EU-kommissionen vill se mer insyn i lönesättningen

Den 4 mars presenterade EU-kommissionen ett förslag till ett direktiv för att öka insynen i lönesättningen i medlemsländerna. Syftet med direktivet är att öka medvetenheten om lönevillkoren i EU och säkerställa att kvinnor och män i EU får lika lön för lika arbete.

Förslaget innehåller flera åtgärder:

  • Ökad insyn i lönesättning
  • Rätt till löneinformation
  • Offentlig statistik om löneskillnader
  • Gemensam lönebedömning

Insyn i lönesättningen för arbetssökande innebär bland annat att lönenivån för en utannonserad tjänst ska presenteras redan i platsannonsen. Rätt till information om lönenivåerna i organisationen för anställda betyder att lönestatistik ska finnas tillgänglig för alla arbetstagare. Arbetsgivare med fler än 250 anställda ska dessutom offentliggöra löneskillnaden mellan män och kvinnor. Internt ska arbetstagare få tillgång till ytterligare statistik som visar på löneskillnader mellan personer som utför samma eller likvärdigt arbete. Om en lönerapportering visar på en löneskillnad på över 5 %, som inte kan motiveras genom könsneutrala faktorer, måste arbetsgivare göra en gemensam lönebedömning i samarbete med arbetstagarrepresentanter för att minska löneskillnader.

Dessutom ska rättsskyddet stärkas för de som blivit utsatta för lönediskriminering. Bland annat ska det finnas möjlighet till ersättning om en arbetstagare utsatts för könsdiskriminering vid lönesättning. Vid en prövning föreslås bevisbördan ligga på arbetsgivaren och inte på arbetstagaren.

Insynen i lönesättningen ska gälla alla privata och offentliga arbetsgivare och även icke-statliga organisationer. Alla typer av arbetsformer innefattas av förslaget, även deltidsanställningar, visstidsanställningar och anställningar genom bemanningsföretag.

Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och Ministerrådet genom det ordinarie lagstiftningsförfarande innan det kan godkännas. Då förslaget gäller ett direktiv är det menat att EU-kommissionens förslag ska införlivas i nationell lagstiftning. Om förslaget godkänns har medlemsstaterna två år på sig att införliva förslaget i sin nationella lagstiftning.

Läs mer om förslaget här.

Läs Frågor och Svar om förslaget här.

Se EU:s förfarande och läs hela förslaget här.

Nytt EU-direktiv ska säkerställa skäliga löner för EU:s arbetstagare

Den 28 oktober presenterade EU-kommissionen ett nytt direktiv för minimilöner som föreslås gälla inom hela EU. Målet är att säkerställa en skälig levnadsstandard för EU:s arbetstagare, samtidigt som det skapar incitament för en god inhemsk efterfrågan i unionen.

Tanken med det nya direktivet är att säkra tillräckliga minimilöner för EU:s arbetstagare. Förhoppningen är att det nya direktivet ska säkerställa positiva sociala effekter hos den europeiska befolkningen, samtidigt som incitament skapas för en god ekonomisk utveckling i hela EU. Kommissionen framhäver exempelvis hur en ny ram för minimilöner skapar förutsättningar för konsumtion och en stark inhemsk efterfrågan i EU, vilket ses som viktigt med tanke på den ekonomiska återhämtningen efter pandemin, samtidigt som det skapas bättre incitament för att arbeta.

I pressmeddelandet för det nya direktivet betonar EU-kommissionen även hur pandemin uppmärksammat behovet av minimilöner bland arbetstagare i låglöneyrken och offentlig sektor såsom städare, arbetare inom detaljhandeln samt personal inom hälso- och sjukvård. Förslaget om ett nytt direktiv fyller därför flera viktiga funktioner för att dels säkra mer jämställda löner mellan könen, men också genom att skydda arbetsgivare som redan idag betalar ut skäliga löner, vilket i sin tur säkerställer en rättvis konkurrens mellan företag.

EU-kommissionens ordförande, Ursula von del Leyen, betonar i ett yttrande om förslaget att ett nytt ramverk för minimilöner är viktigt för att slå vakt om alla arbetares värde, samtidigt som värdet i att arbeta lyfts och stärks. Hon betonar vidare att det nya direktivet ska ta höjd för, och anpassas efter, de existerande ramverk gällande minimilöner som redan finns i ett flertal EU-länder. Bland annat läggs vikt vid att utforma ett förslag som tar hänsyn till den frihet som arbetsmarknadens parter har i många länder – där Sverige är ett exempel.  

I dagsläget har 21 länder i EU redan ett ramverk på plats för minimilöner. Dock har sex stycken av dessa, däribland Sverige, ett minimilöneskydd som tillhandahålls genom kollektivavtal. Trots detta menar kommissionen att många länder har problem med för låga löner, vilket har potential att åtgärdas genom det nya direktivet. Direktivet innefattar inte ett tvång till lagstiftning av minimilöner eller en gemensamt satt nivå för minimilöner. Dock innehåller förslaget initiativ till bättre kontroll och övervakning av minimilöneskyddet i samtliga medlemsländer.

Utifrån ett svenskt och politiskt håll har det nya direktivet mötts med en hel del kritik. Bland annat uttrycks en oro över att förslaget ska inverka och rubba den struktur Sverige har för lönebildning, kollektivavtal och parternas frihet att komma överens – också känd som den svenska modellen. Detta betonas av bland annat flera EU-parlamentariker, vilka även uttrycker en oro för att det nya direktivet öppnar upp för fler liknande förslag som potentiellt kan ha negativ inverkan för den svenska arbetsmarknaden.

Läs mer om förslaget här.

Frågor och svar om förslaget återfinns här.

Mer information om den svenska kritiken gentemot det nya direktivet går att läsa om här.

Regionkommittén uppmanar EU-kommissionen att jämställdhetssäkra återhämtningen efter COVID-19

I ett nytt yttrande från Europeiska regionkommittén uppmanas EU-kommissionen till att justera sin jämställdhetsstrategi för att ta höjd för pandemins effekter på jämställdheten i EU, samtidigt som lokala och regionala myndigheter får nyckelroller i detta arbete.

I yttrandet betonar Regionkommittén det faktum att pandemin orsakat många negativa effekter på jämställdheten mellan könen i EU. Framförallt lyfts ökningen av antalet rapporterade fall när det gäller våld i hemmet under pandemin och nedstängningen. Exempelvis nämns Litauen, där våld i hemmet ökade med ungefär 20 % under den tre veckor långa nedstängningen. Regionkommittén beskriver också hur städer och regioner arbetat förebyggande, bland annat genom rådgivning från myndigheter som riktats till kvinnor som blivit utsatta för våld.

På grund av pandemins effekter på jämställdheten vill Regionkommittén att EU-kommissionen erkänner att kvinnor är mer utsatta under pandemin, både socialt och ekonomiskt, och att ett jämställdhetsperspektiv integreras i de resiliens- och återhämtningsplaner som medlemsländerna måsta utarbeta för att få del av Faciliteten för återhämtning och resiliens. Därtill vill Regionkommittén att hela den europeiska planeringsterminen tydligare genomsyras av jämställdhetsaspekter så att jämställdhet ska kunna uppnås på bred front i EU.

Kommittén menar även att den jämställdhetsstrategi som EU-kommissionen presenterade innan pandemin numer är ofullständig. Därför måste även den ta höjd för de nya utmaningar som pandemin fört med sig när det gäller jämställdhet, samtidigt som lokala och regionala myndigheter bör ges bättre möjligheter att delta i utformningen, genomförandet och övervakningen av strategin. Strategin bör dessutom särskilt uppmärksamma behovet av bättre sociala skyddsnät, säkrare arbetsvillkor och bättre löner i kvinnodominerade sektorer som varit hårt pressade under pandemin.

Regionkommittén lyfter även vikten av att regionala och lokala myndigheter ges möjlighet att delta i EU:s arbete med att förebygga könsbaserat våld, liksom att delta i utformningen av informationskampanjer om exempelvis könsstereotyper. EU:s politik för jämställdhet bör dessutom i högre utsträckning fokusera på kvinnors representation kopplat till beslutsfattande. Avslutningsvis efterlyses även bättre finansieringskällor och stöd tillägnade jämställdhetsarbete inom ramen för långtidsbudgeten och de olika EU-programmen och fonderna.

Läs mer om Regionkommitténs yttrande här.

Rapport belyser coronakrisens effekter på könsskillnader i EU

I en ny rapport från EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum analyseras hur coronaviruset inverkar på rådande könsskillnader inom EU. Rapporten visar att krisen tycks slå hårdare mot kvinnor ur både ett socialt och ekonomiskt perspektiv.

Några av de slutsatser som görs är att nedstängningen av många samhällen runtom i Europa ökat risken för att kvinnor utsätts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i sina nära relationer. Även kvinnors fysiska och mentala arbetsbelastning bedöms öka till följd av krisen, vilket i sin tur banar väg för psykisk ohälsa liksom negativa konsekvenser för arbetslivet på både kort och lång sikt.

Genom att hänvisa till skillnader i kultur, normer och samhällsstrukturer inom Europa betonar rapportförfattarna även att krisen också slår olika beroende på var i Europa du befinner dig. När det gäller hanteringen av coronaviruset tyder dessutom det mesta på att män dominerar de plattformar, organ och institutioner som är ledande i arbetet med att bekämpa viruset, vilket förstärker bilden av kvinnors underrepresentation i beslutsprocesser. När det gäller jobbförluster tycks krisen dock slå ungefär lika hårt mot män som mot kvinnor.

Rapporten presenterar också ett antal ljusglimtar som är värda att nämna. Livet i karantän och isolering tros kunna påskynda en utveckling där män tar ett större ansvar för hushållsnära sysslor och familj, vilket i förläningen utmanar könsnormer samtidigt som det obetalda arbetet fördelas mer jämlikt mellan könen.

Rapportförfattarna uppmanar till politisk handling för att överbrygga den ojämlikhet som blir extra tydlig i kristider som nu. Inte minst lyfts behovet av att öka medvetenheten kring vad som sker inom de europeiska hushållen, där psykiskt och fysiskt våld är ett exempel samtidigt som det också finns framsteg som är värda att adresseras.

Läs gärna rapporten i sin helhet här.

Politiskt omtag för ett mer jämställt EU

I samband med den internationella kvinnodagen presenterade EU-kommissionen den 5 mars en ny jämställdhetsstrategi. Strategin, som är avsedd för perioden 2020–2025, ska säkra att samtliga politikområden inom EU genomsyras av ett genusperspektiv.  

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, betonade vid lanseringen av strategin att jämställdhet mellan könen är en grundläggande princip för det europeiska samarbetet, men att detta fortfarande inte är en realitet. Det här vill kommissionen därför få bukt med genom en rad nyckelåtgärder kopplat till bland annat skillnader i löner, sysselsättningsgrad, omsorg och pensioner.

Strategin är en del i att få Europa att uppnå sin fulla potential, där både kvinnor och män agerar och bedöms utifrån lika villkor i samhället liksom inom politiken och näringslivet. För att uppnå detta innehåller strategin åtgärder som fokuserar på könsbaserat våld, stereotyper, jämställt deltagande på arbetsmarknaden, lika lön för lika arbete samt att könsfördelningen inom beslutsfattande och politik ska spegla hela samhället.

I EU uppger 55 % av kvinnorna att de utsatts för sexuella trakasserier samtidigt som 33 % uppger att de utsatts för psykiskt och/eller fysiskt våld. Därtill tjänar kvinnor i EU 16 % mindre i lön jämfört med männen. Kvinnor är dessutom rejält underrepresenterade i ledande positioner, där endast 8 % av VD-posterna bland EU:s största företag innehas av kvinnor. Detta vill EU-kommissionen tackla med följande åtgärder:

  • Införa rättsliga åtgärder som specifikt omfattar sexuella trakasserier, övergrepp och kvinnlig könsstympning.
  • Lansera ett nytt samråd om lönetransparens som kan ligga till grund för bindande åtgärder innan 2020 års slut.
  • Verka för att ett förslag om jämn könsfördelning i bolagsstyrelser antas, samt se till att 50 % av kommissionens chefsnivåer innehas av kvinnor innan 2024 års slut.

Ursula von der Leyen är den första kvinnan som innehar posten som EU-kommissionens ordförande och den nya jämställdhetsstrategin ligger i linje med de riktlinjer von der Leyen presenterade i samband med att hon blev vald till kommissionens ordförande, där just jämställdhet pekades ut som ett särskilt viktigt område.

Läs mer om EU-kommissionens jämställdhetsstrategi här.
Bildkälla: © European Union, 2020

Årets upplaga av Jämställdhetsindexet har publicerats

Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) har publicerat årets upplaga av Jämställdhetsindexet. Sverige fortsätter att toppa listan, men nästan hälften av medlemsstaterna placeras under sträcket för 60 poäng. Årets upplaga har särskilt fokus på balans i arbetslivet och kopplingen till jämställdhet.

Framstegen inom utvecklingen för jämställdhet går fortsatt långsamt framåt. I oktober lanserade Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) den senaste upplagan av Jämställdhetsindexet, vars syfte är att fungera som ett riktmärke för jämställdhet i EU. Huvudkategorierna som mäts utgörs av arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Nästan hälften av medlemsstaterna placeras under sträcket för 60 poäng.

Sverige fortsätter att toppa listan med 83.6 poäng och är följt av Danmark, som har 77.5 poäng. Längst ned på listan med sämst uppvisat resultat är Ungern och Grekland, två länder som fått mindre än 52 poäng. Den största förbättringen har skett i Portugal och följs strax därefter av Estland.

Årets upplaga har ett särskilt fokus på balans i arbetslivet och dess koppling till jämställdhet. Föräldraledighet och tillgång till god barnomsorg räknas bland annat in som mätningsmarkörer. I EU är det idag 28 % av kvinnorna och 20 % av männen som inte är berättigade föräldraledighet. Analysen över balans inom arbetslivet behandlar även möjlighet till flexibilitet, vidareutbildning och transport. Resultaten visar på att dessa möjligheter står lika tillgängliga för både kvinnor och män.

Läs hela artikeln här

Ta del av verktyget här

Sammanfattning av ”The European Week of Regions and Cities”

Under den 7-10 oktober anordnades “The European Week of Regions and Cities”, ett fyradagars-evenemang där regioner och städer står i fokus. Nedan följer en kort summering av några evenemang som Region Värmlands Brysselkontor har bevakat.

How gender equal is your city and region? Where are the women in Europe thriving?

  • Syftet med workshopen var främst att belysa hur jämställdhet mellan könen ser ut inom olika städer i Europa. Det lyftes bland annat genom att visa hur lokala myndigheter kan åstadkomma positiva förändringar genom att integrera ett mer genuskänsligt policyarbete.
  • Sessionens tema behandlade bland annat andelen kvinnor inom offentlig sektor, jämställdhet för minskandet av korruption och ett genusperspektiv på infrastruktur och stadsplanering.
  • En av talarna på workshopen var Lena Wängnerud, professor vid Göteborgs universitet, som talade om jämställdhet i förhållande till korruption. Albert Edman från Umeå kommun höll en presentation om jämställdhet och stadsplanering.

Implementing the Paris Agreement: EU cities and regions in energy transition

  • Sessionens mål var inriktat på att diskutera vilka utmaningar som uppstår i samband med en klimatvänlig och hållbar övergång. Det som betonades särskilt under paneldiskussionen var vikten av samarbete, att alla nivåer av styrning måste involveras och att man lyssnar på det som händer på ”gatorna”.
  • En del steg framåt i processen presenterades och innefattade bland annat: stoppa investeringar i fossila bränslen, starta en bank för miljön och att inrätta en pakt som säkerställer de jobb som riskerar försvinna vid en hållbar övergång.
  • Bland talarna fanns bland annat Jerzy Buzek, som är ordförande för ITRE-utskottet i Europaparlamentet. Klimataktivitsten Sarah Zamoum representerade organisationen Rise for Climate Belgium.

Monitoring Regional Smart Specialisation Strategies

  • Evenemanget syftade till att olika regioner delade sina erfarenheter gällande utvärdering av smart specialisering och därigenom lägga grund för ett samarbete inom området. Presentationerna som hölls var inriktade på att ge en kort introduktion till hur respektive region arbetar med övervakning och utvärdering av sina smarta specialiseringsstrategier och vilka utmaningar som uppstått längs vägen.
  • Strategierna skiljde sig mellan de olika regionerna men det fanns en del gemensamma utmaningar inom området. Vilka typer av indikatorer som bör inräknas i strategierna och begränsade resurser var återkommande utmaningar som lyftes i presentationerna.
  • Ingrid Jansson från Region Värmlands Brysselkontor presenterade den utvärderingsmodell som har utvecklats i Norra Mellansverige och andra goda exempel presenterades från Emilia-Romagna, Navarra och Tampere.

Om du vill veta mer om vilka evenemang Region Värmland European Office har bevakat eller har önskemål om en mer detaljerad rapport, kontakta Cecilia Nilsson på europeanoffice@regionvarmland.se

Läs mer om The European Week of Cities and Regions här

EU-kommissionens nya ordförande presenterar programförklaring

Under juli månad valdes Ursula von der Leyen av EU-parlamentet till ny ordförande för EU-kommissionen. von der Leyen blir således den första kvinnan att inneha ordförandeposten. Om allt går enligt tidsplanen kommer den tillträdande kommissionen ersätta den avgående från och med den 1 november. 

I samband med att von der Leyen valdes till ny ordförande för kommissionen presenterades en programförklaring som innehåller riktlinjer och prioriteringar för perioden 2019 – 2024. Ambitionen är bland annat att Europa ska bli den första klimatneutrala världsdelen och leda övergången till en ny digital värld. Programförklaringens prioriteringar avser sex övergripande ambitioner:

  • En europeisk grön satsning
  • En ekonomi för människor
  • Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern
  • Skydd av den europeiska livsstilen
  • Ett starkare Europa i världen
  • En ny satsning på demokrati i Europa

Ursula von der Leyen arbetar efter att uppnå en jämn fördelning av kvinnor och män i den nya gruppen av kommissionärer. Den svenska regeringen har nominerat arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som ny EU-kommissionär. Listan med de nominerade kommissionsledamöterna måste godkännas av Europaparlamentet i sin helhet och kommissionärerna utses sedan av Europeiska rådet, innan de därefter kan tillträda på sina poster. Om allt följer planeringen förväntas von der Leyen och den nya kommissionen tillträda den 1 november.

Läs hela programförklaringen här