Totalt 18 städer har skrivit på ”Green City Accord” för grönare städer

Nu har totalt 18 europeiska städer anslutit sig till EU-kommissionens initiativ Green City Accord som ska göra alla EU:s städer och tätorter grönare, renare och hälsosammare. Initiativet lanserades i oktober förra året och har fem fokusområden: luft, vatten, grönområden, cirkulär ekonomi och buller.

Initiativet ska förbättra livskvalitén i EU:s städer genom att göra dem grönare och tystare. De städer som ansluter sig till Green City Accord förbinder sig att ta itu med de mest brådskande miljö- och klimatförändringarna innan 2030, till exempel att förbättra städernas luft- och vattenkvalité, öka den biologiska mångfalden i städernas grönområden, övergå till en cirkulär ekonomi och minska stadsbullret. Förutom att förbättra livskvalitén för städernas invånare är initiativet en plattform för ökat kunskapsutbyte, nätverkande och transparens.

Cirka 70 % av EU:s befolkning bor i ett stadsområde och därför menar EU-kommissionen att en riktad åtgärd mot städer som Green City Accord är ett sätt för EU att snabbare implementera miljö- och klimatlagstiftning, inklusive målen inom den gröna given, samt nå FN:s hållbarhetsmål.

Alla städer och tätorter i EU, stora som små, kan ansluta sig till initiativet. Kravet är att staden styrs av ett stads- eller kommunfullmäktige. Flera mindre tätorter har redan anslutit sig, till exempel den portugisiska kommunen Penafiel med 21 000 invånare och den grekiska staden Argostoli med 10 600 invånare. Från Skandinavien är det fyra städer som har anslutit sig: Oslo, Helsingfors, Åbo och Lahtis.

Mer information om initiativet Green City Accord finns här.

Cohesion Alliance värnar en fortsatt stark sammanhållningspolitik

I en debattartikel den 27 april manar Cohesion Alliance till en starkare och mer flexibel sammanhållningspolitik efter 2020. Sammanhållningspolitiken anses också vara ett viktigt verktyg för att regioner och städer i hela EU ska kunna återhämta sig från coronakrisen.

För att skapa så bra förutsättningar som möjligt för EU:s återhämtning efter coronakrisen menar Cohesion Alliance att en återhämtningsplan måste komma på plats snarast, i kombination med en ambitiös EU-budget. I brist på sådana åtgärder menar nätverket/plattformen att EU-medborgarnas hälsa och sociala rättigheter kan komma att undergrävas, samtidigt som hållbara investeringar och näringslivets chanser till återhämtning riskerar att äventyras.

Några av de åtgärder som Cohesion Alliance lyfter fram är att medlen inom ramen för sammanhållningspolitiken måste kunna användas för de nödåtgärder som vidtas i de länder och områden som är extra hårt drabbade av coronaviruset. De investeringar som är planerade för programperioden 2021-2027 bör också stärkas och påskyndas för att målet om ett motståndskraftigt, rättvist och hållbart Europa ska kunna nås på längre sikt.

De extraordinära investeringsåtgärderna som EU kommer att presentera i samband med att EU börjar återhämta sig från krisen måste, enligt debattartikeln, utformas med stor respekt och hänsyn till den kunskap som finns lokalt och regionalt kring hanteringen av coronaviruset. Generellt bör sammanhållningspolitiken också präglas av flexibilitet, regelförenklingar och undvika risker för centralisering – inte minst när det gäller investeringar kopplade till coronaviruset.

Att stärka det lokala och regionala inflytandet över sammanhållningspolitiken är överlag en prioriterad fråga för Cohesion Alliance. Ett exempel som lyfts fram där detta är mycket viktigt gäller de eventuella förstärkningarna av Reformstödsprogrammet, där ett lokalt och regionalt inflytande ses som avgörande. Avslutningsvis uppmanas EU:s samtliga institutioner att agera i en anda av solidaritet och ansvar inför kommande förhandlingar och i den fortsatta hanteringen av coronakrisen.

Läs hela debattartikeln här.

Ny undersökning om medborgares kännedom och uppfattning av EU:s sammanhållningspolitik

I oktober lanserade EU-kommissionen resultatet av en undersökning som mäter europeiska medborgares kännedom och attityder till EU:s regionalpolitik (sammanhållningspolitiken). Undersökningen redogör för i vilken utsträckning medborgare känner till EU:s delfinansierade projekt, vilken inverkan de har på städer och regioner samt hur attityder förändrats över tid. 

Sammanhållningspolitiken investerar i EU:s regioner och städer för att reducera ojämlikheter mellan medlemsländerna. Stödet går till att främja jobb, konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt, livskvalité och hållbar utveckling. Sammanhållningspolitiken är ett av EU:s främsta investeringsverktyg på 351.8 miljarder euro vilket utgör en tredjedel av EU:s totala budget för perioden 2014-2020. Inom sammanhållningspolitiken ingår Europeiska regionalfonden (ERUF), Europeiska Socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden, vilka delfinansierar projekt i mindre utvecklade städer och regioner.

I oktober släppte EU-kommissionen undersökningen ”Citizens’ awareness and perceptions of EU regional policy”, som är en del av den årliga Europabarometern. Undersökningen genomfördes under juni 2019 och fokuserar på huruvida respondenterna hört talas om EU-delfinansierade projekt i deras lokala miljöer och om de anser att projekten har positiv eller negativ inverkan. Fyra av tio respondenter uppger att de hört talas om EU-delfinansierade projekt i deras lokala miljö och mer än åtta av tio respondenter uppger att de tycker att projekten har haft en positiv inverkan på dennes stad eller region.

Resultatet uppvisar stora skillnader mellan medlemsländerna. Polen har det bästa resultatet på 85 % och Danmark har det lägsta resultatet på 15 %, i frågan om huruvida medborgarna känner till EU:s delfinansierade projekt.  I Sverige svarar enbart 26 % av respondenterna att de hört talas om EU:s delfinansierade projekt med syftet att förbättra deras städer och regioner. Däremot tillhör Sverige ett av de länder där kännedomen om EU:s sammanhållningspolitik ökar. Bland de som känner till projekten i Sverige uppger 82 % att de haft en positiv inverkan på dennes stad eller region, vilket är strax över genomsnittet för EU:s 28 medlemsländer.

Läs mer om undersökningen här.

Ta del av hela rapporten här.