Fit for 55 och ny Skogsstrategi

Den 14 juli presenterade EU-kommissionen det stora lagstiftningspaketet Fit for 55 och den 16 juli presenterades den nya Skogsstrategin som gäller fram till 2030. Innehållet i Fit for 55 och Skogsstrategin är intressant för både regional och lokal nivå och kommer att påverka EU:s arbete på klimat-, energi- och transportområdena under lång tid framöver.

Under våren 2021 enades Europaparlamentet och Rådet om EU:s nya klimatlag som ska säkerställa att EU når klimatneutralitet 2050. Lagen innehåller ett antal åtgärder men den åtgärd som fått mest uppmärksamhet är att EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 55% år 2030 (jämfört med 1990-års nivåer). 

Fit for 55 (Redo för 55) kompletterar klimatlagen och är ett lagstiftningspaket som ska säkerställa att EU verkligen lyckas minska koldioxidutsläppen med 55% till 2030. Paketet innehåller både nya initiativ samt revideringar av ett flertal befintliga direktiv för att uppdatera dess innehåll. Ett urval av innehållet i Fit for 55 presenteras här:

  • Justering av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). EU-kommissionen föreslår bland annat att det totala utsläppstaket ska sänkas, att den årliga minskningstakten ska öka samt att flygtrafik/luftfart och sjöfart ska inkluderas i systemet (de har tidigare undantagits från ETS). Dessutom föreslås ett nytt separat utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader.
  • Ett helt nytt förslag är den så kallade koldioxidjusteringsmekanismen. Dess syfte är att sätta ett koldioxidpris på importer av ett urval produkter, när de importeras till EU. Mekanismen ska motverka att koldioxidintensiv produktion flyttar från EU:s medlemsländer men även att EU:s utsläppsminskningar bidrar till att utsläppen minskar globalt genom att industri utanför EU uppmuntras minska sina utsläpp.
  • Revidering av förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk (LULUCF). Ett övergripande EU-mål för ”koldioxidupptagning” genom naturliga kolsänkor föreslås, motsvarande 310 miljoner ton koldioxidutsläpp fram till 2030, med ytterligare skärpningar efter 2031. Målet är att EU senast 2035 ska nå klimatneutralitet inom markanvändning, skogsbruk och jordbruk.
  • Revidering av direktivet om förnybar energi för att höja målet om hur mycket av EU:s energikonsumtion som ska vara förnybar till 2030, från 32% till 40%. Det föreslås även särskilda delmål för användning av förnybar energi för transporter, uppvärmning och kylning, byggnader och industri. Revideringen innehåller även skärpta hållbarhetskriterier för bioenergi.
  • Revidering av energieffektivitetsdirektivet med syfte att energianvändningen i EU ska minska, utsläppen begränsas och energifattigdom motverkas. Kommissionen föreslår bland annat ett mer ambitiöst bindande årligt mål för att minska energianvändningen på EU-nivå och att den offentliga sektorn ska ta täten i ”renoveringsvågen” och renovera 3% av sitt byggnadsbestånd varje år.
  • På transportområdet föreslås bland annat skärpta krav på koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar med målsättningen att alla nyregistrerade personbilar i EU ska vara helt utsläppsfria efter 2035. För att möjliggöra detta revideras även direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen och EU:s medlemsländer blir skyldiga att skynda på utbyggnaden av laddnings- och tankstationer (laddning av elbilar och tankning av vätgas).

Den 16 juli presenterade EU-kommissionen även den nya Skogsstrategin. Den uppdaterade strategin är i sig inte en del av Fit for 55 men har nära koppling till klimatlagen, Fit for 55 och EU:s strategi för biologisk mångfald.

Skogsstrategins huvudsyfte är att förbättra EU-skogarnas kvalitet, kvantitet och motståndskraft mot klimatförändringar. Strategin har stort fokus på att främja skydd, ”återställning” och utvidgning av skogar i EU för att bekämpa klimatförändringar, upptagning av koldioxid och motverka förlusten av biologisk mångfald. Men strategin belyser också skogens viktiga roll för landsbygds- och regional utveckling och vikten att utveckla en hållbar skoglig bioekonomi. 

Gällande bioekonomi framhåller strategin vikten att utveckla ”långlivade” träprodukter (produkter med lång livscykel så som möbler och byggnader), hållbart nyttjande av träbaserade resurser för bioenergi, främjande av ekoturism samt kompetensutveckling för personer som arbetar inom bioekonomin. Strategin innehåller även satsningar på forskning och innovation samt marknadsföring av nya material och produkter som ersätter fossilbaserade motsvarigheter.

Vad är nästa steg i lagstiftningsprocessen?

Fit for 55 kommer börja behandlas av Rådet och Europaparlamentet i höst. Givet paketets stora omfattning och innehåll kommer det troligtvis att ta lång tid, uppemot flera år för vissa förslag, innan samtliga delar av Fit for 55 är färdigförhandlade. Vi kommer definitivt att återkomma till innehållet i Fit for 55 i artiklar på nyhetsbloggen framöver.

Läs mer om Fit for 55 här.

Läs mer om Skogsstrategin här.

EU-kommissionens hemsida om den gröna given finns här.

Resolution om EU-parlamentets hållning till ny skogsstrategi

EU-parlamentets jordbruksutskott röstade den 7 september för en resolution som föreslår hur EU-parlamentet ska förhålla sig till EU-kommissionens kommande förslag om ny skogsstrategi. Hela parlamentet måste dock rösta om resolutionen innan den kan bli verklighet, vilket betyder att ändringar troligtvis kan komma att ske.

Som en del av den gröna given kommer EU-kommissionen under början av nästa år att presentera ett nytt förslag till en ny europeisk skogsstrategi. Det är i ljuset av detta som EU-parlamentets jordbruksutskott röstat fram en icke-lagstiftande resolution med ett första förslag till hur parlamentet bör förhålla sig till strategin när den väl presenteras under första kvartalet 2021. EU-parlamentet måste dock i sin helhet godkänna resolutionen, vilket innebär att det fortsatt kan komma att ske ändringar i de förslag som resolutionen presenterar.

Resolutionen betonar att en ny skogsstrategi efter 2020 bör vara en ambitiös och fristående strategi som kan bana väg för att skogssektorn ska få bästa möjliga politiska stöd. Bland annat betonas vikten av att en ny skogsstrategi värdesätter och uppmärksammar skogens mångfunktionella roll, att den harmoniseras med den gröna given liksom den nya livsmedelsstrategin Från-Jord-till-bord och handlingsplanen för biologisk mångfald.

Konkreta förslag är att det hållbara skogsbruket ska stärkas samtidigt som hänsyn tas till att förbättra de europiska skogarnas ekologiska status. I resolutionen betonas dessutom vikten av att skogen måste bli mer resilient och kunna anpassa sig efter klimatförändringarna. Naturvård och skyddande av skog bör också vara en del av det hållbara skogsbruket, utan att för den delen innebära utvidgning av idag redan skyddade områden.

Vidare innehåller resolutionen skrivningar som poängterar att ett hållbart skogsbruk måste genomsyras av ett tydligt hållbarhetsperspektiv, där ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter väger lika tungt. Detta ska kombineras och möjliggöras med medel och ersättningsmekanismer som kan skapa incitament för en ekologiskt och ekonomiskt hållbar skogssektor. Resolutionen kan kort sammanfattas i följande punkter:

  • Stödja en välbalanserad och hållbar skogsförvaltning.
  • Förstärka skogens motståndskraft och utforma mekanismer som i ett tidigt läge kan varna för exempelvis skogsbränder.
  • Främja hållbart skogsbruk globalt och bekämpa importen av illegalt avverkat virke.

Läs mer om resolutionen här.

Skogsorganisationer betonar skogens centrala position i European Green Deal

Produktiv samordning inom den skogsrelaterade EU-politiken och en kraftfull EU-skogsstrategi efter 2020 är av stor vikt för att integrera europeiska skogar och den skogsbaserade sektorn i European Green Deal, menar CEPF, EUSTAFOR, CopaCogeca, CEI-Bois, CEPI, EOS och Bioenergy Europe i ett gemensamt utlåtande.

De undertecknade organisationerna, som är representanter för europeiska skogar och skogsbaserade sektorerna, välkomnar de riktlinjer gällande en ”European Green Deal” som presenterats av den tillträdande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen. I det gemensamma utlåtandet betonas vikten av att skogssektorn får en central position i framtida diskussioner om hur man minskar användandet av fossila bränslen inom EU.

Europeiska skogar växer stadigt och hjälper klimatet, människorna och naturen. Skogarna hanteras hållbart och har således fyllt en viktig funktion för samhällets klimatutmaningar. Mot den bakgrunden är det av stor vikt att säkerställa produktiv samordning och synergier inom den skogsrelaterade EU-politiken och att skogens multifunktionella roll formas därefter.

Organisationerna som står bakom uttalandet framhåller att en kraftfull EU-skogsstrategi efter 2020 är det viktigaste verktyget för att integrera europeiska skogar och den skogsbaserade sektorn i European Green Deal. En uppdatering av den nuvarande strategin har redan begärts av medlemsstaterna i Rådets slutsatser, Regionkommittén och av flertalet intressenter inom skogsindustrin.

Inrättandet av en transparent och inkluderande plattform för intressenter, där lämpliga lösningar för utmaningar som är relaterade till skogar och skogsförvaltning på EU-nivå kan diskuteras, efterfrågas även av de undertecknade organisationerna. Avslutningsvis framhåller organisationerna att det är nödvändigt att uppdatera EU:s skogsstrategi för att ge den lämpligt erkännande som en del av European Green Deal.

Läs hela utlåtandet här

Läs mer om Ursula von der Leyens programförklaring och riktlinjer här

Skogsorganisationer publicerar svar på EU-kommissionens utvärdering av skogsstrategin

I kölvattnet av EU-kommissionens utvärdering av EU:s skogsstrategi påpekar europeiska skogsorganisationerna att EU:s policys och strategier måste bli mer samstämmiga.

Ett flertal intresseorganisationer som arbetar för att främja skogsindustriernas intressen på EU-nivå publicerade den 4:e februari ett svar på EU-kommissionens utvärdering av skogsstrategin. Utvärderingen av EU:s skogsstrategi presenterades av EU-kommissionen i december. Några av de undertecknade intresseorganisationerna är bland andra CEPF, CEPI, UEF och FECOF.

EU:s policy- och strategiramverk har utvecklats i rask fart sedan den nuvarande skogsstrategin antogs 2013. Samtidigt har EU under de senaste åren riktat stort fokus på hållbar utveckling och EU argumenterar ofta för att den skogsbaserade sektorn har en avgörande roll för att uppnå EU:s och FN:s hållbara utvecklingsmål. Därför argumenterar skogsintressenterna för att den nästkommande skogsstrategin behöver vara starkare för att kunna uppfylla EU:s hållbara utvecklingsmål.

En uppdatering av strategin anses, av de undertecknade organisationerna, som avgörande för att säkerställa att utvecklingen av skogsrelaterad EU-politik i framtiden är bättre koordinerad, sammanhängande och effektiv. Exempelvis benämns EU:s strategi om ett klimatneutralt EU 2050, den uppdaterade bioekonomistrategin och direktivet om förnybar energi som strategier och lagförslag där skogsstrategin inkluderas och refereras till, vilket innebär att en framtida skogsstrategi bör utformas på ett horisontell och mångfacetterat sätt, så att synergier mellan samtliga strategier skapas.

Läs skogsorganisationernas yttrande här.

Läs EU-kommissionens utvärdering här.