State of the European Union 2021

Den 15 september höll EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, sitt State of the European Union-tal (SOTEU) om tillståndet i EU. Talet är en årlig händelse där EU-kommissionens ordförande sammanfattar året som gått i EU och presenterar kommissionens prioriterade frågor och initiativ för det kommande året. Under talet nämnde hon bland annat Covid-19 pandemin, tillståndet i Afghanistan och nya initiativ för Europas unga.

Ursula von der Leyen inledde årets tal, som hölls på plats i Europaparlamentet i Strasbourg, med att hylla Europa och den positiva utvecklingen med covid-19 vaccineringen. Hon menade att Europa har tagit sig igenom en tuff tid tillsammans men att arbetet inte är klart än. EU kommer fortsätta arbeta för att nå en hög vaccineringsnivå både i EU och globalt.

EU-kommissionen presenterade ett förslag till ett nytt europeiskt program, ALMA. Likt Erasmus+ är det tänkt att programmet ALMA ska ge unga en chans till kortsiktig arbetsträning i ett annat EU-land för att även ge de som inte utbildar sig möjlighet till utlandsutbyte. I Värmlandsstrategin, Värmlands regionala utvecklingsplan, är kompetensutveckling för unga en uttalad prioritering.

EU-kommissionen meddelade att de kommer att ta fler initiativ för att stärka mänskliga rättigheter och meddelade att de kommer föreslå ett förbud mot produkter på EU-marknaden som har tillverkats genom tvångsarbete. EU har även tagit fram en rekommendation för stärkt skydd för journalister samt en ny lag för mediafrihet.  I talet nämndes även Afghanistan och kommissionen meddelar att de ökar det humanitära biståndet till Afghanistan med 100 miljoner euro.

Under talet presenterades en ny EU-myndighet inom hälsoområdet. Myndigheten kallas för Europeiska myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA). HERA presenterades för första gången i november 2020 som en del av den europeiska hälsounionen. Syftet med myndigheten är att stärka samordningen mellan EU och medlemsländerna när det gäller hälsokriser och beredskap. HERA kommer att tillhandahålla en struktur för att stödja utveckling, tillverkning och distribution av medicinska medel vid hälsokriser.

Genom talet lyfte Ursula von der Leyen fram unga européer och hur viktiga de är för EU:s framtid. Von der Leyen talde om vilka konsekvenser klimatförändringar och Covid-19 pandemin har haft för Europas unga samt betonade att Europa behöver den unga befolkningen för att forsätta utvecklas. Därför föreslår kommissionen att 2022 ska vara ”Europaåret för ungdomar”.

Mer information om genomförandet av de här initiativen förväntas presenteras i EU-kommissionens arbetsprogram för 2022, som ska publiceras i oktober.

Läs och lyssna på talet i sin helhet här.

Läs mer om vad som sades i talet här.

EU tar fram världens första uppförandekod om desinformation

EU-kommissionen har föreslagit en vägledning för en uppförandekod om desinformation. Uppförandekoden kommer vara riktad mot nyhetskanaler, sociala medieplattformar och andra aktörer på nätet för att motverka att desinformation sprids på nätet. Uppförandekoden kommer att bygga på ett tidigare ramverk från 2018 och är den första i sitt slag i världen.  

Desinformation på nätet är ett problem i EU och EU-kommissionen menare att den riskerar skada samhället. EU-kommissionen menar att desinformation minskar förtroendet till demokratin och media, hotar val, försvårar för medborgare att ta informerade beslut och hindrar yttrandefrihet. Till exempel, under pandemin har desinformation om konspirationsteorier och falska medicinska uppgifter fått fäste i samhället med följd av att folkhälsan riskerats skadas på grund av att felaktig information spridits.

EU-kommissionen har tidigare tagit steg för att motverka desinformation. Den nuvarande uppförandekoden har fokus på självreglering, konsumentupplysning och granskning av annonser. Den nya uppförandekoden har ett starkare fokus på regleringar, en stark tillsynsmekanism och fler anslutna partners. Den nya koden ska också tackla penningflödet till desinformation.

EU-kommissionen föreslår att den nya uppförandekoden bör stärkas på följande områden:

• Fler deltagare med skräddarsydda åtaganden. 
• Stoppa penningflödet till desinformation.
• Säkerställa tjänsternas integritet.
• Ge användarna bättre möjlighet att förstå och flagga desinformation.
• Öka omfattningen av faktagranskningen och öka tillgången till data för forskare.
• En robust övervakningsram.

Spridningen av desinformation upplevs som oroande av medborgarna. 83 % av EU:s befolkning anser att desinformation hotar demokratin. 63 % av unga européer påträffar ”fake news” minst en gång i veckan och 51 % av européerna tror att de någon gång har exponerats för desinformation online.   

Läs mer om EU-kommissionens vägledning för en ny uppförandekod för desinformation här.

Läs frågor och svar om vägledningen för uppförandekoden här.

Läs ett faktablad om vägledningen för uppförandekoden här.  

Index för social utveckling i EU 2020

Resultatet av EU:s sociala utvecklingsindex (EU-SPI) har presenterats för EU:s regioner. EU-SPI bygger på tre olika komponenter: grundläggande mänskliga behov, välfärd och möjligheter som samlas till ett index. Norra Mellansverige är en av de regioner som har högst rankning enligt indexet.

EU-SPI har börjat användas av EU-kommissionen för att få ett flerdimensionellt mått på social utveckling i EU. Generellt så brukas BNP användas för att beskriva en regions utvecklingsnivå. Användningen av ekonomiska indikatorer som bruttonationalprodukt (BNP) för att bedöma regionalutveckling har kritiserats för att vara för endimensionellt då det bortser från faktorer som välfärd, miljö och hälsa. Istället för att fokusera helt på ekonomiska indikatorer innehåller EU-SPI tolv komponenter fördelade på tre nivåer av sociala utveckling, se bild 1 nedan. EU-SPI bedömer social utveckling på en skala mellan 0–100.

Alla delindikatorer som ingår i EU-SPI fördelat över de tre nivåerna av social utveckling.

Från 2020 års EU-SPI drar EU-kommissionen ett antal slutsatser om den sociala utvecklingen i EU:

• De nordeuropeiska länderna har EU:s högsta sociala utvecklingsindex.

De regionerna med högst index finns i Sverige, Danmark och Finland. Sverige har ett socialt utvecklingsindex på 82,4.

• Ekonomiska faktorer är starkt korrelerade med det sociala utvecklingsindexet.

Ekonomiska mått som BNP är mycket korrelerad med hur högt en region placerar sig i det sociala utvecklingsindexet. Dock betyder det inte att om en region har högst ekonomisk utveckling att en region har högst social utveckling. De regioner med lägst BNP är inte lägst på EU-SPI skalan samtidigt som de med högst BNP inte har högst poäng i SPI-EU.

• Huvudstadsregionerna är inte alltid de mest socialt utvecklade.

Endast tio av EU:s 27 huvudstäder har medlemslandets högsta sociala utvecklingsindex, inklusive Stockholmsregionen som har lägst EU-SPI nivå av alla Sveriges regioner.

Ett spindeldiagram med poängsättning för alla delindikatorer inom EU-SPI för Norra Mellansverige, Sverige och EU-27.

Norra Mellansverige, regionen som Värmland kategoriseras i, ligger i toppen av listen. Regionen har Sveriges femte högsta index på 82,4. Bild 2 ovan visar de poäng som Norra Mellansverige får på de delindikatorer som EU-SPI består av. Norra Mellansverige har högre nivåer på alla indikatorer jämfört med EU-27 medelvärdet. Regionen ligger på ungefär samma nivåer jämfört med Sveriges på alla delindikatorer.

Läs mer om EU:s sociala utvecklingsindex här.

EU-kommissionen lanserar en öppen publikationsplattform

EU-kommissionen presenterar sin nya publikationsplattform som ska göra forskning finansierad genom Horisont Europa och Horisont 2020 tillgänglig för alla.

Genom plattformen vill EU-kommissionen ge allmänheten, forskare och universitet kostnadsfri tillgång till de senaste vetenskapliga rönen inom alla ämnesområden inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt samhällsvetenskap, konst och humaniora.

Öppen forskning är en prioritet för EU-kommissionen och är ett villkor för att få finansiering genom Horisont Europa. I nuläget är mer än 90 % av forskning finansierad genom Horisont Europa öppen för alla men målet är att 100 % av all forskning ska finnas tillgänglig för allmänheten. Detta ska bland annat förenkla forskningssamarbeten, öka utbyte av kunskap och stärka förtroendet för vetenskapen i samhället. Publikationsplattformen ska även bidra till en snabbare och öppnare publiceringsprocess, en mer genomgående granskning av forskningen samt mindre byråkrati. Publicering på plattformen ska vara gratis.

EU-kommissionens publikationsplattform finns här.

Läs mer om EU-kommissionens nya publikationsplattform här.

Europeiska Veckan för Regioner och Städer organiseras den 11-14 oktober 2021

Den 11 till 14 oktober 2021 anordnar Europeiska Kommissionen och Regionkommittén den 19:e upplagan av Europeiska Veckan för Regioner och Städer (EWRC) under rubriken ”Tillsammans för Återhämtning”. Under en kick-off den 28 januari 2021 presenterades de fyra ämnen som kommer att vara i centrum för konferensen: grön omställning, samanhållning, digital omställning och medborgardeltagande.

Syftet med EWRC är att skapa ett forum för diskussioner om regioner och städers gemensamma utmaningar. EWRC ska även bidra till ökat utbyte av metoder, ökat samarbete mellan regioner och städer och ökat fokus på debatten om EU:s sammanhållningspolitik. Flera olika aktörer deltar i konferensen; städer, regioner, privata aktörer, internationella organisationer och EU:s institutioner.

Europeiska Veckan för Regioner och Städer är en av de största konferenserna med fokus på EU:s sammanhållningspolitik som organiseras varje år. Under 2021 kommer seminarierna som organiseras även ha stort fokus på grön och digital omställning samt medborgarengagemang för att främja en inkluderande och rättvis återhämtning.

2020 deltog mer än 12 000 personer i de 500 olika seminarierna som organiserades om EU:s sammanhållningspolitik. Precis som under 2020 kommer EWRC huvudsakligen att organiseras på distans under 2021.

Om din organisation är intresserad av att organisera ett officiellt partnerevent under EWRC så är ansökningsomgången öppen fram till den 26 mars.

Mer information om EWRC 2021 finns här.

Hela kick-offen från den 28 januari 2021 går att se här och en kortare presentation från mötet finns här.

---

Vårens upplaga av ”På gång inom EU” är publicerad

SKR:s styrelse har antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. I tillägg har SKR även publicerat vårens upplaga av rapporten ”På gång inom EU”. I den senaste upplagan går det att läsa om EU:s återhämtningsplan och långtidsbudget 2021 – 2027, EU:s gröna giv samt EU:s nya initiativ på hälsoområdet. 

På gång inom EU ges ut av SKR två gånger per år med syfte att diskutera de viktigaste EU-frågorna som påverkar regional och kommunal nivå. I vårens upplaga går det att läsa om EU:s strategiska arbete framöver, till exempel genomförandet av EU:s återhämtningsplan, konferensen om Europas framtid och EU:s genomförande av Agenda 2030. 

På gång inom EU presenterar också de viktigaste EU-frågorna inom ett flertal områden, t.ex. digitalisering, klimat- och miljö, regional utveckling samt hälso- och sjukvårdsområdet. Det går bland annat att läsa om utvecklingen av den digitala inre marknaden, sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 och det nya sektorsprogrammet ”EU för hälsa”. 

SKR:s styrelse har också antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. De prioriterade frågorna är:

1. EU:s migrations- och asylpakt.
2. Den sociala dimensionen av EU genom en rättvis och inkluderande återhämtning för alla.
3. Översyn av statsstödsregler och riktlinjer.
4. EU:s avloppsdirektiv – bättre hänsyn till lokala förutsättningar.
5. Ett klimatneutralt EU 2050.
6. Mobilitet och infrastruktur.
7. Horisont Europa.
8. EU-kommissionens förslag till förordning om gemensam utvärdering av medicinsk teknik.

Vårens upplaga av På gång inom EU går att läsa här.

Mer information om SKR:s prioriterade EU-frågor 2021 finns här. 

Toppmöte slutade i enighet kring kommande långtidsbudget

Efter förra veckans toppmöte står det klart att EU:s medlemsländer har enats om kommande långtidsbudget, coronafonden Next Generation EU samt ett nytt ambitiöst klimatmål för 2030 motsvarande 55 % minskning av utsläppen från 1990 års nivåer.

Arbetet med att slutgiltigt enas om EU:s kommande långtidsbudget och den nya coronafonden har dragit ut på tiden till följd av invändningar från Polen och Ungern. Kritiken från de båda länderna har baserats på en ny mekanism som möjliggör att EU kan dra in EU-stöd till länder som inte följer grundläggande demokratiska principer. De båda länderna har hotat med att använda sina respektive veton för att försöka påverka mekanismen i en för dem mer fördelaktig riktning.

Under toppmötet lyckades dock medlemsländerna nå en kompromiss som tagits fram under det tyska ordförandeskapet i rådet. Kompromissen innebär att mekanismen finns kvar, men innehåller ett förtydligande om dess funktion, att den ska granskas av EU-domstolen innan den blir verklighet samt att det är EU-ledarna i rådet som avgör huruvida ett stöd bör dras in eller ej. Att länderna lyckats nå en kompromiss innebär att processen att sjösätta en ny EU-budget från och med årsskiftet är ett steg närmare att förverkligas, vilket dock även kräver EU-parlamentets godkännande.

Toppmötet hade även andra frågor på sin agenda. En av dessa var frågan om vilket utsläppsmålmål EU bör sträva efter fram till och med år 2030. EU-kommissionens ursprungliga förslag motsvarande en minskning på 40 % utifrån 1990 års nivåer. Efter påtryckningar från både EU-parlamentet och vissa medlemsländer förslog kommissionen under september att målet bör skruvas upp till en 55 procentig minskning, vilket medlemsländerna ställde sig bakom under toppmötet. Nu väntar förhandlingar mellan ministerrådet och EU-parlamentet innan målet antas formellt.

Läs mer om toppmötet och mekanismen om rättsstatens principer här.

Läs mer om utsläppsmålet för 2030 här.

SveReg webbinarium om den gröna given 25 januari 2021

De svenska stads- och regionkontoren (SveReg), och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i Bryssel bjuder in till ett webbinarium om den europeiska gröna given den 25 januari kl. 13.30.  Webbinariet har titeln ”Den europeiska gröna given – EU:s nya ledstjärna?”

I seminariets första del deltar Daniel Mes, från kommissionär Frans Timmermans kabinett, Europaparlamentariker Jytte Guteland (S) samt Arvid Palmkvist, klimatråd vid Sveriges ständiga representation vid EU. I seminariets andra del diskuterar SKR och representanter för de svenska stad-. och regionkontoren i Bryssel vilka delar av den gröna given som är mest relevanta för kommuner och regioner.

Syftet med seminariet är att belysa: 

• Hur påverkar EU:s ambitiösare klimatpolitik Sveriges kommuner och regioner? 
• Hur samverkar den gröna given med Parisavtalet samt Agenda 2030 och de globala utvecklingsmålen? 
• Hur fungerar den gröna given som en hållbar tillväxtstrategi och vilka områden omfattas? 

För mer information och registrering, se här. 

”Verktygslåda” ska underlätta genomförandet av den gröna given

För att förverkliga målen som ryms inom ramen för den gröna given har EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG REGIO) tagit fram en manual som nationella och regionala myndigheter kan använda sig av för att använda de sammanhållningspolitiska medlen i omställningsarbetet.

Tanken med manualen är att den ska fungera som en verktygslåda för regionala och nationella myndigheters arbete med att genomföra prioriteringarna och målen inom ramen för den gröna given. Framförallt betonas det hur sammanhållningspolitiken kan användas för att skapa de systemförändringar som måste ske för att EU ska kunna genomföra en grön omställning. Exempelvis går det att ta del av exempel på hur de sammanhållningspolitiska medlen kan öka klimatambitionerna i planeringen av partnerskap och EU-program under 2021-2027.

I manualen finns det förslag och idéer kring hur återhämtningen från pandemin kan kombineras med gröna satsningar i linje med den gröna given. Dessutom nämns vikten av att skapa visioner för framtiden liksom att definiera dessa i mål och åtgärder som viktigt, men också att identifiera sektorer som berörs av den egna verksamheten och hur dessa kan kombineras med gröna mål och prioriteringar. 

Andra områden som lyfts fram i manualen är behovet av innovation i olika former. Bland annat finns en lista över vad som kännetecknar social, teknisk, affärsmässig samt politisk innovation, kombinerat med exempel på innovationer inom respektive område. För att hantera övergången till en grönare ekonomi presenteras också olika förhållningssätt och principer som kan användas för att säkerställa en rättvis omställning, exempelvis genom att identifiera geografiska områden som tros drabbas extra hårt av övergången till mer hållbara jobb och tjänster.

Manualen är utarbetad för att stödja förvaltande myndigheter på regional och nationell nivå i deras arbete med programmeringen av de sammanhållningspolitiska fonderna. Förhoppningen är att myndigheterna ska kunna använda de sammanhållningspolitiska medlen för att stärka och påskynda omställningsarbetet inom en rad olika sektorer, förslagsvis genom att arbeta fram övergripande och flexibla ramar som kan underlätta för regionala och lokala miljö- och klimatmål.

Manualen i sin helhet går att finna här.

Handlingsplanen för hållbar och smart mobilitet är presenterad

I linje med den gröna given och målet om en grön omställning i transportsektorn har EU-kommissionen lagt fram en ny strategi för hållbar och smart mobilitet. Strategin kompletteras även med en handlingsplan bestående av 82 punkter som ligger till grund för omställningen i transportsektorn under kommande år.

Det är inom ramen för den gröna given som den nya handlingsplanen för smart och hållbar mobilitet presenteras. Strategin ska utgöra grunden för en mer motståndskraftig, grön och digital omställning av transportsektorn, med sikte på att sänka transportsektorns utsläpp med 90 % fram till och med 2050. Vikt läggs även vid att försöka skapa ett tillgängligt, säkert och prisvärt transportsystem i hela EU.

Strategin innehåller mål uppdelade efter årtal under de kommande 30 åren. Vid 2030 vill kommissionen exempelvis se 30 miljoner utsläppsfria bilar på Europas vägar, 100 klimatneutrala städer, fler transporter via höghastighetsjärnvägar, automatiserade transportslag och utsläppsfria fartyg på marknaden. Utsläppsfria flygplan och lufttransporter bör enligt strategin kunna lanseras på marknaden vid år 2035. Vidare ska EU vid år 2050 ha en fordonsflotta som till stora delar är utsläppsfri, fler transporter via järnväg samt ett hållbart och smart transeuropeiskt transportnät (TEN-T).

För att förverkliga strategin har det utformats 82 stycken punkter som inom ramen för tio utpekade områden, så kallade ”flaggskepp”, ska fungera som verktyg för strategins genomförande. Dessa innefattar åtgärder som bland annat främjar koldioxidsnåla bränslen, utsläppsfria fordon, smart mobilitet inom och mellan städer, miljöanpassade godstransporter samt insatser för att öka säkerheten och minska antalet dödsfall i trafiken.

Fler exempel på åtgärder som föreslås är satsningar som ska stärka EU:s inre marknad genom investeringar i det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Dessutom läggs vikt vid att utveckla förarlösa transportsystem och artificiell intelligens inom ramen för transportsektorn. Kommissionen betonar att strategin måste säkerställa en rättvis mobilitet för alla, där EU:s alla regioner ges rätt förutsättningar och verktyg för att göra transporter tillgängliga och prismässigt överkomliga – särskilt i regioner präglade av stora landsbygdsområden.

Läs mer om handlingsplanen och dess förslag till åtgärder här.

Frågor och svar om den nya handlingsplanen återfinns här.