Ny plattform ska stötta regioner och kommuner att informera om EU:s värderingar

Regionkommittén har i samarbete med EU-kommissionen tagit fram en plattform som ska främja kunskapen om EU:s värderingar bland unga. Plattformen samlar mer än hundra olika projekt som genom utbildning och kultur främjat europeiska värden bland unga. Syftet är att inspirera fler regionala och lokala aktörer att driva projekt för att öka ungas kunskapsnivå om EU samt deras deltagande i EU:s demokratiska processer. Satsningen har koppling till EU-kommissionens Europaår för ungdomar.

Att öka ungas kunskap om EU är ett ämne som varit på agendan sedan det socialpolitiska toppmötet i Göteborg 2017. Då uppmärksammades sportens, skolans och kulturens roll för att forma unga till att bli aktiva EU-medlemmar som delar EU:s gemensamma värderingar om fred och samarbete. Under sommaren 2021 efterfrågades det konkreta insatser och Regionkommittén och EU-kommissionen presenterade en gemensam arbetsplan.

Plattformen #ProEuropeanValues är ett första steg för att stötta och inspirera regionala och lokala aktörer att arbeta mer med kunskapshöjande insatser i skolan och i kultursammanhang. Tanken är att plattformen även ska möjliggöra för aktörer att dela med sig av sina erfarenheter, utbyta kunskap och lärdomar samt hitta nya sätt att samverka. Regionkommittén och EU-kommissionen önskar att detta initiativ ska bidra till en bättre förståelse bland unga för hur EU fungerar och EU:s värderingar om frihet, demokrati, jämlikhet, mångfald och kultur samt mänskliga rättigheter.

På plattformen kan man exempelvis läsa om Rythm4Inclusion som är ett innovativt musik- och dansprojekt i Ovanåkers kommun. I projektet vill man uppmärksamma det europeiska kulturarvet och hur dess sociala och pedagogiska värden kan användas i utbildningssyften. Projektet utforskar hur traditionell musik och dans kan genom rymtbaserade aktiviteter skapa en förbättrad miljö i klasser med elever som har inlärningssvårigheter eller funktionsnedsättningar.

Läs mer om initiativet här.

Plattformen #ProEuropeanValues hittar du här.

SKR:s Internationella dag 2022

Den 20 april gick SKR:s Internationella dag 2022 av stapeln. Under dagen fick politiker och tjänstepersoner från Sveriges regioner och kommuner lyssna på presentationer och panelsamtal om aktuella ämnen i EU och världen. Det lokala självstyret, Sveriges ordförandeskap 2023 samt kommuners och regioners delaktighet i EU var några av ämnena som togs upp under dagen. Även kriget i Ukraina och det förändrade säkerhetspolitiska läget som det innebär var med på dagordningen.

Konferensen inleddes med att Vitalij Klitschko, Kievs borgmästare samt ordförande för Association of Ukrainien Cities, deltog via länk och höll ett direktsänt anförande. Klitschko uttryckte sin tacksamhet för stödet från Sverige och andra EU-länder, samt uttryckte sin vilja att Ukraina ska bli en del av den europeiska familjen som präglas av demokrati och mänskliga rättigheter.

Under dagen fick deltagarna även lyssna till Sofia Kamps från Regeringskansliet som berättade om hur regeringen förbereder sig inför Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd våren 2023. Sverige har tillsammans med Frankrike och Tjeckien arbetat fram ett gemensamt 18 månaders arbetsprogram för deras ordförandeskap. Varje land har dock sina egna prioriteringar och i december 2022 kommer de svenska prioriteringarna och arbetsprogrammet för Sveriges ordförandeskap att presenteras.

Det gavs även presentationer och hölls panelsamtal om kommuners och regioners påverkan på och delaktighet i Sveriges EU-politik. Bland annat presenterade Maria Strömvik, lektor och biträdande föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet, sin studie om förankring av EU-politik i Sveriges regioner och kommuner. Hon menar att det finns flertal samhälleliga, ekonomiska och demokratiska vinster med att lokala och regionala aktörer är med och formar EU:s politik och lagar. Hon menar också att det finns ett bristande kommunikation mellan den regionala och kommunala nivå mot den nationella nivån när det kommer till att svara på samråd och remisser. Det har fått som följd att den subnationella nivån i större utsträckning vänder sig direkt mot den europeiska nivån för att påverka i EU:s lagstiftningsprocess.

SKR:s Internationella dag 2022 avslutades med ett tal av Sveriges EU-minister Hans Dahlgren om EU:s betydelse för ett enat Europa. I talet lyftes att Rysslands försök att splittra EU har fått motsatt effekt och EU:s medlemsstaterna idag står mer enade än någonsin. Dahlgren tog även upp klimatkrisen och att han trots det pressade läget kände stor hoppfullhet att vi med hjälp av EU kan vända den negativa utvecklingen. Talet avslutades med en uppmaning att vi tillsammans kan öka den demokratiska delaktigheten och gemensamt se till att medborgarna inkluderas mer i EU:s framtid.

Vill du veta mer om Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd kan du läsa mer här.

Är du intresserad och vill läsa mer om Maria Strömviks rapport kan du göra det här.  

SKR har publicerat vårens upplaga av ”På gång inom EU”

Två gånger per år ger SKR (Sveriges kommuner och regioner) ut sin publikation ”På gång inom EU” som behandlar aktuella frågor i EU och områden SKR kommer att fokusera på under året. I vårens upplaga av presenterade SKR:s styrelse nio prioriterade EU-frågor som ska drivas under 2022.

Syftet med rapporten är att informera Sveriges kommuner och regioner om vad som händer och är på gång i EU. I denna upplaga skriver SKR bland annat om Sveriges ordförandeskap i EU 2023, Den gröna given, återhämtningsplanen samt demokratiutmaningar. Varje år väljer SKR ut ett antal fokusområden som är kopplade till inriktningsmålen som kongressen för SKR antagit. För varje område finns ett förväntat resultat man vill uppnå med sitt arbete.

De nio prioriterade frågorna som SKR ska arbeta med under 2022 är:

  1. Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU
  2. Att bygga ett starkt socialt Europa
  3. Översyn av statsstödsregler- och riktlinjer
  4. EU:s avloppsdirektiv
  5. Ett klimatneutralt EU 2050
  6. Mobilitet och infrastruktur
  7. EU:s landsbygdspolitik
  8. EU:s läkemedelslagstiftning
  9. Digitalisering – Europas digitala decennium

Inom området ”Ett klimatneutralt EU” vill SKR se regelverk och initiativ som ger bra förutsättningar och stödjande verktyg för kommuner och regioner. Inom området ”Landsbygdspolitik” kommer man arbeta för att landsbygdspolitiken i så stor mån som möjligt integreras med regionalpolitiken samt utformas och genomförs med stort regionalt och lokalt inflytande.

Är du intresserad och vill läsa ”På gång inom EU” i sin helhet kan du göra det här.

EU-deklaration: Sveriges prioriterade politikområden 

Den 26 januari presenterade EU-ministern Hans Dahlgren regeringens EU-deklaration inför kommande året. EU-deklarationen är ett tal som redogör regeringens prioriteringar och arbete i EU. Den svenska regeringens tre prioriteringar är brottsbekämpning, klimatomställning och välfärd. 

I EU-deklarationen lyfte Hans Dahlgren betydelsen av det europeiska samarbetet och de grundläggande värderingar. Sveriges regering ser allvarligt på medlemsländer som bryter mot de värderingarna. Därför kommer regeringen stödja EU-kommissionens insatser som stärker de grundläggande europeiska värderingarna. 

Sveriges regering har tagit fram tre huvudprioriteringar för EU-samarbetet. Den första prioriteringen handlar om brottsbekämpning och att Sverige ska bryta segregationen. Hans Dahlgren menar att EU ger Sverige en möjlighet att samarbeta med polismyndigheter i andra medlemsstater och att samarbetet stärker Sveriges insatser i kampen mot brottslighet.  

Regeringens andra prioritering handlar om den gröna omställningen. Sveriges regeringen står bakom EU:s klimat- och miljöpolitik och kommer att arbeta för att EU når klimatneutralitet senast 2050. Dock är regeringen kritisk till de EU-förslag som rör den svenska skogen och som går emot den nationella kompetensen på området.  

Regeringens tredje prioritering betonar välfärdens betydelse för samhället. Pandemin har varit ett stort hot mot den svenska och europeiska välfärden och regeringen vill ta tillbaka kontrollen. Regeringen tycker att EU:s krishanteringsförmåga inom civilskyddsområdet ska stärkas. Vidare ska den fria rörligheten och öppenheten i EU:s ekonomi skyddas.  

Läs mer om Sveriges prioriterade politikområden i regeringens EU-deklaration här.  

Ta del av hela EU-deklarationstalet här.  

State of the European Union 2021

Den 15 september höll EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, sitt State of the European Union-tal (SOTEU) om tillståndet i EU. Talet är en årlig händelse där EU-kommissionens ordförande sammanfattar året som gått i EU och presenterar kommissionens prioriterade frågor och initiativ för det kommande året. Under talet nämnde hon bland annat Covid-19 pandemin, tillståndet i Afghanistan och nya initiativ för Europas unga.

Ursula von der Leyen inledde årets tal, som hölls på plats i Europaparlamentet i Strasbourg, med att hylla Europa och den positiva utvecklingen med covid-19 vaccineringen. Hon menade att Europa har tagit sig igenom en tuff tid tillsammans men att arbetet inte är klart än. EU kommer fortsätta arbeta för att nå en hög vaccineringsnivå både i EU och globalt.

EU-kommissionen presenterade ett förslag till ett nytt europeiskt program, ALMA. Likt Erasmus+ är det tänkt att programmet ALMA ska ge unga en chans till kortsiktig arbetsträning i ett annat EU-land för att även ge de som inte utbildar sig möjlighet till utlandsutbyte. I Värmlandsstrategin, Värmlands regionala utvecklingsplan, är kompetensutveckling för unga en uttalad prioritering.

EU-kommissionen meddelade att de kommer att ta fler initiativ för att stärka mänskliga rättigheter och meddelade att de kommer föreslå ett förbud mot produkter på EU-marknaden som har tillverkats genom tvångsarbete. EU har även tagit fram en rekommendation för stärkt skydd för journalister samt en ny lag för mediafrihet.  I talet nämndes även Afghanistan och kommissionen meddelar att de ökar det humanitära biståndet till Afghanistan med 100 miljoner euro.

Under talet presenterades en ny EU-myndighet inom hälsoområdet. Myndigheten kallas för Europeiska myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA). HERA presenterades för första gången i november 2020 som en del av den europeiska hälsounionen. Syftet med myndigheten är att stärka samordningen mellan EU och medlemsländerna när det gäller hälsokriser och beredskap. HERA kommer att tillhandahålla en struktur för att stödja utveckling, tillverkning och distribution av medicinska medel vid hälsokriser.

Genom talet lyfte Ursula von der Leyen fram unga européer och hur viktiga de är för EU:s framtid. Von der Leyen talde om vilka konsekvenser klimatförändringar och Covid-19 pandemin har haft för Europas unga samt betonade att Europa behöver den unga befolkningen för att forsätta utvecklas. Därför föreslår kommissionen att 2022 ska vara ”Europaåret för ungdomar”.

Mer information om genomförandet av de här initiativen förväntas presenteras i EU-kommissionens arbetsprogram för 2022, som ska publiceras i oktober.

Läs och lyssna på talet i sin helhet här.

Läs mer om vad som sades i talet här.

EU tar fram världens första uppförandekod om desinformation

EU-kommissionen har föreslagit en vägledning för en uppförandekod om desinformation. Uppförandekoden kommer vara riktad mot nyhetskanaler, sociala medieplattformar och andra aktörer på nätet för att motverka att desinformation sprids på nätet. Uppförandekoden kommer att bygga på ett tidigare ramverk från 2018 och är den första i sitt slag i världen.  

Desinformation på nätet är ett problem i EU och EU-kommissionen menare att den riskerar skada samhället. EU-kommissionen menar att desinformation minskar förtroendet till demokratin och media, hotar val, försvårar för medborgare att ta informerade beslut och hindrar yttrandefrihet. Till exempel, under pandemin har desinformation om konspirationsteorier och falska medicinska uppgifter fått fäste i samhället med följd av att folkhälsan riskerats skadas på grund av att felaktig information spridits.

EU-kommissionen har tidigare tagit steg för att motverka desinformation. Den nuvarande uppförandekoden har fokus på självreglering, konsumentupplysning och granskning av annonser. Den nya uppförandekoden har ett starkare fokus på regleringar, en stark tillsynsmekanism och fler anslutna partners. Den nya koden ska också tackla penningflödet till desinformation.

EU-kommissionen föreslår att den nya uppförandekoden bör stärkas på följande områden:

  • Fler deltagare med skräddarsydda åtaganden. 
  • Stoppa penningflödet till desinformation.
  • Säkerställa tjänsternas integritet.
  • Ge användarna bättre möjlighet att förstå och flagga desinformation.
  • Öka omfattningen av faktagranskningen och öka tillgången till data för forskare.
  • En robust övervakningsram.

Spridningen av desinformation upplevs som oroande av medborgarna. 83 % av EU:s befolkning anser att desinformation hotar demokratin. 63 % av unga européer påträffar ”fake news” minst en gång i veckan och 51 % av européerna tror att de någon gång har exponerats för desinformation online.   

Läs mer om EU-kommissionens vägledning för en ny uppförandekod för desinformation här.

Läs frågor och svar om vägledningen för uppförandekoden här.

Läs ett faktablad om vägledningen för uppförandekoden här.  

Index för social utveckling i EU 2020

Resultatet av EU:s sociala utvecklingsindex (EU-SPI) har presenterats för EU:s regioner. EU-SPI bygger på tre olika komponenter: grundläggande mänskliga behov, välfärd och möjligheter som samlas till ett index. Norra Mellansverige är en av de regioner som har högst rankning enligt indexet.

EU-SPI har börjat användas av EU-kommissionen för att få ett flerdimensionellt mått på social utveckling i EU. Generellt så brukas BNP användas för att beskriva en regions utvecklingsnivå. Användningen av ekonomiska indikatorer som bruttonationalprodukt (BNP) för att bedöma regionalutveckling har kritiserats för att vara för endimensionellt då det bortser från faktorer som välfärd, miljö och hälsa. Istället för att fokusera helt på ekonomiska indikatorer innehåller EU-SPI tolv komponenter fördelade på tre nivåer av sociala utveckling, se bild 1 nedan. EU-SPI bedömer social utveckling på en skala mellan 0–100.

Alla delindikatorer som ingår i EU-SPI fördelat över de tre nivåerna av social utveckling.

Från 2020 års EU-SPI drar EU-kommissionen ett antal slutsatser om den sociala utvecklingen i EU:

  • De nordeuropeiska länderna har EU:s högsta sociala utvecklingsindex.

De regionerna med högst index finns i Sverige, Danmark och Finland. Sverige har ett socialt utvecklingsindex på 82,4.

  • Ekonomiska faktorer är starkt korrelerade med det sociala utvecklingsindexet.

Ekonomiska mått som BNP är mycket korrelerad med hur högt en region placerar sig i det sociala utvecklingsindexet. Dock betyder det inte att om en region har högst ekonomisk utveckling att en region har högst social utveckling. De regioner med lägst BNP är inte lägst på EU-SPI skalan samtidigt som de med högst BNP inte har högst poäng i SPI-EU.

  • Huvudstadsregionerna är inte alltid de mest socialt utvecklade.

Endast tio av EU:s 27 huvudstäder har medlemslandets högsta sociala utvecklingsindex, inklusive Stockholmsregionen som har lägst EU-SPI nivå av alla Sveriges regioner.

Ett spindeldiagram med poängsättning för alla delindikatorer inom EU-SPI för Norra Mellansverige, Sverige och EU-27.

Norra Mellansverige, regionen som Värmland kategoriseras i, ligger i toppen av listen. Regionen har Sveriges femte högsta index på 82,4. Bild 2 ovan visar de poäng som Norra Mellansverige får på de delindikatorer som EU-SPI består av. Norra Mellansverige har högre nivåer på alla indikatorer jämfört med EU-27 medelvärdet. Regionen ligger på ungefär samma nivåer jämfört med Sveriges på alla delindikatorer.

Läs mer om EU:s sociala utvecklingsindex här.

EU-kommissionen lanserar en öppen publikationsplattform

EU-kommissionen presenterar sin nya publikationsplattform som ska göra forskning finansierad genom Horisont Europa och Horisont 2020 tillgänglig för alla.

Genom plattformen vill EU-kommissionen ge allmänheten, forskare och universitet kostnadsfri tillgång till de senaste vetenskapliga rönen inom alla ämnesområden inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt samhällsvetenskap, konst och humaniora.

Öppen forskning är en prioritet för EU-kommissionen och är ett villkor för att få finansiering genom Horisont Europa. I nuläget är mer än 90 % av forskning finansierad genom Horisont Europa öppen för alla men målet är att 100 % av all forskning ska finnas tillgänglig för allmänheten. Detta ska bland annat förenkla forskningssamarbeten, öka utbyte av kunskap och stärka förtroendet för vetenskapen i samhället. Publikationsplattformen ska även bidra till en snabbare och öppnare publiceringsprocess, en mer genomgående granskning av forskningen samt mindre byråkrati. Publicering på plattformen ska vara gratis.

EU-kommissionens publikationsplattform finns här.

Läs mer om EU-kommissionens nya publikationsplattform här.

Europeiska Veckan för Regioner och Städer organiseras den 11-14 oktober 2021

Den 11 till 14 oktober 2021 anordnar Europeiska Kommissionen och Regionkommittén den 19:e upplagan av Europeiska Veckan för Regioner och Städer (EWRC) under rubriken ”Tillsammans för Återhämtning”. Under en kick-off den 28 januari 2021 presenterades de fyra ämnen som kommer att vara i centrum för konferensen: grön omställning, samanhållning, digital omställning och medborgardeltagande.

Syftet med EWRC är att skapa ett forum för diskussioner om regioner och städers gemensamma utmaningar. EWRC ska även bidra till ökat utbyte av metoder, ökat samarbete mellan regioner och städer och ökat fokus på debatten om EU:s sammanhållningspolitik. Flera olika aktörer deltar i konferensen; städer, regioner, privata aktörer, internationella organisationer och EU:s institutioner.

Europeiska Veckan för Regioner och Städer är en av de största konferenserna med fokus på EU:s sammanhållningspolitik som organiseras varje år. Under 2021 kommer seminarierna som organiseras även ha stort fokus på grön och digital omställning samt medborgarengagemang för att främja en inkluderande och rättvis återhämtning.

2020 deltog mer än 12 000 personer i de 500 olika seminarierna som organiserades om EU:s sammanhållningspolitik. Precis som under 2020 kommer EWRC huvudsakligen att organiseras på distans under 2021.

Om din organisation är intresserad av att organisera ett officiellt partnerevent under EWRC så är ansökningsomgången öppen fram till den 26 mars.

Mer information om EWRC 2021 finns här.

Hela kick-offen från den 28 januari 2021 går att se här och en kortare presentation från mötet finns här.


Vårens upplaga av ”På gång inom EU” är publicerad

SKR:s styrelse har antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. I tillägg har SKR även publicerat vårens upplaga av rapporten ”På gång inom EU”. I den senaste upplagan går det att läsa om EU:s återhämtningsplan och långtidsbudget 2021 – 2027, EU:s gröna giv samt EU:s nya initiativ på hälsoområdet. 

På gång inom EU ges ut av SKR två gånger per år med syfte att diskutera de viktigaste EU-frågorna som påverkar regional och kommunal nivå. I vårens upplaga går det att läsa om EU:s strategiska arbete framöver, till exempel genomförandet av EU:s återhämtningsplan, konferensen om Europas framtid och EU:s genomförande av Agenda 2030. 

På gång inom EU presenterar också de viktigaste EU-frågorna inom ett flertal områden, t.ex. digitalisering, klimat- och miljö, regional utveckling samt hälso- och sjukvårdsområdet. Det går bland annat att läsa om utvecklingen av den digitala inre marknaden, sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 och det nya sektorsprogrammet ”EU för hälsa”. 

SKR:s styrelse har också antagit åtta prioriterade EU-frågor som förbundet ska arbeta med under 2021. De prioriterade frågorna är:

  1. EU:s migrations- och asylpakt.
  2. Den sociala dimensionen av EU genom en rättvis och inkluderande återhämtning för alla.
  3. Översyn av statsstödsregler och riktlinjer.
  4. EU:s avloppsdirektiv – bättre hänsyn till lokala förutsättningar.
  5. Ett klimatneutralt EU 2050.
  6. Mobilitet och infrastruktur.
  7. Horisont Europa.
  8. EU-kommissionens förslag till förordning om gemensam utvärdering av medicinsk teknik.

Vårens upplaga av På gång inom EU går att läsa här.

Mer information om SKR:s prioriterade EU-frågor 2021 finns här