Manifest från European Summit of Regions and Cities 2022

Den 3–4 mars gick den nionde upplagan av European Summit of Regions and Cities av stapeln i Marseille där närmare 2000 av EU:s regionala och lokala ledare träffades för att diskutera framtida utmaningar för EU. Målet för årets möte var att öka avtrycket och spridningen av resultatet från Konferensen om Europas framtid. Mötet resulterade i ett manifest kallat ”Europa börjar i regionerna, städerna och byarna” med totalt 12 rekommendationer, ståndpunkter och uppmaningar till EU:s ledare.

De tolv punkterna i manifestet handlar i stora drag om att EU behöver arbeta mer aktivt med demokrati och decentralisering. EU:s regionala och lokala ledare anser att genom ett starkare lokalt perspektiv kan EU:s demokratiska legitimitet återupprättas och stärkas. Detta bör, enligt manifestet, ske genom att lokala och regionala myndigheter får vara med i utformningen och implementeringen av lagförslag. I manifestet lyfts också vikten av en fortsatt medborgardialog med bättre återkoppling på medborgarnas idéer och farhågor.

Det finns även mer specifika förslag och uppmaningar från de regionala och lokala ledarna i manifestet. De vill exempelvis öka Regionkommitténs inflytande i lagstiftningsprocessen. De anser att Regionkommittén inte bara ska ha en rådgivande funktion som det är idag, utan att Regionkommittén gradvis ska få en roll som medlagstiftare i ett flertal politiska områden. I manifestet uttrycks också att man vill arbeta för att särskilt viktiga EU-frågor kontinuerligt är på agendan och inte bara diskuteras i samband med EU-val var femte år. I manifestet efterfrågas även en starkare resiliens inom ett flertal politiska områden och att man arbetar mer aktivt med att minska klyftan mellan stad och landsbygd.

Läs mer om European Summit of Regions and Cities 2022 här.

Manifestet finns på svenska och kan läsas här.

Regionkommittén och EU-kommissionen presenterar gemensam handlingsplan

Regionkommittén har tillsammans med EU-kommissionen utformat en gemensam handlingsplan för att säkerställa att regionerna tar del av de stöd som EU erbjuder för att regionerna ska återhämta sig från pandemin. Regionkommittén och EU-kommissionen är överens om att samarbete och sammanhållning är två centrala delar i EU:s arbete och något man behöver fortsätta att investera i. Med denna gemensamma handlingsplan vill Regionkommittén och EU-kommissionen, i detta fall generaldirektoratet för regional- och stadspolitik (DG REGIO), säkerställa att ingen region hamnar på efterkälken i återhämtningsarbetet.

Genom att samarbeta vill EU-kommissionen och Regionkommittén stärka stödet till lokala och regionala aktörer som arbetar med att implementera investeringar. Målet är att möjliggöra för alla invånare att använda de investeringar som erbjuds genom EU:s strukturfonder, nationella medfinansiering och faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Man vill även säkerställa att strukturfonderna ligger i linje med andra EU fonder och särskilt faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

I handlingsplanen har man pekat ut fem områden för samarbete:

  1. Stötta lokala och regionala myndigheter i hanteringen och
    implementeringen av EU fonder.
  2. Främja synergier och undvika onödiga överlappningar mellan
    strukturfonder och andra finansieringsmöjligheter såsom faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).
  3. Främja idéen om att samarbete är ett övergripande och fundamentalt
    viktigt värde för Europeiska unionen.
  4. Stärka interregionala och gränsöverskridande samarbeten.
  5. Kommunicera det ökade värdet som samarbete skapar till aktörer som
    arbetar praktiskt med dessa frågor.

För Region Värmland är alla utpekade områden av intresse. Ett ökat stöd till lokala och regionala myndigheter kan möjliggöra för aktörer i regionen att nyttja EU:s strukturfonder effektivare och underlätta i arbetet med utpekade samhällsutmaningar. Då Värmland är en gränsregion med mycket samarbete med Norge kan prioriteringsområde fyra vara av särskilt intresse. För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för lärande och återhämtning presenterar handlingsplanen tre insatser inom prioritering fyra, specifikt riktade mot gränsregioner. Det första är att man vill utforma ett forum där berörda aktörer ska kunna diskutera framtidsvisioner för gränsregioner i Europa. Detaljerna för detta forum och hur det ska utformas kommer presenteras i ett senare skede. Det andra är att man vill intensifiera arbetet med att avlägsna hinder och stärka befintliga gränsöverskridande samarbeten. Det tredje är att man vill utveckla en gemensam vision för gränsregioner, som inte bara handlar om finansiering, för debatten om EU:s gemensamma framtid. Inom de här insatserna finns det en stor möjlighet för Värmland att vara med och påverka, och lägga grunden till, EU:s framtida arbete kring gränsregioner.

Läs mer om Regionkommittén och EU-kommissionens gemensamma handlingsplan här.

Vill du läsa den gemensamma handlingsplanen i sin helhet hittar du den här.

Europeiska Regionkommittén varnar: pandemin har orsakat ett underskott på 180 miljarder euro bland EU:s regioner.

Den 12 oktober publicerade Europeiska Regionkommittén (ReK) sin årliga regionala och lokala barometer. I rapporten varnar Regionkommittén att EU:s återhämtning äventyras på grund av att nationella regeringar inte har samarbetat med kommuner och regioner när de har tagit fram investeringsstrategier för hur medel från EU ska användas för återhämtning på lokal nivå. Dessutom har pandemin skapat ett underskott på 180 miljarder euro bland EU:s regioner och kommuner vilket i kombination med att EU-medel inte riktas dit kommuner och regioner anser att de behövs kan bristen på koordinering leda till fler problem.

Barometern ger en överblick av hur EU:s regioner och kommuner påverkas socialt, ekonomiskt och på ett hälsorelaterat plan av krisen. All fakta och slutsatser kompletteras av en opinionsundersökning som riktar sig till lokala och regionala politiker i EU:s 27 medlemsstater.  Den andra årsrapporten omfattar en av de största opinionsundersökningar och ger bild av politikers åsikter när det gäller kvaliteten på förbindelsen mellan lokala och regionala myndigheter och nationella regeringar samt EU.

De viktigaste slutsatserna från den regionala och lokala barometern är:

  • De regionala och lokala finanserna är i risk eftersom myndigheterna bär bördan av att tillhandahålla välfärds-, hälso- och sjukvårdstjänster för sina invånare. På grund av pandemin har intäkterna minskat och kostnaderna ökat för den offentliga sektorn skapat ett underskott på 180 miljarder euro i EU:s kommuner och regioner.
  • EU:s återhämning och miljömål riskerar att försenas eller missas när regionerna inte inkluderas i de nationella återhämtningsplanerna. Risken är hög att målen för återhämtning inte uppnås på grund av att strategierna inte tar hänsyn till samhällets behov, mångfald och skillnad som finns på den regional och kommunal nivå.
  • I stadsområden är det 44% som har nätverk med hög kapacitet till skillnad från landsbygden som ligger på 20%. Den digital klyfta som finns mellan landsbygd och stad riskerar att försämra återhämtningen och människor riskerar hamna efter i EU:s digitala omställning.
  • Risken för fattigdom på grund av covid-19 har ökat kraftigt bland de personer som har drabbats mest av covid-19 pandemin. Det är framför allt bland ungdomar och lågutbildad som levnadsvillkoren har försämrats. Regionkommittén menar att EU måste agera för att åstadkomma en rättvisare återhämning för att ingen grupp ska hamna på efterkälken i återhämtningen.
  • Regionkommittén menar till sist att regionala och lokala politiker bör ha mer inflytande på EU-områden som ekonomi, social rättvisa, klimatförändring och miljö.

Vad händer nu?

Den årliga regionala och lokala barometern kompletteras genom ett politiskt beslut av de 329 ledamöterna i den Europeiska Regionkommittén.

Läs mer om Europeiska Regionkommitténs regionala och lokala barometer här.

Läs hela rapporten här.

EU:s nya klimatlag – hur påverkar den regional och lokal nivå?

Den 21 april nådde Europaparlamentet och Ministerrådet en preliminär överenskommelse om en europeisk klimatlag. Syftet med lagen är att staka ut EU:s väg mot klimatneutralitet 2050. Regionerna och kommunerna har pekats ut som viktiga aktörer i att nå klimatneutralitet. För att få en bild av hur klimatlagen kan komma att påverka regionerna och kommunerna är syftet med den här artikeln att en kort introduktion till klimatlagen för att sedan undersöka regionala perspektiv på klimatlagen från Regionkommittén.

EU:s klimatlag är en lagstiftning som ska säkerställa att EU kan bli klimatneutral till 2050. Lagen är en reglering, den högsta nivån av lagstiftning i EU, som binder alla medlemsländer och EU-intuitioner till att bli klimatneutrala till 2050.

Klimatlagen har fyra mål:

  • Lägga en ekonomisk och socialt hållbar grund för klimatneutralitet år 2050
  • Upprätta mätsystem för att följa upp resultaten av klimatarbetet
  • Skapa finansiell förutsägbarhet för investerare och andra ekonomiska aktörer
  • Se till att omställningen till klimatneutralitet är oåterkallelig

Klimatlagen ska se till att all EU-politik bidrar till målet om klimatneutralitet och att alla politikområden bidrar till att målet nås 2050. Dessutom ska klimatlagen göra omställningen till klimatneutralitet oåterkallelig och att klimatneutralitet inte är beroende av politiska förändringar. Lagen innehåller också ett antal åtgärder för att följa upp resultaten och vart femte år ska framstegen utvärderas av EU-kommissionen. Det som fått mest uppmärksamhet är delmålet för utsläppsreduktion för 2030 som har höjts från 40 % till 55 % jämfört med 1990 nivåer. 

En ytterligare faktor som har uppmärksammats är om utsläppsminskningen verkligen är 55 %. Som lagstiftningen ser ut nu så ålägger sig EU att minska utsläppen till 52,8 % jämfört med 1990 nivåer plus ytterligare 4,2 % som beräknas tas upp genom kolsänkor.

Nästa steg är att EU-kommissionen ska sammanställa Europaparlamentet och Ministerrådets ändringar till förslaget, som ingår i den preliminära överenskommelsen från den 21 april, och sedan ska Europaparlamentet och Ministerrådet rösta igenom förslaget. Efter det kommer EU-kommissionen arbeta med fler lagstiftningar, samt revidera befintliga lagstiftningar, som ska bidra till 55 % målet. Det åtgärdspaketet kallas ”Fit for 55” eller ”I form för 55” och innehåller en rad nya direktiv, delegerade akter och andra förslag med syfte att se till att 55 % målet nås 2030.

Hur påverkar klimatlagen regioner och kommuner?

Ambitionen är att klimatlagen ska innehålla nya och ambitiösa mål som sätter ett ökat tryck på EU att ställa om. Klimatlagen kommer däremot inte innehålla detaljstyrning, exakt hur omställningen genomförs kommer bestämmas lokalt och kommuner och regioner spelar en central roll i omställningen eftersom ”lösningarna” ofta uppfinns och implementeras på lokal och regional nivå.

Ett regionalt perspektiv på klimatlagen ges av Regionkommittén som leds av region- och kommunpolitiker. Regionkommitténs uppgift är att utvärdera hur kommissionens förslag påverkar EU:s regioner och eventuellt föreslå förändringar.

Den här artikeln fokuserar på två politiska rekommendationer som Regionkommittén har lyft gällande klimatlagen:

  1. De lokala och regionala aktörerna bör inkluderas i planeringen av de nationella energi- och klimatplanerna.
  2. Regionkommittén varnar för att kommissionens användande av delegerade akter för att införliva klimatlagen.

Regionkommitténs största kritik mot klimatlagen är att den inte tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar i medlemsländerna, vilka i hög grad kommer påverka hur väl klimatlagen kan införlivas i EU:s regioner. Ansvaret för genomförande av klimat-, miljö- och energilagstiftning vilar ofta på regional och lokal nivå i EU:s medlemsländer och Regionkommittén menar att vikten av flernivåstyre behöver erkännas tydligare och att kommuner och regioner behöver involveras på ett tydligare sätt i implementeringen av klimatlagen.

Regionkommittén menar även att EU-kommissionens vidare arbete med klimatlagen, genom delegerade akter för att förändra både nya och befintliga regelverk, kommer att försvåra implementeringen av de åtgärder som klimatlagen kräver. Delegerade akter är verktyg i lagstiftningsprocessen som EU-kommissionen själva kan använda sig av för att förändra regelverk, vilket ger Europaparlamentet och Ministerrådet mindre inflytande i processen. Regionkommittén menar att de delegerade akterna beslutas på en nivå som är för långt ifrån lokala och regionala aktörer, vilket gör att lagstiftningen blir sämre anpassad efter lokala förhållanden. Det kan exempelvis gälla lokala aktörer och privatpersoner som är mycket viktiga i den decentraliserade produktionen av energi, aktörer som ofta påverkas mest av lokala myndigheter och makthavare.

Det finns alltså anledning att som region och kommun hålla ett extra öga på hur EU utformar de kommande delegerade akterna i åtgärdspaketet Fit for 55. Regionkommittén har identifierat en risk att lokala förhållanden inte kommer tas hänsyn till när EU-kommissionen använder sig av delegerade akter för att införliva åtgärdspaketet. Som region kan det vara bra att vara aktiv i de kommande samråden för att se till att de regionala förutsättningarna has i åtanke i det kommande klimatarbetet.

Läs mer om EU:s klimatlag här.

Läs Regionkommitténs synpunkter på klimatlagen här.


Regioner drar ett tungt lass med pandemin – men involveras inte i planeringen av återhämtningen

Under våren pågår intensivt arbete i EU:s medlemsländer för att ta fram planerna för återhämtning och resiliens, som styr hur medlemsländerna ämnar använda de EU-medel som tillgängliggörs genom Faciliteten för återhämtning och resiliens. Nu höjs röster från bland annat Regionkommittén att regioner och kommuner måste få mer inflytande i planeringsarbetet och framtagandet av de nationella planerna.

Den 22-26 mars organiserade EU-kommissionen och nätverket European Network for Rural Development (ENRD) en ”Vision för landsbygden”, en flerdagars-konferens för att diskutera EU:s långsiktiga vision för landsbygden. Under veckan organiserades även flera event i Regionkommittén, bland annat möttes medlemmarna i NAT-kommissionen och diskuterade hur pandemin har förstärkt redan existerande problem på den europeiska landsbygden. NAT-kommissionen menar att landsbygden har påverkats särskilt hårt av pandemin och att tillgången till samhällstjänster ytterligare minskat i dessa områden som en följd av pandemin. Därför menar NAT-kommissionen att återhämtningsplanerna måste fokusera på att främja hållbar utveckling och tillväxt på landsbygden och inkludera åtgärder som motverkar att klyftorna mellan stad och land växer som en effekt av COVID 19. Dessutom vill NAT-kommissionen se att medlemsstaterna lyssnar mer på regionala och lokala intressenter.

Ytterligare kritik kommer från Samanhållningsalliansen (Cohesion Alliance), en sammanslutning av 12 000 partners och nätverk (bland annat AER och CPMR där Region Värmland är medlem) som vill se en starkare samanhållningspolitik i EU. Samanhållningsalliansen menar att lokala och regionala myndigheter är de som tvingats hantera konsekvenserna av Covid-19 pandemin men att de trots detta inte är tillräckligt delaktiga i planeringen av återhämtningsåtgärderna som kommer att finansieras av Faciliteten för återhämning och resiliens. För att landsbygden inte ska hamna på efterkälken efter pandemin vill både NAT-kommissionen och Sammanhållningsalliansen att regioner och kommuner blir mer involverad på nationell nivå i planering och beslutsfattande av återhämtningsplanerna som medlemsländerna nu tar fram för att få medel från Faciliteten för återhämning och resiliens.

EU:s återhämtningspaket, Next Generation EU, är ett 750 miljarder euro stort återhämtningspaket från EU. Majoriteten av budgeten i Next Generation EU är öronmärkt till den nya Faciliteten för återhämtning och resiliens och Sverige väntas få ca 41 miljarder kronor från faciliteten. Medel från faciliteten ska distribueras av medlemsstaterna baserat på nationella planer för återhämtning och resiliens.

Läs mer om Next Generation EU och Faciliteten för återhämtning och resiliens här.

Läs mer om kritiken från Regionkommittén och Kommissionen för Naturresurser (NAT) här.

Läs mer om kritiken från Samanhållningsalliansen här

European Green Deal Goes Local synliggör positiva exempel av lokalt klimatarbete

Via samarbetet ”European Green Deal Goes Local” har EU-kommissionen och Regionkommittén intensifierat arbetet med att implementera den gröna given på lokal nivå, bland annat genom att lansera en ny interaktiv karta som lyfter hur den gröna given genomförs på lokal och regional nivå.

European Green Deal Goes Local är ett initiativ som lanserats av EU-kommissionen och Regionkommittén. Initiativet utgörs av en arbetsgrupp med 13 lokala och regionala representanter från Regionkommittén, vars syfte är att säkerställa att den lokala och regionala nivån utgör kärnan i implementeringen av den gröna given. Arbetsgruppen ska även vara drivande i arbetet med att säkerställa den gröna givens funktion i att vara en grön tillväxtstrategi och en del av återhämtningen efter coronakrisen.

Under arbetsgruppens senaste möte diskuterades en lång rad områden som är viktiga i arbetet med att implementera den gröna given som tillväxtstrategi. Mötet avhandlade bland annat frågor kopplat till omställningen i industrin, på transportområdet och i jordbruket. En viktig fråga som också diskuterades var behovet av ett socialt starkt Europa. Mötet skedde precis efter att EU-kommissionen förbundit sig till en ny samarbetsfas som ska intensifiera arbetet med att säkerställa den regionala och lokala nivåns del i genomförandet av den gröna gCiven.

Inom ramen för European Green Deal Goes Local har det nyligen lanserats en interaktiv karta som lyfter positiva exempel på regioners och städers arbete med att minska koldioxidutsläppen och hur detta bidrar till de klimat- och miljöambitioner som ryms inom den gröna given. Bland exemplen återfinns ett antal från Sverige, från Kungsbacka och Östersund, i form av projekt inom allt från elektriska flygplan, grön mobilitet och hållbara livsmedelssystem.

För de regioner, kommuner och städer som vill dela med sig av positiva exempel på lokala och regionala projekt eller initiativ som minskar klimatutsläppen finns det ett formulär som kan skickas in till Regionkommittén. I formuläret ska det finnas en beskrivning över det valda exemplet, inom vilket området det ryms samt hur det bidrar till minskande klimatutsläpp. Formuläret nås genom att klicka här.

Information om arbetsgruppens senaste möte finns här.  

Kartan med positiva exempel nås genom länken här.

Information om European Green Deal Goes Local finns här.

Regionkommittén uppmanar EU-kommissionen att jämställdhetssäkra återhämtningen efter COVID-19

I ett nytt yttrande från Europeiska regionkommittén uppmanas EU-kommissionen till att justera sin jämställdhetsstrategi för att ta höjd för pandemins effekter på jämställdheten i EU, samtidigt som lokala och regionala myndigheter får nyckelroller i detta arbete.

I yttrandet betonar Regionkommittén det faktum att pandemin orsakat många negativa effekter på jämställdheten mellan könen i EU. Framförallt lyfts ökningen av antalet rapporterade fall när det gäller våld i hemmet under pandemin och nedstängningen. Exempelvis nämns Litauen, där våld i hemmet ökade med ungefär 20 % under den tre veckor långa nedstängningen. Regionkommittén beskriver också hur städer och regioner arbetat förebyggande, bland annat genom rådgivning från myndigheter som riktats till kvinnor som blivit utsatta för våld.

På grund av pandemins effekter på jämställdheten vill Regionkommittén att EU-kommissionen erkänner att kvinnor är mer utsatta under pandemin, både socialt och ekonomiskt, och att ett jämställdhetsperspektiv integreras i de resiliens- och återhämtningsplaner som medlemsländerna måsta utarbeta för att få del av Faciliteten för återhämtning och resiliens. Därtill vill Regionkommittén att hela den europeiska planeringsterminen tydligare genomsyras av jämställdhetsaspekter så att jämställdhet ska kunna uppnås på bred front i EU.

Kommittén menar även att den jämställdhetsstrategi som EU-kommissionen presenterade innan pandemin numer är ofullständig. Därför måste även den ta höjd för de nya utmaningar som pandemin fört med sig när det gäller jämställdhet, samtidigt som lokala och regionala myndigheter bör ges bättre möjligheter att delta i utformningen, genomförandet och övervakningen av strategin. Strategin bör dessutom särskilt uppmärksamma behovet av bättre sociala skyddsnät, säkrare arbetsvillkor och bättre löner i kvinnodominerade sektorer som varit hårt pressade under pandemin.

Regionkommittén lyfter även vikten av att regionala och lokala myndigheter ges möjlighet att delta i EU:s arbete med att förebygga könsbaserat våld, liksom att delta i utformningen av informationskampanjer om exempelvis könsstereotyper. EU:s politik för jämställdhet bör dessutom i högre utsträckning fokusera på kvinnors representation kopplat till beslutsfattande. Avslutningsvis efterlyses även bättre finansieringskällor och stöd tillägnade jämställdhetsarbete inom ramen för långtidsbudgeten och de olika EU-programmen och fonderna.

Läs mer om Regionkommitténs yttrande här.

Nya rekommendationer från COTER-utskottet och Regionkommittén

Den 24 september höll utskottet för territoriell sammanhållningspolitik och EU:s budget (COTER) i Regionkommittén möte för att anta nya rekommendationer kopplat till bland annat sammanhållningspolitikens roll i återhämtningen liksom på transportområdet.

Under mötet diskuterades det hur regioner och städer runtom i Europa står inför stora utmaningar kopplat till klimatförändringarna, digitalisering och globalisering. Utskottet menar att coronaviruset försvårar arbetet med dessa utmaningar ytterligare på grund av virusets effekter på ekonomi och människor. Hur viruset och ovan nämnda utmaningar påverkar Europas regioner och städer varierar dock, vilket utskottet menar är viktigt att beakta framåt.

I en ny rapport som avhandlades under mötet presenterades COTER-utskottets utkast till rekommendationer beträffande kollektivtrafik inom ramen för hållbar och smart mobilitet. Rapporten slår fast att framtidens kollektivtrafik måste anpassa sig efter ett ökat behov av mobilitet, att transporterna måste vara effektiva, integrerade och hållbara samt att det måste finnas flera olika resealternativ att välja mellan. Därför rekommenderar utskottet länder, regioner och städer till att investera i hållbara transportalternativ i linje med den gröna given.

Coronapandemin har i många fall slagit extra hårt gentemot de regioner som tillhör EU:s yttersta randområden. Många gånger är dessa områden beroende av turism och speciallösningar kopplat till deras utmanande särdrag, bland annat när det gäller tillgänglighet och geografiska förutsättningar. Med bakgrund i detta antar därför COTER-utskottet nya rekommendationer om ett nytt och starkare partnerskap med dessa regioner, med syftet att bland annat utvärdera EU:s strategi för de yttersta randområdena.

I arbetet med ovan nämnda utmaningar i kombination med den press som coronaviruset innebär för länder, regioner och städer anser Regionkommittén och COTER-utskottet att sammanhållningspolitiken måste användas för att hitta smarta och innovativa arbetssätt och lösningar för att klara av en övergång till ett hållbart, digitalt och resilient Europa. Under mötet diskuterades även frågor relaterat till EU:s räddningspaket REACT-EU och pågående förhandlingar om EU-budgeten.

Läs mer om COTER-utskottets möte och de olika rekommendationerna här.

European Week of Regions and Cities organiseras online 2020 under tre veckor

Givet de exceptionella omständigheterna som orskas av COVID-19 pandemin så har EU-kommissionen och Regionkommittén beslutat att årets European Week of Regions and Cities (EWRC) kommer att organiseras online, under 3 veckor i oktober ( 5 – 22 oktober).

Totalt kommer mer än 500 seminarier och workshops att organiseras under oktober månad. Den stora majoriteten av events kommer att organiseras online, med undantag för vissa event som kräver översättning. Dessa kommer att organiseras på plats i Bryssel, men det kommer fortfarande vara möjligt att följa även dessa online.

Varje vecka kommer att ha ett specifikt tema enligt följande:

5-9 oktober: Stärka medborgarna (Empowering Citizens)
12-16 oktober: sammanhållning och samarbeten
19-22 oktober: Grön omställning och ett Grönt Europa (i samarbete med European Green Week).

Anmälningen till seminarierna öppnar den 27 augusti.

Mer information finns här.

Förlängd ansökningstid av European Entrepreneurial Region Award 2021-2022

Projektet Europeiska Entreprenörsregioner (EER) bjuder nu in regioner och städer till att ansöka om att få utmärkelsen ’European Entrepreneurial Region Award’. Denna gång är coronavirusets inverkan på det europeiska entreprenörskapet i centrum för ansökningsomgången. 

Normalt sett brukar EER dela ut utmärkelsen en gång per år till tre regioner eller städer som kan uppvisa innovativa och smarta näringslivsstrategier och policys för entreprenörskap, med syfte att stödja små och medelstora företag (SME:s). Men i kontexten av coronaviruset och dess effekter på företagen samt den gröna och digitala omställningen i näringslivet, har EER förlängt nuvarande ansökningsomgång till att omfatta både 2021 och 2022.

Genom att förlänga ansökningsomgången kommer sammanlagt sex stycken städer och regioner bli aktuella för utmärkelsen. Som en följd av coronaviruset bedömer EER att EU:s ekonomiska politik kommer behöva läggas om för att stödja bland annat återuppbyggandet av SME:s, liksom satsningar på ett mer resilient och motståndskraftigt näringsliv som kan möta den digitala och grön omställning. Förhoppningen är därmed att vinnarna av tävlingen kan vara med och bidra till detta viktiga arbete med sina exempel.

Alla regioner, stora som små, kan delta med sin ansökan till European Entrepreneurial Award 2021 – 2022. Centralt för ansökan denna gång är att beakta coronaviruset effekter på SME:s och entreprenörskap – detta genom att dela med sig av strategier och metoder som kan stötta en social och ekonomisk återhämtning i näringslivet efter krisen. Sista dag för ansökan är den 28 oktober 2020 och utmärkelsen är en chans till medial exponering kombinerat med nya möjligheter till interregional samverkan.

Läs mer om ansökan, EER och utmärkelsen här.