State of the European Union 2021

Den 15 september höll EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, sitt State of the European Union-tal (SOTEU) om tillståndet i EU. Talet är en årlig händelse där EU-kommissionens ordförande sammanfattar året som gått i EU och presenterar kommissionens prioriterade frågor och initiativ för det kommande året. Under talet nämnde hon bland annat Covid-19 pandemin, tillståndet i Afghanistan och nya initiativ för Europas unga.

Ursula von der Leyen inledde årets tal, som hölls på plats i Europaparlamentet i Strasbourg, med att hylla Europa och den positiva utvecklingen med covid-19 vaccineringen. Hon menade att Europa har tagit sig igenom en tuff tid tillsammans men att arbetet inte är klart än. EU kommer fortsätta arbeta för att nå en hög vaccineringsnivå både i EU och globalt.

EU-kommissionen presenterade ett förslag till ett nytt europeiskt program, ALMA. Likt Erasmus+ är det tänkt att programmet ALMA ska ge unga en chans till kortsiktig arbetsträning i ett annat EU-land för att även ge de som inte utbildar sig möjlighet till utlandsutbyte. I Värmlandsstrategin, Värmlands regionala utvecklingsplan, är kompetensutveckling för unga en uttalad prioritering.

EU-kommissionen meddelade att de kommer att ta fler initiativ för att stärka mänskliga rättigheter och meddelade att de kommer föreslå ett förbud mot produkter på EU-marknaden som har tillverkats genom tvångsarbete. EU har även tagit fram en rekommendation för stärkt skydd för journalister samt en ny lag för mediafrihet.  I talet nämndes även Afghanistan och kommissionen meddelar att de ökar det humanitära biståndet till Afghanistan med 100 miljoner euro.

Under talet presenterades en ny EU-myndighet inom hälsoområdet. Myndigheten kallas för Europeiska myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA). HERA presenterades för första gången i november 2020 som en del av den europeiska hälsounionen. Syftet med myndigheten är att stärka samordningen mellan EU och medlemsländerna när det gäller hälsokriser och beredskap. HERA kommer att tillhandahålla en struktur för att stödja utveckling, tillverkning och distribution av medicinska medel vid hälsokriser.

Genom talet lyfte Ursula von der Leyen fram unga européer och hur viktiga de är för EU:s framtid. Von der Leyen talde om vilka konsekvenser klimatförändringar och Covid-19 pandemin har haft för Europas unga samt betonade att Europa behöver den unga befolkningen för att forsätta utvecklas. Därför föreslår kommissionen att 2022 ska vara ”Europaåret för ungdomar”.

Mer information om genomförandet av de här initiativen förväntas presenteras i EU-kommissionens arbetsprogram för 2022, som ska publiceras i oktober.

Läs och lyssna på talet i sin helhet här.

Läs mer om vad som sades i talet här.

EU-kommissionen presenterar förslag som lägger grunden för en ny europeisk hälsounion

I linje med de prioriteringar som presenterades av Ursula von der Leyen under hennes State of the Union-tal i september, påbörjas nu arbetet med att bygga upp en ny europeisk hälsounion som ska skydda och främja EU-medborgarnas hälsa.

De första stegen som EU-kommissionen presenterar för att förverkliga förslaget om en ny europiska hälsounion kretsar till stor del kring erfarenheterna från coronapandemin. Exempelvis vill man förstärka de EU-ramverk som är avsedda för hälsosäkerhet samtidigt som myndigheter får en starkare och betonad roll i att hantera och mobilisera insatser vid hälsokriser. Tanken är även att samordningen av hälsoinsatser ska förbättras mellan EU:s olika instanser och myndigheter.  

I förslaget till ny hälsounion föreslås en ny förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Inom ramen för detta finns förslag för stärkt beredskap där EU-kommissionen tillsammans med medlemsländerna bör arbeta fram och presentera en ny plan för EU:s beredskap mot hälsokriser och pandemier, vilken i sin tur ska lägga grunden för rekommendationer som varje medlemsland kan inkludera i nationella planer för hälsosäkerhet.

Den nya förordningen innehåller även åtgärder som ska förbättra insamlingen av hälsodata från respektive medlemsland. Förslaget innebär att medlemsländerna i högre utsträckning måste dela med sig av information kopplat till exempelvis antalet sjukvårdsplatser, tillgången till specialiserad behandling och intensivvårdskapacitet samt andelen medicinskt utbildad personal inom hälso- och sjukvårdssystemen. Förordningen ska göra det enklare att utlysa ett EU-omfattande hälsonödläge, vilket kan tas i bruk för att påskynda samordningen av insatser i händelse av kris.

Under krisen har EU-kommissionen identifierat betydelsen av det Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och den Europeiska läkemedelsmyndigheten och deras roller i att hantera pandemin. Därför innehåller den nya förordningen även förslag som stärker dessa myndigheter, bland annat genom utökade mandat för epidemiologisk övervakning, bättre kapacitet för mobilisering av specialistgrupper som kan placeras lokalt för att stödja lokala hälsoinsatser, fler möjligheter för att förebygga brist på läkemedel och medicinska produkter samt bättre övervakning i processer för framtagande av vaccin.  

Läs mer om EU-kommissionens förslag till ny hälsounion här.

State of the Union 2020 – vägen ut ur krisen och in i framtiden

Idag, den 16 september, har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hållit sitt första State of the Union-tal. Stor vikt lades vid pandemin och hur Europa hittills tacklat krisen, men också hur Europa och EU framåt ska återhämta sig och möta framtiden genom Next Generation EU.

Von der Leyen började sitt tal med att tacka all sjukvårdspersonal för deras mod, empati och pliktkänsla när det gäller att skydda och ta hand om den europeiska befolkningen i en tid av svår kris. Hon betonade hur krisen tydliggjort den medmänsklighet som finns i Europa, samtidigt som samhällets sårbarhet blivit uppenbar och där vi som medborgare för stunden förlorat en del av vår frihet. Genom Next Generation EU (NGEU) ska starten av återhämtningen från krisen även ses som starten till ett mer samlat EU som möter framtidens utmaningar.

Den viktigaste prioriteringen framåt, enligt von der Leyen, är att stilla den oro som många EU-medborgare känner över sin hälsa och försörjning. I talet fanns därför en uttalad ambition om att EU ska utöka samarbetet inom hälsa och bli en hälsounion. Här presenterades även nya satsningar för att stärka EU:s medicinska myndighet EMA och smittforskningsenheten ECDC. För att skydda företag och arbetstillfällen uppmärksammades även det nya SURE- initiativet samt ett kommande förslag som ska främja arbetet med att ta fram ett ramverk för minimilöner i medlemsländerna.

En av de viktigaste nyheterna som von der Leyen kunde presentera var kommissionens uppdaterade förslag till utsläppsmål om en 55-procentig minskning av koldioxid i EU fram till år 2030. Dessutom underströks det att 37 % av medlen inom ramen för NGEU är tillägnade miljö- och klimatåtgärder, däribland nya hållbara sätt för byggnation och renovering, nya gröna framväxande sektorer, industrins övergång till klimatsmart teknik samt energieffektiviseringar och grön energi, vilka alla kommer utgöra viktiga delar i EU:s omställning och återhämtning.

I talet nämnes också betydelsen av digitalisering och digital teknik under pandemin och hur detta kommer vara fortsatt viktigt framöver. För att stötta en sådan utveckling nämndes återigen NGEU och de medel som finns tillgängliga för digitalisering, cybersäkerhet samt hanteringen och skyddandet av privat data. Inom ramen för detta presenterades det även under talet ett nytt europeiskt ”moln” där industridata ska kunna samlas och användas för forskning och innovation. 

Avslutningsvis talade Ursula von der Leyen om Europas roll som global aktör i världen. Här nämndes bland annat att EU måste verka för en rättvis globalisering inom ramen för de internationella plattformar, avtal och samarbeten som EU ingår i. Ett annat viktigt besked var att kommissionen under nästkommande vecka kommer att presentera sitt förslag till migrationspakt för att hantera migrationsfrågan, och där kommissionens ordförande uppmanade medlemsländerna till solidaritet och samarbete.

Läs mer om vad som sades i talet här.

Talet i sin helhet finns här.  

Den nya EU-kommissionen inleder sitt arbete

Efter en långdragen process med avvisade kommissionärer och kritiserade portföljer har nu den nya EU-kommissionen godkänts av EU-parlamentet. Nu inleds ett intensivt arbete med mandatperiodens nya prioriteringar.

Onsdagen den 27 november röstade Europaparlamentet ja till Ursula von der Leyens nya kommission. Omröstningen resulterade i 461 röster för, 157 mot och 89 nedlagda röster. Det är första gången en kvinna innehar posten som kommissionsordförande. Kommissionen består denna gång av 27 kommissionärer, som nu ska påbörja arbetet med EU:s framtid under ledning av von der Leyen.

Processen att tillsätta en ny kommission har kantats av flera hinder under hösten. I slutet av september stoppades de nominerade kommissionärerna från Ungern och Rumänien på grund av intressekonflikter. Även Frankrikes kandidat till EU-kommissionen avvisades på grund av ekonomiska olägenheter. Mot den bakgrunden tvingades de tre länderna att nominera nya kandidater. Den brittiska regeringen har uppmanats till att nominera en kandidat till EU-kommissionen men vägrar utse en kandidat innan nyvalet den 12 december. Därför röstades kommissionen igenom utan en brittisk kommissionär och ett överträdelseförfarande har inletts mot Storbritannien. Dessa faktorer har bidragit till att tillträdandet av kommissionen, som skulle ske den 1 november, försenades med en månad.

EU-kommissionen har ett stort inflytande över hur EU-länderna ska styras och inleder nu mandatperioden som sträcker sig över fem år. Nu när kommissionen godkänts av parlamentet är det fastställt vilken kommissionär som ansvarar för respektive portfölj. Ansvarsområden som är av särskilt intresse för Region Värmland presenteras nedan:

  • Ansvar för En europeisk grön giv: Frans Timmermans (Verkställande vice ordförande)
  • Ansvar för Sammanhållning och reformer: Elisa Ferreira
  • Ansvar för Inrikes frågor: Ylva Joansson
  • Ansvar för Transport: Adina Vălean
  • Ansvar för Innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdomsfrågor: Mariya Gabriel
  • Ansvar för Jämlikhet: Helena Dalli

Den nya EU-kommissionen har presenterat sex prioriteringar för perioden 2019-2024. Prioriteringarna baseras på kommissionsordföranden Ursula von der Leyens programförklaring och avser följande områden:

  • En europeisk grön giv: Sträva efter att bli världens första klimatneutrala kontinent.
  • En ekonomi för människor: Arbeta för social rättvisa och välfärd.
  • Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern: Ge människor mer inflytande med en ny generation teknik.
  • Främjandet av vår europeiska livsstil: Skydda våra medborgare och våra värden.
  • Ett starkare Europa i världen: Stärka vårt ansvarsfulla globala ledarskap.
  • En ny satsning på demokrati i Europa: Vårda, skydda och stärka vår demokrati.

Under plenarsessionen som senare ledde till godkännandet av den nya EU-kommissionen, höll Ursula von der Leyen ett tal där hon presenterade sina kommissionärer och vilka utmaningar som EU står inför. Talet går att se i efterhand här.