Jämställdhetsperspektivet inom sammanhållningsprogrammen

En tredjedel av de totala investeringarna inom ramen för sammanhållningspolitiken (socialfonden, fonden för regional utveckling & fonden för rättvis omställning) går till insatser för ökad jämställdhet i EU. Detta eftersom jämställdhet betraktas som en grundläggande förutsättning för demokrati samt för en långsiktig ekonomisk- och social hållbar utveckling. Till följd av detta görs investeringar för insatser som ska; öka kvinnors fritid som hämmas av andelen obetalt hem- och omsorgsarbete, kvinnors exkludering från lokala ekonomiska möjligheter samt underrepresentationen av kvinnor i resurskraftiga nätverk och arenor för beslutsfattande.    

Genom ett utökat jämställdhetsperspektiv i EU:s juridiska ramverk har kraven på att minska könsbaserade skillnader ökat inom sammanhållningsprogrammen. Jämställdhet är en horisontell princip som ska inkluderas i alla steg i policyprocesser, från beredning och implementering till övervakning och granskning. Jämställdhetsperspektivet är också en del i det gemensamma regelverket för EU:s fonder. I regelverket finns ett politiskt mål om att bidra till ett mer socialt och inkluderande Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter, vilket är en handlingsplan med principer och initiativ för ett rättvist EU. Socialfonden innehåller även specifika krav på insatser riktade specifikt för att öka jämställdhetsintegrering genom kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, främja balansen mellan arbete och privatliv samt bekämpning mot feminisering av fattigdom.  

Det omfattade kravet på integrering av jämställdhet innebär även krav på medlemsländer att upprätta ett nationellt policyramverk för jämställdhet. Detta ramverk ska säkerställa att kriterier och metoder i ramverken garanterar könsbaserad rättvisa, icke-diskriminering och transparens, tillgänglighet för personer med funktionsvariation, samt att EU:s stadga om grundläggande rättigheter tas i beaktning.  

För sammanhållningsperioden 2021–2027 har EU-kommissionen lanserat verktyget ”gender tracking” för att på ett bättre sätt övervaka medlemsländernas användning av EU-medel. Med verktyget ska medlemsländerna kategorisera och redovisa vilka ekonomiska medel som används för att uppnå vissa effekter. För detta finns tre typer av kategorier: 

• (1) Könsinriktade insatser är investeringar för insatser som direkt förbättrar jämställdheten 
• (2) Jämställdhetsintegration är investeringar för insatser som inte har jämställdhet som specifikt syfte men som genom en horisontell integrering antingen direkt eller indirekt förbättrar jämställdheten  
• (3) Könsneutrala insatser som varken riktar sig mot eller förbättrar jämställdheten 

Enligt ”gender tracking” är 79% av Sveriges EU-medel planerade att investeras i kategorin jämställdhetsintegration, 15% i könsneutrala insatser och 5% i könsinriktade insatser. Jämställdhetsintegrering är en strategisk metod som används i Sverige för att uppnå det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället samt sina egna liv. Detta sker praktiskt genom att jämställdhetsperspektivet är en del av alla nivåer och aktörers deltagande i beslutsfattande processer. Sverige har arbetat utefter strategin om jämställdhetsintegrering sedan 1994.  

Den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) är ett verktyg för implementering av jämställdhetsintegrering i all verksamhet. SKR står bakom CEMR-deklarationen som Region Värmland (dåvarande landstinget) skrev under 2009 och som kommunalförbundet Region Värmland skrev under 2018. SKR erbjuder stöd för genomförande av deklarationen genom vägledningen att alltid utgå från ledorden ”alltid kön aldrig bara kön”. För att i policyarbete systematiskt synliggöra samt analysera konsekvenser för kvinnor respektive män. SKR menar även på att genom att analysera maktrelationer inom jämställdhetsarbetet kan man genom ett intersektionellt tillvägagångssätt sammanbringa jämställdhet med jämlikhet.

Jämställdhet, jämlikhet och inkludering är viktiga perspektiv i Värmlandsstrategin. För att garantera att människor kan forma sina liv utan föreställningar om att kön sätter begräsningar för ens möjligheter. Samtidigt är jämställdhet och jämlikhet en drivkraft för tillväxt. Med ökad jämlikhet kommer ökad potential till kreativa och innovativa samhällen genom en mångfald av bakgrunder, kunskaper och idéer. Region Värmland driver även ett projekt genom Interreg Europa kallat DEBUTING tillsammans med flera europeiska partners. Projektet handlar om jämställdhetsintegrering av strategier för smart specialisering.    

Läs mer här.

Läs mer om jämställdhetsintegrering på Jämställdhetsmyndigheten här.  

Läs mer om CEMR-deklarationen av SKR här.

Tillståndet i Europas regioner och kommuner 2022

Varje år publicerar den Europeiska Regionkommitén (ReK) en nulägesrapport om Europas regioner och kommuner. Rapporten ger en bild av Europa ur ett regionalt och lokalt perspektiv med utgångspunkt i de mest akuta utmaningar som vi står inför. 2022 års rapport fokuserar på de sociala och ekonomiska konsekvenserna av kriget i Ukraina, effekterna av och återhämtningen från Covid-19 pandemin, klimat- och energiomställningen samt sammanhållningspolitikens arbete för att minska regionala klyftor.

Kriget i Ukraina
I rapporten framgår det en skillnad mellan öst och väst i hur stor påverkan kriget i Ukraina har haft på länders och regioners ekonomi. Regioner i länder som gränsar till Ukraina och längst EU:s östra gräns har drabbats av de störst kännbara ekonomiska konsekvenserna till följd av kriget, både i minskning av BNP och i relation till mottagandet av de största migrationsströmmarna från Ukraina.

Effekter av Covid-19 pandemin
Rapporten visar även på stora regionala skillnader i de ekonomiska konsekvenserna av Covid-19 pandemin. Regioner i södra delen av Europa har drabbats hårdare än regioner i norra och östra Europa. Samtidigt påvisar rapporten att det europeiska återhämtningsprogrammet saknar ett lokalt och regionalt perspektiv i och med att lokala och regionala myndigheter har i mycket liten utsträckning involverats i utarbetandet av de nationella återhämtningsplanerna. 92% av de tillfrågade regionerna och kommunerna i Sverige svarade att de inte har varit involverade i utarbetandet av den nationella återhämtningsplanen, varav 64% uppgav att de inte heller har fått inform om återhämtningsplanen från nationell nivå. Regionkommittén lyfter risken för att planerna inte kan möta de skilda behoven som finns på lokal nivå och att de regionala skillnaderna därmed riskerar att öka inom EU .

Klimatförändringar
Risken för skogsbränder, översvämningar och extrema temperaturer förväntas öka i hela EU under den närmaste tiden. ReK betonar vikten av snabbt och effektivt skydd mot klimatrelaterade katastrofer för att minska förödande konsekvenser för regioner och kommuners ekonomi och infrastruktur. I rapporten framgår det även att konsekvenserna av klimatkrisen ser olika ut inom olika regioner i EU. ReK menar därför att ett lokalt perspektiv är avgörande för att anpassa klimatarbetet till de olika förutsättningarna och utmaningarna som finns. Rapporten lyfter regionala och lokala aktörer som centrala i arbetet mot klimatneutralitet och en hållbar ekonomi. EU:s regioner och kommuner står idag för en stor del av åtgärderna som görs inom EU för att begränsa och anpassa samhället till klimatförändringarna, en trend som förväntas fortsätta framöver.[SF2] 

Sammanhållningspolitiken
Regionkommittén lyfter sammanhållningspolitikens roll i att hantera de regionala skillnaderna inom bland annat klimatpåverkan, effekterna av covid-19 pandemin och kriget i Ukraina. Rapporten framhåller att sammanhållningspolitiken effektivt har bidragit till att minska de regionala ekonomiska skillnaderna i Europa sedan dess implementering. Främst handlar det om att mindre utvecklade regioner i Östeuropa kommer ikapp övriga regioner tack vare stöd från sammanhållningspolitiken. Idag har BNP-klyftan mellan länderna som gick med i sammanhållningspolitiken 2004 minskat med 18%. Samtidigt pekar rapporten ut ökade sociala ojämlikheter och fattigdom som ett fortsatt problem i Europa, något som har ytterligare förvärras av kriget i Ukraina och covid-19 pandemin. ReK betonar vikten av ett fortsatt arbete med frågorna och lyfter regionala och lokala myndigheter som centrala i arbetet för att bekämpa fattigdom, utbilda människor och stödja sysselsättningen.

Läs mer om tillståndet i Europas regioner och kommuner 2022 här.

Läs hela rapporten här.

---

Europeiska Veckan för Regioner och Städer organiseras den 11-14 oktober 2021

Den 11 till 14 oktober 2021 anordnar Europeiska Kommissionen och Regionkommittén den 19:e upplagan av Europeiska Veckan för Regioner och Städer (EWRC) under rubriken ”Tillsammans för Återhämtning”. Under en kick-off den 28 januari 2021 presenterades de fyra ämnen som kommer att vara i centrum för konferensen: grön omställning, samanhållning, digital omställning och medborgardeltagande.

Syftet med EWRC är att skapa ett forum för diskussioner om regioner och städers gemensamma utmaningar. EWRC ska även bidra till ökat utbyte av metoder, ökat samarbete mellan regioner och städer och ökat fokus på debatten om EU:s sammanhållningspolitik. Flera olika aktörer deltar i konferensen; städer, regioner, privata aktörer, internationella organisationer och EU:s institutioner.

Europeiska Veckan för Regioner och Städer är en av de största konferenserna med fokus på EU:s sammanhållningspolitik som organiseras varje år. Under 2021 kommer seminarierna som organiseras även ha stort fokus på grön och digital omställning samt medborgarengagemang för att främja en inkluderande och rättvis återhämtning.

2020 deltog mer än 12 000 personer i de 500 olika seminarierna som organiserades om EU:s sammanhållningspolitik. Precis som under 2020 kommer EWRC huvudsakligen att organiseras på distans under 2021.

Om din organisation är intresserad av att organisera ett officiellt partnerevent under EWRC så är ansökningsomgången öppen fram till den 26 mars.

Mer information om EWRC 2021 finns här.

Hela kick-offen från den 28 januari 2021 går att se här och en kortare presentation från mötet finns här.

---

#CohesionAlliance varnar för nedskärningar i sammanhållningspolitiken

Efter att det finska ordförandeskapet föreslagit nedskärningar i sammanhållningspolitiken har partnerorganisationerna inom #CohesionAlliance skrivit ett brev till Europeiska rådets ordförande, Charles Michel. Brevet betonar de olika risker som skulle medföras till följd av nedskärningarna i sammanhållningspolitikens budget som presenterats.

Sammanhållningspolitiken är ett viktigt investeringsverktyg för EU och har en nyckelroll i att rusta regionala och lokala aktörer för att hantera utmaningar inom bland annat omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, klimatanpassning, digitalisering och integration. Förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget pågår för fullt i Bryssel och i ett dokument som presenterats av det finska ordförandeskapet föreslås fördelningen av medel till sammanhållningspolitiken minska med 44,6 miljarder euro jämfört med den nuvarande perioden, vilket motsvarar en minskning på 12 %.

Mot den bakgrunden har partnerorganisationerna inom #CohesionAlliance skrivit ett brev till Europeiska rådets ordförande Charles Michel, där olika risker som skulle medföras till följd av nedskärningarna presenteras. Alliansen betonar även sin oro för att förhandlingarna mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen och rådet riskerar att undergräva de regionala och lokala myndigheternas engagemang i fondförvaltningen. Vidare framhåller alliansen att alla medlemsstater även fortsättningsvis bör vara skyldiga att utveckla partnerskapsavtal som fastställer fördelningen av uppgifter och ansvar vid förvaltningen av fonder och program inom sammanhållningspolitiken.

Alliansen framhäver också riskerna som kan uppstå om avtalet om den nya långsiktiga EU-budgeten försenas. Därför uppmanar #CohesionAlliance det Europeiska rådet att snabbt slutföra förhandlingarna om den nya fleråriga budgetramen för att partnerskapsavtal och program ska kunna upprättas i god tid och därigenom främja en smidig övergång till den kommande finansieringsperioden. De som står bakom alliansen är bland annat Regionkommittén (ReK), Assembly of European Regions (AER) och Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe (CPMR).

Läs hela artikeln här.

Registrering öppen för konferensen ”Att engagera medborgarna för god styrning i sammanhållningspolitiken”

EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG REGIO) anordnar en konferens med syfte att främja dialog och samarbete mellan medborgare och civilsamhället för att främja en god styrning av sammanhållningspolitiken och bidra till byggandet av EU:s framtid. Konferensen äger rum i februari och registreringen har nu öppnat.

Den 6 februari 2020 kommer en konferens om att engagera medborgare och det civila samhället i sammanhållningspolitiken att äga rum i Bryssel. Evenemanget anordnas av Dg REGIO och ämnar samla medborgare, civilsamhällets företrädare, politiker, beslutsfattare och akademier från EU. Syftet är att främja samarbetet mellan medborgarna och civilsamhället för att ge dem en mer framträdande roll i styrningen av EU:s regionalpolitik, genomförandet av EU-finansierade projekt och spridningen av dess resultat.

Medborgarna och civilsamhället utgör en viktig roll vid utformningen av Europeiska unionen och dess politik. Tillträdande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen uttryckte bland annat en vilja om att europeiska medborgare ska spela en ledande och aktiv roll i byggandet av unionens framtid.

Genom medborgares engagemang kan institutionerna bli starkare, mer öppna och ansvarsskyldiga, medan offentliga investeringar kan ge större resultat inom smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Konferensens viktigaste frågor lyder enligt följande:

• Hur kan medborgare och det civila samhället bidra till god styrning i sammanhållningspolitiken?
• Hur för vi sammanhållningspolitiken närmare medborgarna?
• Vilka erfarenheter finns av samarbete mellan myndigheter och medborgare i hela Europa?

Nyheten om konferensen publiceras kort efter att EU-kommissionen presenterat siffror som visar hur väl EU:s medborgare känner till sammanhållningspolitiken. I Sverige hade enbart 26% av respondenterna hört talas om projekt som finansierats av sammanhållningspolitiken.

Läs mer om konferensen här.

Registrera dig till konferensen här.

Läs mer om hur väl EU:s medborgare känner till sammanhållningspolitiken här.

Ny undersökning om medborgares kännedom och uppfattning av EU:s sammanhållningspolitik

I oktober lanserade EU-kommissionen resultatet av en undersökning som mäter europeiska medborgares kännedom och attityder till EU:s regionalpolitik (sammanhållningspolitiken). Undersökningen redogör för i vilken utsträckning medborgare känner till EU:s delfinansierade projekt, vilken inverkan de har på städer och regioner samt hur attityder förändrats över tid. 

Sammanhållningspolitiken investerar i EU:s regioner och städer för att reducera ojämlikheter mellan medlemsländerna. Stödet går till att främja jobb, konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt, livskvalité och hållbar utveckling. Sammanhållningspolitiken är ett av EU:s främsta investeringsverktyg på 351.8 miljarder euro vilket utgör en tredjedel av EU:s totala budget för perioden 2014-2020. Inom sammanhållningspolitiken ingår Europeiska regionalfonden (ERUF), Europeiska Socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden, vilka delfinansierar projekt i mindre utvecklade städer och regioner.

I oktober släppte EU-kommissionen undersökningen ”Citizens’ awareness and perceptions of EU regional policy”, som är en del av den årliga Europabarometern. Undersökningen genomfördes under juni 2019 och fokuserar på huruvida respondenterna hört talas om EU-delfinansierade projekt i deras lokala miljöer och om de anser att projekten har positiv eller negativ inverkan. Fyra av tio respondenter uppger att de hört talas om EU-delfinansierade projekt i deras lokala miljö och mer än åtta av tio respondenter uppger att de tycker att projekten har haft en positiv inverkan på dennes stad eller region.

Resultatet uppvisar stora skillnader mellan medlemsländerna. Polen har det bästa resultatet på 85 % och Danmark har det lägsta resultatet på 15 %, i frågan om huruvida medborgarna känner till EU:s delfinansierade projekt.  I Sverige svarar enbart 26 % av respondenterna att de hört talas om EU:s delfinansierade projekt med syftet att förbättra deras städer och regioner. Däremot tillhör Sverige ett av de länder där kännedomen om EU:s sammanhållningspolitik ökar. Bland de som känner till projekten i Sverige uppger 82 % att de haft en positiv inverkan på dennes stad eller region, vilket är strax över genomsnittet för EU:s 28 medlemsländer.

Läs mer om undersökningen här.

Ta del av hela rapporten här.

 

 

Höstens upplaga av EU-kommissionens magasin om regional- och stadspolitik, Panorama, har publicerats

I det senaste numret av Panorama finns artiklar om Regional Competitiveness Index och framsteg i investeringar för program inom sammanhållningspolitiken. Det finns även avsnitt där Danmark och Portugal lyfts fram som goda exempel på innovativa medlemsländer.

En längre artikel uppmärksammar verktyget ”Regional Competitiveness Index” (RCI), som de senaste tio åren har mätt konkurrenskraften i de 268 regioner som ingår i NUTS-2 nivån. Mätningen visar på 11 komponenter som relaterar till hållbar utveckling, produktivitet och välmående. Den senaste upplagan lanserades under the European Week of Regions and Cities förra veckan och visar att Stockholm, London och Utrecht är regionerna som presterar bäst.

I september lanserade kommissionen data över framsteg i investeringar för program inom sammanhållningspolitiken mellan 2014-2020. Artikeln presenterar data som visar på framsteg i fonder, länder, teman och individuella program. 81% av det totala beloppet har investerats i beviljade projekt, medan faktiska utbetalningar till projekt har stigit till 29,4 % eller 143 miljarder euro, av den totala budgeten. Hur framgångsrika medlemsstaterna är i förhållande till dess investeringar och även hur medel spenderas varierar.

Vidare ägnas ett större uppslag åt att belysa hur Danmarks investeringar i en innovativ framtid påverkar den höga levnadsstandarden. Satsningarna avser bland annat utbildning, cirkulär ekonomi och modeller för energi- och resurseffektivitet. En av texterna handlar även om att Danmark lanserat en reform för affärsfrämjande. Avslutningsvis handlar en artikel om hur Portugals regioner har utvecklat och förbättrat sina strategier inom smart specialisering. En viktig faktor till framstegen som lyfts fram är regionernas sätt att vara proaktiva och når ut till entreprenörer.

Läs mer om Regional Competitiveness Index här

Läs det senaste numret av Panorama här

Höstens upplaga av SKL:s ”På gång inom EU” har publicerats

Den 9 september publicerade SKL höstens upplaga av skriften ”På gång inom EU”, med texter som syftar till att lyfta aktuella EU-frågor och hur de i sin tur påverkar svenska kommuner och regioner.

I höstens upplaga av ”På gång inom EU” finns SKL:s prioriterade EU-frågor för 2019 listade och vilka aktiviteter som planeras för att främja respektive intresse. Det handlar bland annat om EU:s framtida långtidsbudget 2021-2027, En kraftfull och utvecklad sammanhållningspolitik efter 2020, Den sociala dimensionen av EU, Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU, EU:s vattendirektiv, Lokalt och regionalt arbete för en cirkulär ekonomi med minskad plastanvändning i Europa, Mobilitet och infrastruktur samt Horisont Europa.

Det första kapitlet i skriften fokuserar särskilt på den nya mandatperioden i EU 2019-2024 och beskriver både den nya EU-kommissionen och Europaparlamentet. Vidare betonar det andra kapitlet EU:s framtid och styrning. Regional utveckling och samarbete står i fokus för det tredje kapitlet i skriften.

Läs höstens upplaga av ”På gång inom EU” här

Sommarens upplaga av EU-kommissionens magasin om regional- och stadspolitik, Panorama, har publicerats

I det senaste numret av Panorama inkluderas bland annat artiklar om EU-kommissionens pilotprogram för regioner i industriell omställning, där Norra Mellansverige får skräddarsytt stöd från kommissionen. Andra intressanta artiklar innehåller reflektioner om sammanhållningspolitikens betydelse och EU:s investeringar i riskförebyggande.

På grund av övergången till en koldioxidsnål ekonomi, tekniska förändringar och globalisering arbetar EU med flertalet regionala pilotprogram för att kunna distribuera fördelarna jämnt och säkra att en industriell omställning är funktionell för alla, oavsett vart en bor. I den senaste upplagan av Panorama ägnas en längre artikel åt att belysa hur Europa behöver stärka regioners förutsättningar för modernisering och innovation genom investeringar i ny teknik. Norra Mellansverige, där Värmland, Dalarna och Gävleborg ingår,  är en av regionerna som deltar i pilotprogrammet och får stöd av EU-kommissionen för att arbeta med industriell omställning.

I avsnittet ”Med dina egna ord” finns reflektioner från Constanze Krehl och Jan Olbrycht, båda EU-parlamentsledamöter i utskottet för regional utveckling (REGI). Krehl betonar vikten av att dra lärdom från sammanhållningspolitikens förflutna och att anpassa den efter nutidens och framtidens utmaningar. Olbrycht argumenterar för att det är ofördelaktigt att begränsa sammanhållningspolitiken till dess ursprungliga syfte och att det är angeläget att belysa den mångdimensionella betydelsen av området.

Vidare inkluderar det 69:e numret av Panorama en text om EU:s investeringar i riskförebyggande. Texten lyfter fram hur sammanhållningspolitiken skyddar miljontals människor genom investeringar i förebyggande av skogsbränder, hantering av översvämningar och motstånd mot andra katastrofer.

Läs det senaste numret av Panorama här