EU-kommissionen lanserar en öppen publikationsplattform

EU-kommissionen presenterar sin nya publikationsplattform som ska göra forskning finansierad genom Horisont Europa och Horisont 2020 tillgänglig för alla.

Genom plattformen vill EU-kommissionen ge allmänheten, forskare och universitet kostnadsfri tillgång till de senaste vetenskapliga rönen inom alla ämnesområden inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt samhällsvetenskap, konst och humaniora.

Öppen forskning är en prioritet för EU-kommissionen och är ett villkor för att få finansiering genom Horisont Europa. I nuläget är mer än 90 % av forskning finansierad genom Horisont Europa öppen för alla men målet är att 100 % av all forskning ska finnas tillgänglig för allmänheten. Detta ska bland annat förenkla forskningssamarbeten, öka utbyte av kunskap och stärka förtroendet för vetenskapen i samhället. Publikationsplattformen ska även bidra till en snabbare och öppnare publiceringsprocess, en mer genomgående granskning av forskningen samt mindre byråkrati. Publicering på plattformen ska vara gratis.

EU-kommissionens publikationsplattform finns här.

Läs mer om EU-kommissionens nya publikationsplattform här.

EU-kommissionen antar den första strategiska planen för Horisont Europa

Den 15 mars presenterade EU-kommissionen den strategiska planen för Horisont Europa för perioden 2021–2024. Horisont Europa är EU:s forsknings- och innovationsprogram med syfte att finansiera forskning och innovation. Den strategiska planen ämnar säkerställa att projekten som finansieras av Horisont Europa bidrar till att uppfylla EU:s prioriteringar: en grön och digital omställning, främja en motståndskraftig union och ekonomi samt ett mer självständigt Europa i världen.

Horisont Europa ska finansiera forsknings- och innovationsinsatser inom tre pelare:

  1. Vetenskaplig spetskompetens: Spetsforskning, integrerade forskningsinfrastrukturer och mobilitet för forskare
  2. Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft: Initiativ som direkt adresserar samhällsutmaningar i stort, både globalt och i Europa, inom sex tematiska kluster
  3. Innovativa Europa: Ny teknik och banbrytande samt disruptiva innovationer som etableras i samhället genom samarbeten mellan flera olika aktörer

Att arbeta med en så kallad strategisk plan är ett nytt arbetssätt för EU-kommissionen som hoppas att det ska säkerställa att den forskning som EU finansierar inriktas på utmaningar som är viktigt både för EU och européerna. Den strategiska planen fokuserar på pelare två av Horisont Europa men innehåller aktiviteter och prioriteringar som även är relevanta för pelare ett och tre, för att främja synergier mellan alla komponenter i programmet.

Den strategiska planen inkluderar fyra strategiska riktlinjer som kommer att påverka inriktningen på Horisont Europas insatser de närmsta fyra åren. De fyra riktlinjerna representerar de mest utmanande globala samhällsproblemen:

  1. Främja ett mer självständigt Europa
  2. Återställa Europas ekosystem och biologiska mångfald
  3. Göra Europa till den första digitala och cirkulära ekonomin
  4. Skapa ett mer demokratiskt europeiskt samhälle

En central aspekt av Horisont Europa är att forskningen som finansieras ska vara resultatsdriven och möta samhällsutmaningarna som EU står inför. De fyra strategiska riktlinjerna har därför nära koppling till de sex tematiska klustren som definierar de globala utmaningarna som pelare två ska adressera, se bild 1 nedan.

Bild 1: Horisont Europa med de tre pelarna och de sex tematiska klustren. Källa: EU-kommissionen

Den strategiska planen innehåller också åtta horisontella prioriteringar som ska genomlysa forsknings- och innovationsinsatserna som finansieras av Horisont Europa, till exempel jämställdhet, taxonomi och social innovation. Det kommer till exempel vara ett krav att alla projekt som finansieras av Horisont Europa ska inkludera en jämställdhetsdimension. Horisont Europa har också ett övergripande fokus på globala utmaningar och internationella samarbeten. Dessutom ska programmet främja synergier mellan EU:s andra sektorsprogram.

Horisont Europa är EU:s största sektorsprogram och har en total budget om 95,5 miljarder euro. Prioriteringarna inom den strategiska planen kommer att genomföras genom Horisont Europas arbetsprogram. Arbetsprogrammen är dokumenten som fastslår finansieringsmöjligheterna och de tematiska ämnena för ansökningsomgångarna som öppnar under året som kommer.  Den första ansökningsomgången kommer att öppna under våren 2021 och presenteras under EU:s forsknings- och innovationsdagar 23-24 juni.

Mer information om Horisont Europas strategiska plan 2021 – 2024 finns här.

Ladda ner EU-kommissionens faktablad om den strategiska planen här.

Ladda ner hela den strategiska planen för Horisont Europa här.

Är du nyfiken på Horisont Europa så finns en sammanfattande presentation att ladda ner här.

Nya EU-rekommendationer till framväxten av industriella värdekedjor

Kommissionen har publicerat rekommendationer för att stärka EU:s konkurrenskraft och globala ledarskap inom ett flertal industrisektorer. Rekommendationerna avser bland annat smart hälsa, digital industri och IT-säkerhet. Behovet av åtgärder såsom kraftsamling på olika nivåer och kartläggning av kompetens lyfts även fram i rapporten. 

Den 5 november publicerade EU-kommissionen rekommendationer som ämnar stärka EU:s konkurrenskraft och globala ledarskap inom industrisektorer som är inriktade på strategi och framtid. Rekommendationerna innefattar följande områden:

  • Rena uppkopplade och självkörande bilar
  • Smart hälsa
  • Koldioxidsnål industri
  • Vätgasteknik och vätgassystem
  • Digital industri (Internet of things)
  • IT-säkerhet

EU:s institutioner har ett gemensamt intresse för att främja innovativa europeiska forskningsprojekt. Eftersom dessa projekt medför potentiella risker eftersträvas gemensamma, väl samordnade insatser och gränsöverskridande investeringar av medlemsländers myndigheter och industriföretag. Jobb och tillväxt skapas mellan sektorer och regioner genom gemensamma satsningar på EU:s starka sidor och i förlängningen stärks EU:s roll på den globala arenan.

Förutom rekommendationerna för respektive värdekedja presenteras även övergripande åtgärder i rapporten. Åtgärderna lyder enligt följande:

  • Kraftsamling av offentliga och privata resurser på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå: där EU bör samordna de gemensamma investeringarna och inledningsvis fokusera på spridning och kommersialisering av nya tekniker.
  • Fördjupning och integrering av den inre marknaden: Genom lagstiftning och nya standarder.
  • Kartläggning och utveckling av den kompetens som krävs i de olika värdekedjorna.
  • Ökad dynamik i EU:s innovationssystem: Med fokus på regionala styrkor och partnerskap mellan offentlig och privat sektor.
  • Fastställande av en styrningsprocess: I syfte att övervaka tekniska och industriella förändringar, identifiera nya strategiska värdekedjor och utvärdera framstegen i arbetet med dessa värdekedjor.

Rapporten utgår från Junckerkommissionens arbete med att stärka den industriella basen i EU och kommer även att bidra till nästkommande kommissionens arbete med en ny långsiktig strategi för EU:s industriella framtid.

Läs pressmeddelandet här

Läs hela rapporten om värdekedjorna här

Ytterligare 100 miljoner euro till forskning och studentmobilitet

100 miljoner euro extra till programmen Erasmus+ och Horisont 2020, föreslår EU-kommissionen. Ambitionen är att anslagen ska bemöta klimatförändringar, anpassa utbildningssektorn till arbetsmarknaden och höja europeiska universitets konkurrenskraft inom och utanför EU.

Kommissionen föreslår att ytterligare 100 miljoner euro ska avsättas för programmen Erasmus+ och Horisont 2020 under 2019. Syftet är att adressera klimatförändringarna och att låta utbildningssektorn anpassas till arbetsmarknadens behov. Detta mot bakgrunden av att rådet och Europaparlamentet enades om EU:s budget för 2019 i december förra året.

Av den totala summan planeras 80 miljoner euro att tillägnas klimatrelaterad forskning inom forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020. Resterande 20 miljoner euro avsätts för Erasmus+, programmet som avser allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott i Europa. Resultatet av de extra medlen strävar efter att skapa nya europauniversitet, där studenter ska kunna ta ut examen genom kombinerade studier i flera EU-länder och därigenom bidra till internationell konkurrenskraft för europeiska universitet inom och utanför EU.

De extra medlen ska gå till programmen när det blir möjligt att omplacera outnyttjade anslag från tidigare år. Med den nya ökningen på 100 miljoner euro blir budgeten för forskning och studentmobilitet under 2019 på 15,2 miljarder euro. Nästa steg är att förslaget ska godkännas av Europaparlamentet och rådet.

Läs hela pressmeddelandet här

Läs mer om Erasmus+ här 

Läs mer om Horisont 2020 här

EU-kommissionen har publicerat riktlinjer för sammanhållningspolitiska medel och investeringar för Sverige 2021-2027

Enligt kommissionen bör Sverige prioritera skräddarsydda smarta specialiseringsstrategier samt stöd till medelinkomstregioner för att öka deras konkurrenskraft.

Den 27 februari presenterade EU-kommissionen den landspecifika rapporten för Sverige.  I rapportens ”Bilaga D” presenteras även ”Investeringsriktlinjer för sammanhållningspolitiska medel 2021 – 2027 för Sverige”. Bilagan avser att vara utgångspunkt i dialogen mellan kommissionen och Sverige inför programplaneringen av den kommande sammanhållningspolitiken.

Bilagan, som i hög grad riktar fokus mot Sveriges medelinkomstregioner, inklusive Norra Mellansverige (där Region Värmland inbegrips), understryker att det finns distinkta regionala skillnader i fråga om konkurrenskraft och innovationsresultat, och därmed ett starkt behov att uppmuntra utveckling i medelinkomstregioner. Bland annat, så kallar EU-kommissionen på än mer skräddarsydda system för smart specialisering, fler regionala samarbeten, stöd till befintliga kluster och en alltjämt mer avancerad användning av konkurrenskraftig teknik.

Sverige behöver öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag och EU-kommissionen understryker att potentialen inte utnyttjas fullt ut. Sverige behöver aktivt ta fram fler innovativa produkter, marknaden behöver utvecklas och Sverige bör anpassa sig till utvecklingen. Därutöver placeras landet som ett av de OECD-länder med lägst andel kvinnliga entreprenörer, vilket behöver åtgärdas för att nå ekonomins fulla potential.

EU-kommissionen poängterar också Norra Mellansveriges roll i hur sammanhållningspolitiken ska genomföras framöver. Pilotprojektet beträffande industriell omvandlingen framhävs som central, särskilt gällande arbetet som görs inom pilotprojektet om utfasningen av fossila bränslen, effekterna av ny teknik och en inkluderande tillväxt i regionen.

Den 6 mars anordnar EU-kommissionen i Stockholm ett lanseringsevenemang med ett tillhörande seminarie för att behandla rapporten. Eventet kommer också att websändas.

Läs EU-kommissionens landspecifika rapport här.

Läs mer om lanseringsevenemanget här.

Regionkommittén: Regionala forsknings- och innovationsekosystem är vitala för ett innovativt Europa

I ett yttrande från Regionkommittén understryks behovet av att bättre koordinera EU:s sammanhållningspolitik med forskning- och innovationspolitiken.

Den 6:e februari antog Regionkommittén ett yttrande som argumenterar för att EU måste erkänna den viktiga roll som regionala ekosystem och innovationspunkter (eng. ”innovation hubs”) spelar för att stärka forskning och innovation i Europa. Yttrandet är framtaget av Birgitta Sacrédeus (KD) som är regionråd från Region Dalarna och ledamot i Regionkommittén.

Yttrandet argumenterar för att det behövs bättre koordinering mellan sammanhållningspolitiken och EU:s forsknings- och innovationspolicy, samt att det behövs en exakt definition av ”regionala forsknings- och innovationsekosystem” för att öka samstämmigheten mellan Horisont Europa, EU:s nästkommande sektorsprogram för forskning och innovation, och de regionala smarta specialiseringsstrategierna.

Sacrédeus menar även att EU måste bli bättre på att ta hänsyn till regionala skillnader, gällande investeringar i forskning och innovation, eftersom risken för dessa skillnader ökar då prognosen för den kommande budgeten tyder på att sammanhållningspolitiken kommer att få en minskad budget.

Yttrandet diskuterar också andra utmaningar kopplat till forskning- och innovation. Bland annat vikten av att strategiskt utnyttja lokala och regionala resurser såsom universitet, industri och samhälle för både implementering av forskningsresultat och av kunskap i samhället. Behovet av regelförenklingar för att underlätta för synergier mellan program som Regionalfonden, Horisont Europa, InvestEU och Erasmus+ är en annan diskussionspunkt i yttrandet.

Läs Regionkommitténs yttrande här.

Läs Regionkommitténs pressmeddelande här.