EU-kommissionen lägger fram ny strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning

EU-kommissionen har presenterat en strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning för 2021–2030 . Huvudmålsättningen med strategin är att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i EU:s medlems- och partnerländer. Strategin ska se till att personer med funktionsnedsättning enklare ska kunna delta i samhället på lika villkor, både inom och utanför EU:s gränser. Strategin är också en del av EU-kommissionens ambition att skapa en jämlikhetsunion.

Strategin innehåller tre målsättningar:

  1. EU-rättigheter: Personer med funktionsnedsättning ska ha ökad fri rörlighet och ska få det enklare att delta i det politiska livet.
  2. Självständigt boende och självständighet: Öka tillgången till och förenkla sociala tjänster, till exempel genom att undanröja hinder i kollektivtrafiken, så att personer med funktionsnedsättning kan få ökad självständighet.
  3. Ickediskriminering och lika möjligheter: Större skydd för personer med funktionsnedsättning mot diskriminering och våld genom att säkerställa lika möjligheter till rättslig prövning.

EU-kommissionen planerar att arbeta nära medlemsländerna för att uppnå sina mål. För att förverkliga målsättningarna kommer en plattform för samarbete mellan nationella myndigheter och organisationer för personer med funktionsnedsättning lanseras. Kommissionen vill att dessa grupper ska arbeta tillsammans för att målen ska uppnås mer effektivt.

För att förbättra möjligheterna för EU-medborgare med funktionsnedsättning utanför EU:s gränser kommer EU-kommissionen ta en aktiv roll globalt för att främja funktionshindrade EU-medborgares rättigheter utomlands. En del av strategin fokuserar även på att EU-kommissionen genom tekniskt bistånd, finansiella instrument och forum kommer arbeta mer aktivt för att partnerländer ska genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Tillsammans med Jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025 (som vi har rapporterat om tidigare), EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025 och EU:s strategiska ram för romer är Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 en del i EU-kommissionens ambition att bygga en jämlikhetsunion.

Läs mer on strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning här.

Strategin går att läsa i sin helhet här.


Nya studier analyserar sammanhållningspolitiken

Europaparlamentet har beställt två rapporter om implementeringen av sammanhållningspolitiken 2014 – 2020; en gällande den tematiska koncentrationen och en om satsningar på jämställdhet.

Med anledning av nästkommande programperiod har utskottet för regional utveckling i Europaparlamentet beställt två rapporter gällande jämställdhet och tematisk koncentration i implementeringen av sammanhållningspolitiken 2014 – 2020, vilka nu har publicerats. Rapporterna presenteras närmare nedan.

Rapport om jämställdhet och sammanhållningspolitiken

Rapporten om jämställdhet, ”Gender Dimension of the EU Cohesion Policy” avser att introducera nya ingångar till diskussionen om jämställdhet och icke-diskriminering inför den kommande programperioden. Konkret knyter studien an till hur jämställdhet i stadiet av planering, implementering och uppföljning har inkorporerats i Europeiska Socialfonden (ESF) och Europeiska Regionala utvecklingsfonden (ERUF). Rapporten innehåller även åtta landspecifika fallstudier, där Sverige är ett av de länder som har analyserats. Bland annat framgår att Sverige är ett av de medlemsländer som visar högst engagemang på politisk och operativ nivå när det gäller jämställdhet.

Baserat på resultatet av studien föreslår författarna bland annat att det för nästkommande programperiod bör införas obligatoriska krav på jämställdhet inom samtliga av EU:s operationella program. Dessutom menar författarna att det finns ett behov av ett starkt politiskt åtagande gällande jämställdhet på samtliga politiska nivåer i EU (Europeisk, nationell och regional nivå).

Rapport om den tematiska koncentrationen i sammanhållningspolitiken

Rapporten om tematisk koncentration, ”Territorial Needs and Ring-fencing Requirements: Experience with Implementation in ERDF and ESF”, syftar till att granska implementeringen av de europeiska struktur och investeringsfonderna (ESIF), där ERUF och ESF ingår, gällande EU:s krav på öronmärkt finansiering till vissa politiska områden.

Av de 11 tematiska områdena i rapporten är det tema 8, ”främja hållbar sysselsättning med hög kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet”, och tema 9, ”främja social inkludering, samt bekämpa fattigdom och diskriminering”, som är de områden som i genomsnitt blivit mest prioriterade av EU:s medlemsstater. Sverige ligger lägre än den genomsnittliga siffran gällande tema 8 och 9, men betydligt starkare inom tema 2 och 3, vilka handlar om att förbättra informations- och kommunikationsteknik och konkurrenskraften hos små och medelstora företag.

I rapporten framgår bland annat att kraven på öronmärkta medel, som fördelas mellan de 11 tematiska områden, inte har spelat en avgörande roll för de investeringsval som gjorts, men att de ändå har säkerställt att fler resurser allokeras till sociala prioriteringar inom sammanhållningspolitiken. För nästa programperiod (2021 – 2027) betonar rapporten vikten av ett flexibelt regelverk, som tillåter att de operationella programmen anpassas till regionala och territoriella behov och förutsättningar. Därtill understryks behovet av att skapa synergier mellan ERUF och ESF som en viktig aspekt inför nästkommande programperiod.

Läs rapporten om jämställdhet inom sammanhållningspolitiken här.

Läs rapporten om tematisk koncentration av sammanhållningspolitiska medel här.

Framsteg i Europa på jämställdhetsfronten: Ökad jämlikhet mellan kvinnor och män

I samband med den internationella kvinnodagen den 8 mars offentliggjorde EU-kommissionen sin rapport om jämställdhet mellan kvinnor och män. Utvecklingen i Europa går åt rätt håll, sysselsättningsgraden är högre än någonsin, men det går för långsamt.

Junckerkommissionen kommunicerade den 7 mars 2019 års rapport om jämlikhet, och trots framsteg i Europa så visar EU-kommissionens siffror att det fortfarande finns stora ojämlikheter. Kommissionens förste vice-ordförande Frans Timmermans menar att utvecklingen går i snigelfart, och på vissa håll går utvecklingen rentav åt fel håll.

Jämställdhetsrapporten kommunicerar bland annat att det är större risk att kvinnor hamnar i fattigdom. Lönerna är i snitt 16% lägre än männens, trots att det för 62 år sedan i Romfördraget ratificerades en bestämmelse om lika lön. Rapporten visar att löneskillnaden skapar en oroväckande pensionsklyfta, vilket för vissa länder innebär att äldre kvinnor inte har råd med hälso- och sjukvård.

Kvinnor är alltjämt underrepresenterade i politiska sammanhang, av de 28 parlamenten i EU, leds endast 6 stycken av kvinnor. EU:s kommissionär för rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet, Věra Jourová, uppmanar att fler medlemsstater föreslår kvinnliga kandidater till posten som EU-kommissionär.

Sysselsättningsgraden i EU nådde 2017 sin högsta siffra någonsin, 66.4%, men det skiljer sig mycket mellan medlemsstaterna. EU-kommissionen rekommenderade bland annat Tyskland att förbättra villkoren för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

EU-kommissionen har öppnat ett samråd om lika lön, vilken är öppen till och med den 5 april. Kommissionen önskar svar från ett så brett spektrum som möjligt.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här.

Läs 2019 års jämställdhetsrapport här.

Lämna synpunkter till EU-kommissionen här.