European Green Deal Goes Local synliggör positiva exempel av lokalt klimatarbete

Via samarbetet ”European Green Deal Goes Local” har EU-kommissionen och Regionkommittén intensifierat arbetet med att implementera den gröna given på lokal nivå, bland annat genom att lansera en ny interaktiv karta som lyfter hur den gröna given genomförs på lokal och regional nivå.

European Green Deal Goes Local är ett initiativ som lanserats av EU-kommissionen och Regionkommittén. Initiativet utgörs av en arbetsgrupp med 13 lokala och regionala representanter från Regionkommittén, vars syfte är att säkerställa att den lokala och regionala nivån utgör kärnan i implementeringen av den gröna given. Arbetsgruppen ska även vara drivande i arbetet med att säkerställa den gröna givens funktion i att vara en grön tillväxtstrategi och en del av återhämtningen efter coronakrisen.

Under arbetsgruppens senaste möte diskuterades en lång rad områden som är viktiga i arbetet med att implementera den gröna given som tillväxtstrategi. Mötet avhandlade bland annat frågor kopplat till omställningen i industrin, på transportområdet och i jordbruket. En viktig fråga som också diskuterades var behovet av ett socialt starkt Europa. Mötet skedde precis efter att EU-kommissionen förbundit sig till en ny samarbetsfas som ska intensifiera arbetet med att säkerställa den regionala och lokala nivåns del i genomförandet av den gröna gCiven.

Inom ramen för European Green Deal Goes Local har det nyligen lanserats en interaktiv karta som lyfter positiva exempel på regioners och städers arbete med att minska koldioxidutsläppen och hur detta bidrar till de klimat- och miljöambitioner som ryms inom den gröna given. Bland exemplen återfinns ett antal från Sverige, från Kungsbacka och Östersund, i form av projekt inom allt från elektriska flygplan, grön mobilitet och hållbara livsmedelssystem.

För de regioner, kommuner och städer som vill dela med sig av positiva exempel på lokala och regionala projekt eller initiativ som minskar klimatutsläppen finns det ett formulär som kan skickas in till Regionkommittén. I formuläret ska det finnas en beskrivning över det valda exemplet, inom vilket området det ryms samt hur det bidrar till minskande klimatutsläpp. Formuläret nås genom att klicka här.

Information om arbetsgruppens senaste möte finns här.  

Kartan med positiva exempel nås genom länken här.

Information om European Green Deal Goes Local finns här.

Kommissionen bäddar för renoveringsvåg i ny strategi

Inom ramen för den gröna given och i linje med målet om ett klimatneutralt EU år 2050 har EU-kommissionen presenterat en ny strategi under namnet ”Renoveringsvågen”. Tanken är att strategin ska stimulera energieffektivisering och förbättringar av byggnaders energiprestanda.

Den nya strategin innefattar ett mål om att fördubbla renoveringstakten gällande byggnader och lokaler runtom i Europa under de kommande tio åren. Syftet med detta är att energieffektivisera bostäder, arbetsplatser och offentliga byggnader runtom i Europa genom förbättrad energiprestanda, lägre utsläpp och ökad resurseffektivitet. I dagsläget kan 40 % av EU:s energianvändning härledas till uppvärmningen av byggnader och lokaler.

Utöver att vara en viktig del i arbetet mot ett klimatneutralt EU till år 2050 ämnar strategin även att motverka energifattigdom. Idag uppskattats cirka 34 miljoner européer inte ha råd att värma upp sina hem, vilket i sin tur påverkar både livskvalitet och hälsa. Därför innehåller strategin rekommendationer riktade till medlemsländerna och deras arbete med att bekämpa energifattigdom. Kommissionen bedömer att 35 miljoner byggnader kan komma att renoveras fram till 2030. Dessutom finns potential för att cirka 160 000 nya gröna jobb skapas inom byggsektorn genom strategins förlag till åtgärder.

Strategin innefattar tre huvudområden: utfasning av fossila bränslen för uppvärmning och kylning, åtgärder mot energifattigdom och byggnader med sämst prestanda, samt renovering av offentliga byggnader som skolor, sjukhus och administrationsbyggnader. För att förverkliga detta kommer strategin underlätta för renoveringskedjor på olika sätt, bland annat genom nya finansieringsverktyg och tillhandahållande av tekniskt stöd. Exempelvis kommer Next Generation EU att spela en central roll för att finansiera och uppnå målen inom ramen för strategin, samtidigt som samfinansiering och privatinvesteringar ska stimuleras.

Exempel på konkreta åtgärder som EU-kommissionen vill se är höjda standarder för privata och offentliga byggnaders energiprestanda, vilket i sin tur ska stimulera energieffektivisering och ”gröna” renoveringar. Man vill också se en utbyggd marknad för hållbara produkter och byggtjänster genom att betona nya material, naturbaserade lösningar, återvinning samt återanvändning. Inom ramen för de gröna jobb som skapas i samband med detta vill kommissionen även se satsningar på kompetensutveckling i byggsektorn.

Läs mer om strategin och dess förslag till åtgärder här.

Frågor och svar om strategin hittar du här.  

En 55-procentig minskning av EU:s utsläpp till 2030 – förslag från EU-kommissionen

I linje med den gröna given och ambitionen om ett klimatneutralt EU år 2050 presenterade EU-kommissionen den 17 september ett uppdaterat och mer ambitiöst förslag till utsläppsmål. Målet innebär att EU:s utsläpp bör minska med minst 55 % fram till 2030. 

Kommissionens ursprungliga förslag till utsläppsmål motsvarande en minskning på 40 % av utsläppen till 2030. I en nyligen genomförd konsekvensbedömning, i kombination med kritik som framförts från Europaparlamentet om att kommissionens ambitioner är för låga, har kommissionen gjort bedömningen att ett utsläppsmål på 55 % är rimligt och praktiskt genomförbart. Bedömningen har gjorts utifrån faktorer baserade på samhälle, miljö och ekonomi.

Det nya utsläppsmålet innebär också att EU:s klimatlag, som presenterades i början på mars 2020, justeras med det nya 55-procentiga målet. Dessutom uppmanar EU-kommissionen Ministerrådet och Europaparlamentet att godkänna det nya målet så det kan harmoniseras med EU:s hållning och åtaganden kopplat till Parisavtalet. 

I samband med att förslaget offentliggjordes den 17 september kunde kommissionen även presentera ett lagförslag som ska bana väg för att utsläppsmålet ska uppfyllas, en översyn av EU:s handel med utsläppsrätter, politiska förslag och åtgärder för att främja resurseffektivitet och förnybar energi samt striktare ramar gällande utsläpp från vägfordon. Kommissionen har även genomfört en bedömning av EU-ländernas nationella energi- och klimatplaner som visar att EU är på god väg att uppnå det nuvarande målet på 40 % minskade utsläpp till 2030, mycket tack vare investeringar i förnybar energi.

EU-kommissionen framhäver även att det nya klimatmålet är en viktig del i EU:s återhämtning från coronapandemin. Genom klimatlagen är förhoppningen att incitament ska skapas för att mer resurser läggs på att utveckla en resurseffektiv ekonomi, ökad innovation, större konkurrenskraft samt skapandet av nya gröna arbetstillfällen. Dessa investeringar ska i sin tur också stimuleras genom det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU.

Läs mer om det nya förslaget här.

Frågor och svar om det nya förslaget finns här.

Nylanserad klimatlag föreslås bli än mer ambitiös

För en tid sedan presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ny klimatlag. Nu vill EU-parlamentariker Jytte Guteland (S), som är huvudansvarig för klimatlagen i parlamentet, att målen för klimatlagen höjs och att Europas utsläppsminskningar snabbas på.

Tanken med den nya klimatlagen är att den rättsligt ska binda hela EU till att verka för ett klimatneutralt EU vid år 2050. Innan lagen kan bli verklighet måste EU-parlamentet liksom Ministerrådet godkänna förslaget. Nu vill den svenska EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S), som har huvudansvar för att parlamentet enas om en gemensam hållning i frågan, att klimatambitionerna med lagen höjs och blir mer ambitiösa.

I kontrast till EU-kommissionens förslag vill Guteland se att utsläppen minskar med 65 % fram till år 2030, istället för 50-55 % som kommissionen föreslagit. Därtill menar hon att det behovs ett utsläppsmål även för 2040, som uppskattningsvis bör innebära minskade utsläpp på cirka 80-85 %. Klimatlagen innebär även att kommissionen i samband med uppföljning av länders klimatarbete kan komma med åtgärder som per automatik blir bindande, vilket inte anses vara en väg framåt enligt Guteland.

EU-kommissionens förslag innebär att målet om klimatneutralitet ska uppnås på EU-nivå men Guteland vill även att varje individuellt medlemsland ska sträva efter målet om klimatneutralitet år 2050. Det bör också avsättas mer pengar till uppföljning samtidigt som kommissionen får utökade befogenheter att sätta press på de medlemsländer som eventuellt inte tar sitt ansvar när det gäller att minska utsläppen. Guteland föreslår även att det inrättas ett oberoende klimatråd som kan tillhandahålla vetenskapliga analyser, underlag och nödvändig information beträffande aktuell klimatforskning.

För att parlamentet ska kunna enas om en gemensam hållning i frågan om EU:s nya klimatlag kommer Gutelands förslag i ett första steg att behandlas i parlamentets miljöutskott. Förhoppningen är att förslaget ska godkännas av utskottet redan i juni, för att sedan röstas igenom av hela parlamentet någon gång i september.

Läs mer om Jytte Gutelands (S) förslag gällande parlamentets hållning i frågan om den nya klimatlagen här.

Investeringsplanen för den europeiska gröna given och mekanismen för rättvis omställning

Tisdagen den 14 januari presenteras investeringsplanen som ligger till grund för den europeiska gröna given. Investeringsplanen inkluderar mekanismen för rättvis omställning som tar hänsyn till de regioner som påverkas mest av omställningen.

EU har satt ambitionen om att bli världens första klimatneutrala kontinent senast 2050. Detta kommer att innebära omfattande investeringar i både EU:s och medlemsstaternas offentliga och privata sektorer. Nu har investeringsplanen för den gröna given presenterats, underlaget som ska samla offentliga investeringar och frigöra privata medel.

Utmaningen är gemensam men dess påverkan förväntas variera, eftersom vissa regioner förväntas påverkas särskilt då de behöver genomgå en social och ekonomisk omvandling. Därför har mekanismen för rättvis omställning instiftats och den ska anpassa det ekonomiska samt praktiska stödet och ordna nödvändiga investeringar i dessa regioner.

Investeringsplanen för den gröna given ska uppmuntra och underlätta för de offentliga och privata investeringarna som avser omställningen till en klimatneutral, grön, konkurrenskraftig och inkluderande ekonomi. Fokus ligger på särskilt tre aspekter:

  • Finansiera: 1 biljon euro i hållbara investeringar ska mobiliseras under kommande decennium. EU:s omfattande satsningar på klimat- och miljöåtgärder ska inspirera privata investerare och en central roll återfinns hos den europeiska investeringsbanken.
  • Möjliggöra: Incitament för att fastställa och styra om offentliga och privata investeringar. EU ska tillhandahålla verktyg för att hållbar finansiering blir en central punkt inom det finansiella systemet. Även myndigheters hållbara investeringar ska främjas genom grön budgetering.
  • Praktiskt stöd: EU-kommissionens ska stödja offentliga förvaltningar och projektansvariga med planering, utformning och genomförandet av hållbara projekt.

Mekanismen för rättvis omställning (Just Transition Fund) ska ge riktat stöd till de regioner som påverkas mest av omställningen till en klimatneutral ekonomi, för att lindra socioekonomiska konsekvenser. Finansieringen utgår från tre huvudkällor:

  • En fond för rättvis omställning.
  • Ett särskilt program för rättvis omställning inom ramen för InvestEU.
  • En lånefacilitet för offentlig sektor hos europeiska investeringsbanken som backas upp med medel från EU-budgeten.

Läs hela artikeln här.

Kommissionen presenterar ”Den europeiska gröna given”

EU-kommissionen presenterade under onsdagen ”Den gröna given”, som ska leda vägen fram till att Europa ska bli den första klimatneutrala världsdelen genom en grön omställning. Utöver de åtgärder och strategier som presenteras kommer även en klimatlag att läggas fram inom 100 dagar.

Den 11 december lanserade EU-kommissionen ”Den europeiska gröna given”, på engelska kallat ”European Green Deal”, en plan som ska verka för att göra EU:s ekonomi hållbar genom att omvandla klimat- och miljöutmaningar till möjligheter inom alla politikområden och främja en rättvis omställning för alla.

Den europeiska gröna given är en plan som omfattas av att ställa om till en cirkulär ekonomi, hejda klimatförändringarna, skydda den biologiska mångfalden och minska föroreningar. Planen presenterar de investeringar som krävs och vilka finansieringsverktyg som finns tillgängliga. Alla sektorer av ekonomin omfattas av den gröna given, såsom transport, energi, jordbruk, byggnader och industrier.

För att nå ambitionen om att EU senast 2050 ska vara världens första klimatneutrala världsdel kommer ett förslag om en europeisk klimatlag att läggas fram inom 100 dagar. Utöver det kommer även EU-kommissionen att lägga fram följande strategier:

  • Strategi för biologisk mångfald fram till 2030.
  • En ny industristrategi.
  • En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin.
  • En strategi från jord till bord för hållbara livsmedel.
  • Förslag på ett föroreningsfritt Europa.

Stora investeringar är nödvändiga för att uppnå målen inom den europeiska gröna given. En investeringsplan kommer att läggas fram i början av nästa år för att främja ett hållbart Europa och möta finansieringsbehoven. Klimatförändringar och miljöförstöring är en gemensam utmaning men EU-kommissionen betonar att alla regioner och medlemsländer inte har samma utgångsläge. Därför betonas att vikten av att EU främjar en rättvis omställning och ger särskilt stöd till regioner som är beroende av koldioxidintensiv verksamhet.

En ”klimatpakt” kommer också att presenteras i mars 2020 där allmänheten får en röst och roll i att utforma åtgärder, utbyta information, främja gräsrotsverksamhet och utveckla inspirerande lösningar. Det som händer härnäst är att EU-kommissionen uppmanar Europaparlamentet och Europeiska rådet att stödja ambitionen  om en grön giv och således förverkliga den.

Läs hela pressmeddelandet om Den europeiska gröna given här.

Läs mer om Den europeiska gröna given här.