Nytt EU-direktiv ska säkerställa skäliga löner för EU:s arbetstagare

Den 28 oktober presenterade EU-kommissionen ett nytt direktiv för minimilöner som föreslås gälla inom hela EU. Målet är att säkerställa en skälig levnadsstandard för EU:s arbetstagare, samtidigt som det skapar incitament för en god inhemsk efterfrågan i unionen.

Tanken med det nya direktivet är att säkra tillräckliga minimilöner för EU:s arbetstagare. Förhoppningen är att det nya direktivet ska säkerställa positiva sociala effekter hos den europeiska befolkningen, samtidigt som incitament skapas för en god ekonomisk utveckling i hela EU. Kommissionen framhäver exempelvis hur en ny ram för minimilöner skapar förutsättningar för konsumtion och en stark inhemsk efterfrågan i EU, vilket ses som viktigt med tanke på den ekonomiska återhämtningen efter pandemin, samtidigt som det skapas bättre incitament för att arbeta.

I pressmeddelandet för det nya direktivet betonar EU-kommissionen även hur pandemin uppmärksammat behovet av minimilöner bland arbetstagare i låglöneyrken och offentlig sektor såsom städare, arbetare inom detaljhandeln samt personal inom hälso- och sjukvård. Förslaget om ett nytt direktiv fyller därför flera viktiga funktioner för att dels säkra mer jämställda löner mellan könen, men också genom att skydda arbetsgivare som redan idag betalar ut skäliga löner, vilket i sin tur säkerställer en rättvis konkurrens mellan företag.

EU-kommissionens ordförande, Ursula von del Leyen, betonar i ett yttrande om förslaget att ett nytt ramverk för minimilöner är viktigt för att slå vakt om alla arbetares värde, samtidigt som värdet i att arbeta lyfts och stärks. Hon betonar vidare att det nya direktivet ska ta höjd för, och anpassas efter, de existerande ramverk gällande minimilöner som redan finns i ett flertal EU-länder. Bland annat läggs vikt vid att utforma ett förslag som tar hänsyn till den frihet som arbetsmarknadens parter har i många länder – där Sverige är ett exempel.  

I dagsläget har 21 länder i EU redan ett ramverk på plats för minimilöner. Dock har sex stycken av dessa, däribland Sverige, ett minimilöneskydd som tillhandahålls genom kollektivavtal. Trots detta menar kommissionen att många länder har problem med för låga löner, vilket har potential att åtgärdas genom det nya direktivet. Direktivet innefattar inte ett tvång till lagstiftning av minimilöner eller en gemensamt satt nivå för minimilöner. Dock innehåller förslaget initiativ till bättre kontroll och övervakning av minimilöneskyddet i samtliga medlemsländer.

Utifrån ett svenskt och politiskt håll har det nya direktivet mötts med en hel del kritik. Bland annat uttrycks en oro över att förslaget ska inverka och rubba den struktur Sverige har för lönebildning, kollektivavtal och parternas frihet att komma överens – också känd som den svenska modellen. Detta betonas av bland annat flera EU-parlamentariker, vilka även uttrycker en oro för att det nya direktivet öppnar upp för fler liknande förslag som potentiellt kan ha negativ inverkan för den svenska arbetsmarknaden.

Läs mer om förslaget här.

Frågor och svar om förslaget återfinns här.

Mer information om den svenska kritiken gentemot det nya direktivet går att läsa om här.

COVID-19 och effekterna på turismsektorn i centrum för ny rapport

I en ny rapport från EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) analyseras coronavirusets effekter på turistnäringen vid potentiellt nya vågor av viruset. Uppskattningsvis är det 6,6 till 11,7 EU-medborgare inom sektorn som drabbas vid ett fortsatt minskat resande.

I arbetet med rapporten har experter vid det gemensamma forskningscentrumet analyserat och kartlagt människors vilja och möjligheter till resande genom bland annat enkätsvar och data över ekonomisk aktivitet. Detta har resulterat i tre olika scenarier som presenteras i rapporten där konsekvenserna för turistnäringen varierar beroende på olika bedömningar av virusets fortsatta utveckling. Dessa tre scenarion är:

  • Scenario 1: tillit till fortsatt resande
  • Scenario 2: rädsla för fortsatt resande
  • Scenario 3: kraftig andra våg med fåtal ”öar” av turism

I EU är det ungefär 19 miljoner människor som direkt eller indirekt verkar inom ramen för turistnäringen. Om resandet fortsätter att minska till följd av nya utbrott och en andra våg av viruset kan 6,6–11,7 miljoner människor vara i riskzonen för att förlora sina jobb till följd av neddragningar inom sektorn. Några av de branscher som lyfts fram i rapporten är hotell- och restaurangbranschen, liksom butiker och deras underleverantörer.

En kraftig andra våg av viruset riskerar, enligt rapporten, att gränser stängs samtidigt som det inhemska resandet minskar, vilket sammantaget kan komma att sätta stor press på jobb och företagande inom turismsektorn. Bland de nordligare medlemsländerna är Sverige det land som bedöms ha störst risk att drabbas negativt av effekterna på turismsektorn. Andra länder som kan komma att drabbas hårt av viruset spås vara Kroatien, Cypern, Slovenien, Grekland, Spanien och Österrike, då dessa har en ekonomi som till stor del vilar på turism och besöksnäring.

Rapporten lyfter också ett antal åtgärder som bör övervägas för att förhindra allt för negativa effekter på näringen, både på kort och lång sikt. På medellång och lång sikt föreslår rapporten att länderna och EU tillsammans arbetar för att stimulera utbud och efterfrågan, utveckla det man benämner som hållbar turism samt bistå Europas regioner i arbetet med att bli mer motståndskraftiga inför eventuella kriser i framtiden. 

Läs rapporten i sin helhet här.