EU:s årliga regionala och lokala barometer 2020

Regionkommittén har tagit initiativ till en ny årlig rapport vars syfte är att belysa regionala och lokala behov runtom i EU och hur dessa kan skapa underlag för politiska beslut på EU-nivå. I den första utgåvan ligger fokus på coronapandemins effekter på Europas regioner och städer. 

Rapporten, som går under namnet ”EU:s regionala och lokala barometer”, betonar i sitt första nummer de sociala och ekonomiska konsekvenser som pandemin fört med sig. Bland annat uppmärksammas ”saxeffekten”, det vill säga att regionernas utgifter under pandemin har ökat samtidigt som intäkterna minskar. Detta kompletteras även med en överblick av de europeiska regioner som drabbats hårdast av krisen, där Västsverige, delar av Skåne och Stockholmsområdet utgör några exempel.

Sysselsättning och sociala konsekvenser är ytterligare ett avsnitt i rapporten. Exempelvis lyfts ungas situation fram, dels utifrån hur pandemin påverkat arbetsmarknaden, men också utifrån EU:s skiftande möjligheter till distansundervisning och likvärdig utbildning. Man identifierar även att kvinnor, som utgör ungefär 80 % av arbetskraften i EU:s sjuk- och hälsovårdsyrken, drabbas hårdare av pandemin på grund av dess hårda press på välfärdssystemen. En annan sårbar sektor är turismen, vilken betonas som en särskilt viktig näring för perifera och rurala regioner i EU. 

Coronapandemin har enligt rapporten även synliggjort regionala och lokala skillnader gällande sjukhusvård runtom i Europa. I ljuset av detta har en opinionsundersökning genomförts under september månad i alla medlemsstater, där 26 300 personer fått ge uttryck för en större önskan om att lokala och regionala myndigheter bör få ett större inflytande över EU:s politik för vård och hälsa.

Inom ramen för demokrati och inflytande går det även att läsa om hur förtroendet för de regionala och lokala myndigheterna är förhållandevis stort i EU. Även här har Regionkommittén, tillsammans med OECD, genomfört en ny opinionsundersökning som bekräftar detta samt att européerna som svarat på undersökningen vill se att lokala och regionala myndigheter och instanser får ett större inflytande över EU-politiken. Detta lyfts också fram som ett sätt att stärka demokratin och förtroendet i sin helhet för EU-samarbetet.

Läs en kortare sammanfattning av den nya barometern här.

Barometern i sin helhet finns att läsa här.

COVID-19 och effekterna på turismsektorn i centrum för ny rapport

I en ny rapport från EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) analyseras coronavirusets effekter på turistnäringen vid potentiellt nya vågor av viruset. Uppskattningsvis är det 6,6 till 11,7 EU-medborgare inom sektorn som drabbas vid ett fortsatt minskat resande.

I arbetet med rapporten har experter vid det gemensamma forskningscentrumet analyserat och kartlagt människors vilja och möjligheter till resande genom bland annat enkätsvar och data över ekonomisk aktivitet. Detta har resulterat i tre olika scenarier som presenteras i rapporten där konsekvenserna för turistnäringen varierar beroende på olika bedömningar av virusets fortsatta utveckling. Dessa tre scenarion är:

  • Scenario 1: tillit till fortsatt resande
  • Scenario 2: rädsla för fortsatt resande
  • Scenario 3: kraftig andra våg med fåtal ”öar” av turism

I EU är det ungefär 19 miljoner människor som direkt eller indirekt verkar inom ramen för turistnäringen. Om resandet fortsätter att minska till följd av nya utbrott och en andra våg av viruset kan 6,6–11,7 miljoner människor vara i riskzonen för att förlora sina jobb till följd av neddragningar inom sektorn. Några av de branscher som lyfts fram i rapporten är hotell- och restaurangbranschen, liksom butiker och deras underleverantörer.

En kraftig andra våg av viruset riskerar, enligt rapporten, att gränser stängs samtidigt som det inhemska resandet minskar, vilket sammantaget kan komma att sätta stor press på jobb och företagande inom turismsektorn. Bland de nordligare medlemsländerna är Sverige det land som bedöms ha störst risk att drabbas negativt av effekterna på turismsektorn. Andra länder som kan komma att drabbas hårt av viruset spås vara Kroatien, Cypern, Slovenien, Grekland, Spanien och Österrike, då dessa har en ekonomi som till stor del vilar på turism och besöksnäring.

Rapporten lyfter också ett antal åtgärder som bör övervägas för att förhindra allt för negativa effekter på näringen, både på kort och lång sikt. På medellång och lång sikt föreslår rapporten att länderna och EU tillsammans arbetar för att stimulera utbud och efterfrågan, utveckla det man benämner som hållbar turism samt bistå Europas regioner i arbetet med att bli mer motståndskraftiga inför eventuella kriser i framtiden. 

Läs rapporten i sin helhet här.

Tre av åtta svenska EU-mål riskerar att inte uppfyllas

Sverige ser ut att nå fem av åtta EU-mål till 2020. De EU-mål som Sverige kanske klarar avser forskning och utvecklingsandel av BNP samt energieffektivitet. Däremot når Sverige inte målet om att minska andelen som saknar gymnasieutbildning, där utvecklingen går åt motsatt håll.

EU-länderna beslutade för tio år sedan om åtta konkreta och frivilliga förändringar fram till år 2020. Bortsett från de gemensamma målen har EU-länderna satt egna nationella mål, där Sveriges mål generellt sett betraktats som mer ambitiösa än andra.

På EU-nivå ser chanserna goda ut för att nå målen gällande växtgasutsläpp, sysselsättning och delen universitetsutbildade. Vad gäller satsningarna på forskning och fattigdomsbekämpning ser utsikterna desto sämre ut. Kvarstående mål om energieffektivitet, tidiga skolavhopp och förnyelsebart återstår det att se huruvida målen uppnås eller inte.

Det finns fem mål som Sverige sannolikt kommer att uppnå och dessa listas nedan enligt Sveriges läge, följt av Sveriges EU-mål för 2020 inom parentes:

  • Höjd sysselsättning: 82,6% (Över 80%)
  • Minskning växthusgaser: -24,8% (-17%)
  • Andel förnybar energi: 54,5% (49%)
  • Andel 30 – 34-åringar som har eftergymnasial utbildning: 52% (45-50%)
  • Andelen personer 20 – 64 år som står utanför arbetskraften: 10,8% (Under 14%)

Vidare finns det två mål inom vilket det kvarstår att se huruvida Sverige uppnår målen:

  • Forskning och utvecklingsandel av BNP: 3,4% (4%)
  • Energieffektivitet: 46,5 miljoner ton oljeekvivalenter, Mtoe (Max energiförbrukning 43,4 Mtoe)

Det åttonde EU-målet handlar om att få fler elever genom gymnasiet och utgörs av att andelen elever i åldrarna 18 – 24 utan gymnasieutbildning ska vara lägre än tio procent. Målet är det enda vars utveckling gått åt motsatt håll då Sverige har en ökad andel utan gymnasieutbildning.

  • Andelen som saknar gymnasieutbildning: 9,3% (7%)

Motsvarande statistik för år 2019 finns inte från Värmland. Däremot finns det siffror från 2017 – 2018 som exempelvis visar på att 21,7% av befolkningen har en eftergymnasial utbildning gentemot riksgenomsnittet på 26,7%, enligt Dialog Värmland.

Ta del av Dialog Värmland här.

Läs hela artikeln här.