Förslag till nationell strategi för Horisont Europa 2021-2027

Vinnova har i samarbete med Energimyndigheten, Formas, Rymdstyrelsen, Forte och Vetenskapsrådet släppt en ny rapport där de presenterar ett förslag till ny nationell strategi för Horisont Europa under kommande budgetperiod 2021-2027.

Horisont Europa, som är EU:s ramprogram för forskning och innovation, har moderniserats inför EU:s kommande budgetperiod 2021-2027. Det övergripande syftet är att stärka insatser för innovation och forskning, vilket i sin tur kan bana väg för samverkan mellan länder och olika aktörers möjligheter att ta fram vetenskapligt underbyggd kunskap och innovativa lösningar. Programmets totala budget föreslås uppgå till 81 miljarder euro och programmet bygger vidare på det nuvarande forskningsprogrammet Horisont 2020.

Det är med anledning av lanseringen av det nya Horisont Europa som Vinnova tillsammans med ovan nämnda myndigheter har, på uppdrag av regeringen, sammanfattat ett förslag till nationell strategi för programmet. Rapporten presenterar ett strategiförslag som tar avstamp i fem ambitioner: världsklass när det gäller forskningskvalitet och innovationskraft, kunskap och kapacitet som säkerställer hållbar utveckling, effektiv delning av resurser och data, internationellt attraktiva aktörer och miljöer samt ökat inflytande på den europeiska forsknings- och innovationspolitiken. 

De fem ambitionerna kompletteras med elva förslag till strategiska mål och åtgärder som beskriver hur ambitionerna kan förverkligas och upprätthållas. Inför en kommande nationell strategi utrycks exempelvis behovet av ett ökat svenskt deltagande i programmet, vilket föreslås kunna underlättas om aktörer tar fram handlingsplaner för sitt eget deltagande i Horisont Europa. Detta bör dessutom kompletteras med insatser som tillgängliggör bättre information om programmet och dess möjligheter. Överlag bör även det nationella arbetet med Horisont Europa präglas av bättre uppföljning och utvärdering enligt rapporten.

Ett annat område som betonas är behovet av bättre samordning mellan nationella satsningar och program. Här föreslår rapporten att nationella program inom ramen för forskning, innovation och samverkan i högre utsträckning bör skapa synergier med Horisont Europa, men också stärka påverkansarbetet samt de insatser som kan kopplas till ramprogrammet. Bland förslagen nämns även möjligheten att ta till vara på de svenska nätverk som finns på plats i Bryssel, vilka kan fungera som brygga mellan svenska aktiviteter och Horisont Europa.

Den 10 februari organiserar Vinnova även ett webinarium för att lansera Horisont Europa där diskussionerna kommer att fokusera på Horisont Europa som ett politiskt instrument samt på förslaget till Sveriges strategi för deltagande i programmet.

Läs mer om rapportens förslag till nationell strategi för Horisont Europa här. Läs mer och anmäl dig till Vinnovas lanseringskonferens om Horisont Europa här.

Rekommendationer för europeisk forskning och innovation i ny rapport

EU-kommissionen presenterade en ny rapport den 27 maj som mäter resultaten av forskning och innovation i EU. Rapporten visar ett EU är ledande när det gäller vetenskapsproduktion men att större vikt på bör läggas vid grön omställning och teknisk kompetens.

Rapporten behandlar vetenskap, innovation och forskning i EU genom att analysera euroepiska resultat inom ramen för forskning- och innovationsområdet, liksom synergierna mellan dessa. Rapporten försöker också identifiera vilka ”motorer” som driver på innovations- och forskningsutvecklingen i syfte att skapa underlag för beslutsfattare, forskare, innovatörer och analytiker inom finanssektorn. Senast en liknande rapport gavs ut var 2018.

Innovation och forskning lyfts fram som viktiga faktorer till en jämlik och hållbar tillväxt i EU:s samtliga länder, regioner och städer. Det poängteras särskilt att mindre utvecklade regioner måste ha goda möjligheter och förutsättningar till innovationsskapande för att inte hamna på efterkälken. Framåt bör även innovations- och forskningspolitiken i EU främja en ökad kompetens hos den europeiska befolkningen när det gäller tekniska innovationer, vilket i förläningen innebär ekonomiskt värdeskapande i form av både jobb och sysselsättning.

Utöver att rusta EU för utvecklingen av digitala och tekniska innovationer anses den gröna omställningen och hållbar tillväxt ha fortsatt stor potential inom ramen för forskning och innovation. Enligt rapporten är EU redan ledande på detta område, men det behövs samtidigt mer ansträngningar som kan säkra hållbara och marknadsmässiga lösningar som kan underlätta klimatomställningen. Rapporten innehåller rekommendationer som kan fördelas på tre huvudområden:

  • Forskning och innovation för ett säkert och rättvist utrymme för mänskligheten.
  • Forskning och innovation för ett globalt ledarskap.
  • Forskning och innovation för ekonomiska och samhälleliga effekter.

Tanken är att rekommendationerna ska kunna skapa underlag för en utveckling där forskning och innovation möter upp EU:s mål om grön och hållbar utveckling, samtidigt som detta integreras med EU:s initiativ och strategier i strävan efter ett rättvist, klimatneutralt, digitalt och konkurrenskraftigt Europa.

Läs mer om rapporten och dess rekommendationer här.

Rapport belyser coronakrisens effekter på könsskillnader i EU

I en ny rapport från EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum analyseras hur coronaviruset inverkar på rådande könsskillnader inom EU. Rapporten visar att krisen tycks slå hårdare mot kvinnor ur både ett socialt och ekonomiskt perspektiv.

Några av de slutsatser som görs är att nedstängningen av många samhällen runtom i Europa ökat risken för att kvinnor utsätts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i sina nära relationer. Även kvinnors fysiska och mentala arbetsbelastning bedöms öka till följd av krisen, vilket i sin tur banar väg för psykisk ohälsa liksom negativa konsekvenser för arbetslivet på både kort och lång sikt.

Genom att hänvisa till skillnader i kultur, normer och samhällsstrukturer inom Europa betonar rapportförfattarna även att krisen också slår olika beroende på var i Europa du befinner dig. När det gäller hanteringen av coronaviruset tyder dessutom det mesta på att män dominerar de plattformar, organ och institutioner som är ledande i arbetet med att bekämpa viruset, vilket förstärker bilden av kvinnors underrepresentation i beslutsprocesser. När det gäller jobbförluster tycks krisen dock slå ungefär lika hårt mot män som mot kvinnor.

Rapporten presenterar också ett antal ljusglimtar som är värda att nämna. Livet i karantän och isolering tros kunna påskynda en utveckling där män tar ett större ansvar för hushållsnära sysslor och familj, vilket i förläningen utmanar könsnormer samtidigt som det obetalda arbetet fördelas mer jämlikt mellan könen.

Rapportförfattarna uppmanar till politisk handling för att överbrygga den ojämlikhet som blir extra tydlig i kristider som nu. Inte minst lyfts behovet av att öka medvetenheten kring vad som sker inom de europeiska hushållen, där psykiskt och fysiskt våld är ett exempel samtidigt som det också finns framsteg som är värda att adresseras.

Läs gärna rapporten i sin helhet här.

Smart specialisering i Sverige utvärderas i ny rapport

En ny rapport som undersöker och utvärderar smarta specialiseringsstrategier i Sverige har publicerats. Rapporten är beställd av EU-kommissionen och har som syfte att kartlägga hur arbetet med smart specialisering ser ut i de svenska regionerna.

Rapporten har i uppgift att undersöka och utvärdera genomförandet av smarta specialiseringsstrategier i Sverige. Rapporten har beställts av Europeiska kommissionen och dess huvudsyfte är att kartlägga genomförandet av smart specialisering i Sverige, där utmaningar, hinder, bästa metoder och rekommendationer står i fokus. Underlaget för rapporten bygger på intervjuer med strateger från respektive region. Författaren till rapporten är David Paulsson, verksamhetskoordinator vid Stockholms universitet.

Inför den pågående programperioden (2014 – 2020) införde EU-kommissionen ett förhandskrav gällande smart specialisering kopplat till sammanhållningspolitiken. Förhandskravet innebar att Europas regioner skulle ta fram en smart specialiseringsstrategi, vilket är en kombinerad forsknings- och innovationsstrategi, där regionerna väljer ut ett antal styrkeområden att fokusera på i sitt innovationsarbete. Genom att rikta delar av satsningarna inom Regionalfonden gentemot dessa styrkeområden bidrar Regionalfonden därmed till att stärka arbetet inom de områden där regionerna har så kallade komparativa fördelar.

När EU-kommissionen har utvärderat arbetet med smart specialisering är slutsatserna positiva och arbetet med smart specialisering väntas få en ännu viktigare roll i nästa programperiod (2021 – 2027). Ytterligare ett delsyfte med rapporten är därför att undersöka hur väl förberedda de svenska regionerna är inför den kommande programperioden. Rapporten presenterar även en rad rekommendationer om hur arbetet med smart specialisering kan stärkas i Sverige inför att den nya programperioden börjar.

Region Värmland utvecklade den smarta specialiseringsstrategin under 2014 och strategin antogs under 2015. De sex prioriterade styrkeområdena i Värmlands smarta specialiseringsstrategi är:

  • Värdeskapande tjänster
  • Skogsbaserad bioekonomi
  • Digitalisering av välfärdstjänster
  • Avancerad tillverkning och komplexa system
  • Natur, kultur och plats-baserade digitaliserade upplevelser
  • Systemlösningar med fotovoltaik.

Läs hela rapporten här.

Rapport från SKL om uppföljningen av EU-handslaget

EU-handslagets syfte är att stärka kunskap, insyn och delaktighet i EU-relaterade frågor i Sverige. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har nu publicerat en rapport som följer upp lokala och regionala åtaganden samt lyfter fram goda exempel på hur delaktigheten i EU kan stärkas och främjas på olika sätt.

I december 2016 bjöd dåvarande EU- och handelsminister Ann Linde in till ett nationellt EU-handslag som lade grund för ett landsomfattande gemensamt arbete, vars syfte var att stärka delaktighet och engagemang inom EU-samarbetet. Totalt ingick 77 aktörer EU-handslag med regeringen vilket innefattade bland annat regioner, kommuner, arbetsmarknadsparter, universitet, ungdomsorganisationer och studieförbund.

Den 7 november 2017 ingick Region Värmland, Karlstads kommun, Storfors kommun och Karlstads universitet EU-handslag med regeringen. Ett panelsamtal anordnades där aktörerna förmedlade sin syn på kunskap, delaktighet och engagemang kring EU-relaterade frågor och den egna organisationen som Värmland i stort.

Karlstad kommun har genomfört flera aktiviteter som verkat för att höja kunskapen om EU. Antalet EU-ambassadörer har ökat, Europa Direkt Karlstads informationskontor öppnades, SKL och Sieps föreläste om EU i lokalpolitiken under ett fullmäktigsammanträde i mars 2019 och alla ledningsgrupper i koncernen besöktes under vintern och våren 2018-2019 för att informera och diskutera internationellt arbete och EU.

SKL framhåller att det finns många kreativa initiativ från kommunal och regional nivå. Trots att det finns skilda förutsättningar har kommuner och regioner förenats i en ambition om ökad delaktighet i EU. Slutligen betonar SKL betydelsen av samverkan mellan kommunal, regional och nationell nivå i det EU-relaterade arbetet.

Läs hela rapporten från SKL här.

Rapport från Tillväxtverket om regionalt tillväxtarbete efter 2020

Tillväxtverket har sammanställt en rapport för att analysera de samhällsutmaningar och prioriteringar som är centrala för Sveriges regioner. Områden som lyfts fram är bland annat innovation, miljö och gränsöverskridande samarbete.

Som en del i arbetet med att utveckla den regionala tillväxtpolitiken fick de svenska regionerna under våren 2019 ett erbjudande från regeringen att skicka in en samlad bild av de samhällsutmaningar och prioriteringar som regionerna står inför. Resultaten har sammanställts av Tillväxtverket och presenteras i rapporten ”Regionalt tillväxtarbete efter 2020”.

Informationen som presenteras i rapporten syftar till att ge fördjupad kunskap om regionernas framtida prioriteringar inom det regionala tillväxtarbetet, EU:s sammanhållningspolitik för perioden 2021-2027 och europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). Bedömningen är att det råder förhållandevis stor enighet om samhällsutmaningar i Sveriges regioner men att det är möjligheter och resurser för att lyckas som skiljer dem åt.

Tillväxtverket lyfter fram ett flertal områden som är särskilt återkommande i regionernas redovisningar:

  • Innovation och företagande: Smart specialisering, kluster och regionala innovationssystem.
  • Attraktiva miljöer och tillgänglighet: Fortsatt aktuellt i det regionala tillväxtarbetet. Värmland omnämns som en av regionerna som fokuserar på tillgänglighet i form av fysisk och digital infrastruktur.
  • Kompetensförsörjning: Det regionala kompetensförsörjningsuppdraget bör skrivas in i förordningen om regionalt tillväxtarbete för att främja långsiktig och hållbar struktur i länen.
  • Hållbarhet: Allt större fokus i det regionala tillväxtarbetet utifrån dimensionerna av social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet.
  • Förändrad styrning och samverkan: Regionerna efterfrågar ökad koordinering av sektorspolitik på flera nivåer och starkare koppling till de regionala utvecklingsstrategierna.
  • Gränsöverskridande samarbete: Regelverk för EU- och nationell finansiering bör utformas för att möjliggöra gränsöverskridande samverkan.
  • Sammanhållningspolitik: Regionerna efterfrågar helhetsperspektiv, territoriell anpassning, flexibilitet och långsiktighet.

Rapporten presenterar även regionernas prioriterade frågor för sammanhållningspolitiken 2021 – 2027. Det som betonas särskilt är kapacitet inom forskning och innovation men även att miljö, energi och klimat är viktiga utvecklingsfrågor. Transportinfrastrukturen är prioriterad fråga för alla regioner och kompetensförsörjning bedöms som en av de viktigaste utmaningarna. Flera regioner, däribland Värmland, lyfter fram behovet av ett territoriellt helhetsperspektiv i synen på stads- och landsbygdsutveckling.

Läs hela rapporten här