Rapport från Sveregs webbinarium om EU:s gröna giv

Den 25 januari organiserade de svenska stads- och regionkontoren (SveReg) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i Bryssel ett webbinarium om den europeiska gröna given, EU:s nya tillväxtstrategi som också fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050. Över 200 personer deltog och lyssnade till presentationer av talare från EU-kommissionen, Europaparlamentet, Sveriges ständiga representation vid EU, SKR och från ett flertal region- och stadskontor.

Webbinariet inleddes av Daniel Mes, företrädare för Frans Timmermans kabinett, vice-ordförande i EU-kommissionen och huvudansvarig för den gröna given. EU är mycket angeläget om att genomföra den gröna given och att bli den första klimatneutrala kontinenten. Pandemin och krisen som orsakas av COVID-19 visar att samhällen i framkanten av den gröna omställningen också är mer resilienta. EU har nu ett gyllene tillfälle att använda den nya långtidsbudgeten och återhämtningsinstrumenten för att skynda på den gröna omställningen, vilket även kommer öka EU:s resiliens och motståndskraft mot framtida kriser. Mes betonade också att den gröna given kommer att genomföras i praktiken av EU:s regioner och kommuner och att utan samverkan med lokal och regional nivå kommer inte EU att lyckas genomföra den gröna omställningen. 

Jytte Guteland (S), Europaparlamentariker och ledamot i Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedel fokuserade sin presentation på EU:s nya klimatlag. För att EU ska bli klimatneutralt 2050 måste vi ställa om från en stål- och kolunion till en klimatunion. Den nya klimatlagen är en inspiration för andra länder och kontinenter och det är viktigt att EU levererar en stark klimatlag. Europaparlamentets ambition är att klimatlagen ska innehålla nya och ambitiösa mål som sätter ett ökat tryck på EU att ställa om. Klimatlagen kommer däremot inte innehålla detaljstyrning, exakt hur omställningen genomförs kommer bestämmas lokalt och här har kommunerna och regionerna en mycket viktig roll att spela. 

En paneldiskussion med representanter för flera av region- och stadskontoren, där Region Värmlands Brysselkontor var representerat, diskuterade också hur den gröna given påverkar regionkontorens arbete och vilka frågor kontoren prioriterar inom ramen för den gröna given. 

Över 200 personer deltog i det mycket lyckade webbinariet. En längre återrapportering går att läsa här.  

 

En 55-procentig minskning av EU:s utsläpp till 2030 – förslag från EU-kommissionen

I linje med den gröna given och ambitionen om ett klimatneutralt EU år 2050 presenterade EU-kommissionen den 17 september ett uppdaterat och mer ambitiöst förslag till utsläppsmål. Målet innebär att EU:s utsläpp bör minska med minst 55 % fram till 2030. 

Kommissionens ursprungliga förslag till utsläppsmål motsvarande en minskning på 40 % av utsläppen till 2030. I en nyligen genomförd konsekvensbedömning, i kombination med kritik som framförts från Europaparlamentet om att kommissionens ambitioner är för låga, har kommissionen gjort bedömningen att ett utsläppsmål på 55 % är rimligt och praktiskt genomförbart. Bedömningen har gjorts utifrån faktorer baserade på samhälle, miljö och ekonomi.

Det nya utsläppsmålet innebär också att EU:s klimatlag, som presenterades i början på mars 2020, justeras med det nya 55-procentiga målet. Dessutom uppmanar EU-kommissionen Ministerrådet och Europaparlamentet att godkänna det nya målet så det kan harmoniseras med EU:s hållning och åtaganden kopplat till Parisavtalet. 

I samband med att förslaget offentliggjordes den 17 september kunde kommissionen även presentera ett lagförslag som ska bana väg för att utsläppsmålet ska uppfyllas, en översyn av EU:s handel med utsläppsrätter, politiska förslag och åtgärder för att främja resurseffektivitet och förnybar energi samt striktare ramar gällande utsläpp från vägfordon. Kommissionen har även genomfört en bedömning av EU-ländernas nationella energi- och klimatplaner som visar att EU är på god väg att uppnå det nuvarande målet på 40 % minskade utsläpp till 2030, mycket tack vare investeringar i förnybar energi.

EU-kommissionen framhäver även att det nya klimatmålet är en viktig del i EU:s återhämtning från coronapandemin. Genom klimatlagen är förhoppningen att incitament ska skapas för att mer resurser läggs på att utveckla en resurseffektiv ekonomi, ökad innovation, större konkurrenskraft samt skapandet av nya gröna arbetstillfällen. Dessa investeringar ska i sin tur också stimuleras genom det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU.

Läs mer om det nya förslaget här.

Frågor och svar om det nya förslaget finns här.

Historisk klimatlag presenterad i Bryssel

Den 4 mars kunde EU-kommissionen presentera sitt förslag till ny klimatlag som ska säkerställa att EU uppfyller målet om klimatneutralitet år 2050. Samtidigt bjuds allmänhet och relevanta aktörer in till samråd kring den kommande klimatpakten.

Genom den nya klimatlagen ska EU:s institutioner och medlemsländer vara rättsligt bundna att genomföra nödvändiga åtgärder för att nå målet om ett klimatneutralt EU år 2050. Lagen ger också en fingervisning om vad som kommer prägla EU:s agenda de kommande åren, samtidigt som den ska skapa förutsägbarhet för myndigheter, företag och medborgare.

Klimatlagen föreslås även innefatta ett antal mekanismer och instrument som ska se till att klimatåtgärder kan följas upp och utvärderas. Detta är inte minst viktigt för att EU ska kunna justera sina åtaganden i takt med att framsteg sker på området. Dessutom ska dessa framsteg analyseras vart femte år utifrån de åtaganden som medlemsländerna är bundna till via Parisavtalet. Exempel på vad som ingår i förslaget till ny klimatlag är:

  • Ett kommande förslag från kommissionen om nytt EU-mål beträffande utsläppen av växthusgaser fram till år 2030, vilket förutspås ske senast september 2020.
  • Översikt av politiska instrument samt korrigeringar för att nå de nya 2030-målen.
  • Krav på nationella anpassningsstrategier med syftet att medlemsländerna ska bli mindre sårbara inför klimatförändringarnas effekter.

Utöver klimatlagen öppnar även EU-kommissionen från och med den 4 mars ett samråd om en ny europeisk klimatpakt som ska pågå under 12 veckors tid. Pakten kommer delvis fungera som en plattform där aktörer från olika delar av samhället kan delge sitt engagemang, uppvisa åtaganden och inleda samarbeten. Paktens syfte är även att manifestera behovet av att alla samhällets sektorer är med och bidrar i processen att nå ett klimatneutralt EU.

Innan klimatlagen kan bli verklighet ska EU-parlamentet och medlemsländerna i Ministerrådet tycka till om förslaget. Om både parlamentet och Ministerrådet kan enas enligt plan, kommer lagen kunna vara på plats innan det internationella klimatmötet i Glasgow i november.

Läs mer om den nya klimatlagen här.

Frågor och svar om den nya klimatlagen finns här och lagen i sin helhet kan läsas här.