EU:s årliga regionala och lokala barometer 2020

Regionkommittén har tagit initiativ till en ny årlig rapport vars syfte är att belysa regionala och lokala behov runtom i EU och hur dessa kan skapa underlag för politiska beslut på EU-nivå. I den första utgåvan ligger fokus på coronapandemins effekter på Europas regioner och städer. 

Rapporten, som går under namnet ”EU:s regionala och lokala barometer”, betonar i sitt första nummer de sociala och ekonomiska konsekvenser som pandemin fört med sig. Bland annat uppmärksammas ”saxeffekten”, det vill säga att regionernas utgifter under pandemin har ökat samtidigt som intäkterna minskar. Detta kompletteras även med en överblick av de europeiska regioner som drabbats hårdast av krisen, där Västsverige, delar av Skåne och Stockholmsområdet utgör några exempel.

Sysselsättning och sociala konsekvenser är ytterligare ett avsnitt i rapporten. Exempelvis lyfts ungas situation fram, dels utifrån hur pandemin påverkat arbetsmarknaden, men också utifrån EU:s skiftande möjligheter till distansundervisning och likvärdig utbildning. Man identifierar även att kvinnor, som utgör ungefär 80 % av arbetskraften i EU:s sjuk- och hälsovårdsyrken, drabbas hårdare av pandemin på grund av dess hårda press på välfärdssystemen. En annan sårbar sektor är turismen, vilken betonas som en särskilt viktig näring för perifera och rurala regioner i EU. 

Coronapandemin har enligt rapporten även synliggjort regionala och lokala skillnader gällande sjukhusvård runtom i Europa. I ljuset av detta har en opinionsundersökning genomförts under september månad i alla medlemsstater, där 26 300 personer fått ge uttryck för en större önskan om att lokala och regionala myndigheter bör få ett större inflytande över EU:s politik för vård och hälsa.

Inom ramen för demokrati och inflytande går det även att läsa om hur förtroendet för de regionala och lokala myndigheterna är förhållandevis stort i EU. Även här har Regionkommittén, tillsammans med OECD, genomfört en ny opinionsundersökning som bekräftar detta samt att européerna som svarat på undersökningen vill se att lokala och regionala myndigheter och instanser får ett större inflytande över EU-politiken. Detta lyfts också fram som ett sätt att stärka demokratin och förtroendet i sin helhet för EU-samarbetet.

Läs en kortare sammanfattning av den nya barometern här.

Barometern i sin helhet finns att läsa här.

Ny rapport från OECD om regioner i industriell övergång

OECD publicerade den 14 november en rapport som är inriktad på att vägleda regioner i industriell övergång. Rapporten presenterar de möjligheter och utmaningar som regioner står inför, med fokus på strategier och överväganden för ett bättre beslutsfattande.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har publicerat en rapport som handlar om hur den industriella övergången hanteras och den är riktad till alla beslutsfattare som arbetar för att förbättra och främja industriell omvandling och modernisering. Rapporten lyfter hur regioner i industriell omvandling kan bli mer konkurrenskraftiga och motståndskraftiga i samband med stora förändringar som tillkommer genom globalisering, omställning till en koldioxidsnål ekonomi och digitalisering.

Rapporten är baserad på piloten för industriell omvandling som genomförs av OECD tillsammans med EU-kommissionen i 12 regioner och medlemsländer. Norra Mellansverige är en av regionerna som deltar i piloten.

Regioner i industriell omställning har förhållandevis stark potential att nyttja möjligheter som erbjuds av pågående megatrender för att skapa ekonomisk tillväxt och produktivitet, men samtidigt finns det stora utmaningar. En framgångsrik industriell övergång kommer att bero på regioners förmåga att främja strategier för konkurrenskraft. OECD menar även att en rättvis övergång och inkluderande tillväxt kräver att regionerna maximera sina potential genom platsbaserade strategier.

Rapporten lyfter även de politiska utmaningar som betraktas som viktigast för regioner i industriell omställning:

  • Behovet av att ta itu med teknisk förändring.
  • Behovet av att hantera risken för strukturell arbetslöshet.
  • Förmågan att styra övergången mot positiv strukturell förändring och ekonomisk tillväxt.
  • Förmågan att balansera olika avvägningar och säkerställa en rättvis och inkluderande övergång och tillväxt.
  • Synergierna med andra policyer.

Avslutningsvis lyfts tre överväganden för att möjliggöra ett bättre beslutsfattande. Detta inkluderar att engagera ett brett spektrum av lokala intressenter i dialoger, inkluderande utbildning och kompetensförsörjning samt att en integrerad strategi för lokala arbetstillfällen kräver investeringar.

Mer information finns här.

Läs hela rapporten här.