Smart specialisering i Sverige utvärderas i ny rapport

En ny rapport som undersöker och utvärderar smarta specialiseringsstrategier i Sverige har publicerats. Rapporten är beställd av EU-kommissionen och har som syfte att kartlägga hur arbetet med smart specialisering ser ut i de svenska regionerna.

Rapporten har i uppgift att undersöka och utvärdera genomförandet av smarta specialiseringsstrategier i Sverige. Rapporten har beställts av Europeiska kommissionen och dess huvudsyfte är att kartlägga genomförandet av smart specialisering i Sverige, där utmaningar, hinder, bästa metoder och rekommendationer står i fokus. Underlaget för rapporten bygger på intervjuer med strateger från respektive region. Författaren till rapporten är David Paulsson, verksamhetskoordinator vid Stockholms universitet.

Inför den pågående programperioden (2014 – 2020) införde EU-kommissionen ett förhandskrav gällande smart specialisering kopplat till sammanhållningspolitiken. Förhandskravet innebar att Europas regioner skulle ta fram en smart specialiseringsstrategi, vilket är en kombinerad forsknings- och innovationsstrategi, där regionerna väljer ut ett antal styrkeområden att fokusera på i sitt innovationsarbete. Genom att rikta delar av satsningarna inom Regionalfonden gentemot dessa styrkeområden bidrar Regionalfonden därmed till att stärka arbetet inom de områden där regionerna har så kallade komparativa fördelar.

När EU-kommissionen har utvärderat arbetet med smart specialisering är slutsatserna positiva och arbetet med smart specialisering väntas få en ännu viktigare roll i nästa programperiod (2021 – 2027). Ytterligare ett delsyfte med rapporten är därför att undersöka hur väl förberedda de svenska regionerna är inför den kommande programperioden. Rapporten presenterar även en rad rekommendationer om hur arbetet med smart specialisering kan stärkas i Sverige inför att den nya programperioden börjar.

Region Värmland utvecklade den smarta specialiseringsstrategin under 2014 och strategin antogs under 2015. De sex prioriterade styrkeområdena i Värmlands smarta specialiseringsstrategi är:

  • Värdeskapande tjänster
  • Skogsbaserad bioekonomi
  • Digitalisering av välfärdstjänster
  • Avancerad tillverkning och komplexa system
  • Natur, kultur och plats-baserade digitaliserade upplevelser
  • Systemlösningar med fotovoltaik.

Läs hela rapporten här.

Ny rapport belyser hur det regionala utvecklingsarbetet kan växlas upp med EU-medel 2021 – 2027

I rapporten ”Nya förutsättningar för regional utveckling”, presenterar forsknings- och innovationsnätverket för de svenska region- och stadskontoren i Bryssel den föreslagna långtidsbudgeten och dess delar med bäring på forsknings- och innovationsarbete.

I skrivande stund pågår förhandlingar inom och mellan de lagstiftande församlingarna gällande EU:s nästa långtidsbudget. Rapporten sammanfattar EU-kommissionens förslag till långtidsbudget och presenterar de viktigaste förändringarna från ett regionalt och lokalt forsknings- och innovationsperspektiv, med fokus på förslagen gällande bl.a. Regionalfonden, Horisont Europa, Digitala Europa och InvestEU.

Rapporten har tagits fram av handläggarna med ansvar för bevakning av forsknings- och innovationsfrågor, som arbetar på de svenska regionernas Brysselkontor. Rapporten diskuterar bl.a: 

  • En växande betydelse för smart specialisering i nästa programperiod
  • Från förhandsvillkor gällande smart specialisering till nödvändiga villkor
  • Förslag gällande finansiering för interregionala innovationsinvesteringar
  • Horisont Europa, med fokus på de delar av programmet som har koppling till regionalt utvecklingsarbete
  • Stöd till små- och medelstora företag samt kluster i nästa programperiod
  • Hur man kan samordna satsningar från europeisk, nationell och regional nivå.

Läs rapporten i sin helhet här.

 

 

Sammanfattning av den nationella dialogkonferensen

Den 14 november hölls den nationella dialogkonferensen om den framtida sammanhållningspolitiken. Konferensens moderator, Rolf Fredriksson, som tidigare arbetat som Brysselkorrespondent för SVT, har nu släppt sin sammanfattning av dagen.

Under våren 2018 hölls åtta regionala dialogkonferenser i Sverige, i syfte att öka sammanhållningspolitikens synlighet, betona dess mervärde samt öka kunskapen om EU bland politiker och allmänhet. Som avslutning på året bjöd EU-kommissionen, Europaforum Norra Sverige och Council for European Municipalities and Regions (CEMR), Sveriges kommuner och landstings (SKL) paraplyorganisation i Bryssel, in till en nationell dialogkonferens i Stockholm.

Konferensen inleddes med en inledande panel om EU:s långtidsbudget 2021-2027, där Katarina Areskoug Mascarenas, Chef på EU-kommissionens kontor i Stockholm, Carolina Gunnarsson från SKL och Eva Sjögren från EU-kansliet i statsrådsberedningen redogjorde för sina utgångspunkter.

Konferensen fortsatte med en panel och presentationer om socialfonden. Deltog i panelen gjorde bland andra Annika Roosing från ESF-rådet som talade om deras verksamhet och Katarina Ivankovic-Knezeviz från EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (DG EMPL) som talade om implementeringen av den sociala pelaren.

Vidare hölls en panel och presentationer om regionalfonden, där talade bland andra Lena Andersson Pench, från EU-kommissionens generaldirektorat för regional utveckling och stadspolitik (DG REGIO) om kommissionens förslag till ändringar gällande strukturfonderna.

Konferensen avslutades med att Kent Johansson, tidigare regionsråd i Västra Götaland och EU-parlamentariker, delade med sig av sina erfarenheter om användning av EU-medel, samt intressant diskussion med Anna Stellinger, Kommerskollegiums generaldirektör,om konsekvenserna av Brexit.

Konferensens moderator, Rolf Fredriksson som tidigare arbetat som Brysselkorrespondent för SVT, har sammanfattat konferensen. I den går det mer detaljerat läsa om panelerna och presentationerna som hölls.

Läs Rolf Fredrikssons sammanfattning här