Åtgärder för att säkra livsmedelsförsörjningen i EU

En effekt av kriget i Ukraina är en allt mer osäker marknad och livsmedelsförsörjning. Stigande priser på energi och produktionsinsatser till jordbruket, såsom gödsel och djurfoder, har lett till höjda livsmedelspriser. Detta har fått EU-kommissionen att reagera och vidta flertalet åtgärder för att fortsatt framtidssäkra livsmedelsförsörjningen i EU samt för att bistå ukrainska jordbrukare och medborgare.

Den 23 mars antog EU-kommissionen ett flertal åtgärder, både akuta och förebyggande, för att förbättra livsmedelsförsörjningen samt för att underlätta för producenter och konsumenter. De akuta insatserna omfattar bland annat ett nödhjälpsprogram på 330 miljoner euro som ska gå till att säkerställa att den ukrainska befolkningen har tillgång till livsmedel och basvaror. De förebyggande åtgärderna ska säkerställa att EU:s livsmedelsproduktion inte drabbas på kort sikt. Stödpaket uppgår till 500 miljoner euro (varav krisreserven utgör en del av paketet) och ska gå till de producenter som påverkats mest av prishöjningar till följd av kriget i Ukraina. EU-kommissionen har även infört ett tillfälligt undantag som tillåter odling på mark som ligger i träda, utan att miljöanpassningsstödet till EU:s jordbrukare påverkas. Detta ökar tillfälligt EU:s totala produktionsarealer och möjliggör för en ökad livsmedelsproduktion.

EU-kommissionen ser även ett behov för långsiktiga åtgärder för att öka resiliensen i EU:s livsmedelsproduktion. Därför poängteras det att dessa åtgärder inte bara är en del av en krishantering utan en del i omställningen till ett mer hållbart och resilient jordbruk. Viktiga delar i det arbetet är att minska importberoendet, diversifiering av importkällor, kartläggningar av risker och sårbarheter i EU:s livsmedelskedjor, inrapporteringar av nationella beredskapslager samt investeringar för att främja forskning och innovation för att ersätta syntetiska gödselmedel.

I linje med EU-kommissionens åtgärder antog Europaparlamentet en resolution den 24 mars kring att trygga EU:s livsmedelsförsörjning. Ledamöterna vill se en ökad självförsörjning, ett omfattande stöd till Ukraina samt en diversifiering och minskning av importvaror såsom energi, råvaror och kemiska produkter. Ledamöterna vill även att EU-kommissionen agerar mot exporthinder mellan medlemsländerna, till exempel mot Ungerns förbjud mot spannmålsexport.

Läs mer om EU-kommissionens åtgärder som antagits här.

Läs mer om Europaparlamentets resolution här.

Uppdatering om revideringen av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF)

Revideringen av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF) har den senaste tiden blivit omdebatterad. LULUCF står för Land Use, Land Use Change and Forestry och har som mål att sänka utsläppen och öka upptaget av koldioxid i markanvändningssektorn som skogs- och jordbruket. Mycket av kritiken grundar sig i förslaget om att slå ihop skogssektorns och jordbrukssektorns upptag och utsläpp av koldioxid.

LULUCF-sektorn har fått en viktig roll i EU:s klimatarbete då marksektorn möjliggör för upptag av koldioxid. LULUCF är en del av lagstiftningspaketet Fit for 55, som lanserades i juli 2021, innehåller både nya lagförslag och revideringar av befintliga. Fit for 55 är ett lagstiftningspaket som ska säkerställa att EU sänker sina utsläpp med 55 % jämfört med 1990 nivåer till 2030. LULUCF ska bidra till att öka upptaget av koldioxid i markanvändningssektorn och målet är att EU:s marker ska binda totalt 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år senast 2030. Sverige ska stå för 47,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen vilket är en ökning för den svenska LULUCF-sektorn med cirka 9 miljoner ton.

Det finns olika åsikter på nationell och europeisk nivå kring revideringen om vilka konsekvenser den kommer få för skogs- och jordbruket samt för ekonomin i stort. På europeisk nivå har förslaget kritiserats då det innehåller en del om sammanslagning av skogs- och jordbrukssektorn från 2031. Europaparlamentets liberalkonservativa partigrupp EPP är positiva till sammanslagningen då de anser att dessa två sektorer är så pass starkt sammankopplade att det inte finns skäl att hålla de separerade. De gröna, Europaparlamentets gröna partigrupp, menar däremot på att sammanslagningen riskerar att leda till att jordbrukssektorn inte ställer om till ett mer klimatneutralt jordbruk då skogen kan kompensera upp för utsläppen. Det kan leda till att viktiga incitament för jordbruket att minska sina utsläpp förloras.

Även på nationell och regional nivå kan förslaget få effekt. Regeringen ser en risk med att eftersträva klimatneutralitet inom en enskild sektor på EU-nivå då man är rädd att länder med mycket skog kommer få kompensera för utsläpp som sker i andra länders jordbruk. Det skulle innebära större krav på skogens upptag av koldioxid samt förändrade regler kring avverkningar och hur skogen ska användas. Utformningen av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF) kan därmed komma att påverka Värmlands skogs- och jordbruk samt regionens arbete med bioekonomi.

Läs mer om de olika åsikterna om LULUCF i Europaparlamentet här.

Läs regeringens fakta-PM om revideringen av LULUCF här.

Vi har tidigare rapporterat om Fit for 55 som du kan läsa här.

Fit for 55 och ny Skogsstrategi

Den 14 juli presenterade EU-kommissionen det stora lagstiftningspaketet Fit for 55 och den 16 juli presenterades den nya Skogsstrategin som gäller fram till 2030. Innehållet i Fit for 55 och Skogsstrategin är intressant för både regional och lokal nivå och kommer att påverka EU:s arbete på klimat-, energi- och transportområdena under lång tid framöver.

Under våren 2021 enades Europaparlamentet och Rådet om EU:s nya klimatlag som ska säkerställa att EU når klimatneutralitet 2050. Lagen innehåller ett antal åtgärder men den åtgärd som fått mest uppmärksamhet är att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 55% år 2030 (jämfört med 1990-års nivåer). 

Fit for 55 (Redo för 55) kompletterar klimatlagen och är ett lagstiftningspaket som ska säkerställa att EU verkligen lyckas minska koldioxidutsläppen med 55% till 2030. Paketet innehåller både nya initiativ samt revideringar av ett flertal befintliga direktiv för att uppdatera dess innehåll. Ett urval av innehållet i Fit for 55 presenteras här:

  • Justering av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). EU-kommissionen föreslår bland annat att det totala utsläppstaket ska sänkas, att den årliga minskningstakten ska öka samt att flygtrafik/luftfart och sjöfart ska inkluderas i systemet (de har tidigare undantagits från ETS). Dessutom föreslås ett nytt separat utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader.
  • Ett helt nytt förslag är den så kallade koldioxidjusteringsmekanismen. Dess syfte är att sätta ett koldioxidpris på importer av ett urval produkter, när de importeras till EU. Mekanismen ska motverka att koldioxidintensiv produktion flyttar från EU:s medlemsländer men även att EU:s utsläppsminskningar bidrar till att utsläppen minskar globalt genom att industri utanför EU uppmuntras minska sina utsläpp.
  • Revidering av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF). Ett övergripande EU-mål för ”koldioxidupptagning” genom naturliga kolsänkor föreslås, motsvarande 310 miljoner ton koldioxidutsläpp fram till 2030, med ytterligare skärpningar efter 2031. Målet är att EU senast 2035 ska nå klimatneutralitet inom markanvändning, skogsbruk och jordbruk.
  • Revidering av direktivet om förnybar energi för att höja målet om hur mycket av EU:s energikonsumtion som ska vara förnybar till 2030, från 32% till 40%. Det föreslås även särskilda delmål för användning av förnybar energi för transporter, uppvärmning och kylning, byggnader och industri. Revideringen innehåller även skärpta hållbarhetskriterier för bioenergi.
  • Revidering av energieffektivitetsdirektivet med syfte att energianvändningen i EU ska minska, utsläppen begränsas och energifattigdom motverkas. Kommissionen föreslår bland annat ett mer ambitiöst bindande årligt mål för att minska energianvändningen på EU-nivå och att den offentliga sektorn ska ta täten i ”renoveringsvågen” och renovera 3% av sitt byggnadsbestånd varje år.
  • På transportområdet föreslås bland annat skärpta krav på koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar med målsättningen att alla nyregistrerade personbilar i EU ska vara helt utsläppsfria efter 2035. För att möjliggöra detta revideras även direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen och EU:s medlemsländer blir skyldiga att skynda på utbyggnaden av laddnings- och tankstationer (laddning av elbilar och tankning av vätgas).

Den 16 juli presenterade EU-kommissionen även den nya Skogsstrategin. Den uppdaterade strategin är i sig inte en del av Fit for 55 men har nära koppling till klimatlagen, Fit for 55 och EU:s strategi för biologisk mångfald.

Skogsstrategins huvudsyfte är att förbättra EU-skogarnas kvalitet, kvantitet och motståndskraft mot klimatförändringar. Strategin har stort fokus på att främja skydd, ”återställning” och utvidgning av skogar i EU för att bekämpa klimatförändringar, upptagning av koldioxid och motverka förlusten av biologisk mångfald. Men strategin belyser också skogens viktiga roll för landsbygds- och regional utveckling och vikten att utveckla en hållbar skoglig bioekonomi. 

Gällande bioekonomi framhåller strategin vikten att utveckla ”långlivade” träprodukter (produkter med lång livscykel så som möbler och byggnader), hållbart nyttjande av träbaserade resurser för bioenergi, främjande av ekoturism samt kompetensutveckling för personer som arbetar inom bioekonomin. Strategin innehåller även satsningar på forskning och innovation samt marknadsföring av nya material och produkter som ersätter fossilbaserade motsvarigheter.

Vad är nästa steg i lagstiftningsprocessen?

Fit for 55 kommer börja behandlas av Rådet och Europaparlamentet i höst. Givet paketets stora omfattning och innehåll kommer det troligtvis att ta lång tid, uppemot flera år för vissa förslag, innan samtliga delar av Fit for 55 är färdigförhandlade. Vi kommer definitivt att återkomma till innehållet i Fit for 55 i artiklar på nyhetsbloggen framöver.

Läs mer om Fit for 55 här.

Läs mer om Skogsstrategin här.

EU-kommissionens hemsida om den gröna given finns här.

Ny statistik visar att Covid-19 pandemin drabbar kvinnor hårdare än män

Den 1 mars publicerade Europaparlamentet ny statistik som belyser hur Covid-19 pandemin har påverkat kvinnor i EU. Statistiken visar bland annat att pandemin har slagit hårdast mot branscher som domineras av kvinnor och att våld mot kvinnor ökat under pandemin.

Servicesektorn är den sektor som har drabbats hårdast av pandemin. Europaparlamentets statistik från 2020 visar att 84 % av kvinnorna på EU:s arbetsmarknad arbetar i ett serviceyrke, inom till exempel vård-, handel-, turism- och hotellbranschen. Vårdarbetare är särskilt utsatta och av de 49 miljoner vårdarbetare inom EU som har exponerats för Covid-19 är 76 % kvinnor. I tillägg arbetar en högre andel kvinnor deltid samt inom den informella ekonomin, vilket är yrken som inte åtnjuter samma lagliga skydd och sämre rätt till sjukvård, sjukfrånvaro och arbetslöshetsersättning. Utöver detta visar en undersökning från Eurofound att fler kvinnor än män upplever att pandemin har gjort det svårare att balansera familje- och arbetsliv.

Statistiken visar också att våld mot kvinnor och utnyttjande av kvinnor och flickor har ökat under pandemin. 50 kvinnor dör varje vecka i EU på grund av våld i hemmet och den här siffran har ökat under pandemin. Samtidigt upplever många kvinnor och flickor att det har blivit svårare att söka hjälp under pandemin.

Som en konsekvens av pandemin varnar nu Eurofound att könskillnader i EU kan öka och Eurofound uppmanar medlemsländerna att hålla ett extra öga på effekterna av pandemin på jämställheten. Dessutom föreslår de att fler åtgärder för att skydda jämställdheten bör implementeras, till exempel att ge föräldrar mer tid att ta hand om sina barn vid en eventuell ny nedstängning genom flexiblare arbetstider och mer tillåtande förhållningsregler kring familje- och arbetsliv.

Se Europaparlamentets statistik här.

Ladda ner Eurofounds rapport om kvinnor och en jämlik arbetsmarknad här.

Vi har tidigare skrivit om Covid-19 pandemins effekter på könsskillnader i EU, läs mer här.

Ny studie analyserar effekten av Covid-19 på EU:s kultursektor

Det är Utskottet för kultur och utbildning (CULT) i Europaparlamentet som har tagit initiativ till en rapport som analyserar vilken effekt Covid-19 har haft på kultursektorn. Rapporten slår fast att Covid-19 har slagit särskilt hårt mot kulturen för att sektorn karaktäriseras av låg motståndskraft, bräckliga arbetsstrukturer och osäkra inkomstkällor. Krisen har även belyst hur osäkra arbetsförhållande kulturarbetare har i flera medlemsländer. Särskilt drabbad är besöksberoende verksamheter som teater och kulturarv. Men allt är inte negativt. Enligt rapporten har den ökade efterfrågan på digital kultur haft en viss positiv effekt på kultursektorn. Dessutom lyfts regionerna fram som en viktig del i återuppbyggnaden av kulturen.

I rapporten lyfts nedstängningen av samhället och de strikta restriktionerna som kom på plats i många medlemsländer när samhällena öppnades upp som orsakerna till att kultursektorn har drabbats hårt av pandemin. I mars 2020 stängdes stora delar av Europa ned och all icke-nödvändig verksamhet lades på is, däribland all kulturutövning. Efter nedstängningen har kulturen haft det fortsatt kämpigt. Även om det fanns en större möjlighet att utöva kultur när samhället öppnade upp så var omfattningen mycket begränsad på grund av strikta restriktioner kring offentliga sammankomster. När efterfrågan på konst och kultur sjönk ledde det till att en stor andel kulturföretag gick i konkurs och kulturarbetarna förlorade sina jobb.

Krisen har dock inte bara haft negativa effekter på kultursektorn. I rapporten konstateras det till exempel att pandemin har inneburit en ökad digital konsumtion av kultur. En ökad digitalisering lyfts fram som en positiv effekt då det kan öka kultursektorns lönsamhet, arbetstrygghet och motståndskraft. När kulturarbetare har tvingats anpassa sig till det rådande världsläget har många sett till att kompetensutveckla, ökat sitt tvärsektoriella samarbete och utveckla nya affärsmodeller. I förlängningen tros detta öka kultursektorns motståndskraft mot framtida kriser.

Rapporten lyfter också fram regionerna som viktiga aktörer i återhämtningen av kultursektorn. I rapporten efterfrågas det ett ökat regionalt fokus på digital kultur och internationella möjligheter. Genom ökad digitalisering och gemensamma plattformar för internationell samverkan kan regionerna se till att kultursektorn återhämtas och frodas efter pandemin. Regionerna uppmanas också att utveckla en strategi för regionalt kultursamarbete, att främja tvärsektoriella samarbeten och uppmärksamma kulturens roll i det regionala tillväxtarbetet.

Rapporten finns att läsa här.  

En 55-procentig minskning av EU:s utsläpp till 2030 – förslag från EU-kommissionen

I linje med den gröna given och ambitionen om ett klimatneutralt EU år 2050 presenterade EU-kommissionen den 17 september ett uppdaterat och mer ambitiöst förslag till utsläppsmål. Målet innebär att EU:s utsläpp bör minska med minst 55 % fram till 2030. 

Kommissionens ursprungliga förslag till utsläppsmål motsvarande en minskning på 40 % av utsläppen till 2030. I en nyligen genomförd konsekvensbedömning, i kombination med kritik som framförts från Europaparlamentet om att kommissionens ambitioner är för låga, har kommissionen gjort bedömningen att ett utsläppsmål på 55 % är rimligt och praktiskt genomförbart. Bedömningen har gjorts utifrån faktorer baserade på samhälle, miljö och ekonomi.

Det nya utsläppsmålet innebär också att EU:s klimatlag, som presenterades i början på mars 2020, justeras med det nya 55-procentiga målet. Dessutom uppmanar EU-kommissionen Ministerrådet och Europaparlamentet att godkänna det nya målet så det kan harmoniseras med EU:s hållning och åtaganden kopplat till Parisavtalet. 

I samband med att förslaget offentliggjordes den 17 september kunde kommissionen även presentera ett lagförslag som ska bana väg för att utsläppsmålet ska uppfyllas, en översyn av EU:s handel med utsläppsrätter, politiska förslag och åtgärder för att främja resurseffektivitet och förnybar energi samt striktare ramar gällande utsläpp från vägfordon. Kommissionen har även genomfört en bedömning av EU-ländernas nationella energi- och klimatplaner som visar att EU är på god väg att uppnå det nuvarande målet på 40 % minskade utsläpp till 2030, mycket tack vare investeringar i förnybar energi.

EU-kommissionen framhäver även att det nya klimatmålet är en viktig del i EU:s återhämtning från coronapandemin. Genom klimatlagen är förhoppningen att incitament ska skapas för att mer resurser läggs på att utveckla en resurseffektiv ekonomi, ökad innovation, större konkurrenskraft samt skapandet av nya gröna arbetstillfällen. Dessa investeringar ska i sin tur också stimuleras genom det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU.

Läs mer om det nya förslaget här.

Frågor och svar om det nya förslaget finns här.

Tio möjligheter efter coronapandemin – ny rapport från Europaparlamentet

I den nya rapporten ”Ten opportunities for Europe post-coronavirus” har Europaparlamentets forskningstjänst (EPRS) analyserat och tagit fram tio möjliga scenarier och politikområden där pandemin kan komma att få positiva effekter på politikutvecklingen.  

Rapporten inleds med att understryka behovet av att analysera pandemins effekter på Europa och världen för att identifiera allvarliga brister och erfarenheter som kan underlätta för strategisk planering framåt. Dock väljer rapporten i detta fall att även inkludera möjliga positiva effekter som krisen kan tänkas föra med sig inom en rad områden, med syftet att ta tillvara på lärdomar som kan vara värdefulla inför framtiden och potentiellt liknande kriser.

Rapporten identifierar tio politikområden som anses ha påverkats mycket av pandemin. Exempelvis diskuteras sjukvård och hälsa där pandemin belyst brister gällande likvärdig vård, behovet av samordnande insatser liksom vikten av beredskap. Samtidigt anses värden kopplat till god hygien, vaksamhet gentemot desinformation samt tilliten till vetenskapligt grundad information och fakta ha stärkts under krisen. Förslag till förbättringar är ökad europeisk produktion av mediciner och sjukvårdsmateriel, en ny strategi för mental hälsa samt ökad resiliens genom större anslag till medicinsk forskning.

EPRS menar även att pandemin utgör en global kris som på många sätt kan jämföras med klimatförändringarna och vilka effekter dessa kan tänkas innebära gentemot medborgarna. Pandemin har också visat att människor generellt lyckats anpassa sig snabbt efter nya vanor, exempelvis genom minskat resande och distansarbete, vilket i sin tur bidragit till lägre utsläpp av växthusgaser. Sammantaget anses detta potentiellt kunna öka människors krismedvetenhet, samtidigt som satsningar på miljö och klimat stimuleras och blir ett verktyg för att ta sig ur sviterna från pandemin. Övriga åtta politikområden som nämns i rapporten är:

  • Arbetsliv och arbetsmarknad
  • Framtidssäker utbildning
  • Grön återindustrialisering och minskat omvärldsberoende
  • E-handelns möjligheter
  • Plattformar för en ökad europeisk solidaritet
  • Gröna och smarta transporter
  • Europiska värden och multilateralism
  • Europeisk säkerhet

Rapporten i sin helhet finns att läsa här.

Frukostdebatt med Europaparlamentariker

Onsdagen den 9 oktober anordnade Göteborgs stads och Västra Götalandsregionens Brysselkontor en frukostdebatt där flera svenska europaparlamentariker medverkade. Samtalen präglas av de många förändringar som skett den senaste tiden inom EU.

Mot bakgrund av alla förändringar, med en tillträdande kommission och ett nytt parlament, fanns det många ämnen att avhandla under morgonen. De parlamentariker som deltog i debatten var Malin Björk (V), Erik Bergkvist (S), David Lega (KD) och Jessica Stegrud (SD).

Ämnen som diskuterades under debatten var bland annat parlamentarikernas uppfattning om den nya kommissionen och dess portföljer, kommissionärernas utfrågningar, parlamentarikernas tilldelade utskott och vilka utmaningar som väntar framöver. En stor del av debatten ägnades även åt att samtala om EU:s klimatarbete, sammanhållningspolitiken, långtidsbudgeten och sektorsprogrammmen.

Debatten gav upphov till många intressanta infallsvinklar på de spännande och intensiva utvecklingar som sker just nu i Bryssel. Det var således ett gott tillfälle för att få en uppfattning om de folkvalda politikerna och vilka frågor de lägger särskild vikt vid. Vi ser fram mot att följa parlamentarikernas arbete i deras nya utskott och prioriterade frågor inom den närmsta framtiden.

Utfrågning av föreslagna kommissionärer

Lämpligheten hos Ylva Johansson och de andra föreslagna kommissionärerna ska bedömas av Parlamentets utskott i utfrågningar som pågår mellan den 30 september och den 8 oktober. Utfrågningen av Ylva Johansson sker den 1 oktober kl. 14.30.

Europaparlamentets talman David Sassoli och ledarna för de politiska grupperna godkände agendan för utfrågningarna den 19 september. Samtliga kandidater ska nu bedömas av de parlamentsutskott som ansvarar för områdena som respektive kandidat tilldelats. Parlamentets kammare röstar därefter om kommissionen i sin helhet.

Samtliga kandidater kommer att utvärderas om sin lämplighet för den föreslagna posten och om denne förväntas leverera inom ramen för det program som kommissionsordförande Ursula von der Leyen presenterat. Utskottet för rättsliga frågor har satt stopp för Rumäniens och Ungerns föreslagna kandidater, Rovana Plumb och László Trócsányi, eftersom de anses ha privata intressekonflikter som kan påverka dem som eventuella EU-kommissionärer.

Utfrågningarna pågår i tre timmar och kommer att webbsändas live. Ylva Johansson, som föreslås ansvara för Inrikes frågor, utfrågas den 1 oktober kl. 14.30 av utskottet för Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE).

Detta efterföljs sedan av att utskotten förbereder utvärderingsbrev för kandidaterna. Parlamentet ska sedan rösta om den nya kommissionen i sin helhet den 23 oktober. Därefter förväntas den nya kommissionen tillträda den 1 november.

Se hela schemat för utfrågningarna här

Läs mer om den nya kommissionen här

Läs mer om programförklaringen här

Höstens upplaga av SKL:s ”På gång inom EU” har publicerats

Den 9 september publicerade SKL höstens upplaga av skriften ”På gång inom EU”, med texter som syftar till att lyfta aktuella EU-frågor och hur de i sin tur påverkar svenska kommuner och regioner.

I höstens upplaga av ”På gång inom EU” finns SKL:s prioriterade EU-frågor för 2019 listade och vilka aktiviteter som planeras för att främja respektive intresse. Det handlar bland annat om EU:s framtida långtidsbudget 2021-2027, En kraftfull och utvecklad sammanhållningspolitik efter 2020, Den sociala dimensionen av EU, Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU, EU:s vattendirektiv, Lokalt och regionalt arbete för en cirkulär ekonomi med minskad plastanvändning i Europa, Mobilitet och infrastruktur samt Horisont Europa.

Det första kapitlet i skriften fokuserar särskilt på den nya mandatperioden i EU 2019-2024 och beskriver både den nya EU-kommissionen och Europaparlamentet. Vidare betonar det andra kapitlet EU:s framtid och styrning. Regional utveckling och samarbete står i fokus för det tredje kapitlet i skriften.

Läs höstens upplaga av ”På gång inom EU” här