En vecka av toppmöten

G7, NATO, USA, EU och BoJo, förkortningarna har avlöst varandra under den här toppmötesspäckade veckan som har dominerats av Joe Bidens första besök i Europa som USA:s president. I Bryssel har det varit fullt upp inför president Joe Bidens ankomst med avstängda gator, taggtråd och poliser i alla hörn i närheten av EU-institutionerna. USA:s president var i stan på grund av två toppmöten på agendan där USA var i centrum.

Det första mötet var G7 (Group of Seven) som hölls i Cornwall, Storbritannien. Under mötet avhandlades ett antal frågor bland andra en potentiell global företagsskatt på 15 %, klimatrapportering på finansmarknaden, biologisk mångfald samt klimatneutral och kolfri energiförsörjning.

Under NATO-mötet den 14 juni diskuterade NATO-ländernas ledare säkerhetshotet från Ryssland och Kina, Turkiets rebelliska agerande, klimatförändringarna samt ett ökat samarbete mellan EU och NATO.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Ministerrådets ordförande Charles Michel träffade President Biden i Bryssel den 15 juni med syfte att tina upp den frostiga transatlantiska relationen. Flera diskussionsämnen fanns på listan för ledarnas möte, bland andra stål- och aluminiumtullar, den 17 år långa dispyten mellan flygplanstillverkarna Boeing och Airbus, Kinas framväxt och ett förnyat handelsavtal mellan EU och USA. Parterna kom överens om att ta steg för att lösa dispyten mellan flygplanstillverkarna genom att stoppa de strafftullar som båda sidor av infört som konsekvens av dispyten, läs mer om det här.

Samma dag träffade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen även Kanadas premiärminister Justin Trudeau. De diskuterade relationen mellan EU och Kanada och var överens om att relationen skulle intensifieras på en rad områden, bland annat genom ett ökat samarbete inom hälsosektorn, klimatarbetet, handel och forskning.

Läs mer om G7-toppmötet här och om G7:s klimatåtagande här.

Läs mer om NATO-toppmötet här.

Läs mer om toppmötet mellan EU och USA här och läs EU-kommissionen och Ministerrådets uttalande efter toppmötet här.

Läs mer om toppmötet mellan EU-Kanada här och läs EU-kommissionens uttalande efter mötet här.

Bildkälla: (C) European Union 2015 – European Parliament

Sommarens EU-toppmöte – överenskommelse i rådet om ny långtidsbudget och Next Generation EU

Under EU-toppmötet i Bryssel den 17-21 juli lyckades EU:s stats- och regeringschefer att nå en kompromiss och överenskommelse om förslagen till ny långtidsbudget och det återhämtningsinstrument som Brysselkontoret rapporterat om sedan tidigare – Next Generation EU.

Next Generation EU (NGEU) och förslaget till ny långtidsbudget för perioden 2021-2027 utgör den återhämtningsplan som EU-kommissionen presenterade i maj. Tanken är att budgeten i kombination med NGEU ska mobilisera resurser som kan ta i tu med de omedelbara ekonomiska och sociala effekter som krisen för med sig i EU:s medlemsländer, återstarta ekonomin samt möjliggöra hållbara investeringar inför framtiden.

I den kompromiss som slöts mellan EU-ländernas ledare under toppmötet är det främst fördelningen av lån respektive bidrag inom ramen för NGEU som skiljer sig jämfört med förslaget som lades fram i maj. Istället för 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån kommer instrumentet bestå av 390 miljarder i bidrag respektive 360 miljarder i lån. Innehållsmässigt kommer dock NGEU vara relativt likt det ursprungliga förslaget.

När det gäller långtidsbudgeten för 2021-2027 enades man under toppmötet om en budget motsvarande 1074,3 miljarder euro, vilket är något mindre än ursprungsförslaget på 1100 miljarder euro. I jämförelse med innevarande budgetperiod föreslås bland annat en något mindre budget tillägnad sammanhållningspolitiken, vilket dock till viss del kompenseras av tillfälliga medel inom ramen för NGEU.

Andra förändringar som kom till i samband med toppmötet är tre nya ekonomiska instrument som ska dämpa negativa ekonomiska effekter vid oförutsedda händelser. Detta inkluderar dels ett nytt instrument som ska hejda de negativa effekter som Brexit kan tänkas ha på vissa medlemsländer och sektorer, en ny fond som ska stödja arbetstagare i samband med uppsägningar och omstruktureringar som går att koppla till följder av globalisering samt en reserv som ska kunna omsätta medel och insatser i händelse av kris i eller utanför EU.

Innan långtidsbudgeten och Next Genereation EU (NGEU) kan bli verklighet ska dock EU-parlamentet godkänna Europeiska rådets överenskommelse. I nuläget har EU-parlamentet klargjort att förslaget till långtidsbudget inte kommer godkännas i sin nuvarande form. Bland annat hänvisar man till neddragningar i posten för miljö- och klimat som en anledning till detta. Förhoppningen är att diskussionerna mellan Rådet och EU-parlamentet ska kunna slutföras under oktober månad.

Läs mer om de viktigaste resultaten från EU-toppmötet här.

Läs mer om Next Generation EU här.

Läs mer om långtidsbudgeten för 2021-2027 här.  

EU-kommissionen publicerar politiska rekommendationer för EU:s nästa strategiska agenda

Enighet ger styrka. Det är budskapet som EU-kommissionen framför när EU:s framtid ska utformas i en allt mer osäker omvärld.

Med anledning av EU-toppmötet i Sibiu den 9 maj, och det kommande Europaparlamentsvalet vilket inbegriper ett ledarskapsskifte i EU:s institutioner, så har EU-kommissionen lagt fram politiska rekommendationer för EU:s nästa strategiska agenda 2019-2024.

I pressmeddelandet kommunicerar EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker att det är varje europés plikt att se till att göra dagen, morgondagen och framtiden bättre, och att det görs bäst tillsammans. Vidare belyser Junckerkommissionen att EU tillgodosett sina löften om fred, välfärd och framsteg trots ett decennium av omfattande förändringar och utmaningar.

Kommissionens politiska rekommendationer indelas utefter fem områden, vilka har tagits fram med utgångspunkt i EU:s framsteg och medborgardialoger de senaste åren.

  1. Ett EU som skyddar: Kommissionen vill bland annat fördjupa säkerhets- och försvarssamarbetet.
  2. Ett konkurrenskraftigt EU: Enligt kommissionen behöver EU snabbt modernisera och uppgradera den inre marknaden, öka investeringarna när det gäller digitalisering, forskning- och innovation, samt artificiell intelligens och se till att det sker på ett hållbart sätt med människan i fokus.
  3. Ett rättvist EU: Utveckla den sociala pelaren och utöka samarbetet inom EU för social inkludering och jämlikhet. Därtill bör EU till varje pris tillgodose upprätthållandet av rättsstatsprincipen. Kommissionen kommunicerar även att EU bör inrätta en modern och rättvis skattepolitik.
  4. Ett hållbart EU: EU måste bekämpa klimatförändringarna och rädda miljön, arbeta för förändrade konsumtions- och produktionsmönster och främja omställningen till en grön och cirkulär ekonomi.
  5. Ett inflytelserikt EU: EU ska ta tätposition och bli ledande i världen för att verka för en världsordning med FN i centrum som är baserad på konsekventa och multilaterala regler.

EU-kommissionen vill se ett mer enat, demokratiskt och starkare EU, och kommunicerar att det är dags att vi hanterar framsteg och motgångar på ett enat sätt. När det gäller den nästkommande strategiska agendan för EU, så är det respektive lands- och statschefer som tillsammans, i egenskap av det Europeiska rådet, beslutar om EU:s riktlinjer. Diskussionerna i rådet kommer ta sin utgångspunkt i EU-kommissionens politiska rekommendationer.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs EU-kommissionens politiska rekommendationer här.