Tre av åtta svenska EU-mål riskerar att inte uppfyllas

Sverige ser ut att nå fem av åtta EU-mål till 2020. De EU-mål som Sverige kanske klarar avser forskning och utvecklingsandel av BNP samt energieffektivitet. Däremot når Sverige inte målet om att minska andelen som saknar gymnasieutbildning, där utvecklingen går åt motsatt håll.

EU-länderna beslutade för tio år sedan om åtta konkreta och frivilliga förändringar fram till år 2020. Bortsett från de gemensamma målen har EU-länderna satt egna nationella mål, där Sveriges mål generellt sett betraktats som mer ambitiösa än andra.

På EU-nivå ser chanserna goda ut för att nå målen gällande växtgasutsläpp, sysselsättning och delen universitetsutbildade. Vad gäller satsningarna på forskning och fattigdomsbekämpning ser utsikterna desto sämre ut. Kvarstående mål om energieffektivitet, tidiga skolavhopp och förnyelsebart återstår det att se huruvida målen uppnås eller inte.

Det finns fem mål som Sverige sannolikt kommer att uppnå och dessa listas nedan enligt Sveriges läge, följt av Sveriges EU-mål för 2020 inom parentes:

  • Höjd sysselsättning: 82,6% (Över 80%)
  • Minskning växthusgaser: -24,8% (-17%)
  • Andel förnybar energi: 54,5% (49%)
  • Andel 30 – 34-åringar som har eftergymnasial utbildning: 52% (45-50%)
  • Andelen personer 20 – 64 år som står utanför arbetskraften: 10,8% (Under 14%)

Vidare finns det två mål inom vilket det kvarstår att se huruvida Sverige uppnår målen:

  • Forskning och utvecklingsandel av BNP: 3,4% (4%)
  • Energieffektivitet: 46,5 miljoner ton oljeekvivalenter, Mtoe (Max energiförbrukning 43,4 Mtoe)

Det åttonde EU-målet handlar om att få fler elever genom gymnasiet och utgörs av att andelen elever i åldrarna 18 – 24 utan gymnasieutbildning ska vara lägre än tio procent. Målet är det enda vars utveckling gått åt motsatt håll då Sverige har en ökad andel utan gymnasieutbildning.

  • Andelen som saknar gymnasieutbildning: 9,3% (7%)

Motsvarande statistik för år 2019 finns inte från Värmland. Däremot finns det siffror från 2017 – 2018 som exempelvis visar på att 21,7% av befolkningen har en eftergymnasial utbildning gentemot riksgenomsnittet på 26,7%, enligt Dialog Värmland.

Ta del av Dialog Värmland här.

Läs hela artikeln här.

EU-kommissionen presenterar den regionala resultattavlan för innovation 2019

EU-kommissionen har publicerat resultattavlan för innovation och dess regionala motsvarighet för 2019. Resultattavlorna tas fram av kommissionen för att visa på hur innovationsresultaten utvecklas i EU, både på nationell och regional nivå. Resultaten visar att EU, för första gången någonsin, har bättre resultat än USA men att EU tappar mark jämfört med Japan och Sydkorea.

Resultattavlan för innovation mäter framsteg på nationell nivå och delar upp EU:s medlemsländer i fyra grupper; innovationsledare, innovationsstarka, innovationsmåttliga och innovationssvaga. Sverige rankas som det mest innovativa landet i EU, följt av Finland, Danmark och Nederländerna.

Den regionala resultattavlan för innovation gör en liknande uppdelning av EU:s regioner. Här rankas Helsingfors-Nyland som den mest innovativa regionen i EU, följt av Stockholm och Köpenhamn. Resultaten visar att EU:s regioner ligger relativt nära varandra och att skillnaderna mellan regionerna har minskat sedan den förra mätningen.

Norra Mellansverige, där Dalarna, Gävleborg och Värmland ingår, rankas som en innovationsstark region. Resultaten för Norra Mellansverige visar att regionens relativa styrkor jämfört med EU-genomsnittet ligger i bl.a. livslångt lärande, medan en relativ svaghet är låga utgifter kopplat till forskning inom offentlig sektor.

Läs mer om resultattavlorna för innovation här och här.

Ny rapport belyser hur det regionala utvecklingsarbetet kan växlas upp med EU-medel 2021 – 2027

I rapporten ”Nya förutsättningar för regional utveckling”, presenterar forsknings- och innovationsnätverket för de svenska region- och stadskontoren i Bryssel den föreslagna långtidsbudgeten och dess delar med bäring på forsknings- och innovationsarbete.

I skrivande stund pågår förhandlingar inom och mellan de lagstiftande församlingarna gällande EU:s nästa långtidsbudget. Rapporten sammanfattar EU-kommissionens förslag till långtidsbudget och presenterar de viktigaste förändringarna från ett regionalt och lokalt forsknings- och innovationsperspektiv, med fokus på förslagen gällande bl.a. Regionalfonden, Horisont Europa, Digitala Europa och InvestEU.

Rapporten har tagits fram av handläggarna med ansvar för bevakning av forsknings- och innovationsfrågor, som arbetar på de svenska regionernas Brysselkontor. Rapporten diskuterar bl.a: 

  • En växande betydelse för smart specialisering i nästa programperiod
  • Från förhandsvillkor gällande smart specialisering till nödvändiga villkor
  • Förslag gällande finansiering för interregionala innovationsinvesteringar
  • Horisont Europa, med fokus på de delar av programmet som har koppling till regionalt utvecklingsarbete
  • Stöd till små- och medelstora företag samt kluster i nästa programperiod
  • Hur man kan samordna satsningar från europeisk, nationell och regional nivå.

Läs rapporten i sin helhet här.