17 miljarder euro från sammanhållningspolitiken till flyktingmottagande

Den 4 april godkände Rådet EU-kommissionens förlag om Cohesion’s Action for Refugees in Europe (CARE) som syftar till att underlätta för medlemsländerna att ta emot ukrainska flyktingar. Genom CARE kan sammanhållningspolitikens verktyg och medel enklare användas för att stödja EU:s medlemsländer och regioner i deras arbete med flyktingar från Ukraina.

CARE innehåller ett flertal förenklingar i reglerna för sammanhållningspolitiken. Den största förändringen som CARE innebär är en ökad flexibilitet i användandet av sammanhållningsfonderna ERUF och ESF+ samt för Fonden för europeiskt bistånd till dem som det sämst ställt (FEAD). Det innebär bland annat att projekt med syftet att hjälpa flyktingar kan finansieras av alla sammanhållningsfonderna. I praktiken betyder det att medel som exempelvis var avsedda för investeringar i infrastruktur nu kan användas för att finansiera flyktingars sjukvård eller utbildning. Medel från fonderna kan även användas både för akuta insatser såsom livsmedel och sjukvård.

Det är även tänkt att det ska gå att finansiera det långsiktiga arbetet med flyktingmottagandet som kommer efter de mest grundläggande behoven har blivit tillgodosedda. Då kommer det finnas ett behov för integrerande insatser i form av exempelvis utbildning, kompetensutveckling och språkkurser. Möjligheten att få 100 % medfinansiering genom sammanhållningsmedlen kommer förlängas och rapportering kommer förenklas. Medlemsländerna erbjuds också retroaktiv ersättning för de utgifter de haft i samband med mottagandet för ukrainska flyktingar sedan den 24 februari.

Läs mer om CARE på Ministerrådets hemsida här.

Frankrike tar fram nya prioriteringar inför ordförandeskapet

Den 7 januari inledde Frankrikes president Emmanuel Macron officiellt det franska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Ordförandeskapet i rådet roterar var sjätte månad mellan EU:s medlemsländer. Ordförandelandet ska se till att EU-samarbetet fortgår, leder sammanträden i rådet samt företräder Europeiska unionens råd mot de andra EU:s institutionerna. Det franska ordförandeskapet kommer arbeta efter tre ledord: återhämtning, styrka och tillhörighet.

Frankrikes ordförandeskap i Europeiska unionens råd pågår mellan den 1 januari och den 30 juni. I samband med detta har Frankrikes president, Emmanuel Macron, tagit fram tre prioriteringar. Frankrike ska bidra till EU:s roll som global aktör och utöka samarbetet med tredje länder. Vidare ska Frankrike leda förhandlingarna av det stora klimatpaketet, Fit-For-55, som ligger till grund för att EU ska uppnå sitt klimatneutralitetsmål. Frankrike kommer även ha fokus på sociala frågor under ordförandeskapet, bland annat minimilöner samt lönetransperens.

Under ordförandeskapet ska Frankrike prioritera:

• En återhämtning som ska bidra till den gröna och digitala omställningen i Europa
• Försvara och främja europeiska värderingar och intressen
• Bidra till utvecklingen av en gemensam europeisk vision genom att satsa på kultur, värderingar och historia

Frankrikes ordförandeskap är ett av tre ordförandeskap som ingår i ett trioprogram tillsammans med de medlemsländer som tar över ordförandeskapet efter Frankrike, Tjeckien hösten 2022 följt av Sverige våren 2023. Länderna ska biträda samt stötta varandra och tillsammans har de tagit fram följande prioriteringar för de kommande 18 månaderna:

• Skydda medborgarnas frihet
• Utveckla en ny tillväxt- och investeringsmodell för Europa
• Skydda den europeiska befolkningens hälsa genom ett grönare och mer jämlikt samhälle
• Europa som en global aktör

I det 18 månaders trioprogrammet har länderna även satt långsiktiga mål, bland annat en starkare rättsstatsprincip, ett framgångsrikt genomförande av återhämtningsplanen samt en starkare inre marknad. Trion menar även att hälso- och sjukvårdssystemen kommer vara prioriterat på grund av de utmaningar som covid-19 pandemin fört med sig.

Vad händer nu?
I samband med Frankrikes ordförandeskap planeras närmare 400 evenemang genomföras i Frankrike och i resten av EU. Frankrike kommer arrangera politiska möten, ett kulturellt program samt evenemang öppna för allmänheten. Frankrike har även lanserat ett nytt två-euromynt.

Läs mer om det Frankrikes ordförandeskap i Europeiska unionens råd här.

Läs mer om trioprogrammet mellan Frankrike, Tjeckien och Sverige här.

Slovenien ny ordförande i ministerrådet

Den 1 juli tog Slovenien över ordförandeskapet i ministerrådet. Sloveniens fokus är att bygga ett resilient EU som är bättre rustat för framtida utmaningar. Ordförandeskapets slogan är ” Tillsammans. Resiliens. Europa”. 

Det är andra gången som Slovenien är ordförande i ministerrådet. Tillsammans med Tyskland och Portugal utgör man en trio vars ordförandeskap huvudsakligen präglats av pandemin.   

Slovenien har fyra prioriteringar under ordförandeskapet:

1. Resiliens, återhämtning från pandemin och EU:s strategiska autonomi: Slovenien vill bl.a. stimulera reflektion runt vad EU kan lära sig från pandemin, främja arbetet med Hälsounionen, främja resiliens, inklusive digital resiliens för att göra EU motståndskraftigt mot cyberattacker, samt implementera återhämtningsfonden Next Generation EU där Faciliteten för återhämtning och resiliens ingår. 
2. Stimulera diskussion om framtidens EU: Större delen av arbetet med konferensen för Europas framtid kommer att implementeras under Sloveniens ordförandeskap.
3. En union för det europeiska sättet att leva, rättsstatsprincipen och lika kriterier för alla: Slovenien vill framförallt fokusera på rättsstatsprincipen och kommer att organisera en ”årlig dialog” om hur EU och enskilda medlemsstater upprätthåller rättsstatens principer. 
4. Ett trovärdigt och säkert EU som kan säkerställa säkerhet och stabilitet i närområdet: Slovenien vill bl.a. stärka de transatlantiska relationerna samt främja stärkt samarbete med NATO. Slovenien vill även fokusera på relationerna med länderna på västra Balkan och hoppas även man ska göra framsteg i förhandlingarna om EU:s nya migration- och asylpakt. 

Mer information om Sloveniens ordförandeskap finns här.

Portugal tar över ordförandeskapet i ministerrådet

Den 1 januari tog Portugal över ordförandeskapet i ministerrådet. Ordförandeskapets slogan är ” Nu ska vi uppnå en rättvis, grön och digital återhämtning”. 

Portugal har tre övergripande prioriteringar under ordförandeskapet:

1. Främja återhämtningen från COVID-19 och säkerställa att återhämtningen samtidigt främjar den digitala och gröna omställningen.
2. Genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter och därigenom säkerställa att den gröna och digitala omställningen blir rättvis och inkluderande.
3. Stärka EU:s autonomi, säkerställa att EU är öppet mot omvärlden och tar en ledande roll i det globala klimatarbetet.  

Inom ramen för de tre övergripande prioriteringarna kommer stort fokus att ligga på att implementera den nya långtidsbudgeten och återhämtningsfonden Next Generation EU. Under våren ska bland annat de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna godkännas vilket krävs för att medlemsländerna ska få tillgång till medel genom Faciliteten för återhämtning och resiliens. 

Att genomföra den euroepiska pelaren för sociala rättigheter kommer att vara ett centralt tema under det portugisiska ordförandeskapet, för att hantera de sociala effekterna av COVID-19 pandemin och främja en inkluderande och rättvis grön och digital omställning. 

Portugals ordförandeskap kommer också att stödja utvecklingen av en europeisk hälsounion, för att stärka EU:s möjligheter att hantera framtida kriser på hälsoområdet. Ytterligare en prioriterad aktivitet för ordförandeskapet är att säkerställa att vaccinationsprocessen mot COVID-19 implementeras samtidigt i alla EU:s medlemsländer. 

Läs mer om det portugisiska ordförandeskapet här.

Tyskland tar över ordförandeskapet i Ministerrådet

Den 1 juli tog Tyskland över ordförandeskapet i Ministerrådet. Europas långsiktiga återhämtning efter COVID-19-pandemin är det övergripande fokuset för det tyska ordförandeskapet och dess slogan är ”Tillsammans för Europas återhämtning”.

Det tyska ordförandeskapet har fem fokusområden:

1. att Europa ska få kontroll över COVID-19 på lång sikt och främja ekonomisk återhämtning.
2. ett starkare och mer innovativt Europa.
3. ett rättvist och hållbart Europa.
4. ett säkert Europa med gemensamma värderingar.
5. ett starkt Europa i världen.

Konkreta frågor som kommer vara högt på agendan under ordförandeskapet är förhandlingarna om EU:s långtidsbudget 2021 – 2027 och den föreslagna återhämtningsfonden, att slutföra förhandlingarna om relationerna mellan Storbritannien och EU efter brexit, samt den gröna och digitala omställningen med fokus på genomförandet av den europeiska gröna given. EU:s migrationspolitik är också en viktig fråga för det tyska ordförandeskapet som lyfter behovet av att EU reformerar det gemensamma asylsystemet.

Ordförandeskapet i ministerrådet roterar mellan EU:s medlemsländer var sjätte månad. Det är medlemslandet som innehar ordförandeskapet som ansvarar för att driva ministerrådets arbete framåt. Förväntningarna på det tyska ordförandeskapet är höga eftersom det är oerhört viktigt att en överenskommelse om långtidsbudgeten och återhämtningsfonden nås.

Läs med om Tysklands ordförandeskap här.

Läs hela programmet för det tyska ordförandeskapet här.

Kroatien tar över ordförandeskapet i Ministerrådet

Den 1 januari tog Kroatien över ordförandeskapet i EU:s Ministerråd. Prioriteringarna för Kroatiens ordförandeskap utgår från mottot ”Ett starkt Europa i en värld av utmaningar”.

Ordförandeskapet sträcker sig från den 1 januari fram till den 30 juni 2020. Kroatien blev medlem i EU 2013 och det är den första gången landet innehar ordförandeskapet. Perioden förväntas bli hektisk eftersom den tar vid där EU står inför många förändringar.

Utmaningarna omfattar klimatförändringar, ojämn ekonomisk utveckling, växande populism och spridning av desinformation. Ordförandeskapets program framhåller vikten av att dessa problem endast kan lösas av ett starkt Europa där unionen som enhet utgör den största styrkan.

Ordförandeskapet kommer bland annat ta vid förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget för perioden 2021–2027. Ambitionen är att nå en överenskommelse så snart som möjligt för att komma igång med andra politikområden och program.

Kroatiens ordförandeskap har presenterat ett program som är inriktat på fyra huvudområden:

• Ett Europa som utvecklas
• Ett Europa som länkas samman
• Ett Europa som skyddar
• Ett Europa som påverkar

Läs mer om det nya ordförandeskapet här

Läs hela programmet här

Slutsatser om välfärdsekonomi har antagits av Rådet

Välfärdsekonomi har varit en viktig punkt under Finlands rådsordförandeskap. Ministerrådet antar nu slutsatser om välfärdsekonomi och uppmanar medlemsstaterna och EU-kommissionen att implementera ett välfärdsekonomiskt perspektiv på olika politiska nivåer och olika politiska initiativ samt främja sektorsövergripande samarbeten.

Under mötet den 24 oktober antog Rådet (medlemsländernas ministrar för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) slutsatser om välfärdsekonomin där medlemsländerna och EU-kommissionen uppmanas att inkludera ett övergripande välfärdsekonomiperspektiv i både den nationella politiken och EU-politiken, för att sätta människor och deras välfärd i centrum.

Välfärdsekonomi som koncept är en av de främsta prioriteringarna under Finlands rådsordförandeskap. Konceptets kärna baseras på att människors välfärd inte enbart är ett värde i sig, men att det även är av stor vikt för unionens ekonomiska tillväxt, produktivitet, långsiktiga finanspolitiska hållbarhet och samhälleliga stabilitet.

I utkastet till slutsatserna uppmanar Rådet medlemsstaterna och Europeiska kommissionen till bland annat följande:

• Genomföra evidensbaserade och effektiva politiska insatser på nationell nivå och EU-nivå för att ta itu med gemensamma välfärdsutmaningar.
• Främja sektorsövergripande samarbete och fortsätta stärka den betydelse som sysselsättningspolitiken, socialpolitiken, hälsopolitiken och utbildningspolitiken har inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
• Säkerställa fördelarna med digitalisering för människors välfärd genom att till exempel skynda på arbetet med innovativa digitala lösningar med inbyggd säkerhet i hälsofrämjandet hälso- och sjukvårdspolitiken och socialpolitiken.

Läs mer om slutsatserna här.

Ta del av slutsatserna i sin helhet här.

Finland tar över ordförandeskapet i Ministerrådet

Den 1 juli tog Finland över ordförandeskapet i EU:s Ministerråd. Finland kommer att ha stort fokus på hållbarhetsfrågor och ordförandeskapets slogan är ”ett hållbart Europa, en hållbar framtid”.

Det finska ordförandeskapet sträcker sig från 1 juli – 31 december 2019. Finland tar över EU:s ordförandeskap under, vad som förväntas bli, en intensiv höst. Det nya EU-parlamentet har precis tillträtt och under hösten ska en ny EU-kommission utses, förhandlingarna om EU:s långtidsbudget kommer att fortsätta och i skrivande stund väntas Storbritannien lämna EU den 31 oktober.

Det finska ordförandeskapet kommer att fokusera på de politikområden där EU bäst kan skapa europeiskt mervärde. Att främja hållbar tillväxt och bekämpa klimatförändringar är två områden som kommer att vara högt på agendan under hösten.

Finland vill att den gemensamma nämnaren för EU-samarbetet ska vara hållbarhet och att EU bör stärka arbetet med att genomföra Agenda 2030 både inom och utanför unionen. Det finska ordförandeskapet vill också att EU stärker sin profil som världsledande aktör inom klimat- och miljöfrågor.

Det finska ordförandeskapets har fyra huvudprioriteringar:

• stärka gemensamma värderingar och rättsstatsprincipen.
• göra EU mer konkurrenskraftigt och socialt inkluderande.
• stärka EU:s ställning som global ledare inom klimat- och miljöfrågor.
• skydda medborgarnas säkerhet.

Läs mer om det finska ordförandeskapet här.

Läs programmet för det finska ordförandeskapet här. 

Rumänien tar över ordförandeskapet i ministerrådet

”Sammanhållning, ett gemensamt europeiskt värde med innebörden enighet, likabehandling och konvergens” är mottot för det rumänska ordförandeskapet.

Den första januari tog Rumänien för första gången över ordförandeskapet i ministerrådet. Tillsammans med Finland och Kroatien, som är de två efterföljande länderna, har de utarbetat en gemensam agenda med prioriterade frågor och långsiktiga mål som kommer att vägleda arbetet de nästkommande 18-månaderna.

Ordförandeskapet i ministerrådet roterar bland medlemsstaterna och pågår i sex månader vardera. Baserat på den gemensamma agendan för Rumänien, Finland och Kroatien har respektive ordförandeland utarbetat en separat agenda för att sätta sin egna prägel på arbetet under sex månader. Under följande sex månader har Rumänien valt att fokusera på fyra prioriteringar. Dessa är: Europa med konvergens, ett tryggare Europa, Europa som en stark global aktör, samt ett Europa med gemensamma värden.

Som en del av Rumäniens ordförandeskap och som en uppföljning av ’sammanhållning’ poängteras det i Rumäniens agenda hur arbetet för ett enigt EU blir en gemensam nämnare för perioden. Bland annat betraktas Sibiu-toppmötet, där ministerrådet kommer att träffas den 9 maj, som ett viktigt ögonblick för att stärka det europeiska samarbetet.

De efterföljande ordförandeskapen kommer att fortsätta verka för stärkt sammanhållning och att ordförandeskapen i ministerrådet är transparent trots varje lands egen agenda.

Vi önskar Rumänien lycka till.

Läs mer om det rumänska ordförandeskapet här.