Ny rapport från OECD om regioner i industriell övergång

OECD publicerade den 14 november en rapport som är inriktad på att vägleda regioner i industriell övergång. Rapporten presenterar de möjligheter och utmaningar som regioner står inför, med fokus på strategier och överväganden för ett bättre beslutsfattande.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har publicerat en rapport som handlar om hur den industriella övergången hanteras och den är riktad till alla beslutsfattare som arbetar för att förbättra och främja industriell omvandling och modernisering. Rapporten lyfter hur regioner i industriell omvandling kan bli mer konkurrenskraftiga och motståndskraftiga i samband med stora förändringar som tillkommer genom globalisering, omställning till en koldioxidsnål ekonomi och digitalisering.

Rapporten är baserad på piloten för industriell omvandling som genomförs av OECD tillsammans med EU-kommissionen i 12 regioner och medlemsländer. Norra Mellansverige är en av regionerna som deltar i piloten.

Regioner i industriell omställning har förhållandevis stark potential att nyttja möjligheter som erbjuds av pågående megatrender för att skapa ekonomisk tillväxt och produktivitet, men samtidigt finns det stora utmaningar. En framgångsrik industriell övergång kommer att bero på regioners förmåga att främja strategier för konkurrenskraft. OECD menar även att en rättvis övergång och inkluderande tillväxt kräver att regionerna maximera sina potential genom platsbaserade strategier.

Rapporten lyfter även de politiska utmaningar som betraktas som viktigast för regioner i industriell omställning:

  • Behovet av att ta itu med teknisk förändring.
  • Behovet av att hantera risken för strukturell arbetslöshet.
  • Förmågan att styra övergången mot positiv strukturell förändring och ekonomisk tillväxt.
  • Förmågan att balansera olika avvägningar och säkerställa en rättvis och inkluderande övergång och tillväxt.
  • Synergierna med andra policyer.

Avslutningsvis lyfts tre överväganden för att möjliggöra ett bättre beslutsfattande. Detta inkluderar att engagera ett brett spektrum av lokala intressenter i dialoger, inkluderande utbildning och kompetensförsörjning samt att en integrerad strategi för lokala arbetstillfällen kräver investeringar.

Mer information finns här.

Läs hela rapporten här.

 

 

2019 års Regional Competitiveness Index har publicerats

Regional Competitiveness Index är ett verktyg som bevakar och bedömer regioners förmåga att erbjuda attraktiva och hållbara miljöer för företag och invånare. Varje region bedöms enligt en poängskala som baseras på 70 olika indikatorer.

Den 7 oktober publicerade EU-kommissionen 2019 års Regional Competitiveness Index (RCI), vars syfte är att låta regioner bevaka och bedöma sina utvecklingar över tid och även jämföra dess framsteg i förhållande till andra regioner. Indexet uppdateras vart tredje år och utgörs av ett digitalt verktyg som visar på regionernas samlade poäng. Regionernas poäng baseras på 70 indikatorer, såsom korruption, politisk stabilitet och statsskuld, vilket påvisar dess möjlighet att erbjuda attraktiva och hållbara miljöer för företag och invånare.

Resultaten för 2019 presenteras i form av en interaktiv karta och samtliga regioner har ett poängkort som kan jämföras med en annan EU-region. Användare kan således undersöka hur dess regioner förhåller sig inom områden för politisk styrning, infrastruktur, inkludering i digitala nätverk, hälsa, humankapital, arbetsmarknad och innovation.

Starka prestationer återfinns främst i huvudstäder och i regioner med större städer, som exempelvis erhåller fördelar inom ekonomi, bättre anslutning och högre nivåer av humankapital. För 2019 års index är det Stockholm, London och Utrecht som presterat bäst. Norra Mellansverige får 61.78 poäng och hamnar på plats 129 av 268. Regionen presterar särskilt bra inom högre utbildning och livslångt lärande men presterar desto sämre inom marknadsstorlek.

Läs mer om European Regional Competitiveness Index här

EU-kommissionen presenterar den regionala resultattavlan för innovation 2019

EU-kommissionen har publicerat resultattavlan för innovation och dess regionala motsvarighet för 2019. Resultattavlorna tas fram av kommissionen för att visa på hur innovationsresultaten utvecklas i EU, både på nationell och regional nivå. Resultaten visar att EU, för första gången någonsin, har bättre resultat än USA men att EU tappar mark jämfört med Japan och Sydkorea.

Resultattavlan för innovation mäter framsteg på nationell nivå och delar upp EU:s medlemsländer i fyra grupper; innovationsledare, innovationsstarka, innovationsmåttliga och innovationssvaga. Sverige rankas som det mest innovativa landet i EU, följt av Finland, Danmark och Nederländerna.

Den regionala resultattavlan för innovation gör en liknande uppdelning av EU:s regioner. Här rankas Helsingfors-Nyland som den mest innovativa regionen i EU, följt av Stockholm och Köpenhamn. Resultaten visar att EU:s regioner ligger relativt nära varandra och att skillnaderna mellan regionerna har minskat sedan den förra mätningen.

Norra Mellansverige, där Dalarna, Gävleborg och Värmland ingår, rankas som en innovationsstark region. Resultaten för Norra Mellansverige visar att regionens relativa styrkor jämfört med EU-genomsnittet ligger i bl.a. livslångt lärande, medan en relativ svaghet är låga utgifter kopplat till forskning inom offentlig sektor.

Läs mer om resultattavlorna för innovation här och här.

Regioner i industriell omvandling: EU-kommissionen har presenterat de första resultaten pilotprojektet där Norra Mellansverige deltar

Norra Mellansverige tilldelas 300 000 euro för att ställa om till en koldioxidsnål och resurseffektiv cirkulär ekonomi.

Norra Mellansverige, där Värmland, Dalarna och Gävleborg ingår, har sedan början av 2018 deltagit i ett pilotprojekt lanserat av EU-kommissionen för att genomgå en industriell omvandling. Projektet syftar till att hjälpa regioner att utveckla nya tillvägagångssätt för att stimulera tillväxt och en ökad produktivitet utifrån smarta specialiseringsstrategier för att bättre kunna tackla både industriella och samhällsförändringar.

Norra Mellansverige har i partnerskap med EU-kommissionen identifierat behovet av att etablera en facilitet som ska fokusera på resurseffektiva och koldioxidsnåla lösningar för att skapa ett öppet innovationsklimat i Norra Mellansverige. Detta för att klara övergången till en utsläppssnål och cirkulär ekonomi. Faciliteten, som går under betäckningen ”Transition Lab” ska koordinera lösningar så att aktörer, särskilt små- och medelstora företag, från de tre regionerna på ett gynnsamt sätt kan anpassa sig och bidra till ett hållbart och cirkulärt Europa. EU-kommissionen meddelade den 8 maj att Norra Mellansverige beviljats medel på 300 000 euro för att genomföra projektet.

Konkret ska laboratoriet samla Norra Mellansveriges regioner, kluster, lärosäten och innovationsparker för att organisera workshops och meningsutbyten, för att gemensamt identifiera utmaningar kopplade till omställningen till en resurseffektiv och koldioxidsnål cirkulär ekonomi. Parallellt med laboratoriets verksamhet kommer det även att lanseras ”innovationscheckar” som syftar till att kick-starta samarbeten mellan näringsliv, lärosäten och offentliga aktörer, för att mobilisera resurser och åtgärda de utmaningar som identifierats.

EU:s kommissionär för regionalpolitik, Corina Cretu, menar att de resultat som pilotprojekten hittills har genererat är positiva och att alla EU:s regioner bör inspireras av resultaten i framtiden. Det är viktigt att identifiera regionala styrkor och utmaningar och strategiskt rikta resurser till dessa områden för att utvecklas inom den internationella ekonomin.

Enligt Cretu kommer EU-kommissionen att analysera resultaten av pilotprojekten, för att utveckla underlag och stöd som kan bidra till en industriell omvandling i större skala runt om i Europa inom ramen för sammanhållningspolitiken i nästa programperiod. Det kommer totalt att finnas över 90 miljarder euro i sammanhållningspolitiska medel 2021 – 2027 som kan allokeras för att åtgärda de utmaningar som respektive region identifierar.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs rapporten om de första resultaten här.

EU-kommissionen har publicerat riktlinjer för sammanhållningspolitiska medel och investeringar för Sverige 2021-2027

Enligt kommissionen bör Sverige prioritera skräddarsydda smarta specialiseringsstrategier samt stöd till medelinkomstregioner för att öka deras konkurrenskraft.

Den 27 februari presenterade EU-kommissionen den landspecifika rapporten för Sverige.  I rapportens ”Bilaga D” presenteras även ”Investeringsriktlinjer för sammanhållningspolitiska medel 2021 – 2027 för Sverige”. Bilagan avser att vara utgångspunkt i dialogen mellan kommissionen och Sverige inför programplaneringen av den kommande sammanhållningspolitiken.

Bilagan, som i hög grad riktar fokus mot Sveriges medelinkomstregioner, inklusive Norra Mellansverige (där Region Värmland inbegrips), understryker att det finns distinkta regionala skillnader i fråga om konkurrenskraft och innovationsresultat, och därmed ett starkt behov att uppmuntra utveckling i medelinkomstregioner. Bland annat, så kallar EU-kommissionen på än mer skräddarsydda system för smart specialisering, fler regionala samarbeten, stöd till befintliga kluster och en alltjämt mer avancerad användning av konkurrenskraftig teknik.

Sverige behöver öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag och EU-kommissionen understryker att potentialen inte utnyttjas fullt ut. Sverige behöver aktivt ta fram fler innovativa produkter, marknaden behöver utvecklas och Sverige bör anpassa sig till utvecklingen. Därutöver placeras landet som ett av de OECD-länder med lägst andel kvinnliga entreprenörer, vilket behöver åtgärdas för att nå ekonomins fulla potential.

EU-kommissionen poängterar också Norra Mellansveriges roll i hur sammanhållningspolitiken ska genomföras framöver. Pilotprojektet beträffande industriell omvandlingen framhävs som central, särskilt gällande arbetet som görs inom pilotprojektet om utfasningen av fossila bränslen, effekterna av ny teknik och en inkluderande tillväxt i regionen.

Den 6 mars anordnar EU-kommissionen i Stockholm ett lanseringsevenemang med ett tillhörande seminarie för att behandla rapporten. Eventet kommer också att websändas.

Läs EU-kommissionens landspecifika rapport här.

Läs mer om lanseringsevenemanget här.