Regionkommittén uppmanar EU-kommissionen att jämställdhetssäkra återhämtningen efter COVID-19

I ett nytt yttrande från Europeiska regionkommittén uppmanas EU-kommissionen till att justera sin jämställdhetsstrategi för att ta höjd för pandemins effekter på jämställdheten i EU, samtidigt som lokala och regionala myndigheter får nyckelroller i detta arbete.

I yttrandet betonar Regionkommittén det faktum att pandemin orsakat många negativa effekter på jämställdheten mellan könen i EU. Framförallt lyfts ökningen av antalet rapporterade fall när det gäller våld i hemmet under pandemin och nedstängningen. Exempelvis nämns Litauen, där våld i hemmet ökade med ungefär 20 % under den tre veckor långa nedstängningen. Regionkommittén beskriver också hur städer och regioner arbetat förebyggande, bland annat genom rådgivning från myndigheter som riktats till kvinnor som blivit utsatta för våld.

På grund av pandemins effekter på jämställdheten vill Regionkommittén att EU-kommissionen erkänner att kvinnor är mer utsatta under pandemin, både socialt och ekonomiskt, och att ett jämställdhetsperspektiv integreras i de resiliens- och återhämtningsplaner som medlemsländerna måsta utarbeta för att få del av Faciliteten för återhämtning och resiliens. Därtill vill Regionkommittén att hela den europeiska planeringsterminen tydligare genomsyras av jämställdhetsaspekter så att jämställdhet ska kunna uppnås på bred front i EU.

Kommittén menar även att den jämställdhetsstrategi som EU-kommissionen presenterade innan pandemin numer är ofullständig. Därför måste även den ta höjd för de nya utmaningar som pandemin fört med sig när det gäller jämställdhet, samtidigt som lokala och regionala myndigheter bör ges bättre möjligheter att delta i utformningen, genomförandet och övervakningen av strategin. Strategin bör dessutom särskilt uppmärksamma behovet av bättre sociala skyddsnät, säkrare arbetsvillkor och bättre löner i kvinnodominerade sektorer som varit hårt pressade under pandemin.

Regionkommittén lyfter även vikten av att regionala och lokala myndigheter ges möjlighet att delta i EU:s arbete med att förebygga könsbaserat våld, liksom att delta i utformningen av informationskampanjer om exempelvis könsstereotyper. EU:s politik för jämställdhet bör dessutom i högre utsträckning fokusera på kvinnors representation kopplat till beslutsfattande. Avslutningsvis efterlyses även bättre finansieringskällor och stöd tillägnade jämställdhetsarbete inom ramen för långtidsbudgeten och de olika EU-programmen och fonderna.

Läs mer om Regionkommitténs yttrande här.

Läget i energiunionen – ny rapport visar på svenska framsteg

EU-kommissionen har släppt en ny rapport om framsteg och utmaningar gällande EU:s samlade energipolitik.  Rapporten, som är den första sedan den gröna given lanserades, utvärderar även varje medlemslands energiplaner och hur dessa lever upp till unionens klimatmål.

I rapporten analyseras medlemsländernas nationella klimat- och energiplaner i syfte att utvärdera hur väl respektive land uppfyller de mål och ambitioner som är kopplade till 2030 års klimat- och energimål. Sammantaget visar rapporten att länderna generellt sett gör goda framsteg och att 2030-målet är inom räckhåll. Pandemin tycks dessutom haft en liten effekt på EU:s energisystem, samtidigt som framtida satsningar på energisystemen lyfts fram som ett sätt att stimulera Europas återhämtning efter krisen.

För Sveriges del redovisas positiva resultat när det gäller mängden utsläpp av koldioxid. Sedan 2005 har de inhemska koldioxidutsläppen minskat med 25 %, vilket kan jämföras med det nationella 2020-målet som siktar mot 17 % minskning. När det gäller andelen förnybar energi i Sverige kan 54,6 % av energikonsumtionen härledas till förnybara energikällor, vilket är högre än det nationellt satta 2020-målet på 49 %. Dock uppmanas Sverige att investera mer i energieffektivisering av byggnader, ny infrastruktur för elfordon samt utfasning av fossila energikällor.

Inom ramen för det som kallas ”energiunionen”, det vill säga EU:s samlade åtgärder för ett mer hållbart energisystem, finns det fem dimensioner som rapporten siktar in sig på. Dessa är utfasning av fossila bränslen, omställning till förnybar energi, energieffektivitet, energitrygghet, den inre marknaden för energi, samt forskning, innovation och konkurrenskraft. Rapportens syfte är att vägleda medlemsländerna hur arbetet med energiunionens prioriteringar fortsatt kan stärkas, samt hur det nya räddningspaketet Next Generation EU kan främja att prioriteringarna implementeras.

Utöver rapporten om tillståndet i energiunionen, har kommissionen även presenterat en ytterligare rapport om den fossilfria energins konkurrenskraft i EU, som bland annat visar att den europeiska industrin varit duktig på att åtnjuta energiomställningen och användningen av ”grön” energi. Exempelvis betonas det hur energiomställningen även bidrar till fler mervärden, ökad arbetsproduktivitet samt ökad sysselsättning. 

Läs mer om rapporten här.

Faktablad och rekommendationer beträffande Sveriges energianvändning återfinns här.  

Sommarens EU-toppmöte – överenskommelse i rådet om ny långtidsbudget och Next Generation EU

Under EU-toppmötet i Bryssel den 17-21 juli lyckades EU:s stats- och regeringschefer att nå en kompromiss och överenskommelse om förslagen till ny långtidsbudget och det återhämtningsinstrument som Brysselkontoret rapporterat om sedan tidigare – Next Generation EU.

Next Generation EU (NGEU) och förslaget till ny långtidsbudget för perioden 2021-2027 utgör den återhämtningsplan som EU-kommissionen presenterade i maj. Tanken är att budgeten i kombination med NGEU ska mobilisera resurser som kan ta i tu med de omedelbara ekonomiska och sociala effekter som krisen för med sig i EU:s medlemsländer, återstarta ekonomin samt möjliggöra hållbara investeringar inför framtiden.

I den kompromiss som slöts mellan EU-ländernas ledare under toppmötet är det främst fördelningen av lån respektive bidrag inom ramen för NGEU som skiljer sig jämfört med förslaget som lades fram i maj. Istället för 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån kommer instrumentet bestå av 390 miljarder i bidrag respektive 360 miljarder i lån. Innehållsmässigt kommer dock NGEU vara relativt likt det ursprungliga förslaget.

När det gäller långtidsbudgeten för 2021-2027 enades man under toppmötet om en budget motsvarande 1074,3 miljarder euro, vilket är något mindre än ursprungsförslaget på 1100 miljarder euro. I jämförelse med innevarande budgetperiod föreslås bland annat en något mindre budget tillägnad sammanhållningspolitiken, vilket dock till viss del kompenseras av tillfälliga medel inom ramen för NGEU.

Andra förändringar som kom till i samband med toppmötet är tre nya ekonomiska instrument som ska dämpa negativa ekonomiska effekter vid oförutsedda händelser. Detta inkluderar dels ett nytt instrument som ska hejda de negativa effekter som Brexit kan tänkas ha på vissa medlemsländer och sektorer, en ny fond som ska stödja arbetstagare i samband med uppsägningar och omstruktureringar som går att koppla till följder av globalisering samt en reserv som ska kunna omsätta medel och insatser i händelse av kris i eller utanför EU.

Innan långtidsbudgeten och Next Genereation EU (NGEU) kan bli verklighet ska dock EU-parlamentet godkänna Europeiska rådets överenskommelse. I nuläget har EU-parlamentet klargjort att förslaget till långtidsbudget inte kommer godkännas i sin nuvarande form. Bland annat hänvisar man till neddragningar i posten för miljö- och klimat som en anledning till detta. Förhoppningen är att diskussionerna mellan Rådet och EU-parlamentet ska kunna slutföras under oktober månad.

Läs mer om de viktigaste resultaten från EU-toppmötet här.

Läs mer om Next Generation EU här.

Läs mer om långtidsbudgeten för 2021-2027 här.