Nya initiativ tillägnade förbättrad integration och inkludering

För att främja integration av personer med migrantbakgrund har EU-kommissionen presenterat en ny handlingsplan för integration och inkludering för perioden 2021–2027. Det övergripande syftet är att undanröja hinder som försvårar nyanländas integration i det europeiska samhället.

Den nya handlingsplanen bygger vidare på utvärderingar av en liknande handlingsplan som presenterades under 2016. I det nya förslaget till handlingsplan formuleras en grundprincip som bygger på att en inkluderande integration förutsätter ansträngningar från både individens och samhällets sida, vilket i sin tur påverkat utformningen av de förslag som nu presenteras. Bland annat läggs stor vikt vid att nyanlända får rätt verktyg och stöd för att kunna bidra till samhället.

En lyckad integration och inkludering betonas även som viktigt när det gäller att skapa sammanhållning kombinerat med en stark ekonomisk utveckling för Europas lokalsamhällen, liksom för Europa i sin helhet. EU-kommisionären med ansvar för inrikesfrågor, Ylva Johansson, beskriver den nya handlingsplanen som en viktig del i de förslag till migrations- och asylpakt som EU-kommissionen presenterade i september.

Några av de viktigaste insatserna i handlingsplanen berör utbildning och nyanländas möjligheter att få ett arbete. Exempelvis ska EU-medel kunna bidra till insatser som underlättar för att identifiera nyanlända med färdigheter som har stor nytta för samhället, kombinerat med en tidig språkundervisning. Särskilt ses integreringen av nyanlända kvinnor som en extra viktig fråga för integrationen och alla människors möjligheter att nå sin fulla potential.

Ytterligare exempel på insatser är ett ökat fokus på att säkerställa tillgången till hälso- och sjukvård, både i form av psykisk och fysisk hälsa, för nya medborgare med migrantbakgrund. Exempelvis genom att medlemsländerna blir bättre på att erbjuda information om de rättigheter varje person har till vård. Dessutom vill EU-kommissionen se ett främjande av lämpliga boenden till rimliga priser, där medel via Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Asyl- och migrationsfonden och InvestEU ska kunna användas. Medlen ska även förebygga segregation och diskriminering på bostadsmarknaden.

För att förverkliga målen inom ramen för den nya handlingsplanen vill EU-kommissionen se att EU-medel kombineras med partnerskap mellan EU, migranter, näringsliv och arbetsmarknadens parter, civilsamhälle samt lokala och regionala myndigheter. Tanken är även att detta sammantaget ska stärka och stödja medlemsländerna i sitt arbete med att utforma nationella planer för integration och inkludering.

Läs mer om den nya handlingsplanen här.

Grunden för en ny europeisk migrationspolitik presenterad

Igår, den 23 september, presenterade den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson EU-kommissionens nya förslag till migrations- och asylpakt. Pakten ska lägga grunden för en solidarisk och hållbar europeisk asyl- och migrationspolitik.

I den nya migrations- och asylpakten läggs vikt vid att skapa tillit mellan EU:s medlemsländer i hanteringen av migration, asyl och mottagande. För att åstadkomma detta innefattar pakten förslag för hur asyl- och migrationsprocesserna kan påskyndas samt nya incitament för ett mer rättvist och solidariskt ansvar medlemsländerna emellan.

Paktens första pelare innefattar åtgärder som ska effektivisera och snabba på de processer som sker i samband med att människor passerar EU:s yttre gräns – ett så kallat gränsförfarande. I detta ska det ingå obligatorisk screening där människor som saknar tillstånd att passera gränsen identifieras. Här ingår även inhämtning av fingeravtryck, registrering samt en hälso- och säkerhetskontroll. Efter detta föreslås olika snabbspår baserade på asylskäl, vilket ska underlätta för effektiva och snabba beslut om asyl alternativt återvändande.

Den andra pelaren innefattar en ny solidaritetsmekanism där krav ställs om att medlemsländer måste visa solidaritet och ansvar i frågan om migrationen, vilket kan ske på olika sätt. De länder som inte delar på ansvaret genom att ta emot asylsökande måste exempelvis kompensera detta genom att hjälpa till med återvändanden och/eller bistå de länder som idag tar ett stort ansvar för migrationen, företrädesvis mottagarländer, i deras ofta påfrestande arbete. Som ett svar på att migrationstrycket varierar mellan EU:s medlemsländer föreslås även ett flexibelt bidrag som ska kompensera de länder som väljer att ta ett större ansvar.

I det nya förslaget väljer kommissionen även att lyfta samarbetet med länder utanför EU. Genom att arbeta fram ömsesidigt viktiga partnerskap är förhoppningen att det ska bli enklare att skapa lagliga vägar in i EU, motverka människosmuggling samt skapa förutsättningar för snabba och effektiva återvändanden när asylskäl saknas via så kallade återtagandeavtal. En viktig del som förslaget innefattar är även en skrotning av Dublinförordningen, vilket bland annat innebär att flyktingar inte längre är skyldiga att söka asyl i det första säkra landet som de kommer till. Fler exempel på vad som ingår i den nya pakten är:

  • En stärkt roll för den europeiska gräns- och kustbevakningen
  • En ny EU-samordnare för återvändanden
  • Satsningar på förbättrad gränsförvaltning
  • En kommande handlingsplan för integration och inkludering

I vanlig ordning måste EU-parlamentet och rådet granska och bearbeta förslagen som presenteras inom ramen för migrations- och asylpakten.

Läs mer om förslaget till ny migrations- och asylpakt här.