Svensk vattenkraft och bioenergi riskerar att inte klassas som hållbar

EU-kommissionen har som en del i arbetet med den gröna given lanserat en lista över miljömässigt hållbara investeringar. Listan får nu omfattande kritik då den riskerar att definiera stora delar av det svenska energisystemet som icke hållbart.

EU:s lista över miljömässigt hållbara investeringar, som även går under namnet ”Taxonomin”, är en förordning vars syfte är att skapa en gemensam europeisk definition och ett ramverk för vad som betraktas som hållbara bolag och verksamheter. Förhoppningen är att detta ska underlätta och stimulera för gröna investeringar inom sektorer med stor betydelse för miljön och klimatet. Taxonomiförordningens innehåll kan sammanfattas i dessa punkter:

  • Ett klassificeringssystem som bedömer den miljömässiga hållbarheten i ett bolag eller en investering
  • En ny standard för gröna obligationer
  • Riktlinjer för investeringar tillägnade lägre utsläpp
  • Bättre vägledning till företag när det gäller att redovisa klimatpåverkan

Ministerrådet och EU-parlamentet gav grönt ljus till förordningen redan i våras, varpå EU-kommissionen under hösten fortsatt med att formulera de sista detaljerna i förslaget. Sedan den 20 november är förordningen ute på remiss vilket bidragit till stor debatt och kritik från många svenska politiker och branscher. Detta beror på kommissionens beslut att inte inkludera vattenkraft och biobaserad energi som förnybara energikällor, vilket i förlängningen innebär att stora delar av det svenska energisystemet kan komma att betraktas som icke hållbart och därmed undgå viktiga investeringar.

Finansmarkandsminister Per Bolund (MP), liksom en mängd andra svenska politiker, riktar skarp kritik gentemot förslaget då det riskerar att motverka gröna investeringar i för Sverige viktiga energislag. Branschen, i form av både olika energibolag liksom skogssektorn, har även gått ut med hård kritik och uppmanar nu regeringen att agera och stoppa kommissionens förslag till kriterier. Specifikt inom skogssektorn uttrycks en oro över de konsekvenser som de nya kriterierna kan tänkas ha när det gäller synen på svenskt skogsbruk, samtidigt som viktiga investeringar och tillväxtpotential riskerar att gå om intet.

Förordningen är ute på remiss fram till och med den 18 december. Finansmarknadsministern uppmanar alla berörda aktörer till att ta chansen och påverka den slutgiltiga utformningen av förordningen genom att lämna remissvar, samtidigt som regeringen avser att påverka kommissionen i en riktning där dessa kriterier även inkluderar vattenkraft och bioenergi. Under våren 2021 kommer ett formellt beslut att fattas om den nya taxonomiförordningen.

Mer information om taxonomiförordningen och kritiken kring den går bland annat att läsa hos Sveriges Radio och Dagens Industri.

Länk till remissrundan finns här.

Ny manual ska underlätta för interregionala S3-partnerskap

EU-kommissionens forskningscentrum (JRC) har presenterat en manual som kan användas för att utveckla interregionala S3-partnerskap. Vikt läggs vid att skapa goda arbetsprocesser samt behovet av utvärdering och uppföljning av partnerskap.

Tanken med manualen är att den ska vara ett praktiskt verktyg för att vidareutveckla och förbättra interregionala partnerskap för smart specialisering (S3). Manualen är baserad och utformad utifrån erfarenheter från framgångsrika interregionala partnerskap sedan 2015. Samtliga projekt och partnerskap har en koppling till de tematiska områden som står i centrum för EU-kommissionens S3-partnerskap, det vill säga livsmedelsförsörjning, energi och industriell modernisering.

Manualen presenterar den arbetsmetod som används av partnerskapen. Metoden är indelad i fyra faser: lära, sammankoppla, demonstrera, kommersialisera, följt av skala upp som en femte fas. Den stegvisa metoden är ett arbetssätt som utvecklats genom Vanguardinitiativet och alla aktörer som ingår i godkända partnerskap uppmanas att använda sig av manualen och dess metoder för att skapa förutsättningar för lyckosamma och framgångsrika projekt.

För att skapa legitimitet och tilltro till projekten uppmanas partnerskapen även att arbeta med uppföljning och utvärdering. I manualen presentas därför också utvärderings- samt uppföljningsmekanismer som kan vara värda att ta del av. Förhoppningen är att detta kan effektivisera arbetet med projekten samtidigt som styrningsstrukturerna för partnerskapen och projekten tydliggörs och blir lättare att följa.

För att partnerskap ska kunna godkännas och vara berättigade till stöd inom ramen för S3-plattformarna krävs ett minimum i antal EU-regioner som deltar i partnerskapen, en tydlig koppling till smart specialisering i form av regionala strategier samt att regionerna har uttalade planer på interregionala investeringar.

Region Värmland är aktiv i de interregionala S3-partnerskap som fokuserar på bioekonomi och 3d-printing som implementeras genom nätverket Vanguardinitiativet.

Läs mer och ta del av den nya manualen här.

Läs mer om Vanguardinitiativet här.