”Verktygslåda” ska underlätta genomförandet av den gröna given

För att förverkliga målen som ryms inom ramen för den gröna given har EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG REGIO) tagit fram en manual som nationella och regionala myndigheter kan använda sig av för att använda de sammanhållningspolitiska medlen i omställningsarbetet.

Tanken med manualen är att den ska fungera som en verktygslåda för regionala och nationella myndigheters arbete med att genomföra prioriteringarna och målen inom ramen för den gröna given. Framförallt betonas det hur sammanhållningspolitiken kan användas för att skapa de systemförändringar som måste ske för att EU ska kunna genomföra en grön omställning. Exempelvis går det att ta del av exempel på hur de sammanhållningspolitiska medlen kan öka klimatambitionerna i planeringen av partnerskap och EU-program under 2021-2027.

I manualen finns det förslag och idéer kring hur återhämtningen från pandemin kan kombineras med gröna satsningar i linje med den gröna given. Dessutom nämns vikten av att skapa visioner för framtiden liksom att definiera dessa i mål och åtgärder som viktigt, men också att identifiera sektorer som berörs av den egna verksamheten och hur dessa kan kombineras med gröna mål och prioriteringar. 

Andra områden som lyfts fram i manualen är behovet av innovation i olika former. Bland annat finns en lista över vad som kännetecknar social, teknisk, affärsmässig samt politisk innovation, kombinerat med exempel på innovationer inom respektive område. För att hantera övergången till en grönare ekonomi presenteras också olika förhållningssätt och principer som kan användas för att säkerställa en rättvis omställning, exempelvis genom att identifiera geografiska områden som tros drabbas extra hårt av övergången till mer hållbara jobb och tjänster.

Manualen är utarbetad för att stödja förvaltande myndigheter på regional och nationell nivå i deras arbete med programmeringen av de sammanhållningspolitiska fonderna. Förhoppningen är att myndigheterna ska kunna använda de sammanhållningspolitiska medlen för att stärka och påskynda omställningsarbetet inom en rad olika sektorer, förslagsvis genom att arbeta fram övergripande och flexibla ramar som kan underlätta för regionala och lokala miljö- och klimatmål.

Manualen i sin helhet går att finna här.

Cohesion Alliance värnar en fortsatt stark sammanhållningspolitik

I en debattartikel den 27 april manar Cohesion Alliance till en starkare och mer flexibel sammanhållningspolitik efter 2020. Sammanhållningspolitiken anses också vara ett viktigt verktyg för att regioner och städer i hela EU ska kunna återhämta sig från coronakrisen.

För att skapa så bra förutsättningar som möjligt för EU:s återhämtning efter coronakrisen menar Cohesion Alliance att en återhämtningsplan måste komma på plats snarast, i kombination med en ambitiös EU-budget. I brist på sådana åtgärder menar nätverket/plattformen att EU-medborgarnas hälsa och sociala rättigheter kan komma att undergrävas, samtidigt som hållbara investeringar och näringslivets chanser till återhämtning riskerar att äventyras.

Några av de åtgärder som Cohesion Alliance lyfter fram är att medlen inom ramen för sammanhållningspolitiken måste kunna användas för de nödåtgärder som vidtas i de länder och områden som är extra hårt drabbade av coronaviruset. De investeringar som är planerade för programperioden 2021-2027 bör också stärkas och påskyndas för att målet om ett motståndskraftigt, rättvist och hållbart Europa ska kunna nås på längre sikt.

De extraordinära investeringsåtgärderna som EU kommer att presentera i samband med att EU börjar återhämta sig från krisen måste, enligt debattartikeln, utformas med stor respekt och hänsyn till den kunskap som finns lokalt och regionalt kring hanteringen av coronaviruset. Generellt bör sammanhållningspolitiken också präglas av flexibilitet, regelförenklingar och undvika risker för centralisering – inte minst när det gäller investeringar kopplade till coronaviruset.

Att stärka det lokala och regionala inflytandet över sammanhållningspolitiken är överlag en prioriterad fråga för Cohesion Alliance. Ett exempel som lyfts fram där detta är mycket viktigt gäller de eventuella förstärkningarna av Reformstödsprogrammet, där ett lokalt och regionalt inflytande ses som avgörande. Avslutningsvis uppmanas EU:s samtliga institutioner att agera i en anda av solidaritet och ansvar inför kommande förhandlingar och i den fortsatta hanteringen av coronakrisen.

Läs hela debattartikeln här.

Ny undersökning om medborgares kännedom och uppfattning av EU:s sammanhållningspolitik

I oktober lanserade EU-kommissionen resultatet av en undersökning som mäter europeiska medborgares kännedom och attityder till EU:s regionalpolitik (sammanhållningspolitiken). Undersökningen redogör för i vilken utsträckning medborgare känner till EU:s delfinansierade projekt, vilken inverkan de har på städer och regioner samt hur attityder förändrats över tid. 

Sammanhållningspolitiken investerar i EU:s regioner och städer för att reducera ojämlikheter mellan medlemsländerna. Stödet går till att främja jobb, konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt, livskvalité och hållbar utveckling. Sammanhållningspolitiken är ett av EU:s främsta investeringsverktyg på 351.8 miljarder euro vilket utgör en tredjedel av EU:s totala budget för perioden 2014-2020. Inom sammanhållningspolitiken ingår Europeiska regionalfonden (ERUF), Europeiska Socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden, vilka delfinansierar projekt i mindre utvecklade städer och regioner.

I oktober släppte EU-kommissionen undersökningen ”Citizens’ awareness and perceptions of EU regional policy”, som är en del av den årliga Europabarometern. Undersökningen genomfördes under juni 2019 och fokuserar på huruvida respondenterna hört talas om EU-delfinansierade projekt i deras lokala miljöer och om de anser att projekten har positiv eller negativ inverkan. Fyra av tio respondenter uppger att de hört talas om EU-delfinansierade projekt i deras lokala miljö och mer än åtta av tio respondenter uppger att de tycker att projekten har haft en positiv inverkan på dennes stad eller region.

Resultatet uppvisar stora skillnader mellan medlemsländerna. Polen har det bästa resultatet på 85 % och Danmark har det lägsta resultatet på 15 %, i frågan om huruvida medborgarna känner till EU:s delfinansierade projekt.  I Sverige svarar enbart 26 % av respondenterna att de hört talas om EU:s delfinansierade projekt med syftet att förbättra deras städer och regioner. Däremot tillhör Sverige ett av de länder där kännedomen om EU:s sammanhållningspolitik ökar. Bland de som känner till projekten i Sverige uppger 82 % att de haft en positiv inverkan på dennes stad eller region, vilket är strax över genomsnittet för EU:s 28 medlemsländer.

Läs mer om undersökningen här.

Ta del av hela rapporten här.

 

 

2019 års Regional Competitiveness Index har publicerats

Regional Competitiveness Index är ett verktyg som bevakar och bedömer regioners förmåga att erbjuda attraktiva och hållbara miljöer för företag och invånare. Varje region bedöms enligt en poängskala som baseras på 70 olika indikatorer.

Den 7 oktober publicerade EU-kommissionen 2019 års Regional Competitiveness Index (RCI), vars syfte är att låta regioner bevaka och bedöma sina utvecklingar över tid och även jämföra dess framsteg i förhållande till andra regioner. Indexet uppdateras vart tredje år och utgörs av ett digitalt verktyg som visar på regionernas samlade poäng. Regionernas poäng baseras på 70 indikatorer, såsom korruption, politisk stabilitet och statsskuld, vilket påvisar dess möjlighet att erbjuda attraktiva och hållbara miljöer för företag och invånare.

Resultaten för 2019 presenteras i form av en interaktiv karta och samtliga regioner har ett poängkort som kan jämföras med en annan EU-region. Användare kan således undersöka hur dess regioner förhåller sig inom områden för politisk styrning, infrastruktur, inkludering i digitala nätverk, hälsa, humankapital, arbetsmarknad och innovation.

Starka prestationer återfinns främst i huvudstäder och i regioner med större städer, som exempelvis erhåller fördelar inom ekonomi, bättre anslutning och högre nivåer av humankapital. För 2019 års index är det Stockholm, London och Utrecht som presterat bäst. Norra Mellansverige får 61.78 poäng och hamnar på plats 129 av 268. Regionen presterar särskilt bra inom högre utbildning och livslångt lärande men presterar desto sämre inom marknadsstorlek.

Läs mer om European Regional Competitiveness Index här