.

Den 10 maj publicerade EU-kommissionen en rapport med inspirerande exempel på digitaliseringsprojekt som finansierats av Europeiska Socialfondens (ESF). Rapporten är framtagen av ESF:s transnationella plattform, som är ett transnationellt nätverk av förvaltande myndigheter. Syftet med plattformen är att dela goda exempel och erfarenheter om hur EU:s medlemsstater arbetar med ESF inom olika tematiska områden. Den här rapporten fokuserar särskilt på projekt som syftar till att skapa ett inkluderande digitalt samhälle.

Några av projektexemplen som man kan läsa om i rapporten är:

  • I ett exempel från Italien har man koordinerat finansiering från ESF och Europeiska regionalfonden (ERUF) i ett projekt för att göra italienska skolor mer kompatibla och förberedda för den digitala eran. Det har bland annat handlat om att rusta upp den digitala infrastrukturen i laboratorier, bibliotek och nya klassrum.
  • Ett projekt i Polen har använt ESF-medel för att utbilda 50 åringar och äldre i hur man använder sig av exempelvis internet. Under 2010 saknade nära 13 miljoner polacker grundläggande digitala kompetenser. Inom ramen för projektet utbildades ca. 3000 digitala experter, som därefter organiserade bland annat grundläggande IT-utbildningar.
  • Från Finland finns ett exempel på ett projekt där man genom ESF-medel utbildar migranter i grundläggande digitala kunskaper. Projektet avser bland annat att leda till effektivare språkinlärning, bana väg för studier, enklare ingång på arbetsmarknaden och snabb integrering i det finska samhället.

Rapporten innehåller även rekommendationer för ESF inför den kommande programperioden (2021-2027). Bland annat framgår att digitala kompetenser bör anpassas till individuella, sektoriella och territoriella förutsättningar för att på ett mer effektivt sätt rikta policyåtgärder till mer konkreta områden. Vidare bör digitala kompetenser vara en drivkraft och en central del av strävan efter ett mer inkluderande samhälle.

Läs rapporten i sin helhet här.

Ny rapport om framtidens utmaningar: Globala trender till 2030

Megatrender är på agendan när EU-kommissionens tankesmedja för politisk strategi identifierar framtidens utmaningar.

EU-kommissionens tankesmedja, European Strategy and Political Analysis System (ESPAS), har publicerat en rapport om globala trender och framtidens utmaningar. Rapporten syftar till att identifiera hur Europa bör forma sin politiska strategi för framtidens utmaningar medans man samtidigt tar ansvar för en bättre och mer hållbar värld.

Pågående megatrender såsom en åldrande befolkning, digitalisering och klimatförändringar är den centrala utgångspunkten i rapporten. Hur Europa bemöter och förhåller sig till dessa trender kommer att bli avgörande för hur ”maktspelet” i världen kommer att utvecklas. Enligt rapporten kommer exempelvis Kina att vara den starkaste globala ekonomin 2030, med Europa på en andra plats, dock med upp till fyra gånger så hög köpkraft per invånare jämfört med Kina. Därtill kommer energikonsumtionen globalt att öka med så mycket som 1.7% varje år fram till 2030, där den största ökningen kommer att ske i växande ekonomier, vilket tyder på att utsläppen i världen förväntas öka.

Vidare belyser rapporten att utmaningar utöver megatrender, såsom terrorism, migration och teknologiska framsteg kommer att fortsätta vara svårhanterliga områden. Mänsklig intelligens kommer att utmanas av maskinbaserad intelligens. På migrationsområdet förväntas anledningarna till att människor flyttar på sig bli fler, bland annat nämns klimatmigration som en framtida trend då fler beräknas flytta in till städer.

I rapporten identifieras även ett antal avgörande områden för vårt framtida välbefinnande, någonting som ESPAS kallar ”game-changers”. Det handlar bland annat om att rädda planeten och att Europa måste omfamna och utveckla avancerad teknologi, för att inte riskera att hamna bakom Kina eller USA. Europa bör även vara en ”väktare” av demokrati och jämlikhet och stå upp mot framtida hot mot demokratin, såsom populism och auktoritära regimer.

Läs ESPAS faktablad och inblick i framtiden här.

Läs rapporten i sin helhet här.

Det omdebatterade upphovsrättsdirektivet har godkänts av Ministerrådet

Ministerrådet antog den 15 april det nya upphovsrättsdirektivet. Syftet med direktivet är att anpassa EU:s regler till den digitala tidsåldern.

Ministerrådet tog beslutet med en klar majoritet på 19 röster för, 6 emot och 3 nedlagda. Sverige var ett av de länder som röstade emot direktivet. Det nya direktivet syftar till att modernisera lagstiftningen om upphovsrätt på EU:s digitala inre marknad, bland annat genom att ge starkare skydd för konstnärer och upphovsmän.

I rådets pressmeddelande kommuniceras att reglerna i direktivet kan kategoriseras i tre delar:

  1. Anpassning av upphovsrättsliga undantag och inskränkningar till en digital och gränsöverskridande miljö
  2. Förbättring av licensieringsförfaranden för att säkerställa bredare tillgång till innehåll
  3. En välfungerande marknadsplats för upphovsrätt.

De omstridda diskussionerna av upphovsrättsdirektivet har framför allt kretsat kring två artiklar, 15 och 17, vilka bland annat fastställer att webbplattformar, sökmotorer och sociala medier, exempelvis Facebook eller Youtube kan bli skyldiga att dela sina intäkter när de länkar till material som producerats av andra. Rättighetshavare kommer att kunna förhandla om ersättning och villkor för utnyttjande av deras material. Därtill ska internetplattformar inrätta en granskningsmekanism så att inte förbjudet material publiceras.

Direktivet fastställer vidare att användare av internetplattformar fritt ska kunna ladda upp och generera innehåll för syften som bland annat recensioner, citat och parodier. Internetbruk där material används i enighet med ovanstående kriterier kommer att betraktas som undantag från de nya reglerna. Konkret innebär direktivet att plattformar vars verksamhet bygger på användaruppladdat innehåll måste ha licens för upphovsrättsskyddat material som laddas upp av användarna.

Europaparlamentet röstade igenom direktivet 26 mars, vilket innebär att, när direktivet publicerats i EU:s officiella tidning har medlemsländerna två år på sig att implementera lagstiftningen på nationell nivå.

Läs direktivet om upphovsrätt i sin helhet här.

Läs ministerrådets pressmeddelande här.

 

Reportage från konferensen ”Ett hållbart Europa 2030, från mål till resultat”.

De hållbara utvecklingsmålen är verkligen högt upp på agendan i EU. Ambitionen är solklar och forskningsresultaten är tydliga. Men kan EU leverera det som krävs?

Den 8 april anordnade EU-kommissionens tankesmedja, European Political Strategy Centre (EPSC) en konferens om ett hållbart Europa, vilken vi på Region Värmlands Brysselkontor bevakade. Konferensen, som gick under beteckningen ”high-level conference” gästades av många framstående namn från både politiken, akademien och näringslivet.

FN:s generalsekreterare, António Guterres inledde via videolänk med att konstatera att Europa spelar en nyckelroll för att nå de hållbara utvecklingsmålen. Uttalandet befäste den röda tråden för konferensen; Europa är världsledande på hållbar utveckling och alla talare var överens om vikten av de hållbara utvecklingsmålen, men vägen till en hållbar värld tycks vara krokig och dessutom ta lång tid.

EU-kommissionens förste vice-ordförande Frans Timmermans kommunicerade att hållbar utveckling inte är ett val, utan ett måste. Timmermans fortsatte med att poängtera att utmaningarna vi står inför inte är ett höger-vänsterproblem, utan ett universellt problem, samt att omställningen till hållbarhet måste förankras på det sociala planet, vilket bl.a. visas av framväxten av de gula västarna i Frankrike. Han menade också att ”EU kan vara stor i stora frågor genom att reglera i smått”, ex. genom plaststrategin som bl.a. handlar om sugrör och plastbestick. Vid frågan om hur nästa EU-kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Timmermans att kommissionens nästa ordförande bör ta personligt ansvar för målen, och se till att kommissionärerna blir ansvariga att tillgodose att målen uppfylls inom ramen för sitt ansvarsområde.

Jyrki Katainen, även han vice-ordförande av EU-kommissionen, valde att fokusera sitt anförande på fyra punkter. Den cirkulära ekonomin, där Katainen konstaterade att omställningen inte kommer att ske om inte ekonomin är den primära drivkraften. Artificiell intelligens (AI); säker och effektiv intelligens kan bidra starkt till de hållbara utvecklingsmålen inom sektorer som jordbruk, hälsa och skydd för miljön. Modernisera utbildningen, anpassa utbildningsystemen och kompetenser efter dagens teknologi, framför allt AI. Fiskal hållbarhet, för att genomgå en hållbar omställning krävs uppbackning från en hållbar ekonomi. Vid frågan om hur nästa kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Katainen att skapandet av en konkret åtgärdsplan för den cirkulära ekonomin och en kontinuerlig etablering av AI i samhället är de viktigaste utgångspunkterna.

Alexander Stubb, vice-ordförande i europeiska investeringsbanken levererade tre konkreta policyrekommendationer; EU bör fokusera på klimatet och hållbarhet, omfamna den digitala revolutionen, särskilt AI, och sprida europeiska värden och multilateralism, dvs att flera länder samarbetar mot samma mål. Jeffrey Sachs, professor och ansvarig för hållbar utveckling vid Columbia University i New York bidrog med ett färgstarkt resonemang. ”Europa är den enda platsen i världen där man verkligen förstår vad hållbar utveckling innebär”. Sachs förespråkade att EU borde gå i bräschen för hållbarhet genom att öka sin budget för att investera mer i hållbar utveckling, införa tuffare regleringar, samt tala med en starkare gemensam röst i utrikespolitiken.

Marianne Thyssen, kommissionär för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden, avslutade konferensen med att konstatera att EU är världsledande på hållbar utveckling, och tänker fortsätta vara världsledande, så att vi lämnar planeten i ett bra skick till nästkommande generationer.

Här kan ni läsa mer om konferensen.

 

 

 

Först till kvarn: Ny ansökningsomgång för Wifi4EU

Kommuner kan nu ansöka om medfinansiering på upp till 15 000 euro för att installera gratis wifi på allmänna platser.

Den 4 april klockan 13:00 öppnar en ny ansökningsomgång för Wifi4EU. Initiativet handlar om att ge kommuner möjligheten att söka finansiering för att installera gratis wifi-stationer på allmänna platser. Wifi4EU har, för denna ansökningsomgång, en total budget på 51 miljoner euro, vilket kommer att fördelas på 3400 kommuner i Europa och det är först till kvarn som gäller.

Wifi4EU lanserades för första gången i november 2018 och var mycket framgångsrikt, över 13 000 kommuner anmälde sitt intresse, och 2800 av dem fick möjligheten att installera gratis wifi.

För att kunna ansöka måste kommunen registrera sig på Wifi4EU:s portal före ansökningsomgången öppnar. Ansökningsomgången är öppen till den 5 april 17:00.

Ansök om finansiering för Wifi4EU här.

 

 

Nya överenskommelser om Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU

Intensiva förhandlingar gällande programförslagen för nästa budgetperiod pågår mellan Europaparlamentet och Ministerrådet. Nu har överenskommelser nåtts gällande tre viktiga program; Horisont Europa, Invest EU och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

EU:s institutioner har ambitionen att slutföra så mycket som möjligt av förhandlingarna gällande nästa programperiod innan EU-valet den 26 maj. Nu har Ministerrådet och Europaparlamentet enats om överenskommelser gällande tre viktiga program; en förlängning av ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, en förlängning av Fonden för ett sammanlänkat Europa och det helt nya sektorsprogrammet InvestEU. Huvuddragen i överenskommelserna presenteras nedan.

Horisont Europa

Horisont Europa kommer att vara EU:s flaggskeppsprogram för att stödja forskning och innovation under 2021 – 2027. Programmet är en förlängning av det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020 och bygger på tre pelare; vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, samt innovativa Europa.

Vetenskaplig spetskompetens kommer att stödja grundforskning av hög kvalitet, för att stärka EU:s vetenskapliga ledarskap. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft kommer att stödja utveckling av industriteknik samt ett antal definierade samhällsutmaningar gällande t.ex. hälsa, kultur och inkluderande samhällen, digitala frågor och industri, samt bioekonomi, klimat och energi. Inom den andra pelaren ingår även ett nytt förslag om finansiering till ”missions”, eller uppdrag som det även kallas. Dessa uppdrag kommer att vara tvärsektoriella och kommer att styra inriktningen på olika utlysningar gällande flera teman. Några teman för uppdragen är cancer, koldioxidneutrala och smarta städer samt klimatförändringar. Innovativa Europa kommer att fokusera på banbrytande innovation samt inrättandet av det Europeiska innovationsrådet.

Rådet och Europaparlamentet har ändrat kommissionens förslag på ett flertal områden, bland annat så har man förstärkt bestämmelserna för breddning av deltagande i Horisont Europa, för att främja för aktörer från framförallt de nyare medlemsstaterna att delta i programmet.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

Likt det nuvarande programmet så kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa även under nästa programperiod att finansiera projekt inom det digitala området, transport och energi.

Gällande digitalisering och mer specifikt digital konnektivitiet, syftar programmet till att bidra till den digitala omvandlingen av EU:s ekonomier och samhällen. Programmet ska bidra till att EU kommer tillrätta med utmaningar kopplade till behovet av tillgång till tillförlitliga nät med hög eller mycket hög kapacitet. Framtida projekt inom det här området ska bidra till den digitala inre marknaden och prioritet kommer att ges till projekt som leder till ytterligare områdestäckning för hushåll.

Inom transportområdet ska programmet främja driftskompatibla och multimodala nät, med fokus på att utveckla och modernisera vägar, inre vattenvägar och järnvägar, samt främja trygg och säker rörlighet. De transeuropeiska transportnätverken (TEN-T) ska utvecklas, med fokus på gränsöverskridande projekt med ett tydligt europeiskt mervärde. Programmet ska också säkerhetsställa att infrastruktur som ska förbättra den militära rörligheten i EU även uppfyller civila behov.

Gällande energiområdet ska programmet bidra till en fortsatt integrering av den europeiska energimarknaden med syfte att bl.a. bidra till koldioxidminskningar och säkra försörjningstryggheten. Programmet kommer också att finansiera gränsöverskridande projekt inom förnybar energi.

InvestEU

InvestEU är, som vi tidigare har rapporterat, ett nytt sektorsprogram som ska koncentrera alla EU-instrument kopplade till lån och garantier i ett program. Huvuddelen av programmet är fortsättningen på Fonden för strategiska investeringar (EFSI) som samfinansieras av EU-budgeten och Europeiska Investeringsbanken (EIB). InvestEU kommer också att samla totalt 14 finansieringsinstrument som idag återfinns i olika sektorsprogram, bland andra inom Horisont 2020, COSME och Erasmus+.

Programmet ska finansiera investeringar inom främst fyra områden:

  • Hållbar infrastruktur
  • Forskning, innovation och digitalisering
  • Små och medelstora företag
  • Sociala investeringar och kompetens.

Överenskommelsen mellan Ministerrådet och Europaparlamentet innehåller bland annat bestämmelser om att EU:s medlemsstater kommer att ha möjlighet att föra över en del av medlen inom sammanhållningspolitiken till InvestEU. Överenskommelsen innehåller även bestämmelser gällande hur InvestEU ska styras. Bland annat föreslås programmet få en styrelse, med representanter från EU-kommissionen, EIB och andra genomförandepartners. Programmet kommer också att ha en rådgivande nämnd, där bland annat Regionkommittén kommer att ha en ledamot, med syfte att ge råd till EU-kommissionen och styrelsen om programmets implementering.

Nästa steg i förhandlingarna

För samtliga program som diskuteras ovan kommer förhandlingarna att återupptas med det nyvalda Europaparlamentet, med utgångspunkt i överenskommelserna som har nåtts gällande programmen. Förhoppningarna är att förhandlingarna kan slutföras så snart som möjligt efter att det nya Europaparlamentet är på plats.

Överenskommelserna som har nåtts gällande programmen innehåller inte budgetrelaterade bestämmelser, då dessa förhandlingar måste ta hänsyn till resultaten av de parallella förhandlingarna gällande den övergripande budgetramen för 2021 – 2027.

Läs mer om överenskommelsen om Horisont Europa här.

Läs mer om överenskommelsen om Fonden för ett sammanlänkat Europa här.  

Läs mer om överenskommelsen om InvestEU här.