EU-kommissionen presenterar förslag som lägger grunden för en ny europeisk hälsounion

I linje med de prioriteringar som presenterades av Ursula von der Leyen under hennes State of the Union-tal i september, påbörjas nu arbetet med att bygga upp en ny europeisk hälsounion som ska skydda och främja EU-medborgarnas hälsa.

De första stegen som EU-kommissionen presenterar för att förverkliga förslaget om en ny europiska hälsounion kretsar till stor del kring erfarenheterna från coronapandemin. Exempelvis vill man förstärka de EU-ramverk som är avsedda för hälsosäkerhet samtidigt som myndigheter får en starkare och betonad roll i att hantera och mobilisera insatser vid hälsokriser. Tanken är även att samordningen av hälsoinsatser ska förbättras mellan EU:s olika instanser och myndigheter.  

I förslaget till ny hälsounion föreslås en ny förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Inom ramen för detta finns förslag för stärkt beredskap där EU-kommissionen tillsammans med medlemsländerna bör arbeta fram och presentera en ny plan för EU:s beredskap mot hälsokriser och pandemier, vilken i sin tur ska lägga grunden för rekommendationer som varje medlemsland kan inkludera i nationella planer för hälsosäkerhet.

Den nya förordningen innehåller även åtgärder som ska förbättra insamlingen av hälsodata från respektive medlemsland. Förslaget innebär att medlemsländerna i högre utsträckning måste dela med sig av information kopplat till exempelvis antalet sjukvårdsplatser, tillgången till specialiserad behandling och intensivvårdskapacitet samt andelen medicinskt utbildad personal inom hälso- och sjukvårdssystemen. Förordningen ska göra det enklare att utlysa ett EU-omfattande hälsonödläge, vilket kan tas i bruk för att påskynda samordningen av insatser i händelse av kris.

Under krisen har EU-kommissionen identifierat betydelsen av det Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och den Europeiska läkemedelsmyndigheten och deras roller i att hantera pandemin. Därför innehåller den nya förordningen även förslag som stärker dessa myndigheter, bland annat genom utökade mandat för epidemiologisk övervakning, bättre kapacitet för mobilisering av specialistgrupper som kan placeras lokalt för att stödja lokala hälsoinsatser, fler möjligheter för att förebygga brist på läkemedel och medicinska produkter samt bättre övervakning i processer för framtagande av vaccin.  

Läs mer om EU-kommissionens förslag till ny hälsounion här.

EU för hälsa – nytt europeiskt hälsoprogram

Som en del i återhämtningen efter coronakrisen har kommissionen presenterat ett nytt hälsoprogram för perioden 2021-2027 – EU för hälsa. Syftet är att förbättra EU-medborgarnas hälsa, stärka sjuk- och hälsovårdens resiliens samt stimulera innovation inom hälsosektorn.  

Det nya hälsoprogrammet ska utöver att förbättra folkhälsan i EU även hantera de brister som finns i hälso- och sjukvårdssystemen och som blivit uppenbara under coronakrisen. Framförallt vill man säkerställa att samordningen mellan medlemsländer under en hälsokris förbättras, att EU:s kapacitet för att hantera hälsokriser blir bättre samt att investeringarna i hälso- och sjukvårdssystemen ökar så att de blir bättre rustade för eventuella kriser i framtiden.

Andra exempel på initiativ som ryms inom programmet är investeringar i beredskapslager av medicinska förnödenheter, utbildning av personal inom sjukvården som kan arbeta i hela EU i händelse av hälsokriser, skapa en reserv av sjukvårdspersonal och experter som kan mobiliseras när en kris uppstår samt att EU i större utsträckning ska bevaka hot mot folkhälsan. Samtliga åtgärder i hälsoprogrammet syftar till att uppnå följande tre mål:

  • Skydda människor i EU mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och förbättra krishanteringsförmågan.
  • Göra läkemedel, medicintekniska produkter och andra krisnödvändiga produkter tillgängliga och överkomliga i pris samt stödja innovation.
  • Stärka hälso- och sjukvårdssystemen och vårdpersonalen, bl.a. genom att investera i folkhälsa.

Som en del av EU-kommissionens omarbetade långtidsbudget föreslås Hälsoprogrammet få en finansiering som motsvarar 9,4 miljarder euro och programmet ska även främja synergier med andra EU-program, exempelvis Horisont Europa och ESF+. Det är medlemsländerna, icke-statliga organisationer och internationella organisationer som kan ansöka om finansiering från ’EU för hälsa’, både i form av bidrag men också för finansiering av priser och upphandlingar.

Läs mer om det nya hälsoprogrammet ’EU för hälsa’ här.

EU kraftsamlar för att hantera coronakrisen

EU-kommissionen fortsätter arbetet med att försöka stävja coronavirusets effekter på ekonomin och folkhälsan. Bland annat prioriteras resurser till sjukvården, stödjande åtgärder till små och medelstora företag samt vikten av fria transporter i EU.

Brysselkontoret har tidigare rapporterat om EU-kommissionens förslag till ”Investeringsinitiativ mot Coronaeffekten”, där riktlinjerna för sammanhållningspolitiken prioriteras om i förmån för investeringar och stöd till hälso- och sjukvård och hårt drabbade företag. Detaljer kring hur ESF kan användas under krisen har också börjat utkristalliseras. Fonden ska bland annat möjliggöra korttidspermitteringar, saminvesteringar i rekrytering av sjukvårdspersonal och medicinsk utrustning samt förmåner till föräldrar som tvingas stanna hemma från jobbet. Tillfälliga förändringar görs även inom statsstödsreglerna, vilket ger medlemsländerna möjligheter att stödja krisande företag och ekonomin med likvida medel.

I takt med att allt fler länder har valt att införa gränskontroller och reserestriktioner har EU-kommissionen uppmärksammat behovet av fria transportvägar. Detta bedöms vara mycket viktig för att leveranskedjor av exempelvis livsmedel och sjukvårdsutrustning fortsatt ska kunna transporteras och vara tillgängliga på EU:s inre marknad. Därför har medlemsländerna uppmanats att snabbt identifiera ”gröna” gränsövergångar inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) där godstrafiken fortsatt ska kunna flyta på obehindrat.

För att medlemsländerna ska få ett större handlingsutrymme att hantera krisen vill EU-kommissionen även se att stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul aktiveras. Konkret innebär detta att delar av de krav som normalt finns inom det europeiska finanspolitiska ramverket tillfälligt läggs åt sidan. Den Europeiska Centralbanken (ECB) har dessutom lanserat ett stödprogram motsvarande 750 miljarder euro som ska användas för att stödköpa stats- och företagsobligationer i euroländerna, liksom ett stödpaket avsett för hanteringen av coronaviruset på 120 miljarder euro.

Ytterligare åtgärder värda att nämna är en ny expertpanel bestående av epidemiologer och virologer som bildats på initiativ av EU-kommissionen. Panelen ska utarbeta riktlinjer för hur EU bör hantera de risker som COVID-19 för med sig samt kartlägga vilka prioriteringar som är viktiga framåt för hälso- och sjukvården och civilskydd. Dessutom har ett initiativ om en EU-gemensam upphandling av personlig skyddsutrustning visat sig vara lyckosamt, där leveranser till sjukvården i flera medlemsländer bedöms kunna ske inom loppet av två veckor.

Läs mer om hur EU hanterar spridningen av coronaviruset här.
Bildkälla: © European Union, 2020

Yttrande om aktivt och hälsosamt åldrande har antagits av den europeiska regionkommittén

Den europeiska regionkommittén (ReK) antog i oktober ett yttrande om aktivt och hälsosamt åldrande. Yttrandet har tillkommit på initiativ av Birgitta Sacrédeus, regionråd i Region Dalarna och ledamot i Regionkommittén. ReK betonar att det finns ett behov av förebyggande åtgärder och att ny teknik fyller en viktig funktion för att säkerställa ett aktivt och hälsosamt åldrande bland EU:s medborgare.

Samtliga EU-länder står inför problemet med en åldrande befolkning och 2080 beräknas andelen personer över 80 år i befolkningen öka från 5,5 % till 12,7 %. De lokala och regionala myndigheterna är av stor vikt när det handlar om att främja innovation, så äldre människor kan delta i samhället utan diskriminering och leva trygga liv av hög kvalitet.

ReK efterlyser en fast förankring av det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande i EU:s politiska prioriteringar efter 2020, som ska ha nära koppling till den digitala marknaden, målen för hållbar utveckling på hälsoområdet och den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Förtroendevalda på lokal och regional nivå efterlyser ett kraftfullt folkhälsoprogram och en prioriterad behandling i budgeten av hälsofrämjande åtgärder, förebyggande av sjukdomar och minskning av ojämlikheterna i hälsa inom ramen för EU:s forskningsprogram för perioden efter 2020.

Medlemsstater och dess regioner uppmanas av ReK att reflektera över hur hälsovårdsyrket kan göras mer attraktivt för att åtgärda bristen på arbetskraft. Kommittén föreslår ett inrättande av ett Erasmus+-program för hälso- och sjukvårdspersonal. Enligt det antagna yttrandet rekommenderas det att kommissionen samlar insatser likt detta ReK initiativ om aktivt och hälsosamt åldrande för att säkerställa effektiv samordning och insatser.

Läs hela artikeln här.

EU-kommissionen slår ett slag för hälsan: ny förordning begränsar mängden transfetter

Från och med den 2 april 2021 ska industriellt producerade livsmedelsprodukter innehålla max 2% transfetter.

Den 24 april antog EU-kommissionen en ny förordning som ska begränsa mängden transfetter i livsmedelsprodukter som säljs i EU. Förordningen knyter an till att den vanligaste dödsorsaken i EU är hjärt- och kärlsjukdomar, och avser att tydligt begränsa mängden transfetter och därmed förbättra hälsan i EU.

Transfetter är en speciell typ av fetter som kan produceras industriellt genom att flytande växtoljor delvis härdas. Härdning är en metod som brukas av livsmedelsindustrin för att göra fettet solidare så att produkter kan få önskade egenskaper, exempelvis bli spröda eller fasta. Det ökar även produkternas hållbarhet. Transfetter kan även förekomma naturligt hos djur såsom får, getter och kor.

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att man utifrån sitt dagliga intag konsumerar max 1% transfetter, vilket för en vuxen som konsumerar 2000 kalorier per dag skulle innebära 2.2 gram. Enligt EU-kommissionen ökar risken för att dö av hjärt- och kärlsjukdomar med 20-32% om 2% av det dagliga kaloriintaget kommer från transfetter i jämförelse med andra fetter.

Vidare innebär förordningen att producenterna och de som säljer livsmedelsprodukterna är skyldiga att tydligt redogöra för om, och hur mycket, transfetter produkter innehåller. Reglerna inbegriper endast industriellt producerade transfetter. Det råder med andra ord ett undantag för naturligt/animaliskt förekommande transfetter.

Läs mer om förordningen här.
Läs EU-kommissionens faktablad här.