EU-kommissionen presenterar förslag som lägger grunden för en ny europeisk hälsounion

I linje med de prioriteringar som presenterades av Ursula von der Leyen under hennes State of the Union-tal i september, påbörjas nu arbetet med att bygga upp en ny europeisk hälsounion som ska skydda och främja EU-medborgarnas hälsa.

De första stegen som EU-kommissionen presenterar för att förverkliga förslaget om en ny europiska hälsounion kretsar till stor del kring erfarenheterna från coronapandemin. Exempelvis vill man förstärka de EU-ramverk som är avsedda för hälsosäkerhet samtidigt som myndigheter får en starkare och betonad roll i att hantera och mobilisera insatser vid hälsokriser. Tanken är även att samordningen av hälsoinsatser ska förbättras mellan EU:s olika instanser och myndigheter.  

I förslaget till ny hälsounion föreslås en ny förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Inom ramen för detta finns förslag för stärkt beredskap där EU-kommissionen tillsammans med medlemsländerna bör arbeta fram och presentera en ny plan för EU:s beredskap mot hälsokriser och pandemier, vilken i sin tur ska lägga grunden för rekommendationer som varje medlemsland kan inkludera i nationella planer för hälsosäkerhet.

Den nya förordningen innehåller även åtgärder som ska förbättra insamlingen av hälsodata från respektive medlemsland. Förslaget innebär att medlemsländerna i högre utsträckning måste dela med sig av information kopplat till exempelvis antalet sjukvårdsplatser, tillgången till specialiserad behandling och intensivvårdskapacitet samt andelen medicinskt utbildad personal inom hälso- och sjukvårdssystemen. Förordningen ska göra det enklare att utlysa ett EU-omfattande hälsonödläge, vilket kan tas i bruk för att påskynda samordningen av insatser i händelse av kris.

Under krisen har EU-kommissionen identifierat betydelsen av det Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och den Europeiska läkemedelsmyndigheten och deras roller i att hantera pandemin. Därför innehåller den nya förordningen även förslag som stärker dessa myndigheter, bland annat genom utökade mandat för epidemiologisk övervakning, bättre kapacitet för mobilisering av specialistgrupper som kan placeras lokalt för att stödja lokala hälsoinsatser, fler möjligheter för att förebygga brist på läkemedel och medicinska produkter samt bättre övervakning i processer för framtagande av vaccin.  

Läs mer om EU-kommissionens förslag till ny hälsounion här.

EU för hälsa – nytt europeiskt hälsoprogram

Som en del i återhämtningen efter coronakrisen har kommissionen presenterat ett nytt hälsoprogram för perioden 2021-2027 – EU för hälsa. Syftet är att förbättra EU-medborgarnas hälsa, stärka sjuk- och hälsovårdens resiliens samt stimulera innovation inom hälsosektorn.  

Det nya hälsoprogrammet ska utöver att förbättra folkhälsan i EU även hantera de brister som finns i hälso- och sjukvårdssystemen och som blivit uppenbara under coronakrisen. Framförallt vill man säkerställa att samordningen mellan medlemsländer under en hälsokris förbättras, att EU:s kapacitet för att hantera hälsokriser blir bättre samt att investeringarna i hälso- och sjukvårdssystemen ökar så att de blir bättre rustade för eventuella kriser i framtiden.

Andra exempel på initiativ som ryms inom programmet är investeringar i beredskapslager av medicinska förnödenheter, utbildning av personal inom sjukvården som kan arbeta i hela EU i händelse av hälsokriser, skapa en reserv av sjukvårdspersonal och experter som kan mobiliseras när en kris uppstår samt att EU i större utsträckning ska bevaka hot mot folkhälsan. Samtliga åtgärder i hälsoprogrammet syftar till att uppnå följande tre mål:

  • Skydda människor i EU mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och förbättra krishanteringsförmågan.
  • Göra läkemedel, medicintekniska produkter och andra krisnödvändiga produkter tillgängliga och överkomliga i pris samt stödja innovation.
  • Stärka hälso- och sjukvårdssystemen och vårdpersonalen, bl.a. genom att investera i folkhälsa.

Som en del av EU-kommissionens omarbetade långtidsbudget föreslås Hälsoprogrammet få en finansiering som motsvarar 9,4 miljarder euro och programmet ska även främja synergier med andra EU-program, exempelvis Horisont Europa och ESF+. Det är medlemsländerna, icke-statliga organisationer och internationella organisationer som kan ansöka om finansiering från ’EU för hälsa’, både i form av bidrag men också för finansiering av priser och upphandlingar.

Läs mer om det nya hälsoprogrammet ’EU för hälsa’ här.

Nya publikationer från Sieps – folkhälsa och ekonomi i centrum

I två nya publikationer från Svenska institutet för europastudier (Sieps) uppmärksammas coronavirusets effekter på EU:s ekonomi och hur EU-samarbetets åtgärder inom ramen för folkhälsa kan komma att förändras framöver.

I publikationen om coronavirusets effekter på ekonomin, skriven av Harry Flam, uppmärksammas vilka åtgärder EU-länderna nu kan ta till för att motverka den påtagliga nedgången i ekonomin. De åtgärder som hittills vidtagits för att dämpa effekterna på ländernas ekonomi framhävs också delvis som problematiska, då de innebär att avsteg måste göras från EU:s finanspolitiska ramverk samtidigt som ländernas statsskulder ökar.

Harry Flam belyser också hur specifikt Sverige valt att tackla krisen. Han menar att åtgärder som införts för att rädda löntagare är relativt oproblematiska, medan åtgärder såsom billiga och statsgaranterade lån till företag innebär svåra avvägningar för företagen som är i behov av medel. Detta beror på att företagen har svårt att veta hur mycket pengar de behöver låna och hur länge krisen kommer fortgå, i kombination med att staten riskerar stora kreditförluster.

I den andra publikationen, författad av Anna Södersten, diskuteras hur folkhälsa kan komma att bli ett politiskt område som EU får utökade befogenheter över i och med coronakrisen. Enligt Södersten har EU successivt fått större befogenheter över folkhälsan i samband med tidigare hälsokriser, där galna kosjukan och epidemier som SARS och svininfluensan utgör några exempel som utökat EU:s möjligheter att agera gemensamt beträffande folkhälsan.

Att coronakrisen ställer EU-samarbetet på sin spets förklaras med att EU har skiftande befogenheter att agera beroende på vilket politikområde som omfattas av krisen. På folkhälsoområdet kan EU endast stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas insatser. Även om det främst är på nationell nivå som coronakrisen utspelas så uppstår ett tryck på europeiska lösningar eftersom covid-19 är ett gränsöverskridande hot.

De instrument som EU i nuläget besitter för att hantera pågående kris kommer sannolikt att utvärderas för att synliggöra dess effekter enligt Södersten, samtidigt som det kan komma en diskussion om huruvida EU bör få större inflytande och möjligheter att agera inför eventuellt andra kriser i framtiden. Södersten diskuterar också fördelar och nackdelar med större EU-samordning på folkhälsoområdet. En fördel skulle kunna vara att medlemsstaterna inte behöver stänga gränserna på samma sett som nu har skett. Södersten menar dock att folkhälsoskyddet är nära knutet till demokratin, som har sin grund i medlemsstaterna, vilket är ett argument som talar emot att EU:s befogenheter kommer att öka på området.

Ta del av Harry Flams publikation om ekonomiska åtgärder inom EU under krisen här.

För att läsa mer om Anna Söderstens publikation om EU:s framtida roll kopplat till folkhälsa, läs mer här.

EU kraftsamlar för att hantera coronakrisen

EU-kommissionen fortsätter arbetet med att försöka stävja coronavirusets effekter på ekonomin och folkhälsan. Bland annat prioriteras resurser till sjukvården, stödjande åtgärder till små och medelstora företag samt vikten av fria transporter i EU.

Brysselkontoret har tidigare rapporterat om EU-kommissionens förslag till ”Investeringsinitiativ mot Coronaeffekten”, där riktlinjerna för sammanhållningspolitiken prioriteras om i förmån för investeringar och stöd till hälso- och sjukvård och hårt drabbade företag. Detaljer kring hur ESF kan användas under krisen har också börjat utkristalliseras. Fonden ska bland annat möjliggöra korttidspermitteringar, saminvesteringar i rekrytering av sjukvårdspersonal och medicinsk utrustning samt förmåner till föräldrar som tvingas stanna hemma från jobbet. Tillfälliga förändringar görs även inom statsstödsreglerna, vilket ger medlemsländerna möjligheter att stödja krisande företag och ekonomin med likvida medel.

I takt med att allt fler länder har valt att införa gränskontroller och reserestriktioner har EU-kommissionen uppmärksammat behovet av fria transportvägar. Detta bedöms vara mycket viktig för att leveranskedjor av exempelvis livsmedel och sjukvårdsutrustning fortsatt ska kunna transporteras och vara tillgängliga på EU:s inre marknad. Därför har medlemsländerna uppmanats att snabbt identifiera ”gröna” gränsövergångar inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) där godstrafiken fortsatt ska kunna flyta på obehindrat.

För att medlemsländerna ska få ett större handlingsutrymme att hantera krisen vill EU-kommissionen även se att stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul aktiveras. Konkret innebär detta att delar av de krav som normalt finns inom det europeiska finanspolitiska ramverket tillfälligt läggs åt sidan. Den Europeiska Centralbanken (ECB) har dessutom lanserat ett stödprogram motsvarande 750 miljarder euro som ska användas för att stödköpa stats- och företagsobligationer i euroländerna, liksom ett stödpaket avsett för hanteringen av coronaviruset på 120 miljarder euro.

Ytterligare åtgärder värda att nämna är en ny expertpanel bestående av epidemiologer och virologer som bildats på initiativ av EU-kommissionen. Panelen ska utarbeta riktlinjer för hur EU bör hantera de risker som COVID-19 för med sig samt kartlägga vilka prioriteringar som är viktiga framåt för hälso- och sjukvården och civilskydd. Dessutom har ett initiativ om en EU-gemensam upphandling av personlig skyddsutrustning visat sig vara lyckosamt, där leveranser till sjukvården i flera medlemsländer bedöms kunna ske inom loppet av två veckor.

Läs mer om hur EU hanterar spridningen av coronaviruset här.
Bildkälla: © European Union, 2020

Samordnade insatser på initiativ av EU-kommissionen i kampen mot COVID-19

För att motverka de negativa effekter som coronaviruset innebär för EU:s och enskilda länders ekonomi föreslår EU-kommissionen nu en rad åtgärder för att begränsa virusets effekter. Däribland ett investeringsinitiativ inom ramen för sammanhållningspolitiken.

Konkret innebär investeringsinitiativet en omfördelning av resurser inom sammanhållningspolitiken, motsvarande 37 miljarder euro. Kravet på återbetalning av oanvänd förfinansiering hos struktur- och investeringsfonderna slopas för att komplettera de resurser som redan ryms inom ramen för strukturfonderna. På så vis kan investeringar via de sammanhållningspolitiska programmen tidigareläggas och frigöra resurser som kan användas i kampen mot COVID-19.

Förslaget innebär även att Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) kan användas som ett verktyg för att vid behov finansiera rörelsekapital i små och medelstora företag. De resurser som idag ryms inom ERUF och som är riktade till forskning, teknikutveckling och innovation riktas om för att prioritera produkter och tjänster som i detta läge är avgörande för hälso- och sjukvården. Andra åtgärder som föreslås är:

  • Insatser som upprätthåller den inre marknaden och därmed nödvändiga leveranser inom hälso- och sjukvården
  • Insatser för ökad likviditet hos små och medelstora företag
  • Åtgärder som stödjer människors arbetstillfällen och inkomster
  • Underlätta för medlemsländerna att tillsammans agera beslutsamt i frågor som berör coronaviruset

Investeringsinitiativet kommer även underlätta för att medel via Europeiska socialfonden (ESF) kan användas för att stödja arbetstagare samt hälso- och sjukvård. Dessa samlade åtgärder ska enligt EU-kommissionen inte påverka den kommande långtidsbudgeten för 2021-2027. Däremot är man tydlig med att fler åtgärder kan behövas för att mildra de effekter viruset har på ekonomin och folkhälsan.

Kommissionen uppmanar rådet och EU-parlamentet att handla snabbt och godkänna förslaget inom de närmsta två veckorna. Fram till den 11 maj finns ett öppet samråd gällande det nya förslaget.

Läs mer om EU-kommissionens samlade åtgärder mot COVID-19 här. Länk till det öppna samrådet återfinns här.