Reportage från konferensen ”Ett hållbart Europa 2030, från mål till resultat”.

De hållbara utvecklingsmålen är verkligen högt upp på agendan i EU. Ambitionen är solklar och forskningsresultaten är tydliga. Men kan EU leverera det som krävs?

Den 8 april anordnade EU-kommissionens tankesmedja, European Political Strategy Centre (EPSC) en konferens om ett hållbart Europa, vilken vi på Region Värmlands Brysselkontor bevakade. Konferensen, som gick under beteckningen ”high-level conference” gästades av många framstående namn från både politiken, akademien och näringslivet.

FN:s generalsekreterare, António Guterres inledde via videolänk med att konstatera att Europa spelar en nyckelroll för att nå de hållbara utvecklingsmålen. Uttalandet befäste den röda tråden för konferensen; Europa är världsledande på hållbar utveckling och alla talare var överens om vikten av de hållbara utvecklingsmålen, men vägen till en hållbar värld tycks vara krokig och dessutom ta lång tid.

EU-kommissionens förste vice-ordförande Frans Timmermans kommunicerade att hållbar utveckling inte är ett val, utan ett måste. Timmermans fortsatte med att poängtera att utmaningarna vi står inför inte är ett höger-vänsterproblem, utan ett universellt problem, samt att omställningen till hållbarhet måste förankras på det sociala planet, vilket bl.a. visas av framväxten av de gula västarna i Frankrike. Han menade också att ”EU kan vara stor i stora frågor genom att reglera i smått”, ex. genom plaststrategin som bl.a. handlar om sugrör och plastbestick. Vid frågan om hur nästa EU-kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Timmermans att kommissionens nästa ordförande bör ta personligt ansvar för målen, och se till att kommissionärerna blir ansvariga att tillgodose att målen uppfylls inom ramen för sitt ansvarsområde.

Jyrki Katainen, även han vice-ordförande av EU-kommissionen, valde att fokusera sitt anförande på fyra punkter. Den cirkulära ekonomin, där Katainen konstaterade att omställningen inte kommer att ske om inte ekonomin är den primära drivkraften. Artificiell intelligens (AI); säker och effektiv intelligens kan bidra starkt till de hållbara utvecklingsmålen inom sektorer som jordbruk, hälsa och skydd för miljön. Modernisera utbildningen, anpassa utbildningsystemen och kompetenser efter dagens teknologi, framför allt AI. Fiskal hållbarhet, för att genomgå en hållbar omställning krävs uppbackning från en hållbar ekonomi. Vid frågan om hur nästa kommission bör arbeta med de hållbara utvecklingsmålen menade Katainen att skapandet av en konkret åtgärdsplan för den cirkulära ekonomin och en kontinuerlig etablering av AI i samhället är de viktigaste utgångspunkterna.

Alexander Stubb, vice-ordförande i europeiska investeringsbanken levererade tre konkreta policyrekommendationer; EU bör fokusera på klimatet och hållbarhet, omfamna den digitala revolutionen, särskilt AI, och sprida europeiska värden och multilateralism, dvs att flera länder samarbetar mot samma mål. Jeffrey Sachs, professor och ansvarig för hållbar utveckling vid Columbia University i New York bidrog med ett färgstarkt resonemang. ”Europa är den enda platsen i världen där man verkligen förstår vad hållbar utveckling innebär”. Sachs förespråkade att EU borde gå i bräschen för hållbarhet genom att öka sin budget för att investera mer i hållbar utveckling, införa tuffare regleringar, samt tala med en starkare gemensam röst i utrikespolitiken.

Marianne Thyssen, kommissionär för sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på arbetsmarknaden, avslutade konferensen med att konstatera att EU är världsledande på hållbar utveckling, och tänker fortsätta vara världsledande, så att vi lämnar planeten i ett bra skick till nästkommande generationer.

Här kan ni läsa mer om konferensen.

 

 

 

Annonser

Först till kvarn: Ny ansökningsomgång för Wifi4EU

Kommuner kan nu ansöka om medfinansiering på upp till 15 000 euro för att installera gratis wifi på allmänna platser.

Den 4 april klockan 13:00 öppnar en ny ansökningsomgång för Wifi4EU. Initiativet handlar om att ge kommuner möjligheten att söka finansiering för att installera gratis wifi-stationer på allmänna platser. Wifi4EU har, för denna ansökningsomgång, en total budget på 51 miljoner euro, vilket kommer att fördelas på 3400 kommuner i Europa och det är först till kvarn som gäller.

Wifi4EU lanserades för första gången i november 2018 och var mycket framgångsrikt, över 13 000 kommuner anmälde sitt intresse, och 2800 av dem fick möjligheten att installera gratis wifi.

För att kunna ansöka måste kommunen registrera sig på Wifi4EU:s portal före ansökningsomgången öppnar. Ansökningsomgången är öppen till den 5 april 17:00.

Ansök om finansiering för Wifi4EU här.

 

 

Nya överenskommelser om Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU

Intensiva förhandlingar gällande programförslagen för nästa budgetperiod pågår mellan Europaparlamentet och Ministerrådet. Nu har överenskommelser nåtts gällande tre viktiga program; Horisont Europa, Invest EU och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

EU:s institutioner har ambitionen att slutföra så mycket som möjligt av förhandlingarna gällande nästa programperiod innan EU-valet den 26 maj. Nu har Ministerrådet och Europaparlamentet enats om överenskommelser gällande tre viktiga program; en förlängning av ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, en förlängning av Fonden för ett sammanlänkat Europa och det helt nya sektorsprogrammet InvestEU. Huvuddragen i överenskommelserna presenteras nedan.

Horisont Europa

Horisont Europa kommer att vara EU:s flaggskeppsprogram för att stödja forskning och innovation under 2021 – 2027. Programmet är en förlängning av det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020 och bygger på tre pelare; vetenskaplig spetskompetens, globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, samt innovativa Europa.

Vetenskaplig spetskompetens kommer att stödja grundforskning av hög kvalitet, för att stärka EU:s vetenskapliga ledarskap. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft kommer att stödja utveckling av industriteknik samt ett antal definierade samhällsutmaningar gällande t.ex. hälsa, kultur och inkluderande samhällen, digitala frågor och industri, samt bioekonomi, klimat och energi. Inom den andra pelaren ingår även ett nytt förslag om finansiering till ”missions”, eller uppdrag som det även kallas. Dessa uppdrag kommer att vara tvärsektoriella och kommer att styra inriktningen på olika utlysningar gällande flera teman. Några teman för uppdragen är cancer, koldioxidneutrala och smarta städer samt klimatförändringar. Innovativa Europa kommer att fokusera på banbrytande innovation samt inrättandet av det Europeiska innovationsrådet.

Rådet och Europaparlamentet har ändrat kommissionens förslag på ett flertal områden, bland annat så har man förstärkt bestämmelserna för breddning av deltagande i Horisont Europa, för att främja för aktörer från framförallt de nyare medlemsstaterna att delta i programmet.

Fonden för ett sammanlänkat Europa

Likt det nuvarande programmet så kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa även under nästa programperiod att finansiera projekt inom det digitala området, transport och energi.

Gällande digitalisering och mer specifikt digital konnektivitiet, syftar programmet till att bidra till den digitala omvandlingen av EU:s ekonomier och samhällen. Programmet ska bidra till att EU kommer tillrätta med utmaningar kopplade till behovet av tillgång till tillförlitliga nät med hög eller mycket hög kapacitet. Framtida projekt inom det här området ska bidra till den digitala inre marknaden och prioritet kommer att ges till projekt som leder till ytterligare områdestäckning för hushåll.

Inom transportområdet ska programmet främja driftskompatibla och multimodala nät, med fokus på att utveckla och modernisera vägar, inre vattenvägar och järnvägar, samt främja trygg och säker rörlighet. De transeuropeiska transportnätverken (TEN-T) ska utvecklas, med fokus på gränsöverskridande projekt med ett tydligt europeiskt mervärde. Programmet ska också säkerhetsställa att infrastruktur som ska förbättra den militära rörligheten i EU även uppfyller civila behov.

Gällande energiområdet ska programmet bidra till en fortsatt integrering av den europeiska energimarknaden med syfte att bl.a. bidra till koldioxidminskningar och säkra försörjningstryggheten. Programmet kommer också att finansiera gränsöverskridande projekt inom förnybar energi.

InvestEU

InvestEU är, som vi tidigare har rapporterat, ett nytt sektorsprogram som ska koncentrera alla EU-instrument kopplade till lån och garantier i ett program. Huvuddelen av programmet är fortsättningen på Fonden för strategiska investeringar (EFSI) som samfinansieras av EU-budgeten och Europeiska Investeringsbanken (EIB). InvestEU kommer också att samla totalt 14 finansieringsinstrument som idag återfinns i olika sektorsprogram, bland andra inom Horisont 2020, COSME och Erasmus+.

Programmet ska finansiera investeringar inom främst fyra områden:

  • Hållbar infrastruktur
  • Forskning, innovation och digitalisering
  • Små och medelstora företag
  • Sociala investeringar och kompetens.

Överenskommelsen mellan Ministerrådet och Europaparlamentet innehåller bland annat bestämmelser om att EU:s medlemsstater kommer att ha möjlighet att föra över en del av medlen inom sammanhållningspolitiken till InvestEU. Överenskommelsen innehåller även bestämmelser gällande hur InvestEU ska styras. Bland annat föreslås programmet få en styrelse, med representanter från EU-kommissionen, EIB och andra genomförandepartners. Programmet kommer också att ha en rådgivande nämnd, där bland annat Regionkommittén kommer att ha en ledamot, med syfte att ge råd till EU-kommissionen och styrelsen om programmets implementering.

Nästa steg i förhandlingarna

För samtliga program som diskuteras ovan kommer förhandlingarna att återupptas med det nyvalda Europaparlamentet, med utgångspunkt i överenskommelserna som har nåtts gällande programmen. Förhoppningarna är att förhandlingarna kan slutföras så snart som möjligt efter att det nya Europaparlamentet är på plats.

Överenskommelserna som har nåtts gällande programmen innehåller inte budgetrelaterade bestämmelser, då dessa förhandlingar måste ta hänsyn till resultaten av de parallella förhandlingarna gällande den övergripande budgetramen för 2021 – 2027.

Läs mer om överenskommelsen om Horisont Europa här.

Läs mer om överenskommelsen om Fonden för ett sammanlänkat Europa här.  

Läs mer om överenskommelsen om InvestEU här.

 

Ny rapport belyser hur det regionala utvecklingsarbetet kan växlas upp med EU-medel 2021 – 2027

I rapporten ”Nya förutsättningar för regional utveckling”, presenterar forsknings- och innovationsnätverket för de svenska region- och stadskontoren i Bryssel den föreslagna långtidsbudgeten och dess delar med bäring på forsknings- och innovationsarbete.

I skrivande stund pågår förhandlingar inom och mellan de lagstiftande församlingarna gällande EU:s nästa långtidsbudget. Rapporten sammanfattar EU-kommissionens förslag till långtidsbudget och presenterar de viktigaste förändringarna från ett regionalt och lokalt forsknings- och innovationsperspektiv, med fokus på förslagen gällande bl.a. Regionalfonden, Horisont Europa, Digitala Europa och InvestEU.

Rapporten har tagits fram av handläggarna med ansvar för bevakning av forsknings- och innovationsfrågor, som arbetar på de svenska regionernas Brysselkontor. Rapporten diskuterar bl.a: 

  • En växande betydelse för smart specialisering i nästa programperiod
  • Från förhandsvillkor gällande smart specialisering till nödvändiga villkor
  • Förslag gällande finansiering för interregionala innovationsinvesteringar
  • Horisont Europa, med fokus på de delar av programmet som har koppling till regionalt utvecklingsarbete
  • Stöd till små- och medelstora företag samt kluster i nästa programperiod
  • Hur man kan samordna satsningar från europeisk, nationell och regional nivå.

Läs rapporten i sin helhet här.

 

 

Ministerrådet och Europaparlamentet överens om det nya programmet för ett digitalt Europa

Ministerrådet och Europaparlamentet har enats om EU-kommissionens förslag gällande programmet för ett digitalt Europa. Programmet kommer att finansiera satsningar gällande digitalisering för 9,2 miljarder euro under 2021 – 2027.

Digital Europe är EU:s första digitala program, vilket enligt kommissionären för digital ekonomi och samhälle, Mariya Gabriel positionerar EU i framkant av den digitala eran.

Som en del av långtidsbudgeten för 2021-2027 föreslog EU-kommissionen i juni 2018 ett nytt sektorsprogram med fokus på digitala frågor, vilket nu Ministerrådet och Europaparlamentet enats om i en provisorisk politisk överenskommelse.

Programmet för ett digitalt Europa kommer utformas enligt följande fem fokusområden och budgetfördelning:

  • Superdatorer 2.7 miljarder €
  • Artificiell Intelligens 2.5 miljarder €
  • Cybersäkerhet och tillit 2 miljarder €
  • Avancerad digital kompetens 700 miljoner €
  • Säkerställa en bred användning och etablering av digital teknik i ekonomin och samhället. 1.3 miljarder €

Programmet syftar till att stödja de områden som ingen medlemsstat på egen hand kan tillgodose, samt de områden som beräknas vara mest i behov av offentlig finansiering. Det föreslagna programmet inbegriper investeringar på 9,2 miljarder euro under 2021-2027.

Läs mer om överenskommelsen här.

Läs mer om programmet för ett digitalt Europa här.

Ökat EU-samarbete inom digital hälsa och vård: nytt initiativ gällande elektroniska recept

Ny infrastruktur för e-hälsotjänster gör nu att de första patienterna kan hämta ut receptbelagd medicin när de besöker ett apotek i ett annat EU-land. Initiativet prövas genom ett samarbete mellan Finland och Estland där patienter genom e-recept inte längre behöver pappersbelagda recept.

Initiativet grundar sig i EU:s strategi för digital hälsa och vård, vilken avser att säkra kontinuitet och öka patienternas inflytande i vården.

Infrastrukturen för e-hälsotjänster finansieras av Fonden för ett sammanlänkat Europa och EU-kommissionen ser med glädje på utvecklingen och kommer att fortsätta stödja utbyten likt initiativet med e-recept.

År 2011 antog EU-institutionerna direktivet 2011/24/EG ’om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård’. Direktivet syftar till att främja gränsöverskridande samarbeten och möjliggör bland annat att EU:s medlemsländer kan utbyta hälsodata på ett effektivt och säkert sätt.

Utöver initiativet i Finland och Estland har EU:s e-hälsomyndighet givit klartecken till Tjeckien och Luxemburg att ta emot patientöverskrifter för personer som är bosatta i ett annat land.

Läs mer om EU-samarbetet gällande e-recept här.

 

EU-kommissionen lägger fram plan för att främja utvecklingen av artificiell intelligens i Europa

EU-kommissionen presenterade den 7 december sin handlingsplan för att främja utvecklingen av artificiell intelligens (AI) i Europa. Handlingsplanen innehåller bland annat bättre samordning för att maximera investeringarna i utvecklingen av AI. Fram till 2020 ska minst 20 miljarder Euro i offentliga och privata investeringar gå till forskning och innovation inom AI.

Artificiell intelligens är system som uppvisar intelligent beteende genom att analysera sin omgivning och utifrån det ta egna beslut för att uppfylla uppsatta mål. Därmed kan enklare uppgifter automatiseras. Exempel på områden och branscher där det läggs stor vikt på att utveckla AI är bilindustrin, sjukvård, utbildning och klimatsmart energi.

Handlingsplanen, som kommissionen utlovade att ta fram i sin AI-strategi som kommissionen presenterade i april 2018, har utarbetats tillsammans med medlemsstaterna.

I handlingsplanen slår kommissionen fast att AI kan förbättra människors liv och vara fördelaktigt för samhället och ekonomin, då det kan generera bättre sjukvård, effektivare offentlig administration, säkrare transporter, mer konkurrenskraftig energi och hållbart jordbruk.

Kommissionen lanserar handlingsplanen på grund av att investeringsnivåerna i AI inom EU är alltför små och utspridda. Fokus i handlingsplanen är därför att maximera investeringarna genom partnerskap för att kunna konkurrera med USA och Kina gällande utvecklingen av AI. Kommissionen investerar därför mer pengar än tidigare på utveckling av AI, i syfte att även stimulera privata investerar. Totalt avser kommissionen att de samlade investeringarna i forskning och innovation inom AI ska uppgå till 20 miljarder Euro till 2020. Det är en ökning med 70% jämfört med perioden 2014–2017.

För att maximera investeringarna lägger kommissionen fram ett antal åtgärder. Bland annat ska alla medlemsstater ta fram nationella AI-strategier färdiga till mitten av  2019, ett nytt europeiskt offentligt-privat partnerskap inom AI ska inrättas, en ny uppstartsfond för uppstartsföretag och innovatörer inom AI ska startas samt att världsledande AI-enheter ska utvecklas och sammanlänkas.

Läs kommissionens pressmeddelande här.

Ladda ner kommissionens faktablad här.