EU-kommissionen har presenterat landspecifika rekommendationer till Sverige för 2019

Sverige är i behov av att utjämna makroekonomiska obalanser, ta itu med bostadsbristen och öka investeringarna i transportinfrastruktur. 

Som en del av den europeiska planeringsterminen presenterade EU-kommissionen den 5 juni landspecifika rekommendationer till Sverige för 2019. Rekommendationerna tar sin utgångspunkt i kommissionens landrapport som Brysselkontoret rapporterade om tidigare i år. Kommissionens rekommendationer ämnar fungera som vägledning för medlemsländerna och syftar till att stimulera åtgärder för att ta itu med ekonomiska och sociala utmaningar. Ett tydligt mål med rekommendationerna är att utjämna de regionala skillnaderna i Europa och nå en allt starkare union.

I landrapporten från tidigare i år framgick att Sverige borde fokusera sammanhållningspolitiska medel under 2021-2027 på att minska regionala skillnader genom att fokusera på innovationskapacitet, konkurrenskraft och kompetensbrist. Tillika framgår det i den landspecifika rapporten som nu publicerats att det råder makroekonomiska obalanser i Sverige. Dessa obalanser härleds till bland annat instabilitet på bostadsmarknaden och hög skuldsättning bland hushållen, vilken ökat med 5,5% under 2018 och motsvarar 88% av BNP samt 186% av hushållens disponibla inkomst. Dessa siffror är oroväckande och bland de högsta i EU, hushållens skuldsättning kopplas till det faktum att det i Sverige har skapats ett klimat där bolånefinansierade bostadsköp gynnas. Vidare återfinns en arbetskraftsbrist i sektorer såsom byggbranschen, utbildning- och IT-sektorn. Enligt kommissionen krävs det omfattande investeringar för att främja utbudet av specialiserad arbetskraft, bland annat i digitala kompetenser.

Vidare behöver Sverige investera mer i transportinfrastruktur för att underlätta rörligheten för arbetskraften, den regionala sammanhållningen och den långsiktiga tillväxten i hela landet. Inom ramen för transportinfrastruktur belyser rapporten att Sverige bör prioritera järnvägsnätet, för att så småningom övergå till godstrafik från väg till järnväg. Vidare identifierar kommissionen att Sverige bör stimulera insatser för att skapa ett bättre och mer gynnsamt innovationsklimat där både små som stora företag kan växa. Ett annat område som kommissionen understryker är penningtvätt och påpekar brister i regelverket med hänvisningar till bland annat penningtvättsskandalen som nyligen uppdagats i media.

EU-kommissionen rekommenderar därmed att Sverige vidtar följande åtgärder under 2019-2020:

  • Åtgärda hushållens höga skuldsättning genom att stegvis begränsa avdragsmöjligheterna för ränteutgifter för bolån, alternativt genom att höja fastighetsskatten. Sverige bör också främja investeringar i bostadsbyggandet, detta genom att främst fokusera på strukturella hinder för byggandet. Effektivisera bostadsmarknaden genom exempelvis en mer flexibel hyressättning och en bättre översyn av kapitalvinstbeskattningen.
  • Fokusera den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på att rusta upp infrastruktur och hållbara transporter, särskilt järnvägen. Öka investeringar i utbildning och högre kompetenser, samt i forskning och innovation, med hänsyn till regionala skillnader.
  • Sverige bör säkerställa en effektiv övervakning och implementering av regelverket mot penningtvätt.

Nästa steg i den europeiska planeringsterminen är att rekommendationerna ska behandlas av ministerrådet. Ansvaret att implementera EU-kommissionens rekommendationer tillskrivs varje medlemsstat. Kommissionen uppmanar dock alla medlemsstaters regeringar att genomföra rekommendationerna fullt ut.

Läs EU-kommissionens landspecifika rekommendationer här.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

 

 

Europeiska nätverk går samman för att främja interregionala innovationsinvesteringar

Europeiska nätverk där Region Värmland ingår har i samförstånd formulerat ett resolut positionspapper om interregionala innovationsinvesteringar inom ramen för nästkommande långtidsbudget, 2021-2027.

Sju europeiska nätverk har i samförstånd formulerat ett positionspapper för att belysa värdet av interregionala innovationsinvesteringar (även kallat komponent 5). Region Värmland är medlem i fyra av nätverken som tagit fram pappret; Vanguardinitiativet, European Regions Research and Innovation Network (ERRIN), Assembly of European Regions (AER) och Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe (CPMR).

Komponent 5 presenterades av EU-kommissionen som en del av förslaget för Interreg 2021 – 2027, och syftar till att finansiera interregional samverkan baserad på smart specialisering. Ambitionen är att det nya instrumentet, genom kommersialisering och utökning av interregionala innovationsprojekt, ska stimulera utveckling av europeiska värdekedjor för att möta samhällsutmaningar genom tematiskt samarbete över gränser. Komponent 5 föreslås finansiera två typer av investeringar, dels investeringar i interregionala innovationsprojekt, dels stöd till utvecklingen av värdekedjor i mindre utvecklade regioner. EU-kommissionens förslag inbegriper att komponent 5 tillskrivs en budget på 970 miljoner euro.

Rådet och Europaparlamentet har ställt sig bakom förslaget med komponent 5, och samtliga EU-institutioner är överens om dess värde för att stärka europeisk och regional utveckling. Institutionerna är dock oeniga om var initiativet ska placeras. Som tidigare nämnt föreslår EU-kommissionens att komponent 5 finansieras inom ramen för Interreg, vilket även Europaparlamentet ställt sig bakom, medans ministerrådet nått en kompromiss om att lägga initiativet inom ramen för europeiska regionalfonden.

I det nya positionspappret argumenterar AER, Vanguardinitiativet och CPMR med flera för att bevara de viktigaste huvuddragen av komponent 5, oavsett om initiativet kommer att finansieras inom ramen för Interreg eller regionalfonden. Nätverken uppmanar EU:s institutioner att tillskriva minst 970 miljoner euro till de interregionala innovationsinvesteringar inom den nästkommande fleråriga budgetramen. För att kunna förverkliga komponent 5:s målsättning argumenterar nätverken för att följande element ska ingå i förslaget oavsett var det hamnar i regelverket:

  • Interregionalitet: Det är av stort europeiskt mervärde att projekten inom ramen för komponent 5 baseras på interregional samverkan kopplat till smart specialisering, och tillåter för samarbeten mellan regioner i hela Europa.
  • Budget: Med tanke på komponent 5:s ambitioner och en tidsperiod på sju år är en budget på 970 miljoner euro ett absolut minimum.
  • Direkt förvaltning: Förvaltningen av komponent 5 bör utformas så att det på ett effektivt sätt kan allokera resurser dit de behövs. Nätverken menar att direkt förvaltning är att föredra då det innebär att EU-kommissionen _förvaltar budgeten och beslutar om tilldelning av medel samt övervakning av verksamheten. Direkt förvaltning är att föredra då det förenklar implementeringen och enklare etablerar synergier mellan projekt som finansieras inom andra program, exempelvis Horisont Europa. Det förenklar även statsstödsregler. Samtidigt måste det finnas en tydlig regional förankring i komponentens styrning.
  • Öppen för tredjeländer: På grundval av ömsesidig nytta bör samarbetet vara öppet för partners från tredje land som delar EU:s värderingar.

Den gemensamma skrivelsen har utöver de sju initiativtagande nätverken fått stöd av 17 S3-partnerskap i Europa.

Läs den gemensamma positionen här.

 

Det svenska ESF-rådet har fått i uppdrag att utarbeta det nästkommande nationella programmet för Socialfonden 2021-2027

Omvärldsanalys ska effektivisera insatserna inom det svenska socialfondsprogrammet.

Regeringen har gett i uppdrag till det svenska ESF-rådet att ta fram Sveriges nästkommande nationella program för Socialfonden, 2021-2027. I uppdraget föreskrivs att regionala strategier och handlingsplaner ska tas i beaktning i framställningen av programmet. ESF-rådet har till den 1 april 2020 på sig att lämna ett förslag på hur Socialfonden kan koordineras inom ramen för nästa programperiod.

SKL har med anledning av uppdraget påbörjat en dialog med ESF-rådet om hur Sveriges regioners intressen kan tillvaratas i nästkommande nationella program. Enligt SKL är vikten av ett regionalt förankrat program vitalt för att möta de behov som finns på regional och lokal nivå i Sverige. Behovet av ett flexibelt socialfondsprogram, som genom synergier med bland annat regionalfonden understryks i hög grad i regeringens uppdragsbeskrivning till ESF-rådet.

I regeringens uppdrag återfinns även att ESF-rådet i framtagandet av programförslaget ska genomföra en omvärldsanalys, vilken ska inbegripa bland annat strategiska ställningstaganden inom ramen för sammanhållningspolitiken. Omvärldsanalysen ska redovisas senast 1 oktober 2019.

Läs mer om regeringens uppdrag till ESF-rådet här.

Regioner i industriell omvandling: EU-kommissionen har presenterat de första resultaten pilotprojektet där Norra Mellansverige deltar

Norra Mellansverige tilldelas 300 000 euro för att ställa om till en koldioxidsnål och resurseffektiv cirkulär ekonomi.

Norra Mellansverige, där Värmland, Dalarna och Gävleborg ingår, har sedan början av 2018 deltagit i ett pilotprojekt lanserat av EU-kommissionen för att genomgå en industriell omvandling. Projektet syftar till att hjälpa regioner att utveckla nya tillvägagångssätt för att stimulera tillväxt och en ökad produktivitet utifrån smarta specialiseringsstrategier för att bättre kunna tackla både industriella och samhällsförändringar.

Norra Mellansverige har i partnerskap med EU-kommissionen identifierat behovet av att etablera en facilitet som ska fokusera på resurseffektiva och koldioxidsnåla lösningar för att skapa ett öppet innovationsklimat i Norra Mellansverige. Detta för att klara övergången till en utsläppssnål och cirkulär ekonomi. Faciliteten, som går under betäckningen ”Transition Lab” ska koordinera lösningar så att aktörer, särskilt små- och medelstora företag, från de tre regionerna på ett gynnsamt sätt kan anpassa sig och bidra till ett hållbart och cirkulärt Europa. EU-kommissionen meddelade den 8 maj att Norra Mellansverige beviljats medel på 300 000 euro för att genomföra projektet.

Konkret ska laboratoriet samla Norra Mellansveriges regioner, kluster, lärosäten och innovationsparker för att organisera workshops och meningsutbyten, för att gemensamt identifiera utmaningar kopplade till omställningen till en resurseffektiv och koldioxidsnål cirkulär ekonomi. Parallellt med laboratoriets verksamhet kommer det även att lanseras ”innovationscheckar” som syftar till att kick-starta samarbeten mellan näringsliv, lärosäten och offentliga aktörer, för att mobilisera resurser och åtgärda de utmaningar som identifierats.

EU:s kommissionär för regionalpolitik, Corina Cretu, menar att de resultat som pilotprojekten hittills har genererat är positiva och att alla EU:s regioner bör inspireras av resultaten i framtiden. Det är viktigt att identifiera regionala styrkor och utmaningar och strategiskt rikta resurser till dessa områden för att utvecklas inom den internationella ekonomin.

Enligt Cretu kommer EU-kommissionen att analysera resultaten av pilotprojekten, för att utveckla underlag och stöd som kan bidra till en industriell omvandling i större skala runt om i Europa inom ramen för sammanhållningspolitiken i nästa programperiod. Det kommer totalt att finnas över 90 miljarder euro i sammanhållningspolitiska medel 2021 – 2027 som kan allokeras för att åtgärda de utmaningar som respektive region identifierar.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs rapporten om de första resultaten här.

Save the date: Västsvenska EU-konferensen 3-4 oktober 2019

Årets Västsvenska EU-konferens organiseras i Göteborg, med temat ”Hur når vi klimatneutralitet i Västsverige?”

Konferensen tar sin utgångspunkt i EU-kommissionens långtidsstrategi: ”En ren jord åt alla – ett klimatneutralt Europa till 2050”. Konferensen är en utmärkt mötesplats för beslutsfattare och tjänstepersoner som arbetar med lokal- och regional utveckling att träffas och diskutera Västsveriges framtid utifrån ett europeiskt perspektiv.

Frågan om ”Hur vi når klimatneutralitet i Västsverige?”, kommer att behandlas utifrån lokal, regional och EU-nivå, med tillhörande exempel på hur respektive instans arbetar med klimatfrågan. Tillika kommer den Västsvenska EU-konferensen att inbegripa specifika EU-delar med bland annat senaste nytt från EU-forskning och Bryssel.

Den Västsvenska EU-konferensen anordnas i samarbete mellan Region Värmland, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Göteborgs Regionen och Göteborgs stad.

Save the date: Västsvensk EU-konferens 2019

 

Vårens upplaga av EU-kommissionens magasin om regional- och stadspolitik, Panorama, har publicerats

I det senaste numret av Panorama återfinns bland annat en kartläggning av missnöje/misstro till EU, som med anledning av det stundande Europaparlamentsvalet tyder på en hel del förändringar.

Under det senaste årtiondet har antalet euroskeptiker i EU:s medlemsstater fördubblats enligt en undersökning av nationella valresultat, från 9% 2008, till 18% 2018. Dock tyder siffror på aggregerad nivå att inställningen till EU blivit något mer positiv, från en högsta notering på 47% under 2013, till 39% 2018.

Siffror som visar på ett stort missnöje är dock inget ovanligt i EU. I 12 medlemsstater finns en majoritet som hyser missnöje även mot sitt nationella styre och i en jämförelse är det totala missnöjet alltjämt högre på nationell nivå än på EU-nivå. Emellertid visar sig missnöjet på olika sätt, då det på nationell nivå sällan får någon större konsekvens, medans det på EU-nivå kan utspela sig på ett helt annat sätt, vilket vi bland annat ser av Brexit. I studien återfinns även data som tyder på att populism och EU-misstro är nära sammanlänkat.

Intressant nog visar studien på att regioner med högre BNP per capita tenderar att rösta mer EU-kritiskt. Eftersom låginkomstområden tenderar att rösta mer populistiskt förutsatte man att höginkomstområden skulle rösta mer EU-vänligt.

Vidare inkluderar det 68:e numret av Panorama bland annat ett reportage där kommissionären för EU:s regionalpolitik, Corina Cretu, diskuterar arbetet med sammanhållningspolitiken under hennes period som kommissionär. Cretu poängterar särskilt de regelförenklingar som gjorts gällande implementeringen av sammanhållningspolitiken, vilka har gjort det lättare för Europas regioner att utvecklas med hjälp av EU:s regionalpolitik.

Läs det senaste numret av magasinet Panorama här.

 

Nya studier analyserar sammanhållningspolitiken

Europaparlamentet har beställt två rapporter om implementeringen av sammanhållningspolitiken 2014 – 2020; en gällande den tematiska koncentrationen och en om satsningar på jämställdhet.

Med anledning av nästkommande programperiod har utskottet för regional utveckling i Europaparlamentet beställt två rapporter gällande jämställdhet och tematisk koncentration i implementeringen av sammanhållningspolitiken 2014 – 2020, vilka nu har publicerats. Rapporterna presenteras närmare nedan.

Rapport om jämställdhet och sammanhållningspolitiken

Rapporten om jämställdhet, ”Gender Dimension of the EU Cohesion Policy” avser att introducera nya ingångar till diskussionen om jämställdhet och icke-diskriminering inför den kommande programperioden. Konkret knyter studien an till hur jämställdhet i stadiet av planering, implementering och uppföljning har inkorporerats i Europeiska Socialfonden (ESF) och Europeiska Regionala utvecklingsfonden (ERUF). Rapporten innehåller även åtta landspecifika fallstudier, där Sverige är ett av de länder som har analyserats. Bland annat framgår att Sverige är ett av de medlemsländer som visar högst engagemang på politisk och operativ nivå när det gäller jämställdhet.

Baserat på resultatet av studien föreslår författarna bland annat att det för nästkommande programperiod bör införas obligatoriska krav på jämställdhet inom samtliga av EU:s operationella program. Dessutom menar författarna att det finns ett behov av ett starkt politiskt åtagande gällande jämställdhet på samtliga politiska nivåer i EU (Europeisk, nationell och regional nivå).

Rapport om den tematiska koncentrationen i sammanhållningspolitiken

Rapporten om tematisk koncentration, ”Territorial Needs and Ring-fencing Requirements: Experience with Implementation in ERDF and ESF”, syftar till att granska implementeringen av de europeiska struktur och investeringsfonderna (ESIF), där ERUF och ESF ingår, gällande EU:s krav på öronmärkt finansiering till vissa politiska områden.

Av de 11 tematiska områdena i rapporten är det tema 8, ”främja hållbar sysselsättning med hög kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet”, och tema 9, ”främja social inkludering, samt bekämpa fattigdom och diskriminering”, som är de områden som i genomsnitt blivit mest prioriterade av EU:s medlemsstater. Sverige ligger lägre än den genomsnittliga siffran gällande tema 8 och 9, men betydligt starkare inom tema 2 och 3, vilka handlar om att förbättra informations- och kommunikationsteknik och konkurrenskraften hos små och medelstora företag.

I rapporten framgår bland annat att kraven på öronmärkta medel, som fördelas mellan de 11 tematiska områden, inte har spelat en avgörande roll för de investeringsval som gjorts, men att de ändå har säkerställt att fler resurser allokeras till sociala prioriteringar inom sammanhållningspolitiken. För nästa programperiod (2021 – 2027) betonar rapporten vikten av ett flexibelt regelverk, som tillåter att de operationella programmen anpassas till regionala och territoriella behov och förutsättningar. Därtill understryks behovet av att skapa synergier mellan ERUF och ESF som en viktig aspekt inför nästkommande programperiod.

Läs rapporten om jämställdhet inom sammanhållningspolitiken här.

Läs rapporten om tematisk koncentration av sammanhållningspolitiska medel här.