Sveriges återhämtningsplan – satsningar gällande utbildning och omställning, demografiska utmaningar samt tillväxt och bostadsbyggande

I juni 2021 lämnade Sverige in sin återhämtningsplan för Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) till EU. Planen innehåller en ansökan om 34 miljarder kronor som ska investeras i Sveriges ekonomi för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Detta är den sista artikeln i Brysselkontorets artikelserie som tittar närmare på återhämtningsplanens fokusområden. I denna artikel fokuserar vi på områdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande” för att ge en bild av vilka typer av satsningar som Sveriges regering har valt att prioritera inom dessa områden.  

Vi har tidigare rapporterat om fokusområdena grön återhämtning och om digitalisering. De sista fokusområdena för den här artikelserien är utbildning och omställning, bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen samt investeringar för tillväxt och bostadsbyggande. Återhämtningsplanen måste enligt EU-kommissionen utgå från sex pelare som adresserar konsekvenser av Covid-19 men även andra samhällsutmaningar. Utifrån pelarna har regeringen föreslagit ett antal reformer och investeringar som ska bidra till återhämtning. Satsningarna som täcks i denna artikel är starkt kopplade till tre pelarna.  Dessa är:

  • smart, hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt (pelare tre),
  • social och regional sammanhållning (pelare fyra) samt
  • hälsa, ekonomisk, social och institutionell motståndskraft (pelare fem).

Sverige har fått ett antal landspecifika rekommendationer av EU-kommissionen både år 2019 och 2020 gällande de tre områdena. I korthet handlar rekommendationerna om kortsiktiga krisåtgärder, ekonomisk återhämtning och hälso- och sjukvårdens resiliens; att främja innovation, utbildning, färdighetsutveckling och investeringar; samt stimulera bostadsinvesteringar och hantera risker kopplade till hushållens höga skuldsättning. Mer om dessa nedan i sammandragen av varje investering.

Figur ett visar fördelningen över investeringarna för de tre områdena i återhämtningsplanen. Totalt investerar regeringen 12,7 miljarder. Störst andel får Äldreomsorgslyftet följt av investeringar för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande. Nedan följer ett sammandrag av alla investeringar nämnda ovan.  

Figur 1: Fördelning av medel inom fokusområdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande”.
Källa: Sveriges återhämtningsplan (2021) 

Sveriges investeringar för inom fokusområdena ”Utbildning och omställning”, ”Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen” samt ”Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande”

Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande – Investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande 

Dessa investeringar är införda för att adressera den bostadsbrist som finns i Sverige, särskilt på hyres- och studentbostäder, i storstadsområdena och i områden med hög befolkningstillväxt. Stödet är också till för att stimulera byggbranschen i lågkonjunkturen som orsakats av pandemin. Bostäderna som finansieras genom stödet kommer att ha en generellt lägre hyra jämfört med liknande nyproduktion. Regeringen bedömer att investeringar i bostäder gynnar tillväxten i stort genom att främja rörligheten på arbetsmarknaden och för studerande. I hus som byggs med stödet och som har mer än 10 bostäder ska var åttonde bostad hyras ut till målgrupper som har svårt att träda in på bostadsmarknaden. Det är Länsstyrelserna och Boverket som ansvarar för implementeringen av stödet.

Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen – Äldreomsorgslyftet

Äldreomsorgslyftet innebär att ny och befintlig personal ges möjlighet att genomgå utbildning till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Både äldreomsorgspersonal samt första linjens chefer ska kunna studera under betald arbetstid. Äldreomsorgslyftet får 4,58 miljarder genom RRF.

Det svenska pensionssystemet skapades utifrån den medellivslängd som gällde i mitten av 1990-talet och en antagen pensionsålder om 65 år. Sedan dess har medellivslängden ökat med närmare tre år. Den demografiska utvecklingen med fler pensionärer är en utmaning för välfärden och kompetensförsörjningen inom vård och omsorg. Målet med satsningen är höjda pensioner, god kompetensförsörjning och fler karriärvägar inom vård och omsorg. Socialstyrelsen har fått uppdraget att betala ut statsbidrag till kommuner och regioner för den tid som personalen studerar och även informera om vilka utbildningar som ger rätt till stöd.

Utbildning och omställning – Resurser för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och högskolor

Hösten 2020 sökte sig rekordmånga personer till utbildningar på högskolor och universitet. Regeringen menar att det delvis beror det på den konjunkturnedgång som orsakats av Covid-19 pandemin. När arbetslösheten bland personer med gymnasieutbildning som högsta utbildning ökade valde flera att öka sin kompetens genom att vidareutbilda sig. Dessutom finns arbetskraftsbrist i flera yrken till exempel inom vården och IT-sektorn som kräver högskoleexamen. På grund av detta finns ett ökat behov av utbildningsplatser på Sveriges universitet, yrkeshögskolor och vuxenutbildningar. Därför har regeringen valt att använda medlen från Faciliteten för återhämtning och resiliens för att möjliggöra för fler att utbilda sig både inom högskola och universitet samt yrkesvux och yrkeshögskola. Med de nya medlen beräknar regeringen att ca 1,5 miljoner fler kan studera på universitetsnivå mellan 2021–2025, ca 150 000 fler på regionalt yrkesvux mellan 2020–2023 och 190 000 fler på yrkeshögskola mellan 2020–2023. Det kommer även vara fokus på de personer med störst utbildningsbehov, till exempel de som saknar en fullgjord utbildning på gymnasial nivå.

Universiteten får extra medel genom de ordinarie statliga finansieringskanalerna. Myndigheten för Yrkeshögskolor tillsammans med enskilda utbildningssamordnare ansvarar för att koordinera fler platser i regional yrkeshögskolan. Skolverket ansvarar för att betala ut statsbidrag till kommuner för fler yrkesvuxplatser. För regionalt yrkesvux måste tre kommuner lämna in en gemensam bidragsansökan som visar på ett regionalt arbetsmarknadsbehov för utbildningar.

Nästa steg 

Sveriges återhämtningsplan lämnades in till EU-kommissionen den 28 maj för granskning. Inom två månader kommer EU-kommissionen ge sitt utlåtande om planen. Efter det ska planen godkännas av ministerrådet innan den träder i kraft. 

Läs en sammanfattande artikel om Sveriges återhämtningsplan här.  

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.

Läs vår artikel om fokusområdet grön återhämtning här.

Läs vår artikel om fokusområdet digitalisering här.


Sveriges återhämtningsplan – fokusområde grön återhämtning

I slutet av maj 2021 lämnade Sverige in sin återhämtningsplan för Faciliteten för återhämtning och resiliens till EU. Planen innehåller en ansökan om 34 miljarder kronor som ska investeras i Sveriges ekonomi för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Den här artikeln tittar närmare på återhämtningsplanens fokusområde ”Grön återhämtning” för att ge en bild av vilka typer av projekt och initiativ som Sveriges regering har valt att prioritera inom det området.

Fokusområde ”Grön återhämtning”

De nationella återhämtningsplanerna är medlemsstaternas ansökan om medel genom Faciliteten för återhämtning och resiliens inom återhämtningspaketet Next Generation EU. Återhämtningsplanerna innehåller att antal investeringar och reformer som ska bidra till återhämtningen av ekonomin. Medlemsstaterna har fått instruktioner från EU-kommissionen om hur dessa planer ska vara utformade då EU-kommissionen vill att åtgärderna ska ligga i linje med deras övriga politiska prioriteringar. Återhämtningsplanerna ska innehålla åtgärder från sex tematiska pelare. Sverige har valt att organisera sin plan i fokusområden som har koppling till en eller flera pelare. Dessutom har EU-kommissionen kommit med landspecifika rekommendationer för återhämtning.

Det första fokusområdet är ”Grön återhämtning”. Fokusområdet har stark koppling till EU-kommissionens pelare ett: grön omställning. Grunden för pelare ett är EU:s gröna giv med miljö- och hållbarhetsmål. Faciliteten för återhämtning och resiliens har som syfte att bidra till den gröna omställningen genom att skapa en hållbar och inkluderande återhämtning från pandemin. Den vägen mot en grön omställning är kantat av ett antal klimatmål. Det första målet en 55 % reduktion av växthusgaser jämfört med 1990 nivåer senast 2030. Det delmålet ska lägga grunden för slutmålet: ett koldioxidneutralt EU år 2050.

I återhämtningsplanerna är medlemsstaterna ålagda att förklara hur planen kommer att bidra till dessa mål. Planen måste visa hur reformer och investeringar bidrar till att koldioxidutsläpp minskar, andelen grön energi ökar, energieffektivitet förbättras och energisystem integreras. Dessutom ska påverkan på marina miljöer, omställning till en cirkulär ekonomi och återuppbyggnad av ekosystem tas i beaktning. Ökad biologisk mångfald är också av stor vikt inom pelare ett. Insatser på klimatområdet ska utgöra minst 37% av medlens användning i medlemsstaternas återhämtningsplaner.

Inom området grön återhämtning har Sverige också fått landspecifika rekommendationer som handlar om att främja innovation, utbildning, färdighetsutveckling och investeringar (rekommendation 2019:2, 2020:2) samt kortsiktiga krisåtgärder, ekonomisk återhämtning och hälso- och sjukvårdens resiliens (rekommendation 2020:1).

Sveriges investeringar för en grön återhämtning

Inom grön återhämtning presenterar regeringen fem olika satsningar till ett totalt värde av 16,3 miljarder kronor. En del av medlen kommer att läggas till budgeten för redan initierade projekt som till exempel klimatklivet och industriklivet. Figur ett visar fördelningen av investeringarna. Sammanfattningsvis kan sägas att de största satsningarna görs genom klimatklivet, industriklivet och energieffektivisering av flerbostadshus som alla tre främst innehåller investeringar i grön teknik och infrastruktur. Det görs även satsningar på fler skyddade naturområden. Till sist görs järnvägssatsningar för att rusta upp 60 km järnväg samt finansiera ett brobyte i Trollhättan och Vänersborg.

Figur 1: Fördelning av medel inom fokusområde ”Grön återhämtning”

Industriklivet

Syftet med industriklivet är att hjälpa industrin med forskning och innovation som bidrar till att Sverige blir koldioxidneutralt 2045. Det målet kräver stora investeringar i teknik som ännu inte finns tillgänglig eller är kommersiellt hållbar. Målgruppen för dessa insatser är framför allt storskaliga industrianläggningar inom industrier kopplat till sektorerna massa och papper, kraftvärme samt biodrivmedel. Industrin kan ansöka om stöd för insatser genom Energimyndigheten, läs mer på deras hemsida här.

Klimatklivet

Klimatklivet är ett initiativ med syfte att stödja kommunala och regionala aktörer att investera i grön teknik. Ny teknik har ofta högre finansiell risk än konventionella produkter och har strängare lånvillkor vilket kan hindra investeringar i grön teknik. Lokala aktörer som företag, myndigheter, kommuner, regioner eller bostadsrättsföreningar kommer kunna ansöka om stöd genom Naturvårdsverket för att komplettera egna medel och investeringar. Energimyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och Länsstyrelserna kommer också att vara involverade i planering och implementering. Typiska projekt som kan finansieras genom Klimatklivet kommer vara inom transporter, industri, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi, t.ex. cykelbanor och laddpunkter för elfordon. Även projekt som involverar biodrivmedel baserat på biomassa, kraftvärmeproduktion och användning av spillvärme kan ansöka om stöd. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida här.

Stöd till energieffektivisering av flerbostadshus

Uppvärmning och nedkylning av flerbostadshus står för ca 40 % av EU:s totala energianvändning och bidrar med ca 35 % av EU:s totala koldioxidutsläpp. Dock är energieffektivisering svårt att uppnå då den samhälleliga nyttan ofta är högre än den privata nyttan i att öka energieffektivisering. Med satsningen hoppas regeringen öka återbruket av material, miljömedvetna materialval och tillvaratagande av bebyggelsens befintliga värden. De flerbostadshus som har den högsta energianvändningen (mer än 100 kWh/m2) kan ansöka om stöd. Länsstyrelserna och Boverket kommer att besluta om ansökningar och betala ut stöd. Stödet riktar sig mot fastighetsägare till flerbostadshus med hyresrätter, bostadsrätter och kooperativa hyresrätter. Även entreprenörer och materialleverantörer i byggsektorn. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med ERUF.

Järnvägssatsning

Regeringen gör flera investeringar i att upprusta Sveriges järnvägsinfrastruktur. Syftet är att flytta transporter från väg till räls. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med ERUF.

Skydd av värdefull natur

Som ett sätt att bevara den biologiska mångfalden och viktiga skogsområden innehåller återhämtningsplanen investeringar i skydd av värdefull natur. För att ett skyddat skogsområde ska kunna inrättas måste det finnas möjligheter för fastighetsägare att få ersättning för förlorade intäkter. Det kommer i så fall att ske på två sätt. Antingen kan staten köpa marken eller betala en intrångsersättning till fastighetsägaren. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med programmet för miljö och klimatpolitik (LIFE).

Nästa steg

Sveriges återhämtningsplan lämnades in till EU-kommissionen den 28 maj för granskning. Inom två månader kommer EU-kommissionen ge sitt utlåtande om planen. Efter det ska planen godkännas av ministerrådet innan den träder i kraft.

Läs en sammanfattande artikel om Sveriges återhämtningsplan här.

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här.

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.