Rapport från Sveregs digitala seminarium 2020

Den 1 oktober höll Svereg, nätverket för de svenska stads- och regionkontoren samt Sveriges kommuner och regioner (SKR) i Bryssel, ett digitalt seminarium som lyfte frågor kopplat till EU:s nya långtidsbudget, den nya återhämtningsplanen samt de uppdaterade sektors- och sammanhållningspolitiska programmen.  

Under seminariets första halva, där en av moderatorerna var Kajsa Sundström Van Zeveren, ansvarig för Region Värmlands Brysselkontor, deltog Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson. Här fick deltagarna en inblick i de pågående förhandlingarna mellan Ministerrådet och Europaparlamentet om EU:s nästa långtidsbudget. Enligt Danielsson ligger ramarna för budgeten i mångt och mycket fast, baserat på Europeiska rådets kompromiss till långtidsbudget som nåddes i juli, men de pågående förhandlingarna med parlamentet kan resultera i mindre justeringar av budgetförslagen.

Jeanette Lund, näringspolitiskt råd vid Sveriges ständiga representation vid EU, samt Helena Sundblad Schäfer, program manager vid EU-kommissionens generaldirektorat för Stads- och regionalpolitik, deltog också under seminariets första halva. Jeanette Lund gav deltagarna en inblick i hur förhandlingarna om sammanhållningspolitiken 2021 – 2027 fortgår. Rådet arbetar under en mycket hård tidspress och det tyska ordförandeskapet prioriterar att slutföra förhandlingarna om React-EU innan årsskiftet så att en förlängning av den nuvarande sammanhållningspolitiken kan genomföras. Däremot tror Jeanette att det blir svårt att hinna med beslut om nästa programperiod innan årsskiftet. Helena Sundblad Schäfer presenterade hur EU-kommissionen arbetar med att utforma de kommande ERUF-programmen, Fonden för en rättvis omställning, React-EU och hur sammanhållningspolitiken ska samspela med den nya Återhämtnings- och resiliensfaciliteten.

Den andra delen av seminariet innehöll diskussioner med representanter från Region Örebro län, Vinnova samt Tillväxtverket och fokuserade på möjligheter och utmaningar med att skapa synergier mellan olika EU-fonder och program. Ett av de ämnen som avhandlades var de svenska regionernas arbete med forskning och innovation, där Regionalfonden kan fungera som en språngbräda till nationella och internationella finansieringsmöjligheter, samt hur nästa forskningsprogram Horisont Europa kan kombineras med det regionala utvecklingsarbetet. Dessutom lades fokus på hur regionerna och ansvariga myndigheter kan utveckla sitt samarbete och stötta varandra i arbetet med de olika programmen, liksom det regionala utvecklingsarbetet i stort.

Svereg har som ambition att genomföra ett flertal tematiska digitala seminarier under hösten och våren. Nästa seminarium äger rum den 12 november och kommer att fokusera på den europeiska gröna given och hållbara transporter. Mer information om nästa seminarium kommer att spridas inom kort.  

Vänligen kontakta Kajsa Sundström (kajsa.sundstrom@regionvarmland.se) om ni är intresserade av att se seminariet i efterhand.

Rapport från Tillväxtverket om regionalt tillväxtarbete efter 2020

Tillväxtverket har sammanställt en rapport för att analysera de samhällsutmaningar och prioriteringar som är centrala för Sveriges regioner. Områden som lyfts fram är bland annat innovation, miljö och gränsöverskridande samarbete.

Som en del i arbetet med att utveckla den regionala tillväxtpolitiken fick de svenska regionerna under våren 2019 ett erbjudande från regeringen att skicka in en samlad bild av de samhällsutmaningar och prioriteringar som regionerna står inför. Resultaten har sammanställts av Tillväxtverket och presenteras i rapporten ”Regionalt tillväxtarbete efter 2020”.

Informationen som presenteras i rapporten syftar till att ge fördjupad kunskap om regionernas framtida prioriteringar inom det regionala tillväxtarbetet, EU:s sammanhållningspolitik för perioden 2021-2027 och europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). Bedömningen är att det råder förhållandevis stor enighet om samhällsutmaningar i Sveriges regioner men att det är möjligheter och resurser för att lyckas som skiljer dem åt.

Tillväxtverket lyfter fram ett flertal områden som är särskilt återkommande i regionernas redovisningar:

  • Innovation och företagande: Smart specialisering, kluster och regionala innovationssystem.
  • Attraktiva miljöer och tillgänglighet: Fortsatt aktuellt i det regionala tillväxtarbetet. Värmland omnämns som en av regionerna som fokuserar på tillgänglighet i form av fysisk och digital infrastruktur.
  • Kompetensförsörjning: Det regionala kompetensförsörjningsuppdraget bör skrivas in i förordningen om regionalt tillväxtarbete för att främja långsiktig och hållbar struktur i länen.
  • Hållbarhet: Allt större fokus i det regionala tillväxtarbetet utifrån dimensionerna av social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet.
  • Förändrad styrning och samverkan: Regionerna efterfrågar ökad koordinering av sektorspolitik på flera nivåer och starkare koppling till de regionala utvecklingsstrategierna.
  • Gränsöverskridande samarbete: Regelverk för EU- och nationell finansiering bör utformas för att möjliggöra gränsöverskridande samverkan.
  • Sammanhållningspolitik: Regionerna efterfrågar helhetsperspektiv, territoriell anpassning, flexibilitet och långsiktighet.

Rapporten presenterar även regionernas prioriterade frågor för sammanhållningspolitiken 2021 – 2027. Det som betonas särskilt är kapacitet inom forskning och innovation men även att miljö, energi och klimat är viktiga utvecklingsfrågor. Transportinfrastrukturen är prioriterad fråga för alla regioner och kompetensförsörjning bedöms som en av de viktigaste utmaningarna. Flera regioner, däribland Värmland, lyfter fram behovet av ett territoriellt helhetsperspektiv i synen på stads- och landsbygdsutveckling.

Läs hela rapporten här