Sveriges återhämtningsplan – fokusområde grön återhämtning

I slutet av maj 2021 lämnade Sverige in sin återhämtningsplan för Faciliteten för återhämtning och resiliens till EU. Planen innehåller en ansökan om 34 miljarder kronor som ska investeras i Sveriges ekonomi för att bromsa de negativa ekonomiska effekterna av pandemin. Den här artikeln tittar närmare på återhämtningsplanens fokusområde ”Grön återhämtning” för att ge en bild av vilka typer av projekt och initiativ som Sveriges regering har valt att prioritera inom det området.

Fokusområde ”Grön återhämtning”

De nationella återhämtningsplanerna är medlemsstaternas ansökan om medel genom Faciliteten för återhämtning och resiliens inom återhämtningspaketet Next Generation EU. Återhämtningsplanerna innehåller att antal investeringar och reformer som ska bidra till återhämtningen av ekonomin. Medlemsstaterna har fått instruktioner från EU-kommissionen om hur dessa planer ska vara utformade då EU-kommissionen vill att åtgärderna ska ligga i linje med deras övriga politiska prioriteringar. Återhämtningsplanerna ska innehålla åtgärder från sex tematiska pelare. Sverige har valt att organisera sin plan i fokusområden som har koppling till en eller flera pelare. Dessutom har EU-kommissionen kommit med landspecifika rekommendationer för återhämtning.

Det första fokusområdet är ”Grön återhämtning”. Fokusområdet har stark koppling till EU-kommissionens pelare ett: grön omställning. Grunden för pelare ett är EU:s gröna giv med miljö- och hållbarhetsmål. Faciliteten för återhämtning och resiliens har som syfte att bidra till den gröna omställningen genom att skapa en hållbar och inkluderande återhämtning från pandemin. Den vägen mot en grön omställning är kantat av ett antal klimatmål. Det första målet en 55 % reduktion av växthusgaser jämfört med 1990 nivåer senast 2030. Det delmålet ska lägga grunden för slutmålet: ett koldioxidneutralt EU år 2050.

I återhämtningsplanerna är medlemsstaterna ålagda att förklara hur planen kommer att bidra till dessa mål. Planen måste visa hur reformer och investeringar bidrar till att koldioxidutsläpp minskar, andelen grön energi ökar, energieffektivitet förbättras och energisystem integreras. Dessutom ska påverkan på marina miljöer, omställning till en cirkulär ekonomi och återuppbyggnad av ekosystem tas i beaktning. Ökad biologisk mångfald är också av stor vikt inom pelare ett. Insatser på klimatområdet ska utgöra minst 37% av medlens användning i medlemsstaternas återhämtningsplaner.

Inom området grön återhämtning har Sverige också fått landspecifika rekommendationer som handlar om att främja innovation, utbildning, färdighetsutveckling och investeringar (rekommendation 2019:2, 2020:2) samt kortsiktiga krisåtgärder, ekonomisk återhämtning och hälso- och sjukvårdens resiliens (rekommendation 2020:1).

Sveriges investeringar för en grön återhämtning

Inom grön återhämtning presenterar regeringen fem olika satsningar till ett totalt värde av 16,3 miljarder kronor. En del av medlen kommer att läggas till budgeten för redan initierade projekt som till exempel klimatklivet och industriklivet. Figur ett visar fördelningen av investeringarna. Sammanfattningsvis kan sägas att de största satsningarna görs genom klimatklivet, industriklivet och energieffektivisering av flerbostadshus som alla tre främst innehåller investeringar i grön teknik och infrastruktur. Det görs även satsningar på fler skyddade naturområden. Till sist görs järnvägssatsningar för att rusta upp 60 km järnväg samt finansiera ett brobyte i Trollhättan och Vänersborg.

Figur 1: Fördelning av medel inom fokusområde ”Grön återhämtning”

Industriklivet

Syftet med industriklivet är att hjälpa industrin med forskning och innovation som bidrar till att Sverige blir koldioxidneutralt 2045. Det målet kräver stora investeringar i teknik som ännu inte finns tillgänglig eller är kommersiellt hållbar. Målgruppen för dessa insatser är framför allt storskaliga industrianläggningar inom industrier kopplat till sektorerna massa och papper, kraftvärme samt biodrivmedel. Industrin kan ansöka om stöd för insatser genom Energimyndigheten, läs mer på deras hemsida här.

Klimatklivet

Klimatklivet är ett initiativ med syfte att stödja kommunala och regionala aktörer att investera i grön teknik. Ny teknik har ofta högre finansiell risk än konventionella produkter och har strängare lånvillkor vilket kan hindra investeringar i grön teknik. Lokala aktörer som företag, myndigheter, kommuner, regioner eller bostadsrättsföreningar kommer kunna ansöka om stöd genom Naturvårdsverket för att komplettera egna medel och investeringar. Energimyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och Länsstyrelserna kommer också att vara involverade i planering och implementering. Typiska projekt som kan finansieras genom Klimatklivet kommer vara inom transporter, industri, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi, t.ex. cykelbanor och laddpunkter för elfordon. Även projekt som involverar biodrivmedel baserat på biomassa, kraftvärmeproduktion och användning av spillvärme kan ansöka om stöd. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida här.

Stöd till energieffektivisering av flerbostadshus

Uppvärmning och nedkylning av flerbostadshus står för ca 40 % av EU:s totala energianvändning och bidrar med ca 35 % av EU:s totala koldioxidutsläpp. Dock är energieffektivisering svårt att uppnå då den samhälleliga nyttan ofta är högre än den privata nyttan i att öka energieffektivisering. Med satsningen hoppas regeringen öka återbruket av material, miljömedvetna materialval och tillvaratagande av bebyggelsens befintliga värden. De flerbostadshus som har den högsta energianvändningen (mer än 100 kWh/m2) kan ansöka om stöd. Länsstyrelserna och Boverket kommer att besluta om ansökningar och betala ut stöd. Stödet riktar sig mot fastighetsägare till flerbostadshus med hyresrätter, bostadsrätter och kooperativa hyresrätter. Även entreprenörer och materialleverantörer i byggsektorn. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med ERUF.

Järnvägssatsning

Regeringen gör flera investeringar i att upprusta Sveriges järnvägsinfrastruktur. Syftet är att flytta transporter från väg till räls. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med ERUF.

Skydd av värdefull natur

Som ett sätt att bevara den biologiska mångfalden och viktiga skogsområden innehåller återhämtningsplanen investeringar i skydd av värdefull natur. För att ett skyddat skogsområde ska kunna inrättas måste det finnas möjligheter för fastighetsägare att få ersättning för förlorade intäkter. Det kommer i så fall att ske på två sätt. Antingen kan staten köpa marken eller betala en intrångsersättning till fastighetsägaren. Regeringen bedömer att det går att uppnå synergier med programmet för miljö och klimatpolitik (LIFE).

Nästa steg

Sveriges återhämtningsplan lämnades in till EU-kommissionen den 28 maj för granskning. Inom två månader kommer EU-kommissionen ge sitt utlåtande om planen. Efter det ska planen godkännas av ministerrådet innan den träder i kraft.

Läs en sammanfattande artikel om Sveriges återhämtningsplan här.

Läs mer och ladda ner Sveriges återhämtningsplan i sin helhet här.

Läs mer om Faciliteten för återhämtning och resiliens på EU-kommissionens hemsida här.


Europeiska Veckan för Regioner och Städer organiseras den 11-14 oktober 2021

Den 11 till 14 oktober 2021 anordnar Europeiska Kommissionen och Regionkommittén den 19:e upplagan av Europeiska Veckan för Regioner och Städer (EWRC) under rubriken ”Tillsammans för Återhämtning”. Under en kick-off den 28 januari 2021 presenterades de fyra ämnen som kommer att vara i centrum för konferensen: grön omställning, samanhållning, digital omställning och medborgardeltagande.

Syftet med EWRC är att skapa ett forum för diskussioner om regioner och städers gemensamma utmaningar. EWRC ska även bidra till ökat utbyte av metoder, ökat samarbete mellan regioner och städer och ökat fokus på debatten om EU:s sammanhållningspolitik. Flera olika aktörer deltar i konferensen; städer, regioner, privata aktörer, internationella organisationer och EU:s institutioner.

Europeiska Veckan för Regioner och Städer är en av de största konferenserna med fokus på EU:s sammanhållningspolitik som organiseras varje år. Under 2021 kommer seminarierna som organiseras även ha stort fokus på grön och digital omställning samt medborgarengagemang för att främja en inkluderande och rättvis återhämtning.

2020 deltog mer än 12 000 personer i de 500 olika seminarierna som organiserades om EU:s sammanhållningspolitik. Precis som under 2020 kommer EWRC huvudsakligen att organiseras på distans under 2021.

Om din organisation är intresserad av att organisera ett officiellt partnerevent under EWRC så är ansökningsomgången öppen fram till den 26 mars.

Mer information om EWRC 2021 finns här.

Hela kick-offen från den 28 januari 2021 går att se här och en kortare presentation från mötet finns här.


”Verktygslåda” ska underlätta genomförandet av den gröna given

För att förverkliga målen som ryms inom ramen för den gröna given har EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DG REGIO) tagit fram en manual som nationella och regionala myndigheter kan använda sig av för att använda de sammanhållningspolitiska medlen i omställningsarbetet.

Tanken med manualen är att den ska fungera som en verktygslåda för regionala och nationella myndigheters arbete med att genomföra prioriteringarna och målen inom ramen för den gröna given. Framförallt betonas det hur sammanhållningspolitiken kan användas för att skapa de systemförändringar som måste ske för att EU ska kunna genomföra en grön omställning. Exempelvis går det att ta del av exempel på hur de sammanhållningspolitiska medlen kan öka klimatambitionerna i planeringen av partnerskap och EU-program under 2021-2027.

I manualen finns det förslag och idéer kring hur återhämtningen från pandemin kan kombineras med gröna satsningar i linje med den gröna given. Dessutom nämns vikten av att skapa visioner för framtiden liksom att definiera dessa i mål och åtgärder som viktigt, men också att identifiera sektorer som berörs av den egna verksamheten och hur dessa kan kombineras med gröna mål och prioriteringar. 

Andra områden som lyfts fram i manualen är behovet av innovation i olika former. Bland annat finns en lista över vad som kännetecknar social, teknisk, affärsmässig samt politisk innovation, kombinerat med exempel på innovationer inom respektive område. För att hantera övergången till en grönare ekonomi presenteras också olika förhållningssätt och principer som kan användas för att säkerställa en rättvis omställning, exempelvis genom att identifiera geografiska områden som tros drabbas extra hårt av övergången till mer hållbara jobb och tjänster.

Manualen är utarbetad för att stödja förvaltande myndigheter på regional och nationell nivå i deras arbete med programmeringen av de sammanhållningspolitiska fonderna. Förhoppningen är att myndigheterna ska kunna använda de sammanhållningspolitiska medlen för att stärka och påskynda omställningsarbetet inom en rad olika sektorer, förslagsvis genom att arbeta fram övergripande och flexibla ramar som kan underlätta för regionala och lokala miljö- och klimatmål.

Manualen i sin helhet går att finna här.

Ny strategi ska säkra konsumenters roll i den gröna och digitala omställningen

För att underlätta för en grön och digital omställning har EU-kommissionen lagt fram en ny strategi som ska underlätta för hållbar konsumtion. Strategin riktar in sig på att underlätta för hållbara val, utökat konsumentskydd och större konsumentmakt.

Den nya strategin för konsumentpolitik innehåller flera åtgärder och prioriteringar som ska genomföras i samarbete mellan medlemsländerna på nationell och europeisk nivå. Målet är bland annat att skapa incitament för en grön och digital omställning i linje med den gröna given, men också att ge konsumenterna i EU större makt, bättre konsumentskydd och utökade rättigheter.

Coronapandemin har uppmärksammat behovet av bättre konsumenträttigheter, inte minst när det gäller avbokningar av resor och förekomsten av ”nätbluffar” och bedrägerier. Enligt den nya strategin ska därför EU-kommissionen använda pandemins effekter som underlag för framtida politiska beslut, samtidigt som samarbete och dialog främjas när det gäller konsumenters rättigheter. Dessutom ska aktörers roll och ansvar kopplat till konsumtion bli tydligare. Strategin innehåller även fem områden som pekar ut en vision för EU:s konsumentpolitik mellan åren 2020 – 2025. Dessa är:

  • Grön omställning
  • Digital omställning
  • Upprätthållande av konsumenträttigheter
  • Vissa konsumenters (t.ex. barn, äldre och personer med funktionsnedsättning) särskilda behov
  • Internationellt samarbete

Inom ramen för grön omställning finns flera förslag som ska underlätta för konsumenters hållbara val. Bland annat ska konsumenter få tillgång till mer information som berör produkter och tjänsters hållbarhet, exempelvis genom bättre märkningar kring produkters möjligheter att repareras, fler åtgärder som förebygger grönmålning samt initiativ som förlänger produkters livslängd. EU-kommissionen ska också främja konsumtion av cirkulära varor och produkter, samtidigt som Europas företag ska uppmuntras till att gå längre än vad lagen säger beträffande hållbar konsumtion.

För att underlätta en digital omställning innehåller strategin förslag som ska skydda konsumenter från illegala affärsmetoder på nätet, där dold reklam och snedvridande mönster som påverkar konsumenters beslut ska motverkas. I och med att vi allt mer använder fler digitala och uppkopplade produkter vill kommissionen även göra förändringar i direktivet om produktsäkerhet, samtidigt som regelverken för finansiella tjänster och konsumentkrediter ses över.

Läs mer om den nya strategin för konsumentpolitiken här.