2019 det mest EU-positiva året i Sverige

Det föregående året markeras som det mest EU-positiva året i Sverige sedan inträdet i EU 1995. Utvecklingen bygger på att inga partier längre driver frågan om ett utträde, en låg nivå av EU-motstånd och ett högt stöd för det svenska medlemskapet.

Mot bakgrunden av flera samspelande händelser har 2019 blivit det mest EU-positiva året sedan Sveriges inträde i EU 1995. Ett svenskt utträde ur EU betraktas inte längre som en aktuell punkt för varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet, efter att de båda partierna slutade driva frågan för ungefär ett år sedan.

Även det svenska EU-motståndet har försvagats i omgångar och låg i november 2018 på en historiskt låg nivå på 16 procent. EU-opinionen i Sverige nådde en rekordsiffra under våren 2019, där stödet för det svenska EU-medlemskapet uppmättes till 62 procent enligt en undersökning från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Sveriges inträde i den europeiska unionen ägde rum vid nyåret 1995, vilket innebär att det svenska medlemskapet firar 25-års jubileum. Detta uppmärksammades även i en intervju med EU-minister Hans Dahlgren i Dagens Nyheter den 4 januari. I intervjun framhäver Dahlgren att EU blivit starkare under de senaste 25 åren och att dagordningen breddats med frågor som rör klimat, säkerhet och migration. Vidare betonas även två stora utmaningar som väntar för EU under 2020-talet – rättsväsendets oberoende i länder som Polen och Ungern samt att färdigställa Brexit.

Läs hela artikeln här.

Läs hela intervjun här.

Kommissionen presenterar vad Sverige tjänar på EU:s inre marknad

EU-kommissionen har publicerat ett dokument som redogör för vad respektive medlemsland tjänar på tillgången till EU:s inre marknad. Sverige beräknas tjäna 29 miljarder euro, motsvarande 300 miljarder kronor årligen, enligt kommissionen.

Diskussionerna om EU:s nästa långtidsbudget pågår just nu i Bryssel och i medlemsländerna. Eftersom EU-kommissionen vill höja budgeten har dokument publicerats för att visa på vad medlemsländerna tjänar på medlemskapet. Ett av dokumenten redogör för vad varje medlemsland tjänar på tillgången till EU:s inre marknad för varor, tjänster, kapital och människor. Sverige beräknas tjäna 300 miljarder på EU:s inre marknad, vilket är nästan sju gånger så mycket som den föreslagna svenska medlemsavgiften på 47 miljarder kronor för perioden 2021-2027, enligt kommissionen.

Till skillnad mot tidigare förhandlingar om långtidsbudgeten har kommissionen ännu inte presenterat beräkningar på nettoavgiften, det vill säga skillnaden mellan avgiften och erhållet stöd. Mätningen av nettoavgiften tar inte hänsyn till de fördelar som genereras av medlemsstaternas tillgång till den inre marknaden.

Läs mer om EU-budgeten här