EU-kommissionens färdväg för det digitala decenniet

I samband med State of the European Union (SOTEU) presenterade EU-kommissionen nya mål och ambitioner för att digitalisera samhället fram till 2030. Färdvägen för digitaliseringen bygger vidare på EU:s digitala ambitioner för 2030 som presenterades i våras. Färdvägen innehåller bland annat ett ramverk för styrning som bygger på samarbete med EU-länderna, digital infrastruktur samt digitalisering av företag och offentliga tjänster.

Den nya färdvägen för det digitala decenniet bidrar med ett mer strukturerat samarbete för gemensamma insatser och EU-kommissionen tar hänsyn till att EU-länderna har olika förutsättningar. Färdvägen baseras på en digital kompass med fyra huvudområden: kompetens, digital omställning av näringslivet, säker och hållbar digital infrastruktur samt digitalisering av offentlig service. Syftet med den strategiska digitaliseringsplanen är att fler ska kunna dra nytta av digitala möjligheter, exempelvis allmän tillgång till internet, goda algoritmer samt en säker och tillförlitlig onlinemiljö. Dessutom ska programmet se till att europeiska värden och rättigheter även återspeglas i det digitala rummet.

EU-kommissionen föreslår en mekanism för årligt samarbete med medlemsländerna som består av:

  • En strukturerat, transparant och gemensamt uppföljningssystem med meningen att mäta framsteg för varje mål inför år 2030.
  • En årlig rapport där syftet är att utvärdera framstegen samt ge rekommendationer till åtgärder.
  • Fleråriga strategiska färdplaner med avseende för det digitala decenniet till varje medlemsland.
  • En årlig ram för att diskutera och undersöka områden där utvecklingen inte är tillräcklig med hjälp av rekommendationer och åtaganden mellan EU-kommissionen och medlemsländerna.
  • Ett funktionssätt för att bidra med stöd till genomförandet av flerlandsprojekt.

EU-kommissionen menar att det finns ett stort behov för digitalisering i EU då den digitala utvecklingen i EU har varit förhållandevis ojämn. Länder som har haft en trög start med sin digitala utveckling tenderar att stå fast på samma ruta idag. Dessutom konstaterar kommissionen att de finns en stor klyfta mellan städer och landsbygd. EU-kommissionen menar att en ökad digitalisering i EU erbjuder många fördelar för regionerna och medlemsländerna, bland annat nya jobb och högre konkurrenskraft. En ökade digitalisering skulle även bidra till ett starkare digitalt ledarskap för EU samt en mer människocentrerad och hållbar digital politik.

EU-kommissionen menar även att företag vinner på att öka sin digitalisering. Även bland företag finns stora skillnader i digitaliseringsnivå. Pandemin har synliggjort skillnaden mellan företagens digitalisering. Under pandemin kunde företag med en hög digitaliseringsnivå fortfarande vara operativa medan de som inte hade påbörjat sin digitalisering hade svårare och drabbades hårdare av pandemin.

Ett nytt initiativ i den digitala handlingsplanen är så kallade flerlandsprojekt. De är storskaliga projekt som EU-kommissionen tror kan bidra till Europas digitala omställning. I flerlandsprojekten är det tänkt att medlemsländerna ska arbeta tillsammans och dela på varandras resurser för att få större effekt på omställningen. Syftet med sådana projekt kan exempelvis vara att bygga upp digital kapacitet inom områden som är grundläggande för EU:s digitala omställning. EU-kommissionen kommer hjälpa medlemsländerna att kartlägga sina intressen i flerlandsprojekt och ge vägledning. EU-kommissionen har även fastställt ett flertal områden för flerlandsprojekt bland annat datainfrastruktur, 5G-kommunikation och investeringar inom människors digitala färdigheter.

Vad händer nu?
EU-kommissionen ska tillsammans med medlemsländerna ta fram en nationell strategisk plan som beskriver hur medlemsländerna ska uppnå de mål för digitalisering som är uppsatta för 2030.

Läs mer om EU:s nya färdväg för det digitala decenniet här.

Läs mer om EU:s digitalisering i faktabladet här.

Länken till ”Frågor & Svar” hittar ni här.

Tidigare rapporterade Region Värmlands European Office om EU:s digitala ambitioner, läs mer om ambitionerna här.

Sveriges återhämtningsplan – fokusområde digitalisering

I juni 2021 lämnade Sverige in sin återhämtningsplan för Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) till EU. Planen innehåller en ansökan om 34 miljarder kronor som ska investeras i Sveriges ekonomi för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Den här artikeln tittar närmare på återhämtningsplanens fokusområde ” Utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning” för att ge en bild av vilka typer av projekt och initiativ som Sveriges regering har valt att prioritera inom det området.

Sveriges investeringar inom digitaliseringsområdet

Vi har tidigare rapporterat om fokusområdet ”Grön återhämtning”, läs den artikeln här. Det andra fokusområdet för den här artikelserien är Utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning. Satsningarna är starkt kopplade till pelare två: digital omställning. Tillsammans med den gröna omställningen är den digitala omställningen en av EU-kommissionens högst prioriterade områden. Detta är delvis på grund av att en ökad digitalisering kan bidra till att minska utsläpp från persontransporter. Dessutom har Covid-19 pandemin visat på hur viktigt digitaliseringen är för samhällets resiliens och tvingat fram en snabbare digitalisering.  

Sverige har fått ett antal landspecifika rekommendationer av EU-kommissionen gällande digitaliseringsområdet både år 2019 och 2020. I korthet handlar rekommendationerna om att främja innovation, utbildning, färdighetsutveckling och investeringar i bland annat digitaliseringsomsrådet.

Figur ett visar fördelningen över investeringarna i återhämtningsplanen. Totalt investerar regeringen 4,62 miljarder i ökad digitalisering. Störst andel får forskning inom digitalisering följt av bredbandsutbyggnad och sist förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Nedan följer ett sammandrag av dessa investeringar.

Källa: Sveriges återhämtningsplan (2021)
Källa: Sveriges återhämtningsplan (2021)

Figur 1: Fördelning av medel inom fokusområde ” Utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning”

Förvaltningsgemensam digital infrastruktur

Den här investeringen handlar om att centralisera den offentliga sektorns data för att öka informationsutbytet mellan myndigheter samt förenkla för medborgare och företag. Ett initiativ för en gemensam digital infrastruktur på välfärdsområdet har tagits redan 2019 av SKR och en Sverigeförhandling om välfärdens digitala infrastruktur är inledd. Målgrupp är hela den offentliga förvaltningen inklusive regioner och kommuner som kommer kunna ta del av gemensamt utvecklade lösningar. Samordnande aktör kommer vara Myndigheten för digital Förvaltning (DIGG), samverkande med flera andra myndigheter.

Bredbandsutbyggnad

Sverige är redan en av EU:s mest digitaliserade medlemsländer. De områden som ligger efter är de som ligger utanför så kallade statistiska tätorter, det vill säga orter med minst 200 invånare. Genom medel från Faciliteten för återhämtning och resiliens utökas budgeten för bredbandsutbyggnad. Stödet riktar sig mot marknadsaktörer, samfälligheter och andra som kan söka stöd för bredbandsutbyggnad. Det är Post- och Telestyrelsen (PTS) som är samordnande myndighet. Regeringen bedömer även att det går att uppnå synergier med ERUF gällande dessa investeringar.

Forskning inom digitalisering

Den största posten inom fokusområdet är forskning om digitalisering. Regeringen gör redan stora satsningar på att öka forskningen inom digitaliseringsområdet. Digitalisering sker i alla delar av samhället och regeringen vill särskilt att det ska forskas på hur den digitala omvandlingen påverkar samhället i grunden. Stödet riktar sig mot personer, organisationer eller företag verksamma inom forskning och innovation. Samordnande myndigheter är Vetenskapsrådet och Vinnova och här bedömer regeringen att det går att uppnå synergier med Horisont Europa. Det finns även ett helt nytt europeiskt sektorsprogram kallat ”Digitala Europa” som regeringen inte nämner som har liknande prioriteringar och eventuella synergier.

Nästa steg

Sveriges återhämtningsplan lämnades in till EU-kommissionen den 28 maj för granskning. Inom två månader kommer EU-kommissionen ge sitt utlåtande om planen. Efter det ska planen godkännas av ministerrådet innan den träder i kraft.

Läs en sammanfattande artikel om Sveriges återhämtningsplan här.

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här.

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.

En europeisk digital identitet

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till ram för en europeisk digital identitet. Den digitala identiteten ska fungera likt det svenska BankID med ytterligare funktioner. Syftet är att förenkla delning av personlig information, elektroniska handlingar och identitet över hela EU. Initiativet är ett steg på vägen mot EU-kommissionens målsättning det Digitala Europa 2030.

Den digitala identiteten ska skydda personliga data bättre. Användarna kommer ha mer kontroll över vilken data som delas, när data delas och vem som har tillgång till den. Olika typer av uppgifter ska kunna delas med identiteten. Från den elektroniska plånboken ska utbildningsbevis, körkort och bankkonton gå att dela med tredje parter. Förslaget är också en del av EU-kommissionens initiativ ”Den digitala kompassen” som omfattar ett antal delmål om den europeiska digitala identiteten.

Den digitala identiteten ska vara frivillig och finnas tillgänglig för alla som vill använda den. EU-kommissionen har dock som ambition att den ska användas brett av EU:s medborgare, invånare och stora företag.  Större plattformar kommer åläggas att acceptera den europeiska identiteten för att t.ex. verifiera ålder.

Nästa steg är genomförandet av förslaget. EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att ta fram en gemensam verktygslåda för en digital identitet innan september 2022.

Läs mer om den europeiska digitala identiteten här.

Vi har tidigare rapporterat om Digitala Europa 2030, läs den artikeln här.

Sveriges återhämtningsplan inlämnad till EU-kommissionen

I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket kallat Next Generation EU för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Sverige har nu lämnat in sin återhämtningsplan till EU för granskning och har ansökt om ca 34 miljarder kronor i bidrag genom RRF. Denna artikel tittar närmare på Sveriges återhämtningsplan.

Next Generation EU är ett återhämtningspaket som ska motverka de negativa ekonomiska effekterna från pandemin. Det omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag och majoriteten av budgeten kommer att göras tillgänglig för medlemsländerna genom den så kallade Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Till skillnad från andra medlemsländer har Sverige valt att bara ta del av bidragsdelen. För att ta del av medel från RRF måste medlemsländerna ta fram nationella återhämtningsplaner som beskriver hur medlen ska användas och vilka reformer som ska genomföras för att bidra till målen i planen.

Hur återhämtningsplanerna ska vara utformade styrs till stor del av EU-kommissionen. De nationella återhämtningsplanerna ska ha en tydlig koppling till den europeiska planeringsterminen, EU-kommissionens landspecifika rekommendationer och EU:s tillväxtstrategi för 2021. Den europeiska planeringsterminen har som mål att främja bland annat en grön och digital omställning. I den europeiska terminen ingår EU-kommissionens landspecifika rekommendationer över samhällsutmaningar som respektive medlemsland bör lösa. I Sveriges fall har EU-kommissionen bl.a. rekommenderat investeringar i utbildning och färdighetsutveckling, hållbara transporter samt hälso- och sjukvårdssystemets resiliens. EU:s tillväxtstrategi 2021 har fokus på hållbarhet, produktivitet, jämlikhet och makroekonomisk stabilitet. Alla dessa faktorer måste vara inkluderade i de nationella återhämtningsplanerna.

Utmaningar för Sverige

Återhämtningsplanerna ska alltså ta i beaktning både europeiska prioriteringar och landspecifika samhällsutmaningar. I Sveriges återhämtningsplan beskrivs hur pandemin har påverkat landets ekonomi. Arbetslösheten har ökat kraftigt, framför allt bland unga (15–24 år) och låg 2020 på 8,3 % enligt SCB. De restriktioner som införts för att bromsa smittspridningen har begränsat den fria rörligheten på den inre marknaden. Detta är särskilt drabbande för Sverige där värdet av exporten motsvarar nästan halva BNP. Stor osäkerhet på världsmarknaden bidrar också till att företag är mindre benägna att investera vilket bidrar till att tillväxten dämpas. För kommuner och regioner har de demografiska utmaningarna tillsammans med påfrestningarna på regionernas hälso- och sjukvårdssystem varit störst. Det finns även regionala skillnader i arbetslöshet där Stockholm har drabbats värst av pandemin.

Återhämtningsplanens struktur och innehåll

Återhämtningsplanen måste enligt EU-kommissionen utgå från sex pelare inom vilka Sverige har föreslagit ett antal reformer och investeringar som ska bidra till återhämtning.

  1. Grön omställning

De nationella återhämtningsplanerna ska bidra till den gröna given och att EU ska bli koldioxidneutralt 2050. Med hjälp av RRF ska Sverige bidra till det målet genom att bland annat investera i hållbara transporter, energieffektivisering av flerbostadshus och ny grön teknik. Sveriges återhämtningsplan har fokuserat på investering i grön teknik för industrin och investeringar i järnvägen för att flytta transporter från väg till räls. Totalt investeras 16,3 miljarder inom pelaren för grön omställning.

  1. Digital omställning

Sverige har redan en av EU:s högsta digitaliseringsgrad. I återhämtningsplanen har Sverige valt att fokusera på ytterligare utbyggnad av bredband, digitalisering av offentlig förvaltning och forskning för att påskynda den digitala omställningen i samhället. En fjärdedel, omkring 8,5 miljarder, av medlen från RRF går till att främja digitalisering.

  1. Smart, hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt

Den här pelaren är kopplad till att stimulera ekonomin för att ta Sverige ur lågkonjunkturen som uppstod på grund av pandemin. Sveriges strategi uttryckt i återhämtningsplanen är att ha en aktiv finanspolitik med ökad offentlig konsumtion, offentliga investeringar samt transfereringar och sänkta skatter för hushåll med låg inkomst. Investeringarna i utbildning bidrar till målet att ha en inkluderande tillväxt. Ökade möjligheter till utbildning och byte av yrkesinriktning är något som är särskilt viktigt för att öka kunskapsnivåer och kompetens bland utrikes födda. En annan del av Sveriges återhämtningsplan är det så kallade Äldreomsorgslyftet. Målet är att få ökad kompetens och kvalitet på Sveriges äldreomsorg. Äldreomsorgslyftet får 4,58 miljarder kronor genom RRF.

  1. Social och regional sammanhållning

Den här pelaren ska bidra till att minska regionala skillnader. Återhämtningsplanen innehåller ett särskilt landsbygdspaket som ska stimulera livskraftiga landsbygder genom gröna jobb och företag på landsbygden. I pelaren investeras 2 miljarder i snabbare bredbandsutbyggnad, 1,5 miljarder i pålitlig järnvägsinfrastruktur och 0,93 miljarder till fler platser i regionernas yrkesvux-utbildningar.

  1. Hälsa, ekonomisk, social och institutionell motståndskraft

Den här delen av planen ska bidra till att hälso- och sjukvårdssystemen är väl fungerande och effektiva. En viktig del är investeringar i fler utbildningsplatser för undersköterskor. Inom pelaren ingår också reformer för att öka den institutionella motståndskraften genom reformer som motverkar penningtvätt och finansiering av terrorism.

  1. Politik för nästa generation

Inom den sjätte pelaren ligger barn och unga i fokus. Återhämtningsplanen innehåller åtgärder som bidrar till att kompetens och utbildningsnivå upprätthålls inom utbildningssektorn. Flera av de tidigare nämnda åtgärderna innehåller element av den sjätte pelaren, t.ex. ökad digitalisering som bidrar till att fler kan ta del av utbildning på distans. Den gröna omställningen bidrar också till kommande generationers välfärd. I programmet läggs det fram ökat statsstöd till kommunerna för utbildningsverksamhet. De medlen ligger dock utanför RRF och endast intentionen till ökat statsstöd är en del av återhämtningspaketet.

Insatser på regional och kommunal nivå

Sveriges återhämtningsplan innehåller flera insatser som kommer att påverka regional och kommunal nivå. I korthet får kommuner och regioner ökat statsstöd och riktade infrastrukturinvesteringar. Under de kommande veckorna kommer vi att publicera fler artiklar som avhandlar Sveriges återhämtningsplan och som går djupare in på de delar av programmet som är av särskilt intresse för kommuner och regioner, till exempel:

  • Klimatklivet, ett initiativ med klimatinvesteringar på kommunal och regional nivå, t.ex. cykelbanor och laddningsinfrastruktur.
  • Äldreomsorgslyftet som innebär investeringar i äldreomsorgen för att öka personalens kunskap och kompetens.
  • Ökat statsstöd till barnomsorg och utbildningsverksamhet.
  • Snabbare bredbandsutbyggnad genom 2 miljarder för ökad räckvidd och pålitlighet i bredbandsnätet.
  • Fler utbildningsplatser i regional yrkesvux, framför allt för undersköterskor.
  • Ett landsbygdspaket som ska stimulera en livskraftig landsbygd genom gröna jobb och företag.

Nästa steg

Alla reformer och investeringar som beskrivs i återhämtningsplanen ska implementeras senast 2026. I nästa steg i processen ska EU-kommissionen granska återhämtningsplanen och inom två månader ge sitt utlåtande. Efter det måste planen godkännas av ministerrådet.

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här.

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.

Vi har tidigare rapporterat om Faciliteten för återhämtning och resiliens läs den artikeln här.

EU tar fram världens första uppförandekod om desinformation

EU-kommissionen har föreslagit en vägledning för en uppförandekod om desinformation. Uppförandekoden kommer vara riktad mot nyhetskanaler, sociala medieplattformar och andra aktörer på nätet för att motverka att desinformation sprids på nätet. Uppförandekoden kommer att bygga på ett tidigare ramverk från 2018 och är den första i sitt slag i världen.  

Desinformation på nätet är ett problem i EU och EU-kommissionen menare att den riskerar skada samhället. EU-kommissionen menar att desinformation minskar förtroendet till demokratin och media, hotar val, försvårar för medborgare att ta informerade beslut och hindrar yttrandefrihet. Till exempel, under pandemin har desinformation om konspirationsteorier och falska medicinska uppgifter fått fäste i samhället med följd av att folkhälsan riskerats skadas på grund av att felaktig information spridits.

EU-kommissionen har tidigare tagit steg för att motverka desinformation. Den nuvarande uppförandekoden har fokus på självreglering, konsumentupplysning och granskning av annonser. Den nya uppförandekoden har ett starkare fokus på regleringar, en stark tillsynsmekanism och fler anslutna partners. Den nya koden ska också tackla penningflödet till desinformation.

EU-kommissionen föreslår att den nya uppförandekoden bör stärkas på följande områden:

  • Fler deltagare med skräddarsydda åtaganden. 
  • Stoppa penningflödet till desinformation.
  • Säkerställa tjänsternas integritet.
  • Ge användarna bättre möjlighet att förstå och flagga desinformation.
  • Öka omfattningen av faktagranskningen och öka tillgången till data för forskare.
  • En robust övervakningsram.

Spridningen av desinformation upplevs som oroande av medborgarna. 83 % av EU:s befolkning anser att desinformation hotar demokratin. 63 % av unga européer påträffar ”fake news” minst en gång i veckan och 51 % av européerna tror att de någon gång har exponerats för desinformation online.   

Läs mer om EU-kommissionens vägledning för en ny uppförandekod för desinformation här.

Läs frågor och svar om vägledningen för uppförandekoden här.

Läs ett faktablad om vägledningen för uppförandekoden här.  

EU-kommissionen föreslår en ny förordning för artificiell intelligens

Den 21 april föreslog EU-kommissionen en AI-förordning med regler och åtgärder som ska bidra till att Europa blir ett globalt centrum för tillförlitlig artificiell intelligens och maskinprodukter som 3D-skrivare. Detta nya förslag bygger vidare på EU-kommissionens tidigare AI-strategi och samordningsplan samt innehåller EU:s första rättsliga ram för AI.

EU-kommissionen presenterade sin första AI strategi år 2018 vilken innehöll både en AI-strategi och en samordningsplan. EU-kommissionens uppdatering av den samordnade planen för AI ska främja spetskompetens på AI i EU och bygga ett strategiskt ledarskap. Planen ska bidra till att samordna medlemsländernas nationella AI-strategier, rikta europeiska investeringar mot AI-forskning och utveckling samt säkerställa att AI tjänar människorna. Detta ska bidra till ökad konkurrenskraft och förtroende till AI i EU.

Den föreslagna AI-förordningen fastställer standarder för AI, bland annat en riskgradering av olika typer av AI samt riktlinjer för vilka AI-tekniker som anses vara tillförlitliga och i linje med EU:s värderingar. Riskgraderingen är till för att framtidssäkra AI och att minimera eventuella risker med tekniken.

Riskgraderingen av AI ser ut på följande sätt:

  • Oacceptabel risk – system med denna risknivå kommer att vara helt förbjudna i EU, t.ex. system för ”social poängsättning”.
  • Hög risk – system med denna risknivå kommer att omfattas av strikta skyldigheter, t.ex. mjukvara som sorterar cv:n i samband med en rekrytering eller system som används för brottsbekämpning.
  • Begränsad risk – vid användning ska brukarna göras medvetna om att de interagerar med AI, t.ex. när de använder en chattrobot.
  • Minimal risk – förordningen begränsar inte dessa typer av AI då system i denna riskgrupp är skräppostfilter och AI som styr datorspel.

Till detta tillkommer en europeisk strategi för nya maskinprodukter. Strategin ska bidra till att maskinprodukter som 3D-skrivare, bygg- och anläggningsmaskiner och industriella produktionslinjer garanterar användarnas säkerhet och främjar innovation. I strategin finns förslag som ska förenkla administration och stärka rättssäkerheten kring dessa produkter.

Läs mer om de nya reglerna och åtgärderna kring AI här.

Frågor och svar om de nya AI-reglerna finns här.

Covid-19 pandemins påverkan på den europeiska arbetsmarknaden

Europeiskt Centrum för Utveckling av Yrkesutbildning (Cedefop) har analyserat jobbannonser på nätet i alla EU:s medlemsländer från 2019 och 2020 för att få en bild över den europeiska arbetsmarknaden. Pandemin har haft stora effekter på Europas arbetsmarknad, vilket resulterat i en ökad arbetslöshet men det har även avslöjat en stor kompetensbrist på arbetsmarknaden, framförallt inom hälsosektorn, men även bristande digitala kunskaper hos EU:s invånare.

Grundat på digitala jobbannonser har Cedefop försökt ta reda på hur stor efterfrågan på arbetskraft är och vilken kompetens som efterfrågas på den europeiska arbetsmarknaden. Rapporten visar att i genomsnitt minskade antalet jobbannonser i EU med 10 % under 2020 jämfört med 2019. I Sverige minskade antalet jobbannonser med mer än 20 % under samma period.

Arbetsmarknadens branscher har påverkats olika av pandemin och social distansering har tvingat många företag att öka sin digitala närvaro. Det har gjort att företag inom branscher som traditionellt har låg digitalisering, till exempel företag inom servicesektorn, har påverkats mer negativt av pandemin än andra branscher. Till exempel har andelen annonser inom ekonomi och administration minskat med 25 % och andelen annonser inom hotell och restaurangbranschen har minskat med 15 % jämfört med 2019. Rapporten slår dock fast att de företag inom dessa sektorer som ökade sin digitalisering har klarat sig bättre och resultatet visar dessutom att dessa nu har en mer resilient företagsmodell.

Enligt rapporten har andra branscher klarat övergången till en ökad digitalisering. Till exempel utbildningssektorn som har skiftat mot fler distans- och onlinekurser. Enligt rapporten har utbildningsbranschen lyckats väl med den omställningen med liten minskning i annonser (-6 %). Även tillverkningsindustrin har klarat sig genom krisen relativt bra med en liten minskning (-2 %) av andelen annonser.

Figur 1: Färdigheter som efterfrågas i jobbannonser (2020 och procentuell förändring sedan 2019).
Källa: Cedefop skills OVATE (https://www.cedefop.europa.eu/files/9157_en.pdf)

Rapporten visar också att det råder brist på kompetens i vissa branscher på den europeiska arbetsmarknaden. Till exempel har andelen annonser som efterfrågar utbildad sjukvårdspersonal ökat med 13 % jämfört med 2019. Dessutom har jobbannonser inom hälso- och sjukvårdssektorn flyttats från interna jobbportaler till de offentliga. Rapportförfattarna menar att det är ett tydligt tecken att det råder kompetensbrist inom hälso- och sjukvårdssektorn.

De nya digitala arbetssätt som pandemin har fört med sig har även avslöjat att fyra av tio européer saknar grundläggande datorkunskaper. Samtidigt visar rapporten att EU:s arbetsmarknad har en ökad efterfrågan efter digital kompetens. Figur ett ovan visar på hur efterfrågan på förmågor och färdigheter i jobbannonserna har förändrats mellan 2019 och 2020. I figur ett går det att se att kompetens inom mjukvaruutveckling, dataanalys och digitalt samarbete är de kompetenser där efterfrågan har ökat mest. Rapporten slår fast att EU tillsammans med medlemsstaterna måste adressera dessa brister på digital samt hälso- och sjukvårdskompetens för att främja en välfungerande europeisk arbetsmarknad.

Läs mer om Europeiskt Centrum för Utveckling av Yrkesutbildning på deras hemsida här.  

Ladda ner Cedefop:s analys av arbetsmarknadstrender under Covid-19 pandemin här.

EU-kommissionen lanserar en öppen publikationsplattform

EU-kommissionen presenterar sin nya publikationsplattform som ska göra forskning finansierad genom Horisont Europa och Horisont 2020 tillgänglig för alla.

Genom plattformen vill EU-kommissionen ge allmänheten, forskare och universitet kostnadsfri tillgång till de senaste vetenskapliga rönen inom alla ämnesområden inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt samhällsvetenskap, konst och humaniora.

Öppen forskning är en prioritet för EU-kommissionen och är ett villkor för att få finansiering genom Horisont Europa. I nuläget är mer än 90 % av forskning finansierad genom Horisont Europa öppen för alla men målet är att 100 % av all forskning ska finnas tillgänglig för allmänheten. Detta ska bland annat förenkla forskningssamarbeten, öka utbyte av kunskap och stärka förtroendet för vetenskapen i samhället. Publikationsplattformen ska även bidra till en snabbare och öppnare publiceringsprocess, en mer genomgående granskning av forskningen samt mindre byråkrati. Publicering på plattformen ska vara gratis.

EU-kommissionens publikationsplattform finns här.

Läs mer om EU-kommissionens nya publikationsplattform här.

Ett digitalt Europa år 2030

Den 9 mars lade EU-kommissionen fram sin vision för ett digitalt Europa år 2030. Visionen innehåller mål och vägar som ska bidra till den digital omställningen i EU och stärka den digitala kompetensen bland EU:s industri, medborgare och offentliga institutioner.

Huvuddelen av visionen kallas den ”Digitala Kompassen” som innehåller fyra konkreta mål:

  • En digitalt kompetent befolkning och en högkvalificerad digital yrkeskår
  • Säker, högpresterande och hållbar digital infrastruktur
  • Digital omställning av företag
  • Digitalisering av offentliga tjänster

Bland annat innebär målen att minst 80 % av alla vuxna i EU ska ha grundläggande digitala färdigheter innan år 2030. Det ska finnas fler IKT-specialister inom EU och fler kvinnor ska söka sig till yrket för en mer jämlik bransch. EU:s digitala infrastruktur ska också stärkas genom utbyggnad av 5G-nät som ska täcka alla befolkade områden. EU-kommissionen vill att företag i större utsträckning ska använda AI, molntjänster och stordata i sin verksamhet. Dessutom ska alla offentliga tjänster vara tillgängliga digitalt och minst 80 % av medborgarna ska ha tillgång och använda e-identifiering.

Utöver detta vill EU-kommissionen att visionen bidrar till att stärka digitala rättigheter och principer för européer, utöka den pan-europeiska digitala infrastrukturen samt ingå i fler internationellt digitala samarbeten. Det föreslås att målen ska övervakas av en central förvaltningsmekanism till vilken medlemsländerna rapporterar deras digitala utveckling.

Den nya digitala visionen är ett komplement till EU-kommissionens tidigare strategi för att forma EU:s digitala framtid.

Läs mer om Europas digitala decennium här.

Läs mer om EU-kommissionens strategi för att forma EU:s digitala framtid här.

Ny studie analyserar effekten av Covid-19 på EU:s kultursektor

Det är Utskottet för kultur och utbildning (CULT) i Europaparlamentet som har tagit initiativ till en rapport som analyserar vilken effekt Covid-19 har haft på kultursektorn. Rapporten slår fast att Covid-19 har slagit särskilt hårt mot kulturen för att sektorn karaktäriseras av låg motståndskraft, bräckliga arbetsstrukturer och osäkra inkomstkällor. Krisen har även belyst hur osäkra arbetsförhållande kulturarbetare har i flera medlemsländer. Särskilt drabbad är besöksberoende verksamheter som teater och kulturarv. Men allt är inte negativt. Enligt rapporten har den ökade efterfrågan på digital kultur haft en viss positiv effekt på kultursektorn. Dessutom lyfts regionerna fram som en viktig del i återuppbyggnaden av kulturen.

I rapporten lyfts nedstängningen av samhället och de strikta restriktionerna som kom på plats i många medlemsländer när samhällena öppnades upp som orsakerna till att kultursektorn har drabbats hårt av pandemin. I mars 2020 stängdes stora delar av Europa ned och all icke-nödvändig verksamhet lades på is, däribland all kulturutövning. Efter nedstängningen har kulturen haft det fortsatt kämpigt. Även om det fanns en större möjlighet att utöva kultur när samhället öppnade upp så var omfattningen mycket begränsad på grund av strikta restriktioner kring offentliga sammankomster. När efterfrågan på konst och kultur sjönk ledde det till att en stor andel kulturföretag gick i konkurs och kulturarbetarna förlorade sina jobb.

Krisen har dock inte bara haft negativa effekter på kultursektorn. I rapporten konstateras det till exempel att pandemin har inneburit en ökad digital konsumtion av kultur. En ökad digitalisering lyfts fram som en positiv effekt då det kan öka kultursektorns lönsamhet, arbetstrygghet och motståndskraft. När kulturarbetare har tvingats anpassa sig till det rådande världsläget har många sett till att kompetensutveckla, ökat sitt tvärsektoriella samarbete och utveckla nya affärsmodeller. I förlängningen tros detta öka kultursektorns motståndskraft mot framtida kriser.

Rapporten lyfter också fram regionerna som viktiga aktörer i återhämtningen av kultursektorn. I rapporten efterfrågas det ett ökat regionalt fokus på digital kultur och internationella möjligheter. Genom ökad digitalisering och gemensamma plattformar för internationell samverkan kan regionerna se till att kultursektorn återhämtas och frodas efter pandemin. Regionerna uppmanas också att utveckla en strategi för regionalt kultursamarbete, att främja tvärsektoriella samarbeten och uppmärksamma kulturens roll i det regionala tillväxtarbetet.

Rapporten finns att läsa här.