Nytt EU-direktiv ska säkerställa skäliga löner för EU:s arbetstagare

Den 28 oktober presenterade EU-kommissionen ett nytt direktiv för minimilöner som föreslås gälla inom hela EU. Målet är att säkerställa en skälig levnadsstandard för EU:s arbetstagare, samtidigt som det skapar incitament för en god inhemsk efterfrågan i unionen.

Tanken med det nya direktivet är att säkra tillräckliga minimilöner för EU:s arbetstagare. Förhoppningen är att det nya direktivet ska säkerställa positiva sociala effekter hos den europeiska befolkningen, samtidigt som incitament skapas för en god ekonomisk utveckling i hela EU. Kommissionen framhäver exempelvis hur en ny ram för minimilöner skapar förutsättningar för konsumtion och en stark inhemsk efterfrågan i EU, vilket ses som viktigt med tanke på den ekonomiska återhämtningen efter pandemin, samtidigt som det skapas bättre incitament för att arbeta.

I pressmeddelandet för det nya direktivet betonar EU-kommissionen även hur pandemin uppmärksammat behovet av minimilöner bland arbetstagare i låglöneyrken och offentlig sektor såsom städare, arbetare inom detaljhandeln samt personal inom hälso- och sjukvård. Förslaget om ett nytt direktiv fyller därför flera viktiga funktioner för att dels säkra mer jämställda löner mellan könen, men också genom att skydda arbetsgivare som redan idag betalar ut skäliga löner, vilket i sin tur säkerställer en rättvis konkurrens mellan företag.

EU-kommissionens ordförande, Ursula von del Leyen, betonar i ett yttrande om förslaget att ett nytt ramverk för minimilöner är viktigt för att slå vakt om alla arbetares värde, samtidigt som värdet i att arbeta lyfts och stärks. Hon betonar vidare att det nya direktivet ska ta höjd för, och anpassas efter, de existerande ramverk gällande minimilöner som redan finns i ett flertal EU-länder. Bland annat läggs vikt vid att utforma ett förslag som tar hänsyn till den frihet som arbetsmarknadens parter har i många länder – där Sverige är ett exempel.  

I dagsläget har 21 länder i EU redan ett ramverk på plats för minimilöner. Dock har sex stycken av dessa, däribland Sverige, ett minimilöneskydd som tillhandahålls genom kollektivavtal. Trots detta menar kommissionen att många länder har problem med för låga löner, vilket har potential att åtgärdas genom det nya direktivet. Direktivet innefattar inte ett tvång till lagstiftning av minimilöner eller en gemensamt satt nivå för minimilöner. Dock innehåller förslaget initiativ till bättre kontroll och övervakning av minimilöneskyddet i samtliga medlemsländer.

Utifrån ett svenskt och politiskt håll har det nya direktivet mötts med en hel del kritik. Bland annat uttrycks en oro över att förslaget ska inverka och rubba den struktur Sverige har för lönebildning, kollektivavtal och parternas frihet att komma överens – också känd som den svenska modellen. Detta betonas av bland annat flera EU-parlamentariker, vilka även uttrycker en oro för att det nya direktivet öppnar upp för fler liknande förslag som potentiellt kan ha negativ inverkan för den svenska arbetsmarknaden.

Läs mer om förslaget här.

Frågor och svar om förslaget återfinns här.

Mer information om den svenska kritiken gentemot det nya direktivet går att läsa om här.

2019 det mest EU-positiva året i Sverige

Det föregående året markeras som det mest EU-positiva året i Sverige sedan inträdet i EU 1995. Utvecklingen bygger på att inga partier längre driver frågan om ett utträde, en låg nivå av EU-motstånd och ett högt stöd för det svenska medlemskapet.

Mot bakgrunden av flera samspelande händelser har 2019 blivit det mest EU-positiva året sedan Sveriges inträde i EU 1995. Ett svenskt utträde ur EU betraktas inte längre som en aktuell punkt för varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet, efter att de båda partierna slutade driva frågan för ungefär ett år sedan.

Även det svenska EU-motståndet har försvagats i omgångar och låg i november 2018 på en historiskt låg nivå på 16 procent. EU-opinionen i Sverige nådde en rekordsiffra under våren 2019, där stödet för det svenska EU-medlemskapet uppmättes till 62 procent enligt en undersökning från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Sveriges inträde i den europeiska unionen ägde rum vid nyåret 1995, vilket innebär att det svenska medlemskapet firar 25-års jubileum. Detta uppmärksammades även i en intervju med EU-minister Hans Dahlgren i Dagens Nyheter den 4 januari. I intervjun framhäver Dahlgren att EU blivit starkare under de senaste 25 åren och att dagordningen breddats med frågor som rör klimat, säkerhet och migration. Vidare betonas även två stora utmaningar som väntar för EU under 2020-talet – rättsväsendets oberoende i länder som Polen och Ungern samt att färdigställa Brexit.

Läs hela artikeln här.

Läs hela intervjun här.