Save the date: Västsvenska EU-konferensen 3-4 oktober 2019

Årets Västsvenska EU-konferens organiseras i Göteborg, med temat ”Hur når vi klimatneutralitet i Västsverige?”

Konferensen tar sin utgångspunkt i EU-kommissionens långtidsstrategi: ”En ren jord åt alla – ett klimatneutralt Europa till 2050”. Konferensen är en utmärkt mötesplats för beslutsfattare och tjänstepersoner som arbetar med lokal- och regional utveckling att träffas och diskutera Västsveriges framtid utifrån ett europeiskt perspektiv.

Frågan om ”Hur vi når klimatneutralitet i Västsverige?”, kommer att behandlas utifrån lokal, regional och EU-nivå, med tillhörande exempel på hur respektive instans arbetar med klimatfrågan. Tillika kommer den Västsvenska EU-konferensen att inbegripa specifika EU-delar med bland annat senaste nytt från EU-forskning och Bryssel.

Den Västsvenska EU-konferensen anordnas i samarbete mellan Region Värmland, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Göteborgs Regionen och Göteborgs stad.

Save the date: Västsvensk EU-konferens 2019

 

Annonser

Vårens upplaga av EU-kommissionens magasin om regional- och stadspolitik, Panorama, har publicerats

I det senaste numret av Panorama återfinns bland annat en kartläggning av missnöje/misstro till EU, som med anledning av det stundande Europaparlamentsvalet tyder på en hel del förändringar.

Under det senaste årtiondet har antalet euroskeptiker i EU:s medlemsstater fördubblats enligt en undersökning av nationella valresultat, från 9% 2008, till 18% 2018. Dock tyder siffror på aggregerad nivå att inställningen till EU blivit något mer positiv, från en högsta notering på 47% under 2013, till 39% 2018.

Siffror som visar på ett stort missnöje är dock inget ovanligt i EU. I 12 medlemsstater finns en majoritet som hyser missnöje även mot sitt nationella styre och i en jämförelse är det totala missnöjet alltjämt högre på nationell nivå än på EU-nivå. Emellertid visar sig missnöjet på olika sätt, då det på nationell nivå sällan får någon större konsekvens, medans det på EU-nivå kan utspela sig på ett helt annat sätt, vilket vi bland annat ser av Brexit. I studien återfinns även data som tyder på att populism och EU-misstro är nära sammanlänkat.

Intressant nog visar studien på att regioner med högre BNP per capita tenderar att rösta mer EU-kritiskt. Eftersom låginkomstområden tenderar att rösta mer populistiskt förutsatte man att höginkomstområden skulle rösta mer EU-vänligt.

Vidare inkluderar det 68:e numret av Panorama bland annat ett reportage där kommissionären för EU:s regionalpolitik, Corina Cretu, diskuterar arbetet med sammanhållningspolitiken under hennes period som kommissionär. Cretu poängterar särskilt de regelförenklingar som gjorts gällande implementeringen av sammanhållningspolitiken, vilka har gjort det lättare för Europas regioner att utvecklas med hjälp av EU:s regionalpolitik.

Läs det senaste numret av magasinet Panorama här.

 

Nya studier analyserar sammanhållningspolitiken

Europaparlamentet har beställt två rapporter om implementeringen av sammanhållningspolitiken 2014 – 2020; en gällande den tematiska koncentrationen och en om satsningar på jämställdhet.

Med anledning av nästkommande programperiod har utskottet för regional utveckling i Europaparlamentet beställt två rapporter gällande jämställdhet och tematisk koncentration i implementeringen av sammanhållningspolitiken 2014 – 2020, vilka nu har publicerats. Rapporterna presenteras närmare nedan.

Rapport om jämställdhet och sammanhållningspolitiken

Rapporten om jämställdhet, ”Gender Dimension of the EU Cohesion Policy” avser att introducera nya ingångar till diskussionen om jämställdhet och icke-diskriminering inför den kommande programperioden. Konkret knyter studien an till hur jämställdhet i stadiet av planering, implementering och uppföljning har inkorporerats i Europeiska Socialfonden (ESF) och Europeiska Regionala utvecklingsfonden (ERUF). Rapporten innehåller även åtta landspecifika fallstudier, där Sverige är ett av de länder som har analyserats. Bland annat framgår att Sverige är ett av de medlemsländer som visar högst engagemang på politisk och operativ nivå när det gäller jämställdhet.

Baserat på resultatet av studien föreslår författarna bland annat att det för nästkommande programperiod bör införas obligatoriska krav på jämställdhet inom samtliga av EU:s operationella program. Dessutom menar författarna att det finns ett behov av ett starkt politiskt åtagande gällande jämställdhet på samtliga politiska nivåer i EU (Europeisk, nationell och regional nivå).

Rapport om den tematiska koncentrationen i sammanhållningspolitiken

Rapporten om tematisk koncentration, ”Territorial Needs and Ring-fencing Requirements: Experience with Implementation in ERDF and ESF”, syftar till att granska implementeringen av de europeiska struktur och investeringsfonderna (ESIF), där ERUF och ESF ingår, gällande EU:s krav på öronmärkt finansiering till vissa politiska områden.

Av de 11 tematiska områdena i rapporten är det tema 8, ”främja hållbar sysselsättning med hög kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet”, och tema 9, ”främja social inkludering, samt bekämpa fattigdom och diskriminering”, som är de områden som i genomsnitt blivit mest prioriterade av EU:s medlemsstater. Sverige ligger lägre än den genomsnittliga siffran gällande tema 8 och 9, men betydligt starkare inom tema 2 och 3, vilka handlar om att förbättra informations- och kommunikationsteknik och konkurrenskraften hos små och medelstora företag.

I rapporten framgår bland annat att kraven på öronmärkta medel, som fördelas mellan de 11 tematiska områden, inte har spelat en avgörande roll för de investeringsval som gjorts, men att de ändå har säkerställt att fler resurser allokeras till sociala prioriteringar inom sammanhållningspolitiken. För nästa programperiod (2021 – 2027) betonar rapporten vikten av ett flexibelt regelverk, som tillåter att de operationella programmen anpassas till regionala och territoriella behov och förutsättningar. Därtill understryks behovet av att skapa synergier mellan ERUF och ESF som en viktig aspekt inför nästkommande programperiod.

Läs rapporten om jämställdhet inom sammanhållningspolitiken här.

Läs rapporten om tematisk koncentration av sammanhållningspolitiska medel här.

Regionkommittén söker lokala- och regionala politiker för att inrätta ett forum för integrationsfrågor

Regionkommittén trappar upp arbetet kring integration genom att presentera ett förslag och en ”intressekoll” om att skapa ett integrationsforum för lokala- och regionala politiker.

Integrationsfrågor är alltjämt ett prioriterat område för Regionkommittén. Kommittén föreslår därför att skapa ett politiskt forum som syftar till att EU:s regional- och lokalpolitiker tillsammans kan utveckla förslag om EU:s policys, agenda och finansiering angående integrationen av migranter. Följaktligen söker nu Regionkommittén efter lokala och regionala politiker som är intresserade av att vara en del av integrationsforumet.

Initiativet avser även att regionala- och lokala politiker runt om i Europa ska kunna utbyta erfarenheter och utveckla nya kunskaper kring integration. Regionkommittén menar också att forumet är till för att politiker ska kunna belysa fördelar och möjligheter med integration. Utöver kunskapsutbyten avser initiativet även att samla information om EU:s finansiella instrument om integration och hanteringen av integrationen efter 2020.

Initiativet kommer genomföras i samarbete med EU-kommissionen och ett flertal europeiska nätverk såsom, Council of European Municipalities and Regions (CEMR) och Assembly of European Regions (AER). Den officiella lanseringen av forumet beräknas till den 10 april 2019 då Regionkommittén sammanträder i Bryssel. Fram till dess önskar Regionkommittén få input om intresserade regioners prioriterade frågor och utmaningar.

Läs mer och besvara intresseformuläret här.

Ny rapport belyser hur det regionala utvecklingsarbetet kan växlas upp med EU-medel 2021 – 2027

I rapporten ”Nya förutsättningar för regional utveckling”, presenterar forsknings- och innovationsnätverket för de svenska region- och stadskontoren i Bryssel den föreslagna långtidsbudgeten och dess delar med bäring på forsknings- och innovationsarbete.

I skrivande stund pågår förhandlingar inom och mellan de lagstiftande församlingarna gällande EU:s nästa långtidsbudget. Rapporten sammanfattar EU-kommissionens förslag till långtidsbudget och presenterar de viktigaste förändringarna från ett regionalt och lokalt forsknings- och innovationsperspektiv, med fokus på förslagen gällande bl.a. Regionalfonden, Horisont Europa, Digitala Europa och InvestEU.

Rapporten har tagits fram av handläggarna med ansvar för bevakning av forsknings- och innovationsfrågor, som arbetar på de svenska regionernas Brysselkontor. Rapporten diskuterar bl.a: 

  • En växande betydelse för smart specialisering i nästa programperiod
  • Från förhandsvillkor gällande smart specialisering till nödvändiga villkor
  • Förslag gällande finansiering för interregionala innovationsinvesteringar
  • Horisont Europa, med fokus på de delar av programmet som har koppling till regionalt utvecklingsarbete
  • Stöd till små- och medelstora företag samt kluster i nästa programperiod
  • Hur man kan samordna satsningar från europeisk, nationell och regional nivå.

Läs rapporten i sin helhet här.

 

 

Nytt pilotprojekt engagerar elever i granskningen av sammanhållningspolitiken och dess investeringar

Med projektet ”Open Cohesion School” vill EU-kommissionen främja ett aktivt EU-medborgarskap och öka kunskapen kring sammanhållningspolitiken bland gymnasielever.

Syftet med projektet är att entusiasmera skolelever från olika EU-länder till att lära sig mer om, och granska investeringarna i, sammanhållningspolitiken. Projektet, som går under beteckningen ”Open Cohesion School”, inbegriper dels en onlinekurs och dels en tävling, i vilken studenter ska använda offentlig, öppen data i sina undersökningar om sammanhållningspolitiken.

För pilotfasen förväntas 5-7 skolklasser från 3-5 medlemsstater att delta i projektet. Konkret innebär initiativet, som schemaläggs till skolåret 2019-2020, att elever från utvalda skolor genomgår en onlinekurs om sammanhållningspolitiken, aktivt EU-medborgarskap och om hur man kan använda offentlig och öppen data. Projektet tillåter stor kreativ frihet när det gäller presentation av resultat och ämnesval.

Intresseanmälan är öppen för ett flertal aktörer, bland annat regioner, men anmälan måste skickas in till kommissionen av strukturfondspartnerskapen eller förvaltande myndighet för regionalfonden. EU-kommissionen kommer att stödja de organisationer som deltar genom att bland annat erbjuda utbildningspaket om sammanhållningspolitiken. Sista dag för intresseanmälan är den 29 mars 2019.

Läs mer om ”Open Cohesion School” projektet här.

Länk till intresseanmälan här.

SKL har lanserat en ny plattform: Lär andra om EU

Med anledning av vårens Europaparlamentsval har SKL samlat information om hur EU och det kommande valet påverkar Sveriges medborgare och organisationer.

Den 28 februari lanserade SKL sin nya plattform, ”Lär andra om EU”, vilket är ännu ett steg mot att öka kunskapen kring hur EU fungerar och påverkar oss. På plattformen återfinns bland annat information om hur valet påverkar kommunmedborgare, hur EU:s beslutsprocess ser ut och hur EU fungerar i lokalpolitiken.

SKL tillhandahåller ett brett utbud av information och välkomnar alla att använda den vidare inom sina organisationer. Sidan erbjuder även en översikt av SKL:s EU-relaterade arbete, där även webbsändningarna av ”På gång inom EU” återfinns, vilka Region Värmlands Brysselkontor tidigare rapporterat om. Nästa schemalagda webbsändning är den 7 maj.

Vårens Europaparlamentsval närmar sig med stormsteg och SKL:s hemsida är en bra utgångspunkt för att lära sig mer och sprida information om valet.

Läs mer om SKL:s plattform här.