Nylanserad klimatlag föreslås bli än mer ambitiös

För en tid sedan presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ny klimatlag. Nu vill EU-parlamentariker Jytte Guteland (S), som är huvudansvarig för klimatlagen i parlamentet, att målen för klimatlagen höjs och att Europas utsläppsminskningar snabbas på.

Tanken med den nya klimatlagen är att den rättsligt ska binda hela EU till att verka för ett klimatneutralt EU vid år 2050. Innan lagen kan bli verklighet måste EU-parlamentet liksom Ministerrådet godkänna förslaget. Nu vill den svenska EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S), som har huvudansvar för att parlamentet enas om en gemensam hållning i frågan, att klimatambitionerna med lagen höjs och blir mer ambitiösa.

I kontrast till EU-kommissionens förslag vill Guteland se att utsläppen minskar med 65 % fram till år 2030, istället för 50-55 % som kommissionen föreslagit. Därtill menar hon att det behovs ett utsläppsmål även för 2040, som uppskattningsvis bör innebära minskade utsläpp på cirka 80-85 %. Klimatlagen innebär även att kommissionen i samband med uppföljning av länders klimatarbete kan komma med åtgärder som per automatik blir bindande, vilket inte anses vara en väg framåt enligt Guteland.

EU-kommissionens förslag innebär att målet om klimatneutralitet ska uppnås på EU-nivå men Guteland vill även att varje individuellt medlemsland ska sträva efter målet om klimatneutralitet år 2050. Det bör också avsättas mer pengar till uppföljning samtidigt som kommissionen får utökade befogenheter att sätta press på de medlemsländer som eventuellt inte tar sitt ansvar när det gäller att minska utsläppen. Guteland föreslår även att det inrättas ett oberoende klimatråd som kan tillhandahålla vetenskapliga analyser, underlag och nödvändig information beträffande aktuell klimatforskning.

För att parlamentet ska kunna enas om en gemensam hållning i frågan om EU:s nya klimatlag kommer Gutelands förslag i ett första steg att behandlas i parlamentets miljöutskott. Förhoppningen är att förslaget ska godkännas av utskottet redan i juni, för att sedan röstas igenom av hela parlamentet någon gång i september.

Läs mer om Jytte Gutelands (S) förslag gällande parlamentets hållning i frågan om den nya klimatlagen här.

Forum för bioekonomi

Den 21 april anordnade Skogsindustrierna ett webbsänt seminarium med inbjudna gäster från skogsbranschen och politiken som lyfte högaktuella ämnen kopplat till den cirkulära bioekonomin. Ett av diskussionsämnena var bland annat skogssektorns roll och potential i EU:s gröna giv.

Ett av tre teman som avhandlades under seminariet berörde hur coronaviruset och dess effekter inverkar på skogsindustrin. Än så länge bedöms skogsnäringen ha klarat sig relativt väl genom krisen, samtidigt som det också sker exempelvis korttidspermitteringar inom branschen. Dessutom har åtgärderna som införts till följd av viruset inneburit att transporter delvis blivit svårare och dyrare, samtidigt som vissa produkter saknar efterfrågan i nuläget. Politiskt läggs nu också vikt vid att säkerställa varuflöden och fortsatt export och import.

Seminariet gav även en inblick i den pågående Skogsutredningen, vars syfte är att utreda möjligheter till stärkt äganderätt, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Då direktiven illustrerar den målkonflikt som finns kring skogen, fick riksdagsledamöter från Miljöpartiet, Centerpartiet och Moderaterna möjligheten att ge sin syn på dessa konflikter. I slutet av 2020 ska utredningen presentera sina förslag för hur skogens olika intressen ska kunna kombineras och avvägas gentemot varandra.

Det avslutande temat för seminariet behandlade hur den gröna given kommer inverka på den svenska skogssektorn och vilken roll den svenska skogsnäringen kommer att ha i genomförandet av en grön omställning. Argument som lades fram till skogens fördel är dess förmåga att bidra till tillväxt samtidigt som den leder till lägre utsläpp samt förnybara produkter och material. Sammantaget identifierades mycket i den gröna given som har stor inverkan på svensk skogsnäring, vilket belyser behovet av att vara med och påverka dess innehåll och implementering i ett tidigt skede.

Inspelningen från seminariet går att hitta här.

En sammanfattande rapport om seminariet går även att läsa via länken här.

Investeringsplanen för den europeiska gröna given och mekanismen för rättvis omställning

Tisdagen den 14 januari presenteras investeringsplanen som ligger till grund för den europeiska gröna given. Investeringsplanen inkluderar mekanismen för rättvis omställning som tar hänsyn till de regioner som påverkas mest av omställningen.

EU har satt ambitionen om att bli världens första klimatneutrala kontinent senast 2050. Detta kommer att innebära omfattande investeringar i både EU:s och medlemsstaternas offentliga och privata sektorer. Nu har investeringsplanen för den gröna given presenterats, underlaget som ska samla offentliga investeringar och frigöra privata medel.

Utmaningen är gemensam men dess påverkan förväntas variera, eftersom vissa regioner förväntas påverkas särskilt då de behöver genomgå en social och ekonomisk omvandling. Därför har mekanismen för rättvis omställning instiftats och den ska anpassa det ekonomiska samt praktiska stödet och ordna nödvändiga investeringar i dessa regioner.

Investeringsplanen för den gröna given ska uppmuntra och underlätta för de offentliga och privata investeringarna som avser omställningen till en klimatneutral, grön, konkurrenskraftig och inkluderande ekonomi. Fokus ligger på särskilt tre aspekter:

  • Finansiera: 1 biljon euro i hållbara investeringar ska mobiliseras under kommande decennium. EU:s omfattande satsningar på klimat- och miljöåtgärder ska inspirera privata investerare och en central roll återfinns hos den europeiska investeringsbanken.
  • Möjliggöra: Incitament för att fastställa och styra om offentliga och privata investeringar. EU ska tillhandahålla verktyg för att hållbar finansiering blir en central punkt inom det finansiella systemet. Även myndigheters hållbara investeringar ska främjas genom grön budgetering.
  • Praktiskt stöd: EU-kommissionens ska stödja offentliga förvaltningar och projektansvariga med planering, utformning och genomförandet av hållbara projekt.

Mekanismen för rättvis omställning (Just Transition Fund) ska ge riktat stöd till de regioner som påverkas mest av omställningen till en klimatneutral ekonomi, för att lindra socioekonomiska konsekvenser. Finansieringen utgår från tre huvudkällor:

  • En fond för rättvis omställning.
  • Ett särskilt program för rättvis omställning inom ramen för InvestEU.
  • En lånefacilitet för offentlig sektor hos europeiska investeringsbanken som backas upp med medel från EU-budgeten.

Läs hela artikeln här.

Kommissionen presenterar ”Den europeiska gröna given”

EU-kommissionen presenterade under onsdagen ”Den gröna given”, som ska leda vägen fram till att Europa ska bli den första klimatneutrala världsdelen genom en grön omställning. Utöver de åtgärder och strategier som presenteras kommer även en klimatlag att läggas fram inom 100 dagar.

Den 11 december lanserade EU-kommissionen ”Den europeiska gröna given”, på engelska kallat ”European Green Deal”, en plan som ska verka för att göra EU:s ekonomi hållbar genom att omvandla klimat- och miljöutmaningar till möjligheter inom alla politikområden och främja en rättvis omställning för alla.

Den europeiska gröna given är en plan som omfattas av att ställa om till en cirkulär ekonomi, hejda klimatförändringarna, skydda den biologiska mångfalden och minska föroreningar. Planen presenterar de investeringar som krävs och vilka finansieringsverktyg som finns tillgängliga. Alla sektorer av ekonomin omfattas av den gröna given, såsom transport, energi, jordbruk, byggnader och industrier.

För att nå ambitionen om att EU senast 2050 ska vara världens första klimatneutrala världsdel kommer ett förslag om en europeisk klimatlag att läggas fram inom 100 dagar. Utöver det kommer även EU-kommissionen att lägga fram följande strategier:

  • Strategi för biologisk mångfald fram till 2030.
  • En ny industristrategi.
  • En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin.
  • En strategi från jord till bord för hållbara livsmedel.
  • Förslag på ett föroreningsfritt Europa.

Stora investeringar är nödvändiga för att uppnå målen inom den europeiska gröna given. En investeringsplan kommer att läggas fram i början av nästa år för att främja ett hållbart Europa och möta finansieringsbehoven. Klimatförändringar och miljöförstöring är en gemensam utmaning men EU-kommissionen betonar att alla regioner och medlemsländer inte har samma utgångsläge. Därför betonas att vikten av att EU främjar en rättvis omställning och ger särskilt stöd till regioner som är beroende av koldioxidintensiv verksamhet.

En ”klimatpakt” kommer också att presenteras i mars 2020 där allmänheten får en röst och roll i att utforma åtgärder, utbyta information, främja gräsrotsverksamhet och utveckla inspirerande lösningar. Det som händer härnäst är att EU-kommissionen uppmanar Europaparlamentet och Europeiska rådet att stödja ambitionen  om en grön giv och således förverkliga den.

Läs hela pressmeddelandet om Den europeiska gröna given här.

Läs mer om Den europeiska gröna given här.

Skogsorganisationer betonar skogens centrala position i European Green Deal

Produktiv samordning inom den skogsrelaterade EU-politiken och en kraftfull EU-skogsstrategi efter 2020 är av stor vikt för att integrera europeiska skogar och den skogsbaserade sektorn i European Green Deal, menar CEPF, EUSTAFOR, CopaCogeca, CEI-Bois, CEPI, EOS och Bioenergy Europe i ett gemensamt utlåtande.

De undertecknade organisationerna, som är representanter för europeiska skogar och skogsbaserade sektorerna, välkomnar de riktlinjer gällande en ”European Green Deal” som presenterats av den tillträdande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen. I det gemensamma utlåtandet betonas vikten av att skogssektorn får en central position i framtida diskussioner om hur man minskar användandet av fossila bränslen inom EU.

Europeiska skogar växer stadigt och hjälper klimatet, människorna och naturen. Skogarna hanteras hållbart och har således fyllt en viktig funktion för samhällets klimatutmaningar. Mot den bakgrunden är det av stor vikt att säkerställa produktiv samordning och synergier inom den skogsrelaterade EU-politiken och att skogens multifunktionella roll formas därefter.

Organisationerna som står bakom uttalandet framhåller att en kraftfull EU-skogsstrategi efter 2020 är det viktigaste verktyget för att integrera europeiska skogar och den skogsbaserade sektorn i European Green Deal. En uppdatering av den nuvarande strategin har redan begärts av medlemsstaterna i Rådets slutsatser, Regionkommittén och av flertalet intressenter inom skogsindustrin.

Inrättandet av en transparent och inkluderande plattform för intressenter, där lämpliga lösningar för utmaningar som är relaterade till skogar och skogsförvaltning på EU-nivå kan diskuteras, efterfrågas även av de undertecknade organisationerna. Avslutningsvis framhåller organisationerna att det är nödvändigt att uppdatera EU:s skogsstrategi för att ge den lämpligt erkännande som en del av European Green Deal.

Läs hela utlåtandet här

Läs mer om Ursula von der Leyens programförklaring och riktlinjer här

Frukostdebatt med Europaparlamentariker

Onsdagen den 9 oktober anordnade Göteborgs stads och Västra Götalandsregionens Brysselkontor en frukostdebatt där flera svenska europaparlamentariker medverkade. Samtalen präglas av de många förändringar som skett den senaste tiden inom EU.

Mot bakgrund av alla förändringar, med en tillträdande kommission och ett nytt parlament, fanns det många ämnen att avhandla under morgonen. De parlamentariker som deltog i debatten var Malin Björk (V), Erik Bergkvist (S), David Lega (KD) och Jessica Stegrud (SD).

Ämnen som diskuterades under debatten var bland annat parlamentarikernas uppfattning om den nya kommissionen och dess portföljer, kommissionärernas utfrågningar, parlamentarikernas tilldelade utskott och vilka utmaningar som väntar framöver. En stor del av debatten ägnades även åt att samtala om EU:s klimatarbete, sammanhållningspolitiken, långtidsbudgeten och sektorsprogrammmen.

Debatten gav upphov till många intressanta infallsvinklar på de spännande och intensiva utvecklingar som sker just nu i Bryssel. Det var således ett gott tillfälle för att få en uppfattning om de folkvalda politikerna och vilka frågor de lägger särskild vikt vid. Vi ser fram mot att följa parlamentarikernas arbete i deras nya utskott och prioriterade frågor inom den närmsta framtiden.

Sammanfattning av ”The European Week of Regions and Cities”

Under den 7-10 oktober anordnades “The European Week of Regions and Cities”, ett fyradagars-evenemang där regioner och städer står i fokus. Nedan följer en kort summering av några evenemang som Region Värmlands Brysselkontor har bevakat.

How gender equal is your city and region? Where are the women in Europe thriving?

  • Syftet med workshopen var främst att belysa hur jämställdhet mellan könen ser ut inom olika städer i Europa. Det lyftes bland annat genom att visa hur lokala myndigheter kan åstadkomma positiva förändringar genom att integrera ett mer genuskänsligt policyarbete.
  • Sessionens tema behandlade bland annat andelen kvinnor inom offentlig sektor, jämställdhet för minskandet av korruption och ett genusperspektiv på infrastruktur och stadsplanering.
  • En av talarna på workshopen var Lena Wängnerud, professor vid Göteborgs universitet, som talade om jämställdhet i förhållande till korruption. Albert Edman från Umeå kommun höll en presentation om jämställdhet och stadsplanering.

Implementing the Paris Agreement: EU cities and regions in energy transition

  • Sessionens mål var inriktat på att diskutera vilka utmaningar som uppstår i samband med en klimatvänlig och hållbar övergång. Det som betonades särskilt under paneldiskussionen var vikten av samarbete, att alla nivåer av styrning måste involveras och att man lyssnar på det som händer på ”gatorna”.
  • En del steg framåt i processen presenterades och innefattade bland annat: stoppa investeringar i fossila bränslen, starta en bank för miljön och att inrätta en pakt som säkerställer de jobb som riskerar försvinna vid en hållbar övergång.
  • Bland talarna fanns bland annat Jerzy Buzek, som är ordförande för ITRE-utskottet i Europaparlamentet. Klimataktivitsten Sarah Zamoum representerade organisationen Rise for Climate Belgium.

Monitoring Regional Smart Specialisation Strategies

  • Evenemanget syftade till att olika regioner delade sina erfarenheter gällande utvärdering av smart specialisering och därigenom lägga grund för ett samarbete inom området. Presentationerna som hölls var inriktade på att ge en kort introduktion till hur respektive region arbetar med övervakning och utvärdering av sina smarta specialiseringsstrategier och vilka utmaningar som uppstått längs vägen.
  • Strategierna skiljde sig mellan de olika regionerna men det fanns en del gemensamma utmaningar inom området. Vilka typer av indikatorer som bör inräknas i strategierna och begränsade resurser var återkommande utmaningar som lyftes i presentationerna.
  • Ingrid Jansson från Region Värmlands Brysselkontor presenterade den utvärderingsmodell som har utvecklats i Norra Mellansverige och andra goda exempel presenterades från Emilia-Romagna, Navarra och Tampere.

Om du vill veta mer om vilka evenemang Region Värmland European Office har bevakat eller har önskemål om en mer detaljerad rapport, kontakta Cecilia Nilsson på europeanoffice@regionvarmland.se

Läs mer om The European Week of Cities and Regions här